The study is based on a number of problem areas in working with continuous improvements in Regionstyrelseförvaltningens kansli (RSF-kansli), Region Gotland.The purpose of the study is to propose working methods for RSF-kansli to work with continuous improvements. The study is based on three main issues; how can RSF-kansli work with continuous improvements; how can the employees get more time to work with continuous improvements; and how can they exchange work related experiences?Several improvement tools are available in the Region Gotland organization, but are not used by RSF-kansli. The theory of the study consists basically of theories related to continuous improvements. As part of the analysis other municipalities working with successful improvement are studied. Recommended working methods for RSF-kansli are influenced by identified key factors in other municipalities' work. The key finding in the study is that no systematic methods for continuous improvements are used by RSF-kansli. Employees work mainly with deviation management rather than proactive improvements. Another key finding is weak leadership when working with improvements, where no common goals are established in the working group. Existing improvement initiatives are personally initiated by employees.A management system for continuous improvement is proposed to the RSF-kansli to eliminate the shortcomings identified in the work with continuous improvement. The PDSA-cycle is included in the proposed management system to give the employees opportunities to work systematically with continuous improvements. An implementation plan has been established to support RSF-kansli in the event of the introducing the management system.Conclusions emerged from the study are that the organization needs leadership and management commitment to be successful in working with continuous improvements.The employees have to work with continuous improvements together and focus on the documentation of the developed improvements to be able to exchange work related experiences. RSF-kansli also have to make the work with continuous improvements more systematic to be successful. / I upprättad förstudie för Regionstyrelseförvaltningens kansli (RSF-kansli) inom Region Gotland visualiseras ett antal problemområden som kan kopplas till förbättringsområdet ständig förbättring. Problemområdena som identifierats i upprättad förstudie utgör utgångspunkt för examensarbetet.       Syftet med studien är att föreslå arbetssätt för hur RSF-kansli kan arbeta med ständig förbättring av verksamheten. De problemställningar som studien utgår ifrån är hur arbete med ständiga förbättringar kan uppnås inom RSF-kansli samt hur mer tid kan frigöras för medarbetarna och hur kompetensutbyte kan ske mellan individer.      Flera förbättringsverktyg finns tillgängliga inom Region Gotland men används inte av RSF-kansli. Den teoretiska grunden i studien utgörs i huvudsak av teorier kopplat till förbättring av verksamhet. Inom ramen för arbetet studeras andra kommuner som bedriver ett framgångsrikt förbättringsarbete. Nyckelfaktorer som identifieras i andra kommuners arbetssätt för att ständigt förbättra verksamheten ligger delvis till grund för utveckling av föreslaget arbetssätt för RSF-kansli.      Resultatet i studien visar att inget systematiskt arbetssätt för ständiga förbättringar finns för RSF-kansli. Medarbetarna arbetar individuellt där utvecklingsarbetet avser avvikelsehantering snarare än proaktivt förbättringsarbete. Resultatet visar även att verksamheten saknar styrning utav förbättringsarbete där inga gemensamma mål finns upprättade för arbetsgruppen. Inga gemensamma initiativ tas för förbättring av verksamheten utan förbättringsarbete bedrivs individuellt av medarbetarna och förankras sällan hos övriga verksamheten.      Ett ledningssystem för ständiga förbättringar föreslås till RSF-kansli för att avhjälpa de brister som identifierats i verksamhetens förbättringsarbete. Ledningssystemet utgår ifrån tydlig måldelning där systematiskt förbättringsarbete skall ske gemensamt för verksamheten via upprättad PDSA-cykel. För ledningssystemet har implementeringsplan upprättats som stöd för verksamheten vid eventuellt införande av ledningssystemet.           Slutsatser som framkommer av studien är att ett framgångsrikt förbättringsarbete inom RSF-kansli måste präglas av ett tydligt ledarskap och engagemang från ledningen. För att kompetensutbyte skall kunna skapas inom verksamheten krävs att förbättringsarbetet är gemensamt med tydlig dokumentation och förankring. Det är först då tyst kunskap kan övergå till att bli explicit. Förbättringsarbetet inom RSF-kansli behöver även ske systematiskt för att bli framgångsrikt.

