In today's society, much is based on standards and standardized working methods. ISO standards can be seen as a way of organizing according to different requirements to ensure, for example, food safety or quality in different processes. All ISO standards are based on the fundamental approach of the PDCA cycle, that promotes iterative learning in organizations. The study examines how a dairy can improve the work with follow-up and compliance. The study has a primary focus on the last two parts of the PDCA cycle. The empirical material states that the employees feel that an unclear ownership and division of responsibilities, lack of resources, time and locked competence are the basis for the organization's lack of work with follow-up and compliance. Through a root cause analysis and the approach of "Five why?" root causes could be determined and placed in a relationship diagram. In a further analysis of the root causes of lack of follow-up and compliance through a relationship diagram, two themes could be identified, organizational culture and lack of requirements and clear responsibilities. The two themes led to concrete solutions proposals consistent with ISO 14001:2015 and 22,000:2019 requirements. It turned out that all root causes seemed to link together and proves that by starting work on one root cause, it will have consequences for the others. To improve and develop the dairy's work with follow-up and compliance following implementation proposals are presented in the study: - Build a structured toolbox - Create role description - Integrate requirements from management / I dagens samhälle grundar sig mycket på standarder och standardiserade arbetssätt. ISO standarder kan ses som ett sätt att organisera efter olika krav för att säkerställa exempelvis livsmedelssäkerhet eller kvalitet i olika processer. Samtliga ISO-standarder bygger på det grundläggande angreppssättet PDCA-cykeln, vilket främjar det iterativa lärandet i organisationer. Det handlar om att följa upp och lära sig av händelser i samtliga processer. Studien undersöker hur ett mejeri kan förbättra och utveckla arbetet med uppföljning och efterlevnaden i standardarbetet, med säkerskilt fokus på PDCA-cykelns två sista delar. Det empiriska materialet fastställer att medarbetarna upplever att ett otydligt ägandeskap och ansvarsfördelning, resursbrist, tid och låst kompetens ligger till grund för organisationens bristande arbete med uppföljning och efterlevnad. Genom en rotorsaksanalys och tillvägagångssättet med ”Fem-varför?” kunde rotorsaker fastställas och placerades i ett relationsdiagram. Vid vidare analys av rotorsakerna till bristande uppföljning och efterlevnad genom ett relationsdiagram kunde två teman kartläggas, vilka var den befintliga organisationskulturen samt bristande krav och ansvarsroller. Studien lyfter olika perspektiv för de två teman, vilka mynnar ut i konkreta lösningsförslag i enlighet med ISO 14001:2015 och 22 000:2019 krav på berörda områden. Det framgick att samtliga rotorsaker tycks sammanlänka och påvisar att genom att börja arbeta med en rotorsak kommer det få konsekvens på de övriga. För att förbättra och utveckla mejeriets arbete med uppföljning och efterlevnad presenteras följande lösningsförslag med tillhörande implementeringsförslag: - Bygga en strukturerad verktygslåda - Skapa rollbeskrivning - Integrera krav från ledningen

The purpose of this case study is to understand how children participation cancontribute to the organizations development through the Västermodel. TheVästermodel is a tool which four municipalities use to involve children in purpose toachieve a development. The method of use in this study has been semi structuredqualitative interviews and document analysis. The data has been collected from oneorganization that used the Västermodel during two years. The result shows that theVästermodel is orientated towards evaluation and that the children have a low degreeof participation. Despite this, the result show that the Västermodel has contributed toimprovements of the service and a higher degree of customer orientation. Theorganizations ability to work with continuous improvements also seems to havematured between the two years. The conclusion in this study is that the studiedapplication of the Västermodel can contribute to an organizational and a servicedevelopment, primarily through evaluation of existing services and how theorganization delivers that service. It could therefore be a first step towards a higherdegree of children involvement. The organizations need to take actions to analyze theimprovements that have been made to be able to show the value of childreninvolvement. / Denna fallstudie har syftat till att förstå hur barns delaktighet kan bidra tillsocialtjänstens verksamhetsutveckling genom Västermodellen. Västermodellen är ettarbetssätt som fyra kommuner använt för att involvera barn i syfte att åstadkomma enverksamhetsutveckling. Datainhämtningen har skett i form av kvalitativa intervjuer samtinhämtande av skriftliga dokument vilka har kvantifierats, datainhämtningen har ägtrum inom en organisation som använt sig utav Västermodellen under två års tid.Resultatet visar på att Västermodellen är utvärderingsorienterad där barnen utifrånbeskriven teori har en låg grad av involvering. Trots detta visar resultatet på attorganisationen med stöd av Västermodellen bidragit med förbättringsåtgärder och enökad kundorientering. Även organisationens förmåga att arbeta med ständigaförbättringar verkar ha mognat mellan de två åren. Slutsatserna i denna studie är blandannat att Västermodellen i den studerade tillämpningen visar på en förmåga att bidratill en verksamhetsutveckling, främst gällande befintliga tjänster och hur den tjänstenges. Västermodellen kan därmed utgöra ett första steg mot ökad barninvolvering,organisationen behöver dock vidta åtgärder för att analysera de förbättringsåtgärdersom genomförs för att visa på värdet av att involvera barnen.

