The aim of this study is to investigate what difficulties Swedish students with reading and writing difficulties may encounter when they write texts in English. A teaching experiment was done to see whether scaffolding, a process where the teacher shows the overall structure of e.g. a text, can help students with reading and writing difficulties improve their writing in English. Ten students in the 7th grade participated in the study, as well as four English teachers in a secondary school in Sweden. The students who participated were asked to write two texts in English. Before writing the first text, the students were told that they were going to write a fairy tale, but they were not given any other guidelines. Prior to writing the second text, two lessons of scaffolding were conducted. Then the texts were compared to see if the students had improved their ability to write in English in regards of content, spelling and genre-specific vocabulary. The results of the study show that students with reading and writing difficulties will indeed benefit from scaffolding when writing texts in English. / Syftet med den här studien är att undersöka vilka svårigheter som elever med läs- och skrivsvårigheter stöter på när de skriver texter på engelska. En undervisningsmetod influerad av scaffolding, stödstrukturer för att visa eleverna hur man t.ex. skriver en text på engelska, användes för att undersöka om elever med läs- och skrivsvårigheter kan förbättra sin förmåga att skriva på engelska. Tio elever i årskurs 7 samt fyra grundskolelärare i engelska deltog i undersökningen. Eleverna som deltog fick skriva två texter på engelska som sedan jämfördes för att ta reda på om elevernas förmåga att skriva på engelska hade förbättrats gällande innehåll, stavning och genre-specifikt språk. Innan de skrev den första texten fick eleverna enbart veta att de skulle skriva en saga. Den andra texten föregicks av två lektioner där eleverna fick stödstrukturer för att skriva en saga. Resultaten visar att det var en fördel för eleverna med läs- och skrivsvårigheter att arbeta med stödstrukturer när de skrev texter på engelska.

Denna empiriska studie syftar till att undersöka hur verksamma lärare arbetar med skrivundervisning för flerspråkiga lågstadieelever. Studien tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där interaktioner mellan eleverna är gynnsamt för att lärande och utveckling ska ske. Inom densociokulturella teorin nämns stödstrukturer som ett centralt begrepp ihop med begreppen stöttning och utmaning. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av skriftliga intervjuer där åtta lärare från olika delar i Syd- och Mellansverige deltog. Materialet strukturerades med hjälp av en innehållsanalys utifrån studiens frågeställningar, som därefter analyserades med hjälp av Gibbons fyrfältsmodell. Resultatet visar hur viktigt det är att skrivundervisningen för flerspråkiga elever är strukturerad, tydlig och väl anpassad utifrån elevernas kunskapsnivå och behov. Vidare visar resultatet att lärare arbetar mycket med kooperativt lärande och undervisning där interaktioner mellan eleverna är av stor vikt. Slutligen visar resultatet att lärarna önskar mer resurser, kunskap och utbildning i syfte att kunna bemöta flerspråkiga elevers behov.

The development in today's labor market is characterized by digitalization and it is becoming increasingly common to work in teams where collaboration mainly takes place in digital forums. The new ways of working cause challenges regarding fellowship and social interaction in digital teams. Research shows that it is more difficult to achieve fellowship and affiliation to colleagues in teams that do not meet physically. Communication in digital teams is characterized by formal interactions, rather than informal ones, which complicates opportunities to socialize "around the coffee machine" in the same way as in a physical organizational context. The organization plays an important role in enabling successful digital work through organizational support structures such as training, guidelines, and well-functioning communication tools. The purpose of this study is to investigate how members of digital teams perceive digital teamwork, with a focus on how they experience social interaction and feelings of fellowship. The study further aims to provide insight into how organizations contribute to the digital teams through support structures. The study is based on qualitative, semi-structured interviews with people who are part of digital teams. The results from the interviews are explained with Gunnar Aronsson et al. 