The purpose of the thesis is to identify how a structure for a management system can be designed for a small industrial company based on the seven quality principles that are described in ISO 9000:2015 – fundamental concepts and principles of quality management. The aim of the thesis is to map the reference company's current situation and analyse the gap between the current situation and the quality principles. The thesis also aims to create a plan for the implementation, control and stabilisation of the proposed structure for a management system within the chosen industrial company. The theoretical selection is based on total quality management and the seven quality principles defined in ISO 9000. The case study is carried out via a qualitative strategy, where qualitative data contributes to formulating assumptions and hypotheses. Quantitative tools such as survey and self-assessment are used to identify the reference company's current situation. Qualitative tools such as document review, observations, a focus group and a group interview are used to investigate the studied phenomenon in the company more thoroughly. The study concludes that the company's current quality work is not based on any systematic working method or clear customer focus. The culture within the company is characterized by a commitment to work with quality, but the company lacks a structure to do this. The proposed structure for a corporate adapted management system is based on the process-based system model, which has been modified to include definitions of the company's risks and opportunities and the management's review. A plan for the implementation, control and stabilisation of the proposed structure is compiled and introduced in the company's reviewed strategy for work with quality. The plan's cyclical design reinforces the recurring improvement work based on the iterative four-step management method that is used for control and continuous improvement of processes and products. / Författarnas syfte med examensarbetet har varit att identifiera hur en struktur till ett företagsanpassat ledningssystem kan utformas i mindre industriföretag, utifrån de sju kvalitetsprinciperna som definieras i ISO 9000. Målet med examensarbetet har varit att kartlägga referensföretagets nuläge och analysera gapet mellan nuläget samt kvalitetsprinciperna. Målet har även varit att redovisa en plan för genomförande, uppföljning och säkring av den föreslagna strukturen för ledningssystemet inom det valda industriföretaget. Det teoretiska urvalet har sin utgångspunkt i det offensiva kvalitetsarbetet och de sju kvalitetsprinciperna som definieras inom ISO 9000. Fallstudien har genomförts via en kvalitativ strategi, där kvalitativa data har bidragit till formulering av antaganden och hypoteser. Författarna valde att använda kvalitativa verktyg såsom enkätundersökning och självskattning för att identifiera referensföretagets nuläge. Tillämpning av kvalitativa verktygen såsom dokumentgranskning, observationer, fokusgrupp och gruppintervju möjliggjorde en mer djupgående undersökningen av det studerade fenomenet. De slutsatser som författarna har kommit fram till är att företagets nuvarande kvalitetsarbete inte utgår ifrån något systematiskt arbetssätt eller ett tydligt kundfokus. Kulturen inom företaget kännetecknas dock av en vilja att jobba med kvalitet men det saknas en struktur för detta arbete. Författarnas föreslagna struktur för det företagsanpassade ledningssystemet bygger på den processbaserade systemmodellen (PBSM) som har modifierats till att omfatta definitioner av företagets risker och möjligheter samt ledningens genomgång. En plan för genomförande, uppföljning och säkring av den föreslagna strukturen har sammanställts och införts i företagets reviderade strategi för det interna kvalitetsarbetet. Planens cykliska utformning förstärker det återkommande förbättringsarbetet utifrån PDCA-cykeln.

