Bakgrund: Sverige har bidragit med produkter, varor och tjänster på världsmarknaden under flera decennier och är en industrination som tillgodoser många arbetstillfällen i globalt och nationellt verksamma företag. Svenska koncerner omfattas av flera utmaningar som hanteras inom organisationen, det kan till exempel handla om vilka ledningssystem som används. Koncerner som har en hög förändringstakt och växer genom förvärv hamnar ofrånkomligt i strategiska frågor som vilka system och arbetssätt som de förvärvade bolagen ska använda, de koncerngemensamma eller sina egna. Syfte: Studiens syfte är att utforska och analysera ledningssystem i koncerner och deras dotterbolag men även belysa vilka utmaningar som finns med gemensamma eller egna ledningssystem. Metod: En fallstudie har utförts på en koncern inom svensk industri med teknik- och underhållstjänster i Sverige. För att besvara syfte och frågeställningar har en abduktiv ansats använts i studien. En litteraturstudie har genomförts och teori har inhämtats parallellt med datainsamlingen (empiri) från fallföretaget. Benchmarking har använts för att få en inblick i hur andra företag förhåller sig till samma typ av problematik. Datainsamlingen av det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer tillsammans med observationer. Som analysmetod av det empiriska materialet har en GAP-analys samt tematisering använts. Resultat: Utifrån litteraturstudier, intervjuer och observationer visar studien flera likheter och skillnader mellan koncerngemensamma ledningssystem, integrerade ledningssystem och egna ledningssystem. Fallföretaget är en koncern som är uppbyggd av moderbolagets koncerngemensamma ledningssystem och några dotterbolag som har helt eller delvis egna ledningssystem. De utmaningar som är kopplade till koncerner och deras dotterbolag resulterar i sex större utmaningar och möjligheter som har identifierats av studien. Dessa innefattar kommunikationskanaler, medarbetarnas kunskap, medarbetarnas digitala mognad, samordningsvinster, arbetssätt och efterlevnad av krav i standarderna. Bidrag: Studien bidrar teoretiskt genom att belysa det nationella perspektivet för användandet av ett eller flera ledningssystem hos stora och lokala/eller regionala koncerner. Studien stärker befintlig forskning om vikten av engagemang och kommunikation från högsta ledningen. Det praktiska bidraget för studien ger underlag för koncerner med liknande problematik.

The demand for healthcare services is currently growing worldwide with an ever increasing pace.Healthcare institutions need to adapt to the changing demographics in order to satisfy the demand. Meanwhile, many hospitals and care units have limited economic means to find appropriate solutions. A concept from the manufacturing industry that is considered to fulfill these criteria’s is called Theory of Constraints (ToC). This concept is focusing on streamlining processes by coordinating the activities and ensuring an efficient stream the production flow. This study has investigated the ability of the concept to support medical and administration staff in the department’s overall objective to decrease overall lead time.The investigation has been realized by conducting a case study at one of the largest emergency hospitals in Stockholm, Sweden. The hospital is one of the leading hospitals within Swedish medicine and receives and treats over 300000 patients annually. The case design consisted of three methods all linked to qualitative data collection, the three methods consisted of interviews, observations and shadowing.The results suggest that the application of ToC revealed little resistance to change among the participants. The concept was able to identify and resolve minor constraints in the case setting; the department of obstetrics and gynecology and also display promising characteristics in terms of solving more complex and intricate constraints. ToC as a concept were able to identify constraints in a healthcare department with a simple yet apparent cause and effect linkage. Finally, the findings indicate that ToC complements the concept of working with Continuous Improvements (CI) within the healthcare.The conclusions from this study have implications both in a theoretical perspective and a practical perspective. The findings provide additional empirical data to a field that is currently dominated by theories. In a practical aspect, the results of this study provides hospitals insights of ToC, a potentially valuable tool to improve efficiency and decrease lead times while working long-term towards an approach with CI. / Det nuvarande behovet för sjukvård ökar med en allt snabbare takt världen över. Sjukhus och andravårdinstitutioner behöver anpassa sig och göra förändringar för att hantera de demografiska förändringar som sker. Samtidigt så har många