Byggindustrin har problem med stora kvalitetsbristkostnader, förutom att organisationer jobbar på ett reaktivt sätt gällande kvalitet identifieras sällan rotorsaken till uppkomna kvalitetsbristkostnader. Tillverkningsindustrin har under många år jobbat med att komma till bukt med kvalitetsbrister och har utvecklat metoder för att förebygga uppkomsten av kvalitetsbrister. Förbättringsmetoder som DMAIC och PDCA anses vara generella metoder som är lämpade för alla organisationer och industrier. Trots att dessa metoder påvisats ha positiv verkan för organisationers kvalitetsarbete finns det enligt akademiska skrifter brist på systematiska arbeten mot bättre kvalitet inom byggindustrin. För att undersöka och testa systematiskt förbättringsarbete inom byggindustrin utfördes en fallstudie på ett företag inom industriellt byggande. Fallföretaget för studien producerade prefabricerade betongelement. Genom att utföra ett DMAIC-projekt på Fallföretaget undersökte studien möjligheten att applicera metodiken och dess verktyg. Studien utgick från en kategorisering av Fallföretagets kvalitetsbristkostnader för att finna områden för förbättring. Syftet med studien var således att undersöka möjligheten att använda kategorisering av kvalitetsbristkostnader som avstamp för systematiskt förbättringsarbete inom industriellt byggande. Genom kategoriseringen av kvalitetsbristkostnader kunde studien använda paretodiagram för att finna de största kostnaderna för företaget. Utifrån de mest kostsamma kvalitetsbristerna undersöktes dess härkomst genom produktionsmätningar. Från produktionsmätningarna upprättades styrdiagram och en duglighetsanalys utfördes. Genom produktionsmätningarna konstaterades att de kvalitetsbristkostnader som kategoriserats hade delvis inte sin uppkomst i produktionen. Därav misstänktes bristfälliga processer innan produktion som eventuell orsak till kvalitetsbristkostnaderna. Utifrån studien presenterades olika rekommendationer som delades upp i produktionsförbättringar och organisationsförbättringar. Organisationsförbättringarna berörde de kringliggande processerna som inte är en del av produktionen. Förslagen var att investera i teknik för kvalitetssäkring av produkterna i produktion. Studien rekommenderade även förslag på förbättringar som inte krävde investering. Så som referensmätningar och formjusteringar samt visuell styrning och planering. På organisationsförbättringar rekommenderades att utveckla och strukturera projektledningsprocessen och konstruktionsprocessen, vilket var de processer som identifierats som potentiella källor till kvalitetsbristkostnaderna. Studien kunde genom insamlade data i form av intervjuer och observationer tillsammans med en litteraturstudie konstatera att byggindustrin idag arbetar på ett reaktivt sätt med kvalitet. Därav förespråkar studien att byggindustrin arbetar med ett mer förbyggande arbetssätt för att nå kvalitet. Studien kunde även konstatera att ett DMAIC-projekt med utgångspunkt att kategorisera kvalitetsbristkostnader bidrar till att finna förbättringsområden för en organisation inom industriellt byggande. Arbetet i sin helhet bidrar även till att skapa en bättre förståelse för hur kvalitetsarbete kan appliceras inom industriellt byggande.