Dagens hälso- och sjukvård är komplex och i konstant förändring, detta kräver att medarbetare och ledare ständigt arbetar med förbättringar, både för att kvalitetssäkra vården men också för att hushålla med begränsade resurser av såväl personal som ekonomi. För att lyckas med förbättringsarbete krävs medvetenhet och ett engagemang av hela organisationen, för att tillsammans skapa förutsättningar för ständiga förbättringar. Syftet med denna studie var att undersöka hur ständiga förbättringar bedrivs, samt vilka förutsättningar som finns för att driva förbättringsarbete enligt medarbetare och ledare inom hälso- och sjukvård. För att uppfylla studien syfte gjordes en kvalitativ fallstudie och datainsamlingen bestod av en enkätundersökning till samtliga medarbetare samt en intervjustudie där semistrukturerade intervjuer genomfördes med samtliga enhetschefer samt ett antal medarbetare inom den studerade organisationen. Resultatet analyserades genom en tematisk analys, baserade på 74 insamlade enkätsvar och totalt 10 intervjuer och presenterades utifrån sex teman med tillhörande subteman, totalt 27 stycken. Studiens teman utgjordes av att driva förbättringsarbete, att vara en engagerad ledare, motivation till förändring, hinder för förbättringsarbete, framgångsfaktorer för förbättringsarbete och att motverka förändringsmotstånd. Studiens resultat visar att motivationen och viljan till att utveckla, förändra och förbättra är påtaglig hos både medarbetare och enhetschefer. Men förbättringsarbetet förhindras av brist av ekonomiska resurser, avsaknad av helhetssyn, brist på kompetens inom förbättringsområdet samt otillräckliga personalresurser. Detta bidrar till att förbättringsarbetet inom den studerade organisationen inte drivs i holistiskt samförstånd. / Today’s healthcare is complex and under constant change. It requires employees and leaders to continuously works with improvement to ensure the quality of care and make the limited resources last, regarding both finance and staff. To succeed with this continuous drive for quality improvement, the same awareness and level of engagement must be shared across the whole organization. This study aimed to explore how employees and leaders in healthcare are executing these continuous improvements alongside the available prerequisites. To fulfill the studys aim, a qualitative casestudy was conducted and the data was collected with a survey circulated to all members of staff and an semi-structured interview study with all first- line managers and a few employees of the studied organization. The results were analyzed through a thematic evaluation of the 74 survey replies and the 10 interviews. It was presented as 6 themes with 27 associated subthemes. The results formed the themes; Driving Quality Improvement, Being an Engaged Leader, Motivation for Change, Quality Improvement Obstacles, Improvement Success Criteria and Change Resistance Avoidance. The result of the study shows that employees and first-line managers alike share a willingness and motivation for development, change and improvement. But this is hampered by a lack of economic resources, holistic views, improvement competence and staff. This contributes to why the improvement work is not operated holistically, with consensus. / <p>2022-06-05</p>