Vad som kännetecknar ett bra ledarskap har intresserat människor i alla tider. För att kvalitetsarbetet ska förbli framgångsrikt krävs det ett starkt och engagerat ledarskap för att åstadkomma en kultur avseende kvalitetsutveckling. Fokus för den här studien är ledarskap och delaktighet som har sina teoretiska grunder i offensiv kvalitetsutveckling. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur ledarskapet påverkar medarbetarnas delaktighet i samband med förbättringsarbete i en organisation. Metoden som användes i denna undersökning var semistrukturerade intervjuer. För att uppnå studiens syfte valde författaren att intervjua fyra ledare som har flera års erfarenhet av ledarskap. Man kunde konstatera att tidigare forskning överensstämmer med resultat i undersökningen. Undersökningen visar att ledarens viktigaste uppgift är att motivera och positivt påverka medarbetarnas delaktighet i det dagliga arbetet, genom att kommunicera, vägleda, stödja samt ge återkoppling syftar även till ansvar och befogenheter. Resultatet visar också att alla beslut inte går att ändra eller påverka av medarbetarna eftersom beslut styrs av lagar och förordningar. Den studerande organisationen har en ledningsstruktur och hierarki som bestäms av gällande lagar. / What characterizes leadership in particular has intrested people for decades. For quality work to be successful there are requirements needed such as strong and committed leadership which later achieves a culture for quality development. The main focus for this study is leadership and participation from the theoretical origins in offensive quality development program. The purpose of this examination work is to study how leadership affects employees participation in different aspects in addition to work improvement in an organisation. The methods used in this examination were semi-structured interviews. The author chose to interview four different leaders who all had years of experience in the topic leadership to achieve the purpose of this study. It could be stated that the previous research is consistent with the results of the examination. The study shows that a leader's most important task is to motivate and positively influence employees' participation in daily work by communication, guiding, supporting and giving feedback in addition to giving out both responsibility and authority. The results revealed that not all decisions can be changed or affected because of the employees because decisions are controlled by laws and regulations. The studies organization has shown that it has a leadership structure and hierarchy determined by applicable laws. / <p>2021-06-06</p>

Det primära syftet med studien var att undersöka hur ett medelstort företag upplever självutvärderingsverktyget språngbrädan. Syftet var också att bidra med kunskap om forskningsläget kring språngbrädan. En mixad metod användes där datainsamlingen genomfördes genom en enkät på ett urval av företaget. Första delen av enkäten utgjorde en lättversion av språngbrädan som användes för självutvärdering av verksamheten, därigenom fick respondenterna uppleva verktyget. Andra delen av enkäten utgjorde en utvärdering av hur språngbrädan upplevs, med både skalfrågor och öppna frågor. Resultatet visar att en övervägande del är positiva till språngbrädan och kan tänka sig fortsätta använda verktyget. En övervägande del är neutrala i frågan huruvida språngbrädan behöver utvecklas och anpassas efter den egna verksamheten, och huruvida det finns fördelar och nackdelar. Resultatet visar också att språngbrädan är väldigt outforskat där endast en vetenskaplig artikel identifierades. Slutsatsen är att det behövs fler studier där deltagarna informeras om arbetssättet självutvärdering / The primary purpose of the study was to investigate how a medium-sized company experiences the self-assessment tool - the springboard. The purpose was also to contribute with knowledge about the research that has been conducted on the springboard. A mixed method was used where the data collection was conducted on a sample of the company's operations through a survey. The first part of the survey constituted a light version of the springboard that was used for self-assessment of the business, thereby letting the respondents experience the tool. The second part of the survey was an evaluation of how the tool is experienced, with both rating questions and open questions. The result shows that the majority is positive to the springboard and can imagine continuing to use the tool. A majority is neutral to the question of whether the springboard needs to be developed and adapted to its own business, and whether there are advantages and disadvantages. The result also shows that the springboard is very unexplored where only one scientific article was identified. The conclusion is that more studies are needed, where the participants are informed about the method of self-assessment and about the tool prior to the study, in order to obtain more comprehensive data. / <p>2019-06-27</p>

