Syftet med arbetets undersökning har varit att få större förståelse för hur matriser fungerar som stödstruktur i skriftliga prov i historia. Jag har valt att undersöka om matriserna överhuvudtaget används av eleverna, om de fyller sin funktion och på vilket sätt de gör det. För att få svar på mina frågor har jag gjort en innehållsanalys av 80 elevsvar tillhörande 20 elever på fyra provuppgifter tagna ur nationella provet i historia 2013, där svar till uppgifter med matris jämförts med svar utan matris. Två av uppgifterna har mätt den källkritiska förmågan och de andra två har mätt förmågan att använda en historisk referensram. Samtidigt har en av uppgifterna inom varje kunskapsområde haft en matris som stödstruktur.Jag har kommit fram till att de elever som är vana vid att arbeta utifrån matriser verkar använda sig av dem i större utsträckning än andra i provsituationen. Utifrån det analyserade materialet har jag dragit slutsatsen att matriserna fungerar aningen bättre som stödstruktur när förmågan som bedöms inte är beroende av en specifikt historiskt referensram. Detta resultat kan också ha sin förklaring i att uppgiften kring en historisk referensram som inte hade matris har varit lättare att besvara för eleverna än det var avsett och att den jämförda uppgiften med matris har krävt mer komplexa resonemang än den utan matris. Om detta skulle bekräftas, blir min jämförelse mellan de provuppgifterna inte giltig när det gäller att dra slutsatser kring matrisens roll som stödstruktur för eleverna i besvarande av uppgiftsfrågan. Däremot tycker jag mig kunna skönja en annan funktion hos matriserna, den att de nämligen stödjer validiteten i en provuppgift.

Syftet med vår studie är att undersöka hur lärares undervisning med hjälp av stödstrukturer skapar främjande läs- och skrivmiljöer för största möjliga språkutveckling hos andraspråkselever. Undersökningen har genomförts genom intervjuer och observationer på sex olika skolor i flerspråkiga klassrum. Tidigare forskning kring stödstrukturer, språkaktiviteter och andraspråksutveckling i klassrummet presenteras och kopplas till det som framkom vid de olika observationerna och intervjuerna. Resultatet visar att lärarna bygger upp sin undervisning genom att använda sig av olika former av stödstrukturer för att utveckla andraspråkselevernas språk. Dessutom såg vi att det som verkade främjande för språkutvecklingen var: språkutveckling genom samtal, situerat lärande i språkutvecklande arbete, att eleverna vidgade sitt språk genom skönlitteratur, cirkelmodellen som stöd för språkutvecklingen, att ställa krav i arbetet med språket, hjälpmedel som en väg in i språket och modersmål som stöd. Lärarna arbetar på ett medvetet sätt för att stödja språkutveckling hos andraspråkseleverna. De främsta slutsatser vi drar är att lärarna arbetar på varierande vis med olika stödstrukturer vid undervisningen av elever med andraspråk. Samtliga ovan nämnda arbetssätt är språkutvecklande då de kan knytas till tidigare forskning även om vi inte anser att alla lärare är medvetna om denna koppling.

Detta arbete syftar till att få ökad kunskap om hur lärare beskriver att de arbetar för att möta andraspråkselever i deras språkutveckling samt vilka stödstrukturer lärarna beskriver att de använder i utvecklingen av elevernas skolspråk. Jag anser att det är viktigt område att belysa då forskare anser att skolspråket är en bidragande faktor till att andraspråkselever som grupp, presterar sämre än enspråkiga elever i den svenska skolan. I min undersökning har jag använt mig av den kvalitativa intervjun som metod och intervjuat sex verksamma lärare som arbetar i grundskolans tidigare år. Resultatet av empirin visar att lärarna ansåg att avsaknaden av den språkliga basen utgjorde ett hinder för andraspråkseleverna i utvecklingen av skolspråket, vilket bidrog till att lärarna insåg vikten av att arbeta med att utvidga basen, parallellt med skolspråket. Resultatet visade vidare att informanterna använde sig utav olika stödstrategier som enligt informanterna utvecklar andraspråkselevernas skolspråk. De stödstrategier som framkom ur empirin var bland annat användningen av varierade uttrycksformer där bilder blev ett sätt för informanterna att förstärka undervisningen. Lärarna menar även att integrering av språk i ämnesundervisningen är en central utgångspunkt som bidrar till ett välutvecklat skolspråk, även vikten av en tydlig planering samt att motivera eleverna belystes av informanterna.