Världen och samhället utvecklas snabbare än någonsin och organisationer behöver utvecklas i samma snabba takt för att vara konkurrenskraftiga. Med syfte att bedriva framgångsrikt utvecklings- och förbättringsarbete är förhållningssätt enligt Offensiv kvalitetsutveckling att föredra.  I en optimal verksamhet kan tänkas att både tid och förutsättningar för att strukturerat bedriva Offensiv kvalitetsutveckling prioriteras högt. När författarna började ana att verkligen inte ser ut så intresserade de sig för att studera ämnet ur ett chefsperspektiv. Syftet med studien är således att undersöka tillämpningen av Offensiv kvalitetsutveckling, redogöra för chefers kvalitets- och förbättringsarbete samt ge generella förbättringsförslag till chefer och organisationer som vill utvecklas mot ett förhållningssätt i linje med Offensiv kvalitetsutveckling. Studiens teoretiska referensram baseras på fyra fundamentala perspektiv: Chefens roll och ansvar, Offensiv kvalitetsutveckling, Struktur och ledning, Arbetssätt och verktyg samt Förbättringsarbete. Datainsamling har gjorts genom en kvalitativ metod där personliga semistrukturerade intervjuer har genomförts med 12 chefer från olika branscher, organisationsstorlekar och varierande erfarenhet. Studien fastslår att Offensiv kvalitetsutveckling inte är vedertaget. Författarna kan dock konstatera att chefernas förhållningssätt till kvalitetsutveckling varierar och att några av cheferna besitter kunskap inom området, utan att de själva definierar det som offensiv kvalitetsutveckling. Något som verkar vara vanligt är att kvalitetsarbetet utgår från att kvalitet är något som i efterhand kan justeras, istället för att aktivt arbete förebyggande. En generell slutsats är dock att det i samtliga organisationer ändå förekommer enskilda värderingar, arbetssätt och verktyg som går att relatera till offensiv kvalitetsutveckling. Vidare konstaterar studien att cheferna anser att förbättringsarbete är viktig, att de ser det som en del av sitt ansvarsområde samt att de anser att de har bra förutsättningar för att bedriva förbättringsarbete. Resultatet visar däremot att enbart ett fåtal av cheferna arbetar strukturerat samt att det finns en generell förbättringspotential att gå från Adhoc till ett mer strukturerat arbetssätt. Studien indikerar också att det är svårt för cheferna att prioritera förbättringsarbete, vilket fastslås relateras till framförallt två faktorer: Den komplexa chefsrollen och ledningens förhållningssätt. Utifrån slutsatserna konstateras två olika perspektiv intressanta att framhäva och således även ge förbättringsförslag utifrån. Dels vad högsta ledningen kan göra på organisationsnivå för att skapa förutsättningar för Offensiv kvalitetsutveckling samt vad cheferna själva kan göra. Förbättringsförslagen presenteras i det sista avsnittet utifrån hörnstensmodellen och berör både värderingar, arbetssätt och verktyg. / The world is evolving faster than ever and organizations need to develop at the same rapid pace to be competitive. With the aim of conducting a strategic and structured method for development, Total Quality Management is preferred. The reality might be different from the theory, which motivated to further analyse the subject from a manager perspective. The purpose is to investigate the level of usage of Total Quality Management, describe the manager´s work with quality and provide general suggestions on how to develop towards Total Quality Management. The theoretical frame is based on five perspectives: The role and responsibility of the manager, Total Quality Management, Structure and management, Methods and tools and Development. The study conducts that the concept of Total Quality Management is not well known by the managers and the manager´s approach varies. There is a general improvement potential to go from an Adhoc way to a more structured way of working. Based on the conclusions, two different perspectives are interesting to provide improvement suggestions from: what the executive can do at an organizational level and what the managers can do themselves. The suggestions for improvement are presented in the final chapter.

En förändring är ett tillstånd som vi upplever under hela vår livstid, både privat och i arbetslivet. Företag måste förändras för att kunna bevara sin konkurrens-kraft. Motstånd till förändring kan anses som det största enskilda hotet mot ett framgångsrikt införande av en strategi på ett företag. Ett sätt att hantera detta motstånd är att använda sig av den delaktiga förändringsmodellen samt stävja rädslor och osäkerhet.   Syftet med detta examensarbete var att vi ville få en ökad förståelse för hur företag arbetar med produktionsförbättringar och om de känner av något motstånd vid dessa förändringar. De intervjuade företagen anger som sin absolut största förändring deras införande av ett eget produktionssystem med stort fokus på Kaizen – Ständiga förbättringar.   Under arbetets gång stötte vi på en psykologisk och vetenskaplig teori om Förändringens fyra rum som anses vara ett kraftfullt hjälpmedel vid alla förändringar. / A change is a state that everyone experiences during their whole life, both privately as well as at work. Companies must change in order to keep their competitiveness. Resistance to change can be considered as the largest single threat against a successful implementation of a strategy in a company. One way to deal with the resistance is to apply the participation change model as well as suppressing fears and insecurity.    The purpose of this thesis was to achieve a higher understanding for how companies work with productivity improvements and if they experience any resistance when making these changes. The interviewed companies state as their absolute largest change to be the implementation of their own production system with big focus on Kaizen – Continuous improvements.   During our work we encountered a psychological and scientific theory about Four rooms of change which is considered to be a powerful aid of assistance during all changes.