Syftet med studien var att undersöka ImseVimses interna hållbarhetsarbete och målet var att komma fram till förbättringsförslag som hjälper till att få ImseVimse att få en insikt i nuvarande hållbarhetsarbete och gå mot att genomsyras av hållbarhet inifrån och ut i alla aspekter. Studien undersöker tre frågeställningar (1) Vad innebär intern hållbarhet för ImseVimse AB? (2) Hur kan ImseVimse AB förbättras inom den interna hållbarheten? (3) Hur kan ImseVimse AB förmedla intern hållbarhet inom verksamheten? Teorier som har presenterats i studien är hållbarhet och dess tre dimensioner, utifrån en hållbar utveckling och ständiga förbättringars perspektiv. Titta på leans förbättringsarbete, mötesteknik och utvärdering och likaväl språket och begreppsanasatsen som används i ImseVimse i dagsläget. För att samla in data till studien har personliga intervjuer, telefonintervjuer, enkäter och dokumentgranskning använts som metoder och ledningsverktyget släktskapsdiagram och jämförelseverktyget benchmarking har använts för att ta fram resultat om begreppen hållbarhet, intern hållbarhet, extern hållbarhet, företagens hållbarhetsarbete ur olika perspektiv. Detta har resulterat i att Imsevimse kan behöva börja med att dokumentera ner begreppen som har tagits fram i studien och skapa sig ett gemensamt språk och kommunikation som kan ske via dagliga möten och en kontinuerlig enkel visuell lättillgänglig dokumentation och uppföljning av arbete. Slutsatsen är att förbättringsförslagen som har tagits fram föreslår att använda sig av PDSA, ständiga förbättringar, använda sig av en förbättringstavla, dokumentera och ha ett tydligt ansvarstagande, utvärdering och uppföljning av arbetet med den interna hållbarheten. / The aim of the study was to investigate ImseVimses internal sustainability work and the goal was to come up with improvement proposals that help ImseVimse gain an insight into current sustainability work. The study examines three issues (1) What does internal sustainability mean for ImseVimse AB? (2) How can ImseVimse AB be improved within its internal sustainability? (3) How can ImseVimse AB convey internal sustainability within the business? Theories that have been presented in the study are sustainability and its three dimensions, based on sustainable development and continuous improvement perspectives. Theories that has been used in the study is leans improvement work, meeting technique and evaluation, as well as the language and conceptual approach used in ImseVimse at present. To collect data for the study, personal interviews, telephone interviews, questionnaires and document reviews have been used as methods and the management tool relationship diagrams and the benchmarking comparison tool have been used to produce results on the concepts of sustainability, internal sustainability, external sustainability, corporate sustainability work from different perspectives. This has resulted in Imsevimse having to start by documenting the concepts that have been developed in the study and creating a common language and communication that can be done through daily meetings and a continuous easy visual accessible documentation and follow-up of work. The conclusion is that the improvement proposals that have been prepared suggest using PDSA, continuous improvement, using an improvement board, documenting, and having clear responsibility, evaluation, and follow-up of the work on internal sustainability.

Erfarenhetsåterföring (EF) leder till flera fördelar som ökat resultat och nöjdare kunder. Det traditionella byggandet saknar en metod och modell för erfarenhetsåterföring. Det industriella byggandet har kommit längre i arbetet med erfarenhetsåterföring men generellt finns det utrymme för en bättre erfarenhetsåterföring inom byggbranschen. Inom tillverkningsindustrin arbetas det framgångsrikt med erfarenhetsåterföring genom ständiga förbättringar och Lean. Studiens syfte var att undersöka hur industriella byggare och tillverkningsindustrin arbetar med erfarenhetsåterföring och hur det kan implementeras hos en traditionell byggentreprenör. Genom frågan vad som skapar en bra erfarenhetsåterföring var målet att utforma en modell för implementering av erfarenhetsåterföring hos målföretaget Contractor. För att få inblick har en litteraturstudie genomförts, samt intervjuer med branschföretag.  Studien visar att de industriella byggarna arbetar med dagliga möten och det finns en eller flera personer med ansvar för erfarenhetsåterföringen. Inom tillverkningsindustrin använder de inte begreppet erfarenhetsåterföring även fast syftet och målet är detsamma som hos byggsektorn; att förbättra och nå ett högre resultat. Därför kan begreppet erfarenhetsåterföring användas i båda branscher men tillverkningsindustrin arbetar mer systematiskt. De har en starkare kultur och ser ett större värde i arbetet eftersom det är högre prioriterat. Det som visat sig skapa en bra erfarenhetsåterföring är först och främst när företagsledningen har en tydlig strategi kopplat till erfarenhetsåterföring. Det ska finnas en person som driver arbetet med erfarenhetsåterföring, en koordinator som skapar ett dragande efter erfarenheter. Strukturering av arbetet sker genom kontinuerlig användning av pulsmöten där avvikelser, förbättringar och planering diskuteras. Motiverade medarbetade behövs för att lyfta avvikelser och erfarenheter, där feedback och insyn i resultatet är viktigt för motivationen att rapportera. Avslutningsvis kan implementeringen av EF-modellen ske i ett pilotprojekt där arbetssätt med pulsmöten testas i en mindre skala för att sedan utvärderas och testas igen, för att sedermera fastställas. Det fastställda arbetssättet kan sedan spridas till fler arbetslag och till sist hela organisationen, där efterfrågande ledarskap fortsatt är viktigt. Det måste ständigt arbetas med frågan kring erfarenhetsåterföring, annars är den inte viktig. / Experience feedback leads to several benefits such as increased results and more satisfied customers. Traditional construction lacks a method and model for experience feedback. Industrial construction has come a long way in the work with experience feedback, but in general there is room for a better experience feedback in the construction industry. In the manufacturing industry, they work successfully with experience feedback through continuous improvement and Lean.  