Tidigare forskning visar att medarbetarengagemang är viktigt för att nå framgång i kvalitets- och förbättringsarbete. Vikten av ett högre syfte lyfts som en stark drivkraft för att uppnå förändring och resultat. Dessutom skapar tillfredsställelse av behov på högre nivå positiva känslor vilket bidrar till medarbetarengagemang och självbestämmande på arbetsplatsen. Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap kring medarbetares engagemang i kvalitetsarbete, genom att undersöka vilken roll ett högre syfte och attraktiv kvalitet spelar. En kvalitativ fallstudie genomfördes vid en kommunal verksamhet som mottagit en kvalitetsutmärkelse för sitt systematiska kvalitetsarbete. En omfattande litteraturstudie genomfördes och därefter skedde datainsamling genom intervjumetoden Appreciative Inquiry samt studie av organisationens dokument och riktlinjer avseende deras kvalitetsarbete. Resultatet visar att det i den studerade organisationen finns ett högre syfte som handlar om värdeskapande åt verksamhetens klienter. Det högre syftet anses vara en av de viktiga egenskaper som gör förbättringsarbetet attraktivt och främjar engagemang och delaktighet hos medarbetare i den studerade verksamheten. Dessutom präglar det ledarskapet och bidrar till en öppen och tillåtande kultur. Studien visar även att fenomenet attraktiv kvalitet spelar en bidragande roll i arbetet med ständiga förbättringar då det förstärker medarbetarengagemang och främjar aktivt deltagande. Följande områden identifieras som skapare av positiva känslor och leder till att förbättringsarbetet blir intressant och extra roligt; ett högre syfte, ett engagerat ledarskap samt en öppen och tillåtande kultur. Analysen visar att fenomenen har både likheter och olikheter samt till viss mån även överlappar varandra. Relationen mellan ett högre syfte och attraktiv kvalitet är ny kunskap och bedöms ge ny inriktning till framtida studier. Dessutom är studiens resultat ett viktigt bidrag till verksamheter som önskar stärka sitt medarbetarengagemang i kvalitetsarbete. / According to previous research, employee commitment is assigned a great importance in achieving successful quality management. The importance of a higher purpose is highlighted as a strong driving force to achieve change and result. Furthermore, satisfaction of needs at a higher level creates positive emotions which contributes to enhancing employee engagement and empowerment in the workplace. The purpose of the study is to contribute with increased knowledge about employees' commitment in quality work by examining the role a higher purpose and attractive quality play to promote and strengthen employees' motivation and commitment. A qualitative case study approach has been executed on a municipal operation that received a quality award for its systematic quality work. An extensive literature study was carried out and then the data collection took place through the Appreciative Inquiry interview method as well as a study of the organization's documents, guidelines and code of conduct for quality management.    The thesis findings reveal that there is a higher purpose in the studied organization that deals with value creation for the organization's customers. The higher purpose is considered to be one of the important factors that makes quality work attractive and promotes commitment and participation among employees. In addition, it is reflected in the leadership and contributes to an open and permissive culture. The study also shows that the phenomenon of attractive quality plays a contributing role in the work of continuous improvement as it strengthens employee commitment and promotes active participation. The following areas have been identified as creators of positive feelings that increase the interest in quality work among employees; a higher purpose, committed leadership and an open and permissive culture. Analysis shows that the phenomena have both similarities and differences and to some extent they also overlap. The relationship between a higher purpose and attractive quality is new knowledge which gives a new orientation to future studies. In addition, the results of the study are an important contribution to organizations that wish to strengthen their employee commitment in quality work.