When the internal logistics of a company is in a well working condition, the manufacturing process is more efficient and a more efficient material handling process can be developed. A company with the interest of decreasing internal material handling is Scapa Bedding AB, a middle size bed manufacturer situated in Rydaholm, Sweden. Today, Scapa Bedding AB is facing a problem since there is no documentation regarding the material handling, no maps have been developed that displays the internal transports. This thesis attends the question of how to decrease the material handling within the production areas. To construct a solution for the material handling problem tools such as PDCA and DMAIC were used as a foundation in the development of a model that would be applicable on a company of this size. The purpose of the work is to locate and identify the wasteful activities regarding the material handling, and to streamline the activities to reach a minimum of material handling. By extracting data from observations, discussions and interviews the thesis will provide the reader with a problem background and a constructed model the tackle the problem. The model will provide support to locate inefficiencies within the company and in a later stage to develop improvement alternatives relevant to the case. The chosen improvement alternative will in a cost effective way be a solution to the problem. / När den interna logistiken på ett företag är i ett välfungerande tillstånd kan en mer effektiv produktion och materialhanteringsprocess utvecklas. Ett företag som arbetar för att minska på den interna materialhanteringen är Scapa Bedding AB, en medelstor sängtillverkare belägen i Rydaholm, Sverige. Idag står Scapa Bedding inför ett problem då det saknas dokumentation och rutiner på dess befintliga materialhantering. Detta arbete kommer att hantera frågan om hur materialhanteringen inom produktionsarean kan reduceras. För att utveckla en lösning på materialhanteringsproblemen har verktyg som PDCA och DMAIC använts som en grund i utvecklandet av en modell som kan tillämpas på ett medelstort producerande företag. Syftet med detta arbete är att lokalisera och identifiera aktiviteter som bidrar med slöseri inom materialhanteringen samt att effektivisera dessa aktiviteter för att reducera den totala materialhanteringen. Genom att hämta data från observationer, diskussioner och intervjuer kommer detta arbete att erbjuda läsaren en bakgrund på ett problem och en lösning i form av en modell för att lösa det aktuella problemet. Modellen kommer att erbjuda stöd i sökandet efter ineffektiviteter inom företaget för att i ett senare skede utveckla ett kostnadseffektivt förbättringsalternativ.

Konkurrenssituationen för dagens tillverkande företag har blivit allt hårdare, nya krav på högre kvalitet och lägre produktionskostnader krävs för att överleva på marknaden. Ett företag som slutar att utvecklas kommer snart att upptäcka att de inte är tillräckligt bra, Bergman & Klefsjö (2001). Detta påstående är allmänt känt, vilket gör att ständiga förbättringar blir en viktig hörnsten inom produktionsfilosofier såsom Lean Manufacturing och Toyota Production System. Ständiga förbättringar är en väldigt viktig aktivitet som ett företag inte kan lyckas med över en natt, problem med både implementation och bibehållande av ett ständigt förbättringsprogram kommer att dyka upp. Det existerar ett stort antal artiklar och böcker om hur man skall klara av dessa svårigheter och lyckas med ett förbättringsprogram, men det saknas bra modeller. Magisteruppsatsen tar upp de faktorer som är viktiga inom förbättringsarbete och en modell föreslås. Denna modell innehåller följande delar: ledningsengagemang, utbildning, design, kommunikation och feedback, mätningar och benchmarking, belöning, klara mål, samt förnyelse. En undersökning utvecklades baserad på modellen och utfördes sedan på sju företag inom Swedwood-koncernen (en av världens största möbeltillverkare) och två svenska företag; ITT