sjukhus och vårdcentraler mycket begränsade resurser för att hitta lämpliga lösningar. Ett koncept från tillverkningsindustrin som betraktas som en lämplig lösning för denna situation är ett koncept som heter Theory of Constraints (ToC). Detta koncept fokuserar på att effektivisera processer genom att koordinera de aktiviteter som ingår i en process för att i sin tur säkerställa ett effektivt produktionsflöde. Denna studie har undersökt detta koncepts möjligheter att stödja medicinsk och administrativ personal i arbetet med att försöka minska ledtider i en vårdmiljö.Utredningen har genomförts praktiskt genom en fältstudie på ett av Stockholms största sjukhus. Sjukhuset är ett av de ledande inom svensk medicin och tar emot och behandlar uppemot 300 000 patienter årligen. Fältstudiens utformning bygger på tre metoder, intervjuer, skuggningar och observationer vilket alla är sammankopplade med kvalitativ datainsamling.Resultaten indikerar att tillämpandet av konceptet ToC har påvisat litet förändringsmotstånd av de som har deltagit i förändringsarbetet samt att konceptet har haft förmågan att identifiera och lösa mindre restriktioner inom sjukhusavdelningen för Obstetrik och Gynekologi. Detta har i huvudsak gjorts genom att kartlägga olika aktiviteter med en tydlig orsak och verkan samband. Utöver detta så har konceptet initialt påvisat intressanta framsteg för att eventuellt lösa mer komplexa restriktioner som begränsar produktionsflödet i en sjukhusmiljö. Vidare så framgår det att konceptet ToC i viss utsträckning kompletterar filosofin att arbeta med kontinuerliga förbättringar (Continuous Improvements/CI).Slutsatserna för denna studie har implikationer för både ett teoretiskt och praktiskt perspektiv. Utifrån ett teoretiskt perspektiv, så förser resultaten från studien med ytterligare empiriska data i ett område som för närvarande är uppbyggt av teori och litteratur. Utifrån en praktisk synvinkel ger resultaten för denna studie sjukhus och vårdinstitutioner värdefulla insikter om konceptet ToC, ett potentiellt värdefullt verktyg för att förbättra effektiviteten och minska ledtider samtidigt som det stödjer ett långsiktigt arbete med kontinuerliga förbättringar.

Lean has been adapted by various industries and applied to differing processes in the world as a means of improvement and competitiveness. In the implementation of Lean, the focus is usually on eliminating the 7 + 1 wastes (Muda) through continuous improvement. In most previous cases, the result of the implemented continuous improvement has been far from successful, and further resulted in the 9th waste also named as, "Improvements in vain" or "Wasted improvements". One of the important tools for supporting implementation of Lean and continuous improvement is daily production meetings and visual management. In manufacturing companies these tools are common for facilitating the surfacing of the problems in production, identify the root causes and develop solutions for them. As other Lean tools, daily production meetings and visual management should be customised to the needs and requirements of different industries and companies to avoid the 9th waste. Small manufacturing companies with high variety and low-volume production, has their own challenges, needs and requirements. Therefore, the aim of this thesis project is to describe how visual control boards can be adapted to the needs and requirements of a small manufacturing company with low volume and high variety to facilitate the challenges of communication and coordination of daily work and continuous improvement. The project was conducted primarily in a Swedish small company named Ztift AB, which produces locks and security solutions with high range of variety of products and low production volumes (HVLV). To achieve the objective of the project, initially, the literature of the related area was reviewed, two other manufacturing companies were studied and two experts were consulted. In addition, Ztift was studied through observation and interviews. Based on the outcomes of the study, two solutions were developed and implemented to meet the requirements and needs of Ztift as well as its maturity level in Lean implementation. The solutions were visual production boards for continuous improvement and daily operations. The solutions were followed and improved continuously during four weeks after implementation. Finally, a meeting at Ztift was made to explore the outcomes of the implemented solutions. / Lean har anpassats av varierande branscher och tillämpas på skiljaktiga processer i hela världen som ett medel för förbättringar och konkurrenskraft. I genomförandet av Lean ligger fokus vanligen på att eliminera 7 + 1 slöserier (Muda) genom ständiga förbättringar. I flertalet tidigare fall har resultatet av implementerade ständiga