's team definition, Erving Goffman's dramaturgical perspective and Randall Collins' theory of interaction rituals. The study shows that there are difficulties in achieving feelings of fellowship in digital teams because communication consists mainly of formal interactions. Digital work is sometimes perceived as lonely. The study also shows that the organization plays a crucial role in providing opportunities for the digital teams to interact informally and thereby develop a fellowship. / Utvecklingen på dagens arbetsmarknad präglas av digitalisering och det blir allt vanligare med arbetsteam där samarbetet huvudsakligen sker i digitala forum. De nya arbetssätten medför utmaningar med avseende på gemenskap och social interaktion i teamen. Forskning visar bland annat att det är svårare att uppnå gemenskap och anknytning till kollegor i team som inte möts fysiskt. Kommunikationen i digitala team kännetecknas av formella interaktioner, snarare än informella, vilket komplicerar möjligheter att socialisera “runt kaffeautomaten” på samma sätt som i en fysisk organisationskontext. Organisationen spelar en viktig roll för att möjliggöra framgångsrikt digitalt arbete genom organisatoriska stödstrukturer som exempelvis utbildning, riktlinjer och välfungerande kommunikationsverktyg. Syftet med denna studie är att undersöka hur medlemmar i digitala team uppfattar det digitala teamarbetet, med fokus på hur de upplever social interaktion och känslor av gemenskap. Studien syftar vidare till att ge insikt i på vilket sätt organisationer bidrar till de digitala teamen genom stödstrukturer. Studiens datainsamlingsmetod är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med personer som ingår i digitala team. Resultaten från intervjuerna förklaras utifrån Gunnar Aronsson et al:s teamdefinition, Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv och Randall Collins teori om interaktionsritualer. Studien visar att det finns svårigheter med att uppnå känslor av gemenskap i digitala team. Kommunikationen består huvudsakligen av formella interaktioner, vilket försvårar teammedlemmarnas möjligheter att lära känna varandra. Digitalt teamarbete upplevs ibland som ensamt. Det framgår även av studien att organisationen spelar en avgörande roll för att tillhandahålla tillfällen för de digitala teamen att interagera informellt och därigenom utveckla en gemenskap.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka stödstrukturer lågstadielärare uppger att de bygger i klassrummet för att stötta organiserade samtal i svenskundervisningen. Studien tar sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin där begreppet stödstruktur är centralt. Vidare har semistrukturerade intervjuer besvarats skriftligt av sju lågstadielärare och i analysen av empirin användes två kategoriseringar av stödstrukturer: intellektuella och fysiska (Säljö, 2000:100). De intellektuella stödstrukturer som framkom i studien är läraren som kommunikativ förebild, det sociala klassrumsklimatet, elevens självkänsla samt kamratlärande. De fysiska stödstrukturer som utkristalliserades i materialet var klassrumsmöblering, text- och bildstöd samt andra fysiska artefakter. Av dessa ansåg flertalet lärare att textoch bildstöd var den bäst fungerande stödstrukturen. Lärarens sätt att visa och vägleda eleverna till att föra samtal, det vill säga att vara en kommunikativ förebild, var ytterligare en stödstruktur som uppfattades som framgångsrik. Bland intervjusvaren nämndes tämligen få fysiska artefakter, vilket var ett oväntat resultat.

In this thesis, micro computed tomography (μ−CT) scans of a bio-glass scaffold produced by the robocasting technique was used to create finite element method (FEM) models with the purpose of determining its mechanical strength. Prior to this, a Matlab script was used to create several simplified geometries of the scaffold in an effort to determine the importance of scaffold design parameters (such as the fiber compenetration between two adjacent printing planes) on the strength of the scaffold. Furthermore, to assess the influence of micro-structural defects such as voids and micro-cracks that are intrinsic to the robocasting manufacturing process, the total number of voids and their respective volume was calculated using the μ-CT scan imagery and fitted to a statistical distribution. The distribution of voids was then used to create several scaffold models in Matlab with either spherical or ellipsoidal voids present. In the final two models, one scaled-down and one scaled-up FEM based on μ-CT scans were investigated.To model the crack initiation, propagation and final failure, the phase-field method was used. The method was implemented by the use of a publicly available Fortran user subroutine and was edited to account for asymmetric tension/compression energy degradation. The resulting strength of the produced models have been presented as non-dimensional values. The finite element analysis (FEA) of the Matlab produced scaffolds showed that the fiber shifting between two adjacent layers, porosity, and voids of ellipsoidal shape that were perpendicular to the loading direction had the highest effect on the strength of the scaffold. The resulting normalized strength values obtained from the μ-CT models was partially validated through a comparison with the literature available.The different failure modes and overall architectural arrangement of cracks also showed promising results. / I den här uppsatsen så användes mikrotomografi (μ-CT) skanning av en bio-glas stödstruktur tillverkad av robocasting tekniken för att skapa finita element modeller med syftet att bestämma dess mekaniska