Flygt AB och Autoliv Sverige AB. Syftet med undersökningen var att kartlägga hur vardera företag arbetar med de olika delarna i modellen idag; samt hitta bra sätt att arbeta på, s.k. good practice. Undersökningen var indelad i tre delar; först intervju med anställda inom ledningen, därefter en enkätundersökning med ledning respektive operatörer. Undersökningen verifierade de flesta delar av modellen och kan användas för att belysa de delar inom en organisation som behöver förbättras för att lyckas med ett förbättringsprogram. Då företagen kartlades hittades ett antal good practice: 1. Traditionell utbildningsteknik kan alterneras med spel för att öka motivation och förståelse. 2. Mätningar och benchmarking inom ständiga förbättringar skall utföras så att utvecklingen av ett förbättringsprogram kan följas. 3. Eftersom belöning är en av de viktigaste motivationsfaktorerna för operatörer är det väldigt viktigt att definiera och strukturera ett belöningssystem. Genom att lägga ner tid och arbete på att visa och informera de anställda om systemet vill man skapa en allmän kunskap inom företaget. 4. Inom ett förbättringsprogram är det väldigt viktigt med en snabb feedback. 5. De flesta av fallföretagen använder sig av ett individuellt förbättringsprogram. Teamwork rekommenderas eftersom en grupp av individer kan åstadkomma mer tillsammans än individuellt. / The competition within the manufacturing branch becomes harder and harder, and demands such as higher quality and lower production costs has to be attained to stay on the market. A company who stops becoming better, will soon end up just not being good enough, Bergman & Klefsjö (2001). This is a statement commonly known and therefore Continuous Improvement (CI) is one of the cornerstones within production philosophies such as Lean Manufacturing and Toyota Production System. CI is a very important activity but will not be something that a company acquires over a night, and there will be problems both with the implementation and the long-term sustainability of the programme. There exists a large number of articles and books of how to overcome these difficulties and draw up a successful Continuous Improvement Programme (CIP), but there is a lack of good models. In this thesis the factors that are important for CI work are emphasized and a model is suggested. The model includes the following constituents; Management commitment, education, design, communication and feedback, measurements and benchmarking, recognition, clear goals, and regeneration. A survey based on the model was constructed and performed at seven companies within the Swedwood group (one of the world’s biggest furniture manufacturers) and two Swedish companies; ITT Flygt AB and Autoliv Sverige AB. The intention was to map the case companies’ present work within the constituents of the model and to find good practice. The survey was divided into three parts; first interviews with the management and then questionnaires to both management and operators. The survey verified many parts of the suggested model, and can be used with the intention to highlight which area of the organisation that needs to be improved in order to run a successful CIP. During the mapping of the case companies some good practice was found: 1. Traditional education technique can be mixed with games to increase motivation and understanding. 2. In order to follow the progress with a CIP, CI has to be measured and benchmarked. 3. Recognition is one of the most important motivation factors for operators. Therefore it is important to define and structure the recognition system and make a real effort to show and inform employees about the recognition given, so that this will become common knowledge. 4. It is of great importance that there is a rapid feedback within a CIP. 5. Most of the case companies have implemented an individual CIP, teamwork is advocated as a group of individuals can achieve more together than working separately.

No description available.