Kvalitetsledningssystemet ISO 9001 kan användas för att arbeta med förbättringar, men har genom åren fått kraftig kritik. Studier visar att för att en verksamhet eller organisation ska lyckas med förbättringsarbetet är ledningens engagemang och agerande helt avgörande om förbättringsarbetet blir lyckat eller inte. Syftet med magisteruppsatsen är att undersöka ledarskapets betydelse för kvalitetsledningssystemet ISO 9001 och att kunna svara på vilka som är centrala delar för ett företag som ledningen bör arbeta med för ISO 9001 samt hur dessa överensstämmer med ISO 9001 kvalitetsledningsprinciper. Metod som användes var kvalitativ datainsamlingsmetod genom enkätundersökning till ett utvalt företag där enkäten skickades ut till 12 ledare och 5 av dessa valde att inom avsatt tidsram besvara enkäten. Tolkningen av analysen har visat att det undersökta företaget är i mål med kvalitetsledningsprinciperna då undersökningen visade att engagerat ledarskap och ledningens ansvar och åtaganden är en kärna i kvalitetsledningsprinciperna som kräver att ledningen strävar efter förbättringar och ständigt arbetar med processer som ska ge stöd till medarbetarna i sitt vardagliga arbete. I detta sammanhang krävs att ledningen skapar en relation med intressenter samt gör dessa delaktiga för att kunna skapa ett förtroende för kunderna.  Slutsatser som studien kom fram till är att ledarskapet har en betydelse för ISO 9001 där det ger en god grund för ordning och reda samt hjälper ledare att samordna arbetssätt. Hos det valda företaget anser samtliga ledare att behovet av kvalitetsledningssystemet ISO 9001 är stort, både för sin egen del men också för sina medarbetare. En anledning till att företaget valt att certifiera sig mot ISO 9001 är dess kunder, det är dock viktigt att kvalitetsledningssystemet används på rätt sätt, så att det inte enbart är en “pappersprodukt”. En del av den kritik som riktats mot ISO 9001 har kopplats till ledarskap och den senaste versionen ISO 9001:2015 har ett utökat fokus på ledarskap, men trots detta visar studien att 4 av 5 ledare inte vet om ISO 9001:2015 har ett utökat fokus jämfört med tidigare versioner och den sista ledaren anser att ISO 9001:2015 inte har ett utökat fokus på ledarskap. Slutsatser är även att viktiga centrala delar inom ett företag som ledare bör arbeta med är just ISO 9001 kvalitetsledningsprinciper kundfokus, ledarskap, medarbetarnas engagemang, processinriktning, förbättring, faktabaserade beslut och relationshantering. En annan viktig central del har visat sig vara att ledare och medarbetare är insatta i kvalitetsledningssystemet och visar engagemang för att kunna arbeta med processer och kommunicera ut kvalitetsledningssystemet inom hela organisationen för ett fungerande arbetssätt och 4 av 5 ledare anser att det är enkelt, eller i de flesta fall enkelt att arbeta utifrån ISO 9001 riktlinjer. Studien visar även att ledarna anser att medarbetare får mer stöd än ledare utifrån vilket stöd som ges från företaget samt att den motgång som kan tänkas uppkomma vid en implementering eller arbete med kvalitetsledningssystemet ISO 9001 handlar om internt motstånd mot förändringar inom organisationen. / The quality management system ISO 9001 can be used to work with improvements but has received strong criticism over the years. Studies show that in order for a business or organization to succeed with the improvement work, the management's commitment and action are absolutely decisive whether the improvement work is successful or not. The purpose of the master's thesis is to investigate the importance of leadership for the quality management system ISO 9001 and to be able to answer which are the success factors that management should work with for ISO 9001 and how these are consistent with ISO 9001 quality management principles. The method used was a qualitative data collection method through a survey to a selected company where the survey was sent to 12 managers and 5 of these chose to answer the survey within the allotted time frame. The interpretation of the analysis has shown that the investigated company is on target with the quality management principles as the investigation showed that committed leadership and the management's responsibilities and commitments are a core of the quality management principles that require the management to strive for improvements and constantly work with processes that will support the employees in their everyday work. In this context, management is required to create a relationship with stakeholders and involve them to create trust for customers.  Conclusions that the study came to is that leadership has an importance for ISO 9001 where it provides a good basis for order and helps leaders to coordinate working methods. At the selected company, all leaders believe that the need for the quality management system ISO 9001 is large, both for themselves but also for their employees. One reason why the company chose to certify against ISO 9001 is its customers, however, it is important that the quality management system is used correctly, and not just a "paper product". Some of the criticism towards ISO 9001 has been linked to leadership and the latest version ISO 9001:2015 has an expanded focus on leadership, but despite this the study shows that 4 out of 5 leaders do not know if ISO 9001:2015 has an expanded focus compared to previous versions and the last leader believes that ISO 9001:2015 does not have an expanded focus on leadership. Conclusions are also that important success factors that leaders should work with is the ISO 9001 quality management principles, customer focus, leadership, employee commitment, process orientation, improvement, fact-based decisions and relationship management. Another important success has proven to be that leaders and employees are familiar with the quality management system and show commitment to being able to work with processes and communicate the quality management system throughout the organization for a functioning working method, and 4 out of 5 leaders consider it easy, or in most cases easy to work based on ISO 9001 guidelines. The study also shows that the leaders believe that employees receive more support than leaders based on the support given by the company, and that the adversity that can conceivably arise when implementing or working with the quality management system ISO 9001 is about internal resistance to changes within the organization.