The purpose of the study was to investigate how industrial builders and the manufacturing industry work with experience feedback and how it can be implemented with a traditional construction company. Through the question of what creates a good experience feedback, the goal was to design a model for implementing experience feedback at the target company Contractor. To gain insight, a literature study was conducted, as well as interviews with industry companies. The study shows that the industrial builders work with daily meetings and there is one or more people responsible for the feedback of experience. In the manufacturing industry, they do not use the concept of experience feedback even though the purpose and goal are the same as in the construction sector; to improve and achieve a higher result. Therefore, the concept of experience feedback can be used in both industries, but the manufacturing industry works more systematically. They have a stronger culture and see a greater value in the work because it is a higher priority.  What has been shown to create a good experience feedback is first and foremost when the company management has a clear strategy linked to experience feedback. There must be a person who drives the work with experience feedback, a coordinator who creates a desire for experience. Structuring of the work takes place through continuous use of pulse meetings where deviations, improvements and planning are discussed. Motivated employees are needed to highlight deviations and experiences, where feedback and transparency in the results is important for the motivation to report. Finally, the implementation of the EF model can take place in a pilot project where working methods with pulse meetings are tested on a smaller scale and then evaluated and tested again, to be determined later. The established way of working can then be spread to more work teams and finally the entire organization, where in-demand leadership remains important. The issue of experience feedback must be constantly worked on, otherwise it is not important.

Kompetensutveckling sker hela tiden i en organisation, både direkt och indirekt. Med direkt kompetensutveckling menas lärarledda kurser och aktiviteter och med indirekt menas den dialog som sker mellan medarbetare. För att arbeta systematiskt med kompetensutveckling krävs det att organisationen följer upp och mäter processen. Studiens syfte var att hitta mätetal och arbetssätt för att Färjerederiet ska kunna systematiskt följa upp kompetensutvecklingsprocessen. I studiens forskningsfrågor ingick det även att undersöka hur medarbetare kan motiveras av kompetensutveckling för att öka lärandet och överförandet av kunskap till den dagliga verksamheten. För att svara på studiens frågeställningar har teorier om offensiv kvalitetsutveckling, kompetensutveckling samt en modell för mätning av effekterna av kompetensutveckling redovisats. Studien är av kvalitativ karaktär med ett deduktivt arbetssätt. Metoderna för att samla in data har varit intervjuer, enkätundersökning samt dokumentgranskning. Resultatet av studien presenterades i form av en PDSA-cykel där processens olika steg har undersökts. Efter genomförd studie konstaterades att Färjerederiet behöver implementera de rekommenderade mätetalen och ett arbetssätt för att arbeta med ständiga förbättringar i kompetensutvecklingsprocessen. För att motivera medarbetarna till kompetensutveckling drogs slutsatsen att Färjerederiet kan involvera medarbetarna mer i utformningen av utbildningarna för att fånga upp det behov som finns i kompetensutvecklingen. / Competence development occurs regularly within organizations, both directly and indirectly. Direct competence development refers to teacher-led courses and activities, whilst indirect competenceactivities describes the dialogues between colleagues. For anorganization to work systemically with competence development, it is essential that they follow up and measure the process. The purpose of this study was to find performance indicators and methods for Färjerederiet to systemically follow up their competence development process. Furthermore, the study also aimed to research how employees could be motivated to develop their competences so that the transferof knowledge could increase within the organization. For the purposeof answering the research questions the following areas of theory were utilized: total quality management, competence development and a model for measuring the effects of competence development. A qualitative and deductive research method was the foundation of the study, and the methods of data collection were as follows: interviews, surveys and document research. The results of the study were presented in the form of a PDSA-cycle where the different stages were researched, the resulting conclusion was that Färjerederiet needs to implement the recommended performance indicators and work procedures to improve their competence development process. In regards to motivating the employees, the proposed solution is for the management staff to include the employees in the process of constructing the courses.