Syfte – Studiens syfte är att utifrån en värdeflödesanalys kartlägga ett råmaterialflöde samt identifiera icke-värdeskapande aktiviteter och föreslå förbättringsförslag. För att besvara syftet har det brutits ned i tre följande frågeställningar: Vilka icke-värdeskapande aktiviteter kan identifieras i flödet? Vad finns det för argument till att åtgärda de upptäckta icke- värdeskapande aktiviteterna Hur kan de upptäckta icke-värdeskapande aktiviteterna åtgärdas för att höja effektiviteten? Metod - Den genomförda studien är en fallstudie vilken bygger på en induktiv ansats med kvantitativa inslag. Den använda metoden är av kvalitativ karaktär då studien grundar sig på intervjuer och tolkning utifrån observationer av den grundläggande datainsamlingen. Datainsamlingen har genomförts utifrån litteraturstudier, intervjuer, observationer och dokumentstudier. För att nå en hög trovärdighet har det vid utformning av intervjufrågor varit viktigt att dessa kunnat kopplats till uppfyllnad av syftet. Detta arbete gjordes för att minimera risken för systematiska fel. Resultat – Studiens resultat bygger på en kartläggning av ett flöde där en nulägesanalys genomfördes för att sedan genomföra en värdeflödesanalys. Utifrån värdeflödesanalysen framgick det att en brist i flödet var höga nivåer av slöserier. Det största identifierade slöseriet var bristande kvalité, främst orsakat av produktion av defekta produkter. Denna brist påverkar vidare stora delar av flödet. De åtgärdsförslag vilka läggs fram i studien är att via en förändring av kulturen på företaget, genomföra standarder och vidare jobba med ständiga förbättringar. Implikationer – Resultatet visar vikten av att arbeta med effektivisering av slöserier vilket i studiens fall leder till bristande kvalitet främst i form av produktion av defekta produkter. Studien har ett praktiskt bidrag till tillverkande företag, genom att ta till sig de presenterade åtgärdsförslagen kan det generera en bättre samsyn på kvalitet i verksamheten. Även ett teoretiskt bidrag ges i form av att ämnet ständigt är under utveckling och behöver ny uppdaterad data. Vidare forskning skulle kunna se över hur man rent tekniskt och psykologiskt implementerar en förändring likt denna. Begränsningar – Resultatet kan vara svårt att generalisera eftersom detta är en studie genomförd som en enfallsdesign. Vidare är det även komplext att undersöka och utveckla en studie vilken visar på hur kvalitet är kopplat till företagskultur. / Purpose – The purpose with this study is to map a raw material value flow analysis and identify non-value-creating activities and propound suggestions for improvement. Method – The study is a case study based on an inductive approach with quantitative elements. The used methods is of a qualitative character since the study is based on interviews and interpretation based on observations of the basic data collection. The data collection has been done through literature studies, interviews, observations and document studies. In order to achieve high credibility, it has been important that the design of interview questions can be linked to fulfillment of the purpose. This work was done to minimize the risk of systematic errors. Findings – The study's results are based on a mapping of a flow where a current analysis was carried out to then later end in a value flow analysis. Based on the value flow analysis, it appeared that a shortage in the flow was high levels of waste. The largest identified waste was a lack of quality, mainly due to the production of defective products. This shortcoming also affects large parts of the flow. The measures proposed in the study are to implement standards through a change in the culture of the company, and to continue to work on continuous improvements. Implications – The result, which shows the importance of working with streamlining waste, which in this case leads to a lack of quality, mainly in the form of production of defective products. The study can be seen as a practical contribution to manufacturing companies, by embracing these proposals for action, it should generate a better consensus on the quality of the business. Also a theoretical contribution where further research could look at how to technically and psychologically implement a change like this. Limitations – It can be difficult to generalize the results as this is a study conducted as a one-case design. Furthermore, it is also complex to investigate and develop a study that shows how quality is linked to corporate culture.