Studien har genomförts på en svensk organisation som står inför en branschomställning vilket innebär att rekryteringsbehovet ökar och fler medarbetare behöver anställas. Syftet med studien är att undersöka vad en attraktiv arbetsplats är, hur attraktiva arbetsplatser skapas, om det går att mäta och hur den studerade organisationen förhåller sig till det.   Datainsamlingen bestod av marknadsundersökningar som behandlar vad som utgör attraktiva arbetsplatser, organisationens egen medarbetarundersökning samt intervjuer med ledning och medarbetare. Data analyserades med teorier och tidigare forskning inom organisatorisk förändring, ledarskap och sensemaking, offensiv kvalitetsutveckling, attraktiv arbetsplats samt arbetsgivarvarumärke.   Organisationens medarbetare trivs väldigt bra, men organisationen har ett arbete framför sig för att bli mer attraktiva bland potentiella arbetstagare. Förbättringspotential ligger i att skapa delaktighet bland medarbetarna, ökad transparens i kommunikation och beslutsfattande, ledarskap och sensemaking samt att arbeta aktivt med ständiga förbättringar och innovation.   Med hänsyn till hur en attraktiv arbetsplats kan mätas presenteras en mognadsmodell med fem dimensioner. Dessa är sociala värderingar, maximera potential, effektivt ledarskap, ömsesidig tillit samt utveckling och innovation. Organisationen utvärderas med hjälp av modellen och nuläge identifieras. Slutligen presenteras förbättringsförslag som organisationen kan använda sig av för att göra en förflyttning mot att bli en mer attraktiv arbetsplats. / The study has been conducted at a Swedish organization facing industry changes and scaling, meaning the organization need to reconsider their strategies for attraction and retention of employees. The study aims to investigate what makes a workplace attractive, how great places to work are created and how this can be measured. Further, the study investigates where the specific organization fits into this and how they can create a workplace to attract more talent.   Data for the study was collected through market research, the organization's employee survey and through interviews with top management as well as employees. The data was analyzed using theories and previous research within organizational change, leadership and sensemaking, total quality management, great place to work and employer branding.   There is an overall high satisfaction amongst employees of the organization, however, there are areas of improvement. The organization needs to work with involving and engaging employees at all levels, increase transparency in communication and decision making, leading through sensemaking, and working actively with continuous improvements to innovate.   In regards of measuring how attractive a workplace is, a maturity grid has been presented. The maturity grid is based on five dimensions for creating a great place to work. These are social values, maximizing potential, efficient leadership, mutual trust in addition to continuous improvement and innovation. The studied organization has been evaluated in the maturity grid and suggestion for improvement to create a better workplace has been presented.