The purpose of the thesis work is to map, explain, propose and follow up on solutions to quality problems in a small growing IT company in an attempt to reduce or completely eliminate costs of poor quality. The report includes theory of change management, process and quality management, process maturity, agile methods, characteristic features for IT companies, DMAIC project tool and challenges for growing companies. It is a case study that is based predominantly on qualitative primary data. Data has been collected using a customer survey, as well as observations and interviews with employees and management. The result shows that the organization is struggling with quality problems. The problems look slightly different depending on which department is being reviewed. In the development department, which works with large projects over a long period of time, the main problem is lack of complete customer requirement specifications. At the Operations Department the main problem is that they are unable to test according to needs. Cunclusions to be drawn is that there are quality deficiencies related to testing and requirements specification within the IT company. Part of the reasons behind the problems is the lack of structure and follow-up. Three action plans have been drawn up to address the problems. A follow-up plan has also been created, which includes both follow-up of statistical data and feedback from employees and customers. / Syftet med examensarbetet är att kartlägga, förklara, föreslå och följa upp lösningar på kvalitetsproblem inom ett litet växande It-företag, i ett försök att få kvalitetsbristkostnader att minska eller helt försvinna. I rapporten innefattas teori om förändringsledning, process- och kvalitetsledning, processmognad, agila arbetssätt, karaktäristiska drag för It-företag, projektverktyget DMAIC samt utmaningar för växande företag. Rapporten är en fallstudie som till övervägande del består av kvalitativa primära data. Data samlas in med hjälp av en kundenkät, samt observationer och intervjuer med medarbetare och ledning. Resultatet visar att organisationen brottas med kvalitetsproblem, som innebär att värdefull tid läggs på att arbeta med saker som inte hade behövts om de gjort rätt från början. Problemen ser något annorlunda ut beroende på vilken avdelning som granskas. På utvecklingsavdelningen, som arbetar med stora projekt över lång tid är det framför allt bristande kravspecifikationer från kunderna som är bekymret. På driftsavdelningen är den främsta problematiken att de inte hinner med att testa så som de hade önskat. Slutsatser som kan dras är att det inom det studerade It-företaget finns kvalitetsbristkostnader relaterade till testning och kravspecificering. En del av orsakerna som ligger bakom problemen är bristen på struktur och uppföljning. Tre handlingsplaner har upprättats för att komma till rätta med problemen. En uppföljningsplan är också skapad, som innefattar både uppföljning av statistisk och återkoppling från medarbetare och kunder.

Samhället förändras med nya utmaningar. Detta skapa behovet för att organisationer ökar takten för att möta förändringen. Det innebär att arbetssätt och standardisering, kan bidrag till verksamhetsutveckling. Uppsatsen därmed undersökte and presenterade resultat som kan hjälpa ledare i olika organisationer att förstå ledarskaps betydelse för ständiga förbättringar både internt och med andra organisationer. Studien som genomfördes på LBS Kreativa gymnasiet med intervju, enkät, observation och dokumentanalys som datainsamlingsverktyg, visade att skolan/organisationen, med hjälp av relations-baserat ledarskap, arbetar med transparens och öppenhet. Detta arbetssätt har bidragit till en förändrade arbetskultur och dokumenterade organisationens arbete med ständiga förbättringar. I fortsättningsvis, visade sig att lärarna, vårdnadshavare och leverantör är nöjda. Resultat visade också att samarbetet mellan skolan och sin leverantör inte var en återkommande punkt i skolans systematiska kvalitetsarbeten / The changes experienced in society presents challenges that demands for reciprocal approach on continuous improvement within organizations. This entails fashioning work ways and standards that can adapt to these changes; a task that leaders or prospective leaders should be conversant with. Thus, this study investigates and present results that could assist leaders in understanding the importance of their engagement in continuous improvement as well as the relationship with partners. Investigation through means of interview, survey, observation and documents analysis were conducted at LBS Creative Senior High School (LBS Kreativa Gymnasiet). The research presented description of how the school through its various leaders work consistently with improving the school and its students. The result showed that the school, through relational leadership perspective operates with transparency, openness and the engagement of teaching and non-teaching staffs, which have enabled the transformation of work-culture to one that is consistence with improvement. The result also showed that the transformation has contributed to satisfaction as experienced by teachers, parents/guardians and partners, however partnership with companies was based on an order-deliver relationship and thus was not necessary to be part of the school’s continuous improvement plan. / <p>2018-06-27</p>