Barn i språkliga svårigheter kan ha svårt att lära sig ett främmande språk, i synnerhet engelska med sin djupa ortografi. De kan stöta på dessa hinder utifrån svårigheter på sitt modersmål. Samtidigt är problemet att det finns för lite tid för inlärning, tiden för engelskundervisning är begränsad i skolan. Mot bakgrund av detta ville vi undersöka hur undervisningen i engelska kan tillgängliggöras för elever i språklig sårbarhet och vilka svårigheter som kan uppstå men även vad som fungerar. Vi har därför genomfört intervjuer med lärare i syfte att undersöka hur lärare kan undanröja hinder och göra engelskundervisningen tillgänglig för elever i språklig sårbarhet. De intervjuade lärarna lyfte fram de svårigheter som de har uppmärksammat. De menade att det handlar om alltifrån språkängslan till hur delaktiga eleverna är under lektionerna. I resultatet framkom att eleverna upplevs som osäkra gällande uttal och stavning samtidigt framkom att uttalsträning inte får så stor del i undervisningen som stavning får. Flera av lärarna framhöll även tidsaspekten som ytterligare en påverkansfaktor vilken kan vara svår för dem att förhålla sig till. För att tillgängliggöra undervisningen och undanröja de faktorer som kan utgöra ett hinder för lärandet uttrycker lärarna vikten av tydliga stödstrukturer för innehåll och arbetssätt. De lyfter vikten av anpassning av undervisning och material utefter elevernas behov samt gruppens betydelse och vikten av goda relationer och trygghet. Detta kan i slutändan gynna alla elever.

Arbetet syftar till att belysa de svårigheter som nyanlända elever möter inom engelskundervisningen. Genom att undersöka hur engelsklärare i grundskolan årskurs 6 till 9 hanterar de utmaningar som uppstår i undervisningen av nyanlända elever, i förberedelseklasser respektive direkt integration.Vissa nyanlända elever har fått grundläggande engelska utbildning i sina hemländer, medan andra inte kan grunderna i engelska. Betoningen i arbetet ligger på hur läraren stöttar dessa nyanlända elever och ger dem tillgång till resurser som behövs för att utveckla deras språkkunskaper. Studien bygger på empiriskt material som har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med lärare i olika skolor.Uppsatsen diskuterar den betydande utmaning som uppstår när lärare och elever inte talar samma språk. Alla skolor har olika policys angående fortbildning av lärare som arbetar med nyligen anlända barn. När det gäller undervisning för flerspråkiga elever verkar dessa skolor vara avsevärt olika. Resultaten visar de främsta utmaningarna som lärare står inför, vilket är de korta tidsramarna, bristen på resurser samt svårigheten att kommunicera mellan lärare och elever på grund av bristen på ett gemensamt språk.I vårt arbete var lärarna överens om att en kort tid i en förberedelseklass gynnar nyanlända språk och skapar en känsla av trygghet. Transspråkande är ett oerhört viktigt verktyg i både de vanliga klasserna respektive förberedelseklasserna. Detta berodde på att eleverna har rätt att använda både sitt modersmål och alla andra starka språk de redan besitter när de lär sig ett nytt språk.

Syftet med denna studie är att undersöka olika stödstrukturer som kan stödja elever när de tarsig an textbaserade problemlösningsuppgifter. Detta har skett genom en systematisklitteraturstudie som sedan resulterade i flera kategorier av stödstrukturer. I studiens resultatsynliggjordes tre huvudkategorier av stödstrukturer: Orienterande stödstrukturer,Digitaliserade stödstrukturer och Visuellt organiserande stödstrukturer. Den sistnämndeinnehöll två underkategorier som fick benämningen, Schema-baserade samt Visuellarepresentationer. Vår slutsats av denna studie var att ett begränsat antal elevanpassadestödstrukturer från de olika kategorierna är att rekommendera för elever som tar sig antextbaserade problemlösningsuppgifter. / Problem solving is a part of school mathematics and students require different types ofsupport. The purpose of this study is to examine the different types of support structureswhich can support students when they try to solve text-based problem-solving tasks. Thisstudy uses a systematic literature study as means to identify different categories of supportstructures. The result identified three main categories which are: Orientating supportstructure, Digitalization support structure and Visual organization support structure. Thelatter contains two subcategories which are, Schema-based and Visual representation. Ourconclusion of this study suggests that a limited amount of student adapted support structuresfrom the different categories is to be recommended for students who are solving text-basedproblem-solving tasks.