Förväntan på att företag arbetar aktivt med att minska sin miljöpåverkan växer sig större för var dag. Med en miljöcertifiering kan företag visa sig ansvarsfulla inför sina intressenter och chanserna för en säkrad plats på framtidens marknad kan öka. Miljöcertifikat såsom ISO 14001-standarden inkluderar behovet av ständiga förbättringar av en organisations processer och miljöstrategiskt arbete. Begreppet ständiga förbättringar har sitt ursprung i Toyota Motors framgångsrika arbetssätt - kaizen - och innebär att allt kan göras lite bättre än i nuläget. På så sätt klingar det väl med miljöförbäattringsarbete eftersom vi fortfarande är på en resa mot det mest miljövänliga sättet att leva på. Två företag inom elinstallatörsbranchen har genom den webbaserade applikationen System C2 TM utmärkt sig i sitt arbete med ständiga förbättringar inom miljö. Eftersom en framgångsfaktor för ständiga förbättringar är utbildning kan det antas att dessa två företag har genomgått ett lärande som har lett till denna framgång, men vad som kännetecknat detta lärande är inte specificerat. Syftet med detta examensarbete är därför att undersöka vad en sådan utbildning bör innehålla för att inte bara leda till fler miljöförbättringar, utan även för att skapa förutsättningar för ett lärande inom ekologisk hållbar utveckling. För att generera kunskap kring detta genomfördes kvalitativa fokussamtal i två omgångar, med två  olika företag. Samtalen analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultaten visar att en utbildningsinsats som ämnar leda till ett aktivt miljöförbättringsarbete och ett kontinuerligt lärande ska sträcka sig över flera utbildningstillfällen. Tillfällena i insatsen bör ta vara på verksamhetens kunskap genom inklusion av medarbetare, knyta miljöfrågan till verksamheten, drivas av en engagerad ledning och ta vara på medarbetarnas personliga engagemang. Dessutom ställs krav på företagets kultur i form av att den ska vara öppen för ifrågasättande av rutiner samt drivas av en vilja att utvecklas. Resultaten visar även på likheter mellan konceptet ständiga förbättringar och lärande, och vidare föreslås djupare studier kring dessa likheter. Vidare forskning föreslås även i form av att testa de faktorer som detta examensarbete har resulterat i. / The expectations for a company to actively work on reducing their environmental impact are higher today than ever before. With an environmental certification, companies can show their responsibilities towards the environment to their stakeholders, and improve the chances to securing a position on the future market. An environmental certification, such as the standard ISO 14001, includes the need for continuous improvements to an organization’s processes and strategic environmental work. The term continuous improvements origins from Toyota Motors successful way of working - kaizen. It implies that everything can be madea little better than it is right now. This interpretation of continuous improvements goeswell together with environmental improvements in business since we are still on a journeytowards the most sustainable way of living. Two electrical contracting companies have through the web-based application System C2TM excelled in their work with continuous environmental improvements. Since a success factor to continuous improvements has proven to be education, one can assume that the two studied companies have a learning culture in their workplace that has led to this success. However, this learning culture is not specified. The purpose of this study is to examine what a training session in ecologically sustainable development should involve, not only lead to continuous improvements, but also to continuous learning. To generate knowledge about this, a qualitative study has been made. Two focus group conversations with each of the studied companies were made to gather data about their work with continuous environmental improvements. The data from the focus group conversations were analyzed through a thematic analysis. The results show that a training session that aims to lead to continuous improvements and learning within the organization consists of several sessions. The training sessions should make use of the knowledge within the organization, connect the environmental issue to the organization, involve an engaged leadership, and make use of the personal engagement amongst the coworkers. Apart from this, demands on the company culture are being made in order to create a learning organization. The culture should be open to challenge the existing routines and strive to develop the company to the better. The results from this study show that there are similarities between continuous improvements and learning. Suggested as further research is to examine the similarities between learning and continuous improvements. Another example for further research is to test the factors presented in this study, in a training session about ecologically sustainable development.