The purpose of this master’s thesis is to help the chosen organizations’, Luossavaara Kiirunavaara Aktiebolag (LKAB), quality workers with at least one proposal on work procedures, as well as a plan to implement the procedure and a plan on how to do the follow up. The proposals shall take form with the support of relevant theories, previous research and the needs and desires of the quality workers’ most important customers. A survey was sent to the quality workers most important customers, co-workers within the organization and more specific managers and leaders within the production, and five deeper interviews was conducted with individuals from the same group, to establish a present state, perceived problems and a desired state. Next, the results of the mapping were put in a GAP-analysis to clarify where improvements need to be done. Three gaps were found: ·      Make the quality workers more visible ·      Clarify the quality workers’ role ·      Education From this basis, more concrete actions that could bridge the gaps and get more customer satisfaction was discussed between the authors of this thesis. From that brain storming, and with the support of previous research and relevant theories, came the result and the proposed actions. These are more quality workers, to allocate personnel within the organization, a common process and Quality days. None of the actions rule out the others and a combination can be for the best. / Rapporten har som syfte att ta fram minst ett förslag på arbetssätt och metoder till den valda organisationen Luossavaara Kiirunavaara Aktiebolags (LKAB) kvalitetsutvecklare, med tillhörande implementerings- och uppföljningsplan. Förslagen ska utformas med stöd av relevanta teorier, tidigare forskning samt svar på vilka behov kvalitetsutvecklarnas kunder har och vad de önskar av kvalitetsutvecklarna. Genom att en enkätundersökning skickades ut till kvalitetsutvecklarnas viktigaste kunder, medarbetare inom organisationen och då mer specifikt chefer och ledare inom produktion, samt fem djupgående intervjuer genomförda med personer ur samma urvalsgrupp, kartlades nuläget, upplevda problem samt det önskade läget. Därefter sattes resultatet in i en GAPanalys för att klargöra var förbättringar behöver genomföras. De gap som framkom var: • Synliggöra kvalitetsutvecklarna • Tydliggöra kvalitetsutvecklarnas roll • Utbildning Utifrån gapen genomförde rapportförfattarna en brainstorming där konkreta åtgärder diskuterades som kunde överbrygga alla gap, komma närmare kundernas önskade läge och tillfredsställa kundbehovet. Ur brainstormingen, och med stöd av tidigare forskning och relevanta teorier, kom resultatet och de föreslagna åtgärderna. Åtgärderna var fler kvalitetsutvecklare, avsätta personal ute i verksamheten, gemensam process samt kvalitetsdagar. Ingen av förslagen utesluter något annat och en kombination kan vara det bästa.

In the public sector, both audit and quality control processes play a vital part in governance model of today. The magnitude of the usage of the concept is so vast that it has been said that we are living in the audit society. The discussions that prevail are not whether they are needed, but how they should be carried out. The aim of this study is to evaluate and analyze part of the described audit society, in order to be able to make proposals for improvement. A case study has been carried out at the Quality and development department within municipal social services administration. The study has reviewed the quality control process performed at this department from the perspective of Total Quality Management. The current situation was mapped through interviews, discussions and document studies that later on were analyzed to highlight different areas for improvement. The result shows a limiting dutiful ethical organizational culture with a strong focus on assignments and requirements, but less on responsibility and development. The study concludes that a cultural change is needed, a change that promotes organizational learning and continuous improvement. / Granskningar och uppföljningar har idag en central roll i den offentliga sektorns styrmodell. Omfattningen har blivit så stor att det oftast talas om ett granskningssamhälle. Diskussionerna som råder är inte om de behövs, utan hur de bör utföras. Syftet med studien var att undersöka och analysera en del av det beskrivna granskningssamhället för att sedan ge förslag på förbättringar. En fallstudie har därför genomförts på en Kvalitets- och utvecklingsavdelningen inom Socialförvaltningen. Studien har granskat avdelningens kvalitetsuppföljningar med utgångspunkt från offensiv kvalitetsutveckling. Nuläget kartlades genom intervjuer, samtal och dokumentstudier som sedan analyserats för att belysa olika förbättringsmöjligheter. Resultatet visar på en begränsande pliktetisk organisationskultur med stort fokus på uppdrag och krav, men mindre på ansvar och utveckling. Därför föreslås en kulturell förändring som främjar organisatoriskt lärande och ständiga förbättringar.