förbättringar varit långt ifrån framgångsrika och vidare resulterat i det 9:e slöseriet som benämns som "förbättringar i onödan" eller "bortkastade förbättringar". Dagliga produktionsmöten och visuell ledning med styrtavlor som hjälpmedel är ett av de viktigaste verktygen inom Lean. I tillverkningsföretag underlättar verktygen att föra upp problem till ytan, identifiera rotorsakerna och utveckla lösningar för dem. Likt andra Lean verktyg bör dagliga produktionsmöten och visuell ledning anpassas till de behov och krav i olika branscher och företag för att undvika det 9:e slöseriet. Små tillverkningsföretag med hög variation och låg volym (HVLV) har specifika utmaningar, behov och krav. Således är syftet med detta examensarbete att beskriva hur visuella styrtavlor anpassas till ställda behov och krav i ett litet tillverkande HVLV företag för att underlätta utmaningar som kommunikation och samordning av det dagliga arbetet och ständiga förbättringar. Projektet genomfördes i Ztift AB, ett litet svenskt företag som tillverkar lås och säkerhetslösningar med HVLV. För att uppnå examensarbetets mål granskades inledningsvis litteratur inom tillhörande område, två andra tillverkande företag studerades samt två experter gav rådgivning. Därtill har Ztift kartlagts genom observationer och intervjuer. Två lösningar utvecklades för att uppfylla identifierade krav och behov hos Ztift samt deras mognadsgrad av Lean. Lösningarna bestod av två visuella styrtavlor för ständiga förbättringar och daglig styrning. Lösningarna uppföljdes och förbättrades kontinuerligt under fyra veckors tid efter implementering. Slutligen genomfördes ett återbesök hos företaget för att undersöka de implementerade lösningarna.

Syftet med detta examensarbete var att, med hjälp av kunskap och färdigheter som förvärvats under utbildningens gång samt nyförvärvad kunskap, utveckla och förbättra två tidigare identifierade förbättringsområden hos LKAB. För att säkerställa att syftet uppfylldes användes frågeställningar gällande hur organisationens erfarenhetsåterföring skulle kunna förbättras samt hur deras kommunikation till medarbetare som påverkats, eller kommer att påverkas, av förändringar till följd av projekt kan förbättras. När arbetet påbörjades saknades ett strukturerat arbetssätt för erfarenhetsåterföring i organisationen samt riktlinjer för hur kommunikationen till medarbetare berörda av förändringar skulle gå till. Detta ledde till att båda delarna var bristfälliga och hade stor förbättringspotential. Litteraturstudier utfördes med hjälp av redan erhållen kurslitteratur, bibliotek och databassökningar. För insamling av data användes semistrukturerade intervjuer med sex stycken subjektivt utvalda medarbetare inom organisationen. Insamlad data kartlades och kategoriserade sedan med hjälp av en matris. Resultatet visade att majoriteten av medarbetarna såg flera brister inom de två valda områdena och önskade förbättring. Den lilla erfarenhetsåterföring som var styrd, i form av slutrapporter, var mycket mager och sällan hjälpsam för andra samt mycket svår att hitta då det inte gick att söka efter slutrapporter med nyckelord. Medarbetarna hade många förslag på förbättringar, däribland en sökfunktion, mer struktur och speciella träffar endast för erfarenhetsåterföring. Gällande kommunikationen vid förändringar framkom att den varierar och medarbetarna veterligen fanns ingen kommunikationspolicy eller andra riktlinjer att följa vid denna typ av kommunikation. Samtliga medarbetare föredrog muntlig kommunikation vid förändringar som skulle komma att påverka deras dagliga arbete men vittnade om att det ofta kom information via intranätet Arena eller mail. Slutsatserna som drogs från detta var att, för att kunna förbättra dessa två områden behövdes strukturella förbättringar, ökad förankring hos medarbetarna och förståelse för de vinster som är möjliga att göra i och med att de införs. För att förbättra erfarenhetsåterföringen vid projektarbete måste slutrapporterna bli sökbara, erfarenhetsåterföringen måste ske löpande underprojektarbetet, slutrapporter måste överföras vid byte av arkiveringsstruktur, erfarenhetsåterföringens innehåll bör specificeras och innehålla såväl hårda som mjuka delar samt att värdet och nyttan av erfarenhetsåterföring måste förankras hos såväl medarbetare som ledning i organisationen och ses som en naturlig del av projektets leverans. För att förbättra kommunikationen vid förändringar uppkomna till följd av projekt måste en kommunikationspolicy upprättas och förankras hos medarbetarna, kommunikationsplanen i projekt skall grundas på en ordentlig intressentanalys, kommunikationen bör vara muntlig förökad förståelse hos mottagaren samt att kunskap om hur kommunikation blir ett kraftfullt verktyg måste erhållas. / The purpose of this degree project was to develop and