No description available.

Utgångspunkten för studien var att undersöka om organisationer som arbetar med ständiga förbättringar också arbetar med att skapa och främja psykologisk trygghet för medarbetarna. Psykologisk trygghet innebär bland annat att medarbetarna känner sig trygga att komma med förslag på idéer som kan förbättra arbetssätt och bidra till organisationens utveckling. Forskning visar att organisationen går miste om utvecklingspotential om man inte tar tillvara på sina medarbetares idéer. Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur organisationer som idag är erkänt ledande inom kvalitetsarbete ser på psykologisk trygghet kopplat till ständiga förbättringar.Tre organisationer valdes ut för studien, alla har under de senaste åren mottagit en utmärkelse för en hög kvalitet inom arbetet med ständiga förbättringar, Utmärkelsen Svensk Kvalitet. En person per organisation, med djup kunskap om organisationens förbättringsarbete och hur det bedrivs, valdes sedan ut. Nyckelaspekter i teorin kopplat till ständiga förbättringar samt psykologisk trygghet identifierades, nyckelaspekterna från teorin om psykologisk trygghet användes som underlag för skapandet av intervjufrågor. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer gjordes med de utvalda respondenterna.Analysen visade att de studerade organisationerna arbetade med att skapa psykologisk trygghet genom att framför allt främja delaktighet bland medarbetarna och uppmuntra dem att våga lyfta misstag och säga sin åsikt. Begreppet psykologisk trygghet som sådant är dock inte allmänt vedertaget inom organisationerna. Slutsatserna från studien var att då flera nyckelaspekter inom arbetet med ständiga förbättringar och psykologisk trygghet berör varandra så arbetar organisationerna relativt omedvetet med att skapa psykologisk trygghet i syfte att främja ett effektivt arbete med ständiga förbättringar. / The outset for this study was to look into whether organizations that work with continuous improvements also work with creating psychological safety for their employees. Psychological safety enables employees to feel confident to come up with ideas that can improve working methods and contribute to the development of the organization. Research shows that organizations miss out on development potential by not capturing the ideas of their employees. The purpose of this study was to contribute with knowledge to how organizations that are known as leading within the area of quality work considers the connection between psychological safety and continuous improvements.Three organizations that were the last to receive an award for their high quality with their work with continuous improvements, Utmärkelsen Svensk Kvalitet, were chosen for the study. One person within each organization, with deep knowledge of the organization's work with continuous improvements, were then chosen for an interview. Key aspects within the theory of continuous improvement and psychological safety were identified and the key aspects from the theory of psychological safety were used as a base for interview questions. Qualitative semi structured interviews were done with the chosen respondents.The analysis showed that the organizations in the study work with creating psychological safety mainly by fostering participation and the courage to talk about mistakes and to voice your opinion. The term psychological safety isn't well known within the organizations but the conclusion from the study is that since several areas within the work with continuous improvement and psychological safety are closely related, the organizations work relatively unconsciously with fostering an efficient work with continuous improvement by enabling participation and learning from mistakes. / <p>2020-06-26</p>

Meetings are an integral part of daily business practice and while the intentions of meetings are good, they rarely live up to their full potential. Businesses are realizing the benefits of utilizing their data to make more informed decisions. As the advancements of data technology and the use of Business Intelligence continues to grow, dashboards are becoming increasingly relevant, giving businesses a competitive advantage. Dashboards can assist in making data accessible and comprehensible by summarizing and visualizing key results. Although several studies have covered the use of dashboards, little has been done to investigate dashboards as meeting aids. In pulse methodology a pulse board, which visualizes deviations, is used to support pulse meetings, indicating that visual aid can be