Logistics centers can implement continuous improvement in order to stay competitive. Enablers of continuous improvement have been widely researched in academia. However, there is a gap regarding research about enablers in organizations using a plan-do-checkact (PDCA) cycle based IT tool to support their continuous improvement process. This study investigates the enablers of employees posting, implementing, and following up continuous improvement suggestions when using a PDCA cycle based IT tool and the support this IT tool provides for a logistics center. This was done by conducting a comparative study of two logistics centers working with grocery retail; one center in Västerås, where the employees had exceeded their goals for amount of posted, implemented, and followed up suggestions for 2017, and another one in Kallhäll, where they did not meet their goal for 2017. Qualitative data was gathered by carrying out eight interviews, four at each logistics center, with employees holding different positions within the organization. The study identified that for a logistics center to succeed with its continuous improvement efforts, it should have a well developed understanding of continuous improvement and the IT Tool. Employees need to be supported by providing them with an easy way to give suggestions and a leadership where improvement initiatives are supported. Employees should also be provided with sufficient resources, examples of successful improvement implementations, and feedback on all their suggestions. The organization must also consider continuous improvement as a long-term commitment and set a clear goal for their work with it. Lastly, employees at all levels need to be involved in all stages of the continuous improvement process and have a committed management team. The study also identified that the PDCA cycle based IT tool supported the organization in their work with continuous improvement by providing them a structure, which the employees were enforced to work by. The structure also enabled the organization to handle a large amount of suggestions and employees to easily post suggestions independently of their location. The tool also supported the organization by acting as a database, sending notifications, and providing the centers with statistics. / Ständiga förbättringar kan implementeras för att göra ett logistikcenter konkurrenskraftigt. Det har sedan tidigare bedrivits forskning för att identifiera faktorer som främjar implementationen av ständiga förbättringar. Det finns dock brist på forskning gällande vilka faktorer som främjar ständiga förbättringar i en organisation som använder sig av ett IT verktyg som är baserat på PDCA (planera-göra-studera-agera) cykeln. Den här studien syftar därför till att identifiera vad som främjar medarbetare att föreslå, implementera, och följa upp förbättringsförslag i ett logistikcenter som använder ett PDCAbaserat IT-verktyg och vilket stöd verktyget ger ett logistikcenter. För att besvara forskningsfrågorna gjordes en jämförelsestudie av två logistikcenter inom dagligvaruhandeln; ett center i Västerås där medarbetarna hade överträffat 2017 års mål gällande antalet inlämnade, genomförda, och uppföljda förslag, och ett center i Kallhäll där målen för 2017 inte hade uppnåtts. Kvalitativ data samlades in genom att intervjua åtta personer, fyra på varje center, med olika befattningar inom organisationen. Studien identifierade ett antal faktorer som hjälper en organisation att lyckas med sin satsning på ständiga förbättringar. Bland annat måste medarbetarna ha en förståelse av ständiga förbättringar och IT-verktyget. Medarbetare behöver ett enkelt sätt att ge förslag som är oberoende av var de befinner sig och ett ledarskap som stödjer förbättringsinitiativ. Medarbetare behöver också förses med tillräckliga resurser, exempel på framgångsrika förbättringar, och återkoppling på de förbättringsförslag de lämnat in. Logistikcentret måste dessutom se ständiga förbättringar som en långsiktig satsning och sätta ett tydligt mål för arbetet. Slutligen, borde alla medarbetare involveras i hela förbättringsprocessen och ledningsgruppen måste vara engagerad i frågan. Studien identifierade även att ett IT-verktyg baserat på PDCA-cykeln stödjer ett logistikcenter med deras arbete med ständiga förbättringar genom att förse dem med en struktur som måste efterföljas. Denna struktur möjliggör även för logistikcentret att hantera en stor mängd förbättringsförslag och att ge förslag oberoende av var de befinner sig. IT-verktyget stödjer även logistikcentret genom att skicka notifikationer, förse dem med statistik, och samla alla förbättringsförslag på ett ställe.