improve two earlier identified areas within LKAB in which there was potential for improvement. Thiswas done by the use of earlier acquired and newly obtained knowledge. To ensure that the purpose of this degree project was fulfilled two questions was designed: “How can the organization’s knowledge management improve?” and “How can the organization’s communication to employees affected by changes resulting from projects improve”. When the degree project was initiated there was no structured way of work for knowledge management nor was there any guidelines concerning how this type of communication was to be executed. Literature studies were accomplished by the use of already obtained course literature, libraries and databases. Data was collected through semi-structured interviews with six subjectively selected employees within the organization. The collected data was mapped out and categorized with the use of a template. The results showed thatthe majority of the employees saw multiple flaws within the identified areas and wished for improvement. The tiny part of the knowledge management that was structured was the one within the final project reports. The shared knowledge within the project reports was very thin and not always helpful for others as well as hard to find due to the reports not being searchable by the use of key words. The employees had many suggestions regarding how the knowledge managementcould improve. These included adding a search function, more structure andspecial gatherings for sharing knowledge only. Regarding the communication surrounding changes resulting from projects it was said that it varies and as far asthe employees knew there was no policy or guidelines to follow. All employees preferred verbal communication when being informed about changes that would affect their daily work but also shared that information often came to them through their intranet Arena or e-mail. The conclusions drawn from this was that structural improvements was needed in both areas, improvements must be established amongst the employees and a better understanding for the profits made possibleby the implementation of these improvements must be acquired. To improve the knowledge management the final project reports must be searchable, knowledge must be documented continuously throughout the project, project reports must be transferred in the event of a change of archive structure, the contents mustspecified and include both hard and soft topics and lastly the avail of knowledge management must be established amongst the management as well as theemployees and seen as a natural part of the project delivery. To improve the communication to employees affected by changes resulting from projects a communication policy must be established, the communication plan within projects must be based on a thorough stakeholder analysis, the communication should be verbal and a deeper understanding regarding how communication becomes a powerful tool must be obtained.

All manufacturing requires some form of quality control to be able to ensure that a product will meet the customers requirements. Volvo Construction Equipment AB has a TDI station, Test Delivery Inspection, for transmissions. They experience a lack of insight and knowledge of the tests that has been done and therefore the purpose of this project is to investigate and improve Volvo CE's test equipment for transmissions and its reliability. The aim is to provide improvement proposals to the organization as well as a plan for the implementation, follow-up and control of the process. The study is an improvement project and therefore the methodology Six Sigma and parts of the work process DMAIC are used to accomplish the study. The method is adapted for improvement projects and is primarily used by larger producing companies. For data collection, both quantitative and qualitative methods are used. These methods are; the use of existing data from the organization, brainstorming and two different MSA tests aimed at examining the machine and the human's influence on the process. Several quality tools were helpful when analyzing the results and the two factors that has the biggest impact on the test equipment's results is the impact from the human and the test equipment itself such as the variation of the test equipment. An initial approach to reducing the impact of these factors and thereby making the test equipment more reliable is to make sure that all routines are followed and ensure that the method for extracting data from the test equipment is right. The conclusions are that the tolerance limits needs to be checked again just because they are based on personal experience and the process can be controlled with statistical process control. To follow up on the results, the same tests can be performed