<p>When duties are documented, new ideas are often created regarding how the work should be carried out. Writing is an important source of development, but unfortunately the possibilities are limited when it comes to transferring new ways of thinking to personnel. As with organizational change in general, employees tend to neglect new instructions. On the basis of their personal ways of thinking, they might find that the new order is incorrect, requires more resources, lacks contact with reality, or cannot be understood. The people who have prepared the new directives think they are surely justified and easy to understand. In their eyes, those who stick to what used to be correct and reasonable seem resistant to change.</p><p>The aim of this dissertation is to understand the influence of self-assessment on service cognition and to propose how this influence can be utilized to attain strategic aims. The term self-assessment refers here to the activity whereby employees, in a structured manner, collectively assess and document their own instructions. The concept of service cognition refers to individual employee’s conceptions on how to carry out their own tasks, on how colleagues carry out theirs, and on connections between activities in the common workflow. The object of study is self-assessment as business process modeling at the local offices of the Swedish Employment Service.</p><p>What is explored is the crass but fruitful understanding that new ways of thinking more easily arise among those who define organizational design than among those who are expected to change. Using socio-cognitive theory as well as longitudinal and extensive action research, the reasons are investigated behind the inevitable development of units which are trusted to write their own instructions and, in so doing, start to talk about the way work is done. Despite the independence needed to coordinate by consensus, it seems that the collective mind thereby induced actually enhances opportunities for central control and change: Units designing their own routines surely become better coordinated, but also more controllable and adaptive to strategic change. Furthermore, some principles are presented to support self-assessment regarding organization and change.</p>

Continuous improvement of various processes within a company is a necessity to remain competitive on the market. There are many different improvement methodologies to streamline work routines; however the different methodologies do not sufficiently embrace administrative processes or the employee motivation regarding changes. The purpose of this thesis has been to develop a model for streamlining administrative processes, while maintaining the employee motivation during the improvement projects implementation phases. The model has been developed theoretically through literature reviews including different improvement methodologies, such as Lean, TQM, Six Sigma, 5S, ISO 9000 and related subjects, while incorporating perspectives of the relations between quality, production and economy. Besides the aspect of continuous improvement, the methodology of Change management has permeated the model development and model outcome. The developed model for improving administrative processes should over time lead to shorten lead-times and streamlined high quality information flows. The first phases in the model have been implemented at Electrolux Laundry Systems providing the company a solid foundation for further implementation of the rest of the model. The results include several highlighted areas, which shall be further reviewed and improved to streamline the current routines at Electrolux Laundry Systems. / Kontinuerliga förbättringar av ett företags olika processer är en ständig kamp för företag som vill behålla en konkurrenskraftig position på marknaden. Det finns många olika förbättringsmetoder för att effektivisera arbetsrutiner men de olika metoderna har sällan tillräckligt fokus på administrativa processer eller anställdas motivation när det gäller förändringar. Syftet med denna uppsats har varit att utveckla en modell för att effektivisera administrativa processer, samtidigt som de anställdas motivation under förbättringsprojektens genomförande tagits i beaktande. Modellen har utvecklats teoretiskt genom litteraturstudier av olika förbättringsmetoder såsom Lean, TQM, Six Sigma, 5S, ISO 9000 och relaterade ämnen, samt även inkluderat perspektiv på förhållanden mellan kvalitet, produktion och ekonomi. Förutom aspekten av ständiga förbättringar, har teorier om Change management genomsyrat modellutvecklingen. Den utvecklade modellen för att förbättra administrativa processer avser att leda till minskade ledtider och effektiviserade informationsflöden. De första faserna i modellen har genomförts på Electrolux Laundry Systems vilka ger företaget en stabil grund för fortsatt genomförande av resten av modellen. I delresultaten finns flera identifierade områden som Electrolux Laundry Systems bör se över för att effektivisera sina nuvarande rutiner.