Studiens syfte var att undersöka hur bilder förhöll sig till verbaltexten samt hur bild och text fungerade som stödstrukturer i läromedel för svenska och svenska som andraspråk kurs 1, 2 och 3. I studien, som utgick ifrån det sociokulturella perspektivet, utfördes en kvalitativ analys där en analysmodell sammanställdes utifrån två tidigare modeller för kategorisering av bild-textfunktioner. Läromedlen valdes ut efter aktuell läroplan (Lgy 11). Analysen utgick från att de multimodala resurserna kan betraktas som stödstrukturer och resultatet visade att det förekom olika förhållanden mellan bild och verbaltext i läromedlen Sätt full fart (SVA) och Guldspår i språket (SV). Merparten av bild-text-förhållandena var kompletterande och symmetriska, alltså typer av förhållanden som kan fungera som stödstrukturer vilket underlättar förståelsen. Men det förekom även motstridiga förhållanden vilka kan försvåra förståelsen. Detta belyser vikten av att bilder i läromedel används genomtänkt och att det kan finnas ett behov av metasamtal om stödstrukturerna.

PAX-serien har fått stort genomslag hos läsarna i mellanåldern 9–12 år. Romanerna tilltalar både vana och ovana läsare vilket fångade vårt intresse. Det är viktigt att barn läser. Samtidigt visar läsundersökningar på bristande läsförmåga och sjunkande intresse för läsning. Syftet i denna uppsats är att undersöka hur PAX-böckerna utifrån språklig uppbyggnad, dramaturgi och illustrationer kan skapa motivation till läsning och stödja läsaren under läsning.  Vi studerar tre utvalda böcker i PAX-serien: Nidstången, Mylingen och Näcken. PAX-böckerna innehåller spänning, allvar och humor. Genren är urban fantasy med inslag från den nordiska mytologin. Karaktärerna är trovärdiga och möter både vardagliga och övernaturliga problem och utmaningar. Romanerna är riktiga bladvändare med autentiskt språk, häftiga serieliknande illustrationer och korta kapitel som avslutas med spännande cliffhangers. Resultat och analys visar att texten är lättläst och att det finns många strukturer i text och bild som motsvarar vad tidigare forskning visar är stödjande och motiverande faktorer för läsaren. Vidare diskuteras vilken roll skönlitteratur kan spela i undervisningspraktiken både för elevers personliga och kunskapsmässiga utveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på stödstrukturer i olika lärmiljöer vid muntliga framställningar i svenskämnet för årskurs 4–6. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i Specialpedagogiska skolmyndighetens tillgänglighetsmodell. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har fem semistrukturerade intervjuer genomförts ansikte mot ansikte och via videokonferens med lärare på tre skolor i två kommuner i södra Sverige. Resultatet från studien visar på att lärare använder sig av en stor variation av stödstrukturer vid muntliga framställningar. Vanligt förekommande stödstrukturer vid muntliga framställningar i resultatet är bland annat mallar, stödord och anpassning av gruppstorlek.

SammandragSyftet med studien var att undersöka förkomsten av olika typer av semiotiska resurser som har betydelse för förståelsen av texten i läromedel, med fokus på hur bild och text samspelar som stödstrukturer. Två läromedel i svenska som andraspråk för kurs 1, 2 och 3 framställda efter den aktuella läroplanen (Gy 11) undersöktes (Sätt full fart och Språkporten). En kvalitativ studie genomfördes där bild, text och faktarutor analyserades utifrån en analysmodell (Björkvall 2009) som är baserad på metafunktionerna i Systemic functional linguistics (SFL). Studiens resultat visade att bildernas placering gav reellt (specifikt) informationsvärde samt att deras interaktion med läsaren var av erbjudande karaktär. Studien visade på att det finns stora likheter mellan läromedlen gällande på vilket sätt bild/faktarutor/verbaltext används, men att Språkporten använder layout i högre utsträckning. Läromedlens variation av semiotiska resurser, i synnerhet i Sätt full fart, kan antas fungera som stöttning för helhetsförståelsen, vilket i tidigare studier har visat sig vara ett stöd för elever generellt men för andraspråkselever i synnerhet. / nej