repeatedly and compared with this project. The project can be described as a standardized working method for similar improvement projects and can also be applied to other processes. / I all tillverkning krävs någon form av kvalitetskontroll för att kunna säkerställa att en produkt infriar kundernas krav. Volvo Construction Equipment AB har en TDI-station, Test Delivery Inspection, för färdigmonterade transmissioner och upplever en bristande insikt och kunskap om de tester som genomförs. Syftet med detta projekt är att undersöka och förbättra Volvo CE:s testutrustning för transmissioner och dess tillförlitlighet med målet att ge förbättringsförslag till organisationen samt en plan för genomförande, uppföljning och styrning av processen. Projektet är ett förbättringsprojekt och därför används metodiken Six Sigma och delar av arbetssättet DMAIC för att genomföra studien. Metoden är anpassad till förbättringsprojekt och används i första hand av större producerande företag. För datainsamlingen används både kvantitativa och kvalititativa metoder. Dessa metoder är; använding av befintlig data från organisationen, brainstorming samt två olika MSA-tester som syftade till att undersöka maskinens samt människans påverkan på processen. Ett flertal kvalitetsverktyg var till hjälp i analyserandet av resultatet. De två största påverkansfaktorerna på testutrustningens resultat är människan och maskinen. Ett första angreppssätt för att minska dessa faktorers påverkan och på så sätt göra testutrustningen mer tillförlitlig är att se till att alla rutiner följs samt att säkerställa metoden för att ta ut värden från testutrustningen. Processen kan styras med hjälp av statistisk processtyrning där resultatet även visar på att toleransgränserna bör ses över då de är satta utifrån erfarenhet. För att följa upp resultatet kan samma tester genomföras upprepade gånger och jämföras med detta projekt. Projektet kan berskrivas som ett standardiserat arbetssätt eller en metod för genomförande av liknande förbättringsprojekt och kan appliceras på andra processer.

Bakgrund: Ständiga förbättringar och organisatoriskt lärande syftar båda till att förbättra och utveckla organisationers processer. Inom ämnesområdet ständiga förbättringar är fokus många gånger på systematiska metoder medan det i organisatoriskt lärande fokuseras mer på den holistiska bilden av organisationen. Även om de båda forskningsområden skiljer sig åt på många sätt så går det att utröna likheter gällande vad som är påverkande faktorer i utfallet gällande de båda strategierna. Detta väckte vårt intresse och vi ville undersöka detta faktum vidare. Syfte: Studiens syfte är att förstå vilka påverkansfaktorer som finns gällande ständigt förbättringsarbete som strategi i verksamheter och organisatoriskt lärande samt var det finns gemensamma nämnare däremellan. Metod: Studien har en kvalitativ ansats och bygger på intervjuer och observationer som inhämtats på Saab Dynamics samt en litteraturgenomgång av existerande forskning och teorier. Resultat: Resultatet från denna studie har resulterat i två modeller: en teoretiskt framtagen som kartlägger de gemensamma nämnarna gällande påverkansfaktorer på organisations-, grupp- och individnivå samt en omarbetad modell med fokus på de faktorer vi funnit empiriskt. Påverkande faktorer är bland annat policykommunikation, ledningsnärvaro, gruppdynamik och förståelse. En förutsättning och kritisk variabel i detta är tid. / Background: Continuous improvement and organisational learning both aim to improve and develop an organisation’s processes. Within the field of continuous improvement the focus is often on systematic methods whilst in organisational learning the focus is mainly holistic when looking at an organisation. Although both research areas differ in many ways there are clear similarities concerning what are influential factors inducing the output regarding both strategies. This aroused our interest and we wanted to explore this fact further. Aim: This study aims to understand the influential factors that exist regarding continuous improvement as a strategy in businesses and organisational learning, as well as discovering where there are common denominators. Method: The study has a qualitative approach and is based on interviews and observations collected at Saab Dynamics as well as a literature review of existing research and theories. Result: The result from this study is shown in two models: a theory developed model that maps the common denominators regarding influential factors on the organisational-, group- and individual level as well as a revised model with focus on the factors we have found empirically. Influential factors include policy communication, managerial presence, group dynamics and understanding. A condition and a critical variable in this is time.