When duties are documented, new ideas are often created regarding how the work should be carried out. Writing is an important source of development, but unfortunately the possibilities are limited when it comes to transferring new ways of thinking to personnel. As with organizational change in general, employees tend to neglect new instructions. On the basis of their personal ways of thinking, they might find that the new order is incorrect, requires more resources, lacks contact with reality, or cannot be understood. The people who have prepared the new directives think they are surely justified and easy to understand. In their eyes, those who stick to what used to be correct and reasonable seem resistant to change. The aim of this dissertation is to understand the influence of self-assessment on service cognition and to propose how this influence can be utilized to attain strategic aims. The term self-assessment refers here to the activity whereby employees, in a structured manner, collectively assess and document their own instructions. The concept of service cognition refers to individual employee’s conceptions on how to carry out their own tasks, on how colleagues carry out theirs, and on connections between activities in the common workflow. The object of study is self-assessment as business process modeling at the local offices of the Swedish Employment Service. What is explored is the crass but fruitful understanding that new ways of thinking more easily arise among those who define organizational design than among those who are expected to change. Using socio-cognitive theory as well as longitudinal and extensive action research, the reasons are investigated behind the inevitable development of units which are trusted to write their own instructions and, in so doing, start to talk about the way work is done. Despite the independence needed to coordinate by consensus, it seems that the collective mind thereby induced actually enhances opportunities for central control and change: Units designing their own routines surely become better coordinated, but also more controllable and adaptive to strategic change. Furthermore, some principles are presented to support self-assessment regarding organization and change.

Kring grundskolemedarbetares delaktighet förbättringsarbete är forskningslandskapet tunt, speciellt beträffande studier där forskningsförfarande som förutsättningslöst tillåter multivetenskapliga fynd, praktiserats. För att fylla det gapet har Grundad Teori använts med intervjuer, fokusgruppsintervjuer och observationer för att uppnå studiens syfte, som var att förutsättningslöst, ur ett medarbetarperspektiv, bidra med ny teoribildning kring medarbetares delaktighet i förbättringsarbete inom grundskola. Mer specifikt innebar det att undersöka vilka faktorer som påverkar grundskolepersonals delaktighet i sin verksamhets förbättringsarbete. Det innefattade även att undersöka eventuella samband mellan dessa faktorer, samt hur de eventuella sambanden påverkar grundskolepersonals delaktighet i sin verksamhets förbättringsarbete. Resultatet visade att förutsättningar behöver tillgodoses för att öka sannolikheten för att medarbetare ska vara delaktiga i förbättringsarbete. Även ledarskapsstilen har betydande påverkan. Emellertid kan medarbetare utveckla både negativa och positiva attityder gentemot förändring om förutsättningarna saknas, till viss del beroende på deras personlighetsdrag, vilka även avgör deras behov samt hur de bör matchas med kollegor. Därför behöver ledare beakta personlighetsdrag både beträffande behov och sammansättning av arbetsgrupper. Vidare har fenomenet samverkan, enligt resultatet, en betydande positiv effekt på grundskolemedarbetares delaktighet i förbättringsarbete. Genom dessa fynd kan studien tillskriva etablerad teoribildning och tidigare forskning relevans även inom domänen grundskola / Regarding compulsory school staff’s participation in their school’s improvement activity, the area of research is thin, especially regarding research approaches which allows unconditional multidisciplinary findings. To fill this gap this study has been using Grounded Theory, with interviews, focus group interviews and observations, to achieve the purpose of this study, which was to, with an unconditionally approach, provide a new theory from an employee perspective, of employee’s participation in improvement activity, within compulsory school. More specific, this meant investigating the factors that influence compulsory schools staff participation in their work of improvement. It also included examining possible correlations between these factors, as well as how these possible correlations affect compulsory school staff's participation in their improvement activities.   