beneficial for meeting purposes. The purpose of this study is to develop a deeper understanding regarding how data visualization, specifically dashboards, can be used as meeting support to improve meetings. We investigate the possibilities and challenges of implementing dashboards as visual aid in daily pulse meetings by conducting a qualitative interview study to gather employees’ perspectives on the potential implementation of dashboards. The study was conducted in collaboration with a company in the private sector that practice pulse and Lean methodology. The result suggests that dashboards could be a suitable complement to the pulse board in pulse meetings, as they can improve efficiency in meetings. However, implementation challenges must be addressed, and employee attitudes should be considered. It is of great importance to develop dashboards with the intended user in mind to increase the possibility of a successful implementation.

Följande studie syftar till att kartlägga planeringsprocessen och identifiera brister med den, samt ge förbättringsåtgärder för omrullningen på ett fallföretag. Genom utvecklingen av en generell konceptuell modell för att förbättra planeringsprocesser av omrullning. Under alla år har efterbehandlingsprocessen varit nedprioriterad på fallföretaget, och därmed också planeringsprocessen av den. Vid produktion av papper sker, som i många industrier, ett oväntat utfall av produkter som fått defekter under tillverkningen. Produkterna som har defekter kan oftast räddas och säljas genom att efterbehandlas, och en av dessa efterbehandlingar kallas omrullning. Att undersöka och förstå processer inom företag är avgörande för att göra förbättringar.   Studien presenterar förbättringsförslag som baserats på de brister som identifierades med planeringsprocessen. Förslagen innefattar bland annat att skapa ett effektivare IT-system, etablera tydliga kommunikationsvägar och öka engagemanget från ledningen. Dessa insatser kan öka effektiviteten, minska slöseri och bättre tillgodose kundernas behov, vilket ökar konkurrenskraften och lönsamheten inom pappersindustrin. Företaget kan implementera detta förbättringsarbete genom att tillsammans analysera och bryta ner målbilden till mindre små mål som går att uppnå på kort sikt. Baserat på insamlade data presenterar studien en konceptuell modell för att analysera och förbättra planeringsprocessen för omrullning. Förslag på vidare studier har getts, där det kan undersökas samma process på flera företag för att se om samma problematik finns där. Det är också vidare forskning att på fler företag använda den framtagna modellen för att analysera och förbättra planeringsprocesser för efterbehandling för att öka generaliserbarheten. / The following study aims to map the planning process and identify deficiencies within it, as well as provide improvement measures for the rewinding process in a case company. By developing a general conceptual model to enhance rerolling planning processes. Over the years, post-processing operations have been overseen, including the planning process associated with them. In paper production, like in many industries, defective products are generated during manufacturing. These defective products can often be salvaged and sold through post-processing, with one such process being rewinding. Examining and understanding processes within companies is crucial for making improvements. This study aims to map the planning process of rewinding and develop a conceptual model to enhance post-processing planning.   The study presents improvement suggestions based on the deficiencies identified in the planning process. The suggestions include creating a more efficient IT system, establishing clear communication channels, and increasing management involvement. These efforts can enhance efficiency, reduce waste, better meet customer needs, thereby increasing competitiveness and profitability within the paper industry. The company can implement these improvement efforts by collectively analyzing and breaking down the target vision into smaller short-term goals that can be achieved. Based on the collected data, the study presents a conceptual model for analyzing and improving the rerolling planning process. Suggestions for further studies have been provided, where the same process can be examined in multiple companies to determine if similar issues exist. Additionally, further research can be conducted in more companies using the developed model to analyze and improve post-processing planning processes, aiming to increase generalizability.