Purpose: Investigate operational purchasing in industrial companies in Sweden. Furthermore, the study aims at investigating how companies work with continuous improvements in the operational purchasing process, measuring and evaluating results. To be able to answer the purpose of the study, three research questions have been formulated: Which non-value adding factors limit the efficiency of industrial operational procurement processes? How can industrial operational procurement processes potentially be improved? Which ratios can be used to measure and evaluate the outcome of purchasing processes? Methodology and execution: A literature study was conducted in parallel with a case study and benchmarking to answer the research questions. The literature study is based on a study of lean administration, operational purchasing and information-related challenges. The case study consists of value stream mapping of the operational procurement process of purchased materials, a description of order confirmation systems and delivery reporting, observations and interviews. The benchmarking study is based on interviews with operational buyers. Data from cases and benchmarking studies were analysed on the basis of the literature study. Findings: Various non-value adding factors that limit the operational purchasing efficiency have been identified and provide the basis for potential improvements. Based on results from fall, benchmarking and literature studies, proposed improvement proposals for the fall company. Recommendations: In the course of further research, more employees in organizations would be interviewed to broaden knowledge of common challenges in purchasing. Operational buyers, managers in improvement work, purchasing managers and corporate executives would be interviewed to provide different perspectives on decisive factors in streamlining operational purchasing processes. Keywords: Lean, Administration, Operational Purchases, Waste, Information Management in purchasing, Continuous Improvement, Improvement Tools / Syfte: Undersöka hur industriella tillverkningsföretag i Sverige arbetar med operativt inköp. Vidare syftar studien till att undersöka hur de arbetar med ständiga förbättringar av den operativa inköpsprocessen, mäter och utvärderar resultat. För att besvara studiens syfte har tre problemfrågeställningar formulerats: Vilka icke värdeskapande faktorer begränsar effektiviteten i industriella operativa inköpsprocesser? Hur kan industriella operativa inköpsprocesser potentiellt effektiviseras? Vilka potentiella mätetal kan användas för att mäta och utvärdera resultatet av inköpsprocesser? Metod och genomförande: En litteraturstudie genomfördes parallellt med en fallstudie och benchmarkingstudie för att besvara studiens frågeställningar. Litteraturstudien bygger på en studie av lean administration, operativt inköp och informationsrelaterade utmaningar. Fallstudien består av värdeflödesanalyser av den operativa inköpsprocessen av tillköpt material, en beskrivning av system för orderbekräftelser och leveransavisering, observationer och intervjuer. Benchmarkingstudien bygger på intervjuer med operativa inköpare. Data från fall och benchmarkingstudie analyserades med stöd av litteraturstudien. Studiens resultat: Olika icke värdeskapande faktorer som begränsar den operativa inköpsprocessen effektivitet har identifierats och utgör grunden för potentiella förbättringar. Med utgångspunkt från resultat från fall-, benchmarking- och litteraturstudie föreslogs förbättringsförslag för fallföretaget. Rekommendationer: Vid fortsatt forskning skulle fler medarbetare i organisationer intervjuas för att vidga kunskapsfånget kring vanliga utmaningar inom inköp. Operativa inköpare, ledare inom förbättringsarbete, inköpschefer och representanter från företagsledningen skulle intervjuas för att ge olika synvinklar på avgörande faktorer vid effektivisering av operativa inköpsprocesser. Nyckelord: Lean, administration, operativt inköp, slöserier, informationshantering inom inköp, ständiga förbättringar, förbättringsverktyg

Enligt forskning är ständiga förbättringar ett väsentligt element i olika kvalitetsledningssystem, medan arbete med ständiga förbättringar i organisationer har undersökts vara ofta för begränsat i omfattning och svårt att hålla igång. Därmed var syftet med denna studie att bidra med kunskap om hur organisationer kan arbeta för att hålla ständiga förbättringar igång. Det empiriska materialet samlades in med kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer av sju ledare som representerar till-verkande företag antingen i Sverige eller i Finland. Dessa företag har tagit i bruk Lean management och arbetar med ständiga förbättringar framgångsrikt. Resultatet visade att de studerade organisationerna har sina unika sätt att arbeta med och hålla igång ständiga förbättringar, även om det finns likheter. Enligt de studerade organisationerna gällde de mest viktiga faktorer som möjliggör att hålla igång ständiga förbättringar