Organisationer kan inte kringgå att de lever i en värld med en global konkurrens vars överlevnad riskeras om de inte fokuserar på det ständiga förbättringsarbetet. Skiftet till den hybrida arbetsplatsen som har blivit alltmer populärt har medfört både stora och små förändringar för inte bara ledare men även för medarbetare i organisationer. En av förutsättningarna för ett framgångsrikt förbättringsarbete är att ledare lyckas med sitt engagemang få medarbetare att vara delaktiga. Syftet med denna studie har varit att fördjupa kunskapen kring att leda just arbetet med ständiga förbättringar vid hybrid arbetssätt. För att uppnå studiens syfte valde författarna att utgå från en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av ledare och kvalitativa enkäter som medarbetarna i organisationen fick svara på. Resultatet visade delvist att organisationen värdesätter öppet kommunikationsklimat och tydliga, men även engagerade ledare eftersom det har medarbetare som är i behov av att bli uppmärksammade och sedda. Resultatet visar också att majoriteten av organisationens ledare och medarbetare saknar tydlighet när det gäller deras strategiska kvalitetsutvecklingsarbete. / Organizations cannot avoid the fact that they live in a world with increased global competition where they risk their survival if they do not focus on working with continuous improvements. The shift to the hybrid workplace that has become increasingly popular has brought both big and small changes for not only leaders but also employees in organisations. One of the prerequisites for successful improvement work is that leaders with their commitment succeed in getting employees to participate. The main focus for this study has been to deepen the knowledge around leading the work with continuous improvements in the hybrid workplace. To achieve the purpose of the study, the authors chose a qualitative approach that was obtained with semi-structured interviews of leaders and with a qualitative survey that the employees in the organisation got to answer. The results showed that the organisation values an open communication climate, clear but also committed leaders because their employees need to be noticed and seen. The result also shows that most of the leaders and employees within the organisation lack clarity regarding their strategic quality development work.

I en globaliserad och högt konkurrensutsatt värld så behöver företag och organisationer ständigt arbeta för att bli bättre och mer effektiva. Ett av de mest erkända förbättringsprogrammen är Six sigma som med grund i data arbetar mot mindre variation och bättre resultat i processer. Hur fungerar detta i miljöer där personalfrågor och människan är i centrum? Hur kan HR funktionen i ett tillverkningsbolag använda sig av Six sigma metodik i arbetet mot en lägre personalomsättning? Hög personalomsättning är något som i många fall är problematiskt, då det hindrar en kontinuerlig utveckling i arbetet och kräver stora utbildningskostnader. Finns det sätt att förstå personalomsättning med nya digitaliserade data, och hur kan kvalitetsverktyg användas för att minska personalomsättningen? Studien undersöker ett urval av de mest använda Six sigma verktygen och hur dessa kan användas i arbete med hög personalomsättning bland nyanställd personal. Med en metod som utgår från DMAIC modellen så bedöms utvalda kvalitetsverktyg. Parallellt så redovisas orsaker och lärdomar kring personalomsättning inom industrin. Genom intervjuer och datainsamling med organisationens chefer så framkommer indikationer på vilka parametrar som driver personalomsättningen. Studiens resultat visar på att det fungerar väl att applicera Six sigma verktyg på HR problem, även om det finns vissa begränsningar i användandet av statistiska verktyg. Resultatet mynnar ut i en sammanställning av de mest effektiva verktygen för detta problemområde och ett förslag påmodell som chefer och rekryterare kan använda i förbättringsarbeten / In a global market with high competition the need for companies to improve and streamline their processes increase. One of the most well-known improvement programs is Six sigma, that has its background in data analyses to improve variance in a process. How does it work in an HR environment where most problems are human and behavior based? How can an HR department in a manufacturing company use common Six sigma methodology in its work towards lower employee turnover? High employee turnover is problematic for many companies, and it affects the continuity of the organization and result in costly education. Is there a way to understand employee turnover with new digital accessible data, and how can you use quality tools to improve the area? The study explores a choice of the most used six sigma tools and sees how these can be used in the work against high employee turnover specifically for new employees. The method is based on the DMAIC model and rate the chosen quality tools along with reflections to learn and understand what drives employee turnover in this industry. Through interviews and datacollection with the managers of the organizations some indicators appear that could show us the causes of the turnover. The result shows that six sigma tools are effective in problem solving even in HR related problems, even if it does show some restrictions compared to regular production problem types.The study delivers a list of the most effective tools and a model for recruiters and managers to use when working with future HR problems.