The findings showed that prerequisites need to be met to improve the probability of employees participating in work of improvement. The kind of leadership practiced also have great impact. However, employees can develop both negative and positive attitudes towards change if the prerequisites are not met, in part depending of their personality traits, which also determine their needs as well as how they need to be matched up with co-workers. Leaders therefore need to take personality traits into consideration regarding both needs of the employees and team composition. Furthermore, the phenomenon of teamwork has, as the result shows, a greatly positive impact on compulsory school staff’s participation in improvement activities. With these findings this study recognizes established theories and previous research, as valid even within the domain of compulsory school. / <p>2020-06-26</p>

I en tid där en ny lågkonjunktur ökar pressen på företag att öka vinster och minska kostnader har engagerade medarbetares bidrag visat sig ha en avgörande roll. Trots detta utgör andelen engagerade medarbetare endast en femtedel av medarbetarna på Sveriges organisationer. De flesta medarbetare känner sig osäkra på sin uppgift eller om ledningen ens vill ha deras hjälp. Om engagerade medarbetare är nyckeln till organisationens överlevnad, varför nyttjas den inte i större utsträckning? Examensarbetets syfte har varit att undersöka hur delaktiga och engagerade medarbetare bidrar till förbättringsarbete utifrån frågeställningarna “Hur bidrar engagerade medarbetare till förbättringsarbetet?” och “Hur kan organisationer öka medarbetarnas delaktighet i förbättringsarbetet?”. Den teoretiska referensramen tar avstamp ur två av värderingarna som används inom offensiv kvalitetsutveckling: Skapa möjlighet för alla att vara delaktiga och arbeta ständigt med förbättringar. Studien utfördes utifrån en i huvudsak kvalitativ forskningsstrategi, genom utskickandet av en enkät. Enkätens utfall bekräftade tio identifierade faktorer från litteraturstudien som påverkar medarbetarengagemang. Studien visade vikten av bekräftelse och uppskattning, såsom belöning kopplat till engagemang och lyfte fram ytterligare en aspekt: Engagemang sprider engagemang. Forskningsfrågorna besvarades genom följande slutsatser: -        Engagerade medarbetare bidrar till förbättringsarbetet genom delaktighet, gott medarbetarskap, ett mer frekvent behovsinriktat idéflöde, självledarskap och genom att sprida engagemang i en lärande, idédriven organisationskultur. -        Organisationer kan öka medarbetarnas delaktighet i förbättringsarbetet genom att öka medarbetarengagemang, säkerställa progress och tillhandahålla tillfredsställande arbetsmiljö och arbetssätt. / At a time when a new recession is increasing the pressure on companies to increase profits and reduce costs, the contribution of engaged employees has proven to be crucial. Despite this, the percentage of engaged employees only makes up a fifth of the employees at the organizations in Sweden. Most employees feel uncertain about their role or whether management even wants their help. If engaged employees hold the key to the organization's survival, why is it not used to a greater extent? The purpose of this study has been to investigate how participating and engaged employees contribute to improvement work based on the following questions "How do engaged employees contribute to the improvement work?" and "How can organizations increase employee participation in improvement work?". The theoretical frame of reference is based on two of the values used in offensive quality development: Create the opportunity for everyone to participate and work continuously with improvements. The study was carried out based on an essentially qualitative research strategy, by sending out a questionnaire. The outcome of the survey confirmed ten identified factors from the literature study that affect employee engagement. The study showed the importance of affirmation and appreciation, such as rewards linked to engagement and highlighted another aspect: engagement spreads engagement. The research questions were answered through the following conclusions: -        Engaged employees contribute to the improvement work through participation, employeeship, a more frequent need-oriented flow of ideas, self-leadership and by spreading engagement in a learning, idea-driven organizational culture. -        Organizations can increase employee participation in improvement work by increasing employee engagement, ensuring progress and providing satisfactory work environment and working methods.