ledarskap, ledaregenskaper och strategisk planering; processer, arbetssätt och verktyg; samt arbetsmiljö och kultur. Kritiskt för att hålla igång ständiga förbättringar är att ledare prioriterar ständiga förbättringar och visar sig prioriteten på flera olika sätt, visade resultatet. Engagemang för ständiga förbättringar på lång sikt är nödvändigt och kan tränas upp. Medan viktigt för ständiga förbättringar är att alla arbetar med gemensamma praktiker, viktigt för att hålla igång ständiga förbättringar är att engagera medarbetare i att använda sina kompetenser till att utveckla dessa praktiker. Det finns olikheter i hur de studerade organisationerna ser att deras arbete med ständiga förbättringar skulle se ut om de hade de bästa möjligheterna att arbeta med ständiga förbättringar. Här hittades det också dock några liknande teman. I studien drogs slutsatsen att ständiga förbättringar har anpassats efter behoven och omständigheterna i organisationerna. Att utveckla praktiker själv är ett medel för att överföra principer som stödjer ständiga förbättringar i handling och att utveckla kulturen gentemot dessa värderingar och principer. För ett framgångsrikt arbete med att hålla igång ständiga förbättringar är det viktigt att utforma och utveckla strukturer och praktiker i anslutning till organisationens strategiska objektiv så att man beaktar organisationens kontext. / According to research, continuous improvement is an essential element of different quality management systems, while work with continuous improvement in organizations has been studied to be frequently too limited in scope and difficult to sustain. Therefore, the purpose of this study was to contribute with knowledge on how organizations can work to sustain continuous improvement.   The empirical data was collected through qualitative, semi-structured interviews of seven leaders representing manufacturing companies either in Sweden or in Finland. The companies have adopted Lean management and work with continuous improvement successfully.   The results showed that the studied organizations have their unique ways of working with and sustaining continuous improvement, even though there are similarities. According to the studied organizations, the most important factors that enable sustaining continuous improvement were related to leadership, leadership attributes, and strategic planning; processes, techniques, and tools; as well as working environment and culture. The results showed that critical for sustaining continuous improvement are leaders prioritizing continuous improvement and manifesting the priority through several ways. Commitment to continuous improvement in the long term is vital and can be trained. While everyone working along with shared practices is important for continuous improvement, involving employees to use their capabilities to develop these practices supports sustaining continuous improvement. The studied organizations have differences in how they see that their work with continuous improvement would look like if they had the best opportunities to work with continuous improvement, even though some similar themes were found. The study concluded that continuous improvement has been adapted to the needs and situations of the organizations. Self-developed practices are means of putting the principles supporting continuous improvement into practice and developing the culture towards the values and principles. For a successful work with sustaining continuous improvement, it is important to build and form structures and practices in alignment with the strategic objectives of the organization, taking into account the organizational context. / <p>2018-06-27</p>

Studien tittar på hur ledarskapet påverkar medarbetarnas motivation i förbättringsarbetet och har sin teoretiska grund i offensiv kvalitetsutveckling och hörnstensmodellen. Syftet med studien var att undersöka hur ledarskapet kan påverka medarbetarnas delaktighet och motivation till ett ständigt förbättringsarbete i en organisation. Undersökningen gjordes genom en kvalitativ fallstudie med induktiv ansats där information samlades in och utifrån insamlad information drogs generella slutsatser med hjälp av teori och tidigare forskning. Resultatet i undersökningen visade sig överensstämma med tidigare forskning.  Medarbetarna motiveras till förbättringsarbete av att se resultat och skapa förändringar som underlättar i vardagen och att arbeta tvärfunktionellt.  Ledarnas viktigaste uppgift för att motivera medarbetarna är att skapa förutsättningar för förbättringsarbete, framförallt genom att frigöra tid till förbättringsarbetet, stötta och ge feedback under arbetets gång och följa upp arbetet.  