The lack of a culture of continuous improvement means that organizations risk losing efficiency, cutting back on financial savings and becoming a less attractive employer. Creating a culture of continuous improvement is thus important. Trafik och samhälle in the Uppsala region wants to build an established culture of continuous improvement.  The aim is to identify which key factors are needed to build a culture of continuous improvement, and these are then compared with what emerges regarding how Trafik och samhälle works with continuous improvement. Differences were identified to provide guidance on how management can develop a culture of continuous improvement. The design of the study is qualitative with interviews and a smaller literature study.  The literature study show nine key factors: organizational quality management, committed management and credible leadership, employee commitment and encouragement, good communication, customer focus, clear structure and a process-based way of working, culture of trust and cohesion, training in continuous improvement and continuous improvement and Long term thinking. Trafik och samhälle have strengths in terms of employee engagement and leadership engagement. They have a clear end-customer focus and a culture characterized by trust and cohesion. Trafik och samhälle need to focus on creating an organizational quality management, clear structure and a process-based working method as well as training in continuous improvement. The organization is recommended to work with processes and develop close cooperation with other regional public transport authorities. This study has reinforced the importance of working with structure, processes and tools in parallel with culture. / Offensiv kvalitetsutveckling innebär att organisationer ständigt arbetar med kvalitetsfrågor som en integrerad del av verksamheten. Avsaknaden av en kultur av ständiga förbättringar medför att organisationer riskerar att tappa effektivitet, gå minste om ekonomiska besparingar samt bli en mindre attraktiv arbetsgivare. Att skapa en kultur av ständiga förbättringar är således viktigt. Trafik och samhälle i region Uppsala vill bygga en etablerad kultur av ständiga förbättringar. Syftet är att identifiera vilka nyckelfaktorer som behövs för att bygga en kultur av ständiga förbättringar och dessa jämförs sedan med det som framkommer gällande hur Trafik och samhälle arbetar med ständiga förbättringar. Sedan identifierades skillnader för att ge vägledning i hur förvaltningen kan utveckla en kultur av ständiga förbättringar. Studiedesignen är främst kvalitativ då intervjuer har genomförts men även en mindre litteraturstudie har gjorts. Resultatet av litteraturstudien visar på nio nyckelfaktorer: organisatorisk kvalitetsledning (ledningssystem), engagerad ledning och trovärdigt ledarskap, medarbetarengagemang och uppmuntran, god kommunikation, kundfokus, tydlig struktur och ett processbaserat arbetssätt, kultur av tillit och sammanhållning, utbildning inom ständiga förbättringar samt kontinuerliga förbättringar och långsiktigt tänkande. Trafik och samhälle har många styrkor vad det gäller medarbetarengagemang och ledarengagemang. De har ett tydligt slutkundsfokus och en kultur som präglas av tillit och sammanhållning. Trafik och samhälle behöver fokusera på att skapa en organisatorisk kvalitetsledning (ledningssystem), tydlig struktur och ett processbaserat arbetssätt samt utbilda inom ständiga förbättringar. Organisationen rekommenderas arbeta med processer och utveckla ett nära samarbete med andra regionala kollektivtrafikmyndigheter. Denna studie har stärkt vikten av att arbeta med struktur, processer och verktyg parallellt med kultur.

Detta arbete visualiserar värdeflöde av solceller vid tre olika typer av solcellsinstallationer följt av förslag till förbättring gällande ett växande installationsföretag i Sverige. Genom värdeflödesanalys kan vi se tydliga samband mellan snabb tillväxt och logistiska problem, där spårbarhet, lokaler och personal är viktiga faktorer som behöv bindas samman för att skapa ett så optimalt flöde som möjligt. Resultatet är delade i två grupper. En grupp består av visualisering och information kring hur värdeflödet ser ut och den andra av vilka förbättringsmöjligheter företaget har för sin framtida verksamhet. Vi kan också se att företaget har stor potential att öka sin lönsamhet genom att via affärssystem utveckla sin logistikhantering samt sammankoppla företagets olika instanser för att nå en mer effektiv installationsprocess. / This report visualizes the value stream of solar cells at three different types of installations, followed by proposal of improvement at a growing installation company in Sweden. Through value stream mapping, we see a clear connection between a fast growing rate and logistical problems, where traceability, facilities and staff are key factors, which needs to be connected to create as optimal flow as possible. The results are divided into two groups. The first consists of visualization and information of the current value stream and the second of what kind of improvement we suggest the company takes into consider to go even further. We can also see that the company has great potential to increase its profitability by implementing ERP to its logistical department and to connect the other departments to reach a higher level of efficiency.