Resultatet visar även att ledarna i undersökningen är ensamma i förbättringsarbetet och skulle behöva stöttning och utbildning i förbättringsarbete för att kunna driva arbetet framåt på ett ännu bättre sätt. / This study   examines how leadership behaviors impact employee motivation in continuous   improvements and has its theoretical foundation in Total Quality Management   and the cornerstone-model (hörnstensmodellen). The study aims to examine how   leadership can effect employee participation and motivation in continuous   improvements in an organization. A qualitative   case study, with an inductive approach where information was gathered and   conclusions were drawn with the help of theory and previous research, has   been used. The result of the   study matched previous research in the field of continuous improvements as   shown below.  Employees is   motivated by seeing results and making improvements which facilitates their   everyday work. Also they are motivated by working cross-functional in the   organization.  The most   important job for the leaders to motivate the employees is to create good conditions   for working with improvements, most of all through making time for   improvement work, support and give feedback during the improvements and to do   regular follow ups.  The result also   shows that the leaders that participated in the research are on their own in   the work with improvement and that they are in need of support and training   in working with improvements to be able to drive the work forward in an even   better way. / <p>2017-06-28</p>

Under en explorativ fallstudie på Volvo CE Arvika har förutsättningarna för organisatoriskt lärande undersökts med avsikt att skapa en erfarenhetspolicy anpassad till företaget. Organisatoriskt lärande är ett betydelsefullt område och bör ses som en förutsättning för ständiga förbättringar. Det bidrar till en konkurrenskraftig verksamhet som inte går att replikera. Organisatoriskt lärande har behandlats teoretiskt av flertalet författare men det finns en avsaknad av dokumenterade praktiska undersökningar. Genom studien beskrivs ett företags organisatoriska lärande utifrån en explorativ undersökning grundad i Senges fem discipliner (personligt mästerskap, mentala modeller, gemensamma visioner, lära tillsammans samt systemtänkande) och Garvin et al. tre byggstenar (en miljö som främjar lärande, konkreta processer och tillvägagångsätt för lärande samt ledarskap som främjar lärande). Undersökningsmetoden kartlade förtegets organisatoriska lärande väl med undantag från att inga mentala modeller identifierades. Studien resulterade i 16 förbättringsförslag och en erfarenhetspolicy bestående av: En Erfarenhetsanalys: ett dokument för insamling av erfarenheter. Ett Erfarenhetsplank: ett verktyg för att presentera, samla och skapa överblick kring erfarenheters uppkomst och karaktär inom projekt. En mappstruktur: för standardiserad och tillgänglig hantering av erfarenhetsdokumentation. Beskrivningen av företagets organisatoriska lärande och den framtagna erfarenhetspolicyn är primärt av intresse för det undersökta företaget. Undersökningsmetoden som används för att kartlägga organisatoriska lärande kan med mindre modifikation användas för andra företag som kan förvänta sig likvärdiga resultat. Även den av studien resulterande erfarenhetspolicyn kan modifieras för att passa andra företag och utgör ett exempel att benchmarka på. / Through an explorative case study, conducted at Volvo CE Arvika, the conditions for organizational learning have been examined in order to create a lesson learned policy, tailored to the company. Organizational learning is an essential area that should be viewed as a corner stone to continuous improvements as well as creating a competitive advantage that cannot be replicated. Several academics have contributed to the field of organizational learning, however, there is a lack of documented practical studies within the field. This thesis describes a company’s organizational learning based on Senges five disciplines (personal mastery, mental models, building a shared vision, team learning, and system thinking) and Garvin et al. three building blocks (supportive learning environment, concrete learning processes and practices, and leadership that reinforces learning) through an explorative case study. The method enabled the company’s organizational learning to be mapped with the exception of mental models which were not identified. This study resulted in 16 improvement proposals and a lesson learned policy consisting of: Experience analysis: A document for the collection of experiences. Experience wall: A tool for visualization to create an overview of the origin and character of the experiences gathered from a project. File structure: In order to standardize the storage of documented experiences with an emphasis on availability. The description of the company's organizational learning and the developed lessoned learned policy are primarily of interest to the investigated company. The method used to map organizational learning in this case study can, with minor modifications, be used by other companies that can expect equivalent results. The lessoned learned policy resulting from the study can also be modified to suit other companies and it provides an example to benchmark on.