styrka. Innan detta så användes ett Matlab-skript för att skapa flera förenklade geometrier av stödstrukturen i ett försök att fastställa betydelsen av viktiga designparametrar (som t.ex fiberpenetrering mellan två intilliggande plan) på stödstrukturens styrka. Vidare, för att bedöma påverkan av mikrostrukturella defekter som tomrum och mikrosprickor som är naturligt förekommande i robocasting-tillverkningsprocessen så uppmättes det totala antal hålrum och deras respektive volym med hjälp av μ-CT-skannade bilder. Denna data blev anpassad till en statistisk fördelning. Fördelningen av tomrum och mikcrosprickor användes sedan för att skapa flera modeller av stödstrukturerna i Matlab med antingen sfäriska eller ellipsoida hålrum närvarande. I de sista två modellerna undersöktes en en nedskalad och en uppskalad finita elementmodell baserad på μ-CT-skanning.För att modellera sprickinitiering, sprickpropagering och slutligen brott användes fasfältsmetoden. Fasfältsmetoden implementerades med hjälp av en för allmänheten tillgänglig Fortran användarrutin som redigerades för att ta hänsyn till en asymmetrisk energidegradering i drag-och tryck. Den resulterande styrkan hos alla modeller har presenterats som icke-dimensionella värden. Finita elementanalysen av Matlab modellerna visade att fiberskiftningen mellan två intilliggande plan, porositet och hålrum med ellipsoid form som var vinkelräta mot belastningsriktningen hade störst effekt på stödstrukturens styrka. De resulterande normaliserade styrkevärdena erhållna från μ-CTmodeller validerades delvis genom en jämförelse med tillgänglig litteratur. Dom olika felmoderna och övergripande strukturella fördelningen av sprickor visade också lovande resultat.

Det nu föreliggande examensarbetet har haft som syfte att undersöka och bidra med kunskap om hur några lärare beskriver språkutvecklande undervisning för elever inom SFI-undervisningen spår 1 och hur de beskriver att specialläraren med språk-, skriv- och läsutveckling kan fungera som stöd i det språkutvecklande arbetet. Undersökningen genomfördes på en SFI-utbildning på spår 1, med fyra lärare och fem undervisningsgrupper i kurserna A-D. Undersökningens empiri baseras på fem observationer, en Diamond ranking och en fokusgruppsintervju. Undersökningen har haft en kvalitativ ansats och sociokulturell teori och en modell "SFI-undervisningens ABC" som stöd och grund för empirins analys. Lärarna beskriver att de i sin språkutvecklande undervisning utgår från elevernas kunskaper och att de genom att träna tala, lyssna, skriva, läsa och förstå arbetar för en språkutvecklande undervisning. Resultatet visar också att det finns behov av att få tillgång till en speciallärare språk-, skriv- och läsutveckling på SFI eftersom det är en komplex undervisningssituation för både lärare och elever inom SFI-utbildningen. Resultatet visar att elevernas heterogena språkbakgrund ställer stora krav på den undervisande läraren som måste förhålla sig till många modersmål och dess inverkan på språkinlärningen i svenska som andraspråk. Ett resultat visar också att modellen "SFI-undervisningens ABC" som stöd används i den observerade undervisningen till viss del, men det finns behov att arbeta för att implementera den ytterligare. I undersökningens resultat framkommer att både lärare, språkstödjare och speciallärare tillsammans kan bidra till att öka kunskapen om och motverka risken för att både elever och lärare hamnar i språklig och pedagogisk sårbarhet. / The purpose of this survey has been to investigate and contribute knowledge about how a few teachers describe language development teaching for students in SFI teaching track 1 and how they believe that the special needs teacher with language, writing and reading development can function as support in that work. The survey was conducted on an SFI education on track 1, with four teachers and five teaching groups in courses A-D. The survey empirics are based on five observations, a Diamond ranking and a focus group interview. The survey has had a qualitative approach with a sociocultural theory and a teaching model of The ABC of SFI teaching as support and basis for the empirical analysis. The teachers describe that their language development teaching is based on the students' knowledge and that by practicing speaking, listening, writing, reading and understanding in a multimodal and translanguaging way, they work for a language development teaching. The results also show that there is a need to have access to a special needs teacher of language, writing and reading development at SFI, as this is a complex teaching situation for both teachers and students in the SFI education. It also shows that the students' heterogeneous language background calls for a high level of proficiency in teaching on the teacher, who must relate to many native languages and its impact on language acquisition in Swedish as a second language. The result also shows that the teaching model of The ABC of SFI teaching as support is used in the observed teaching to some extent, but there is a need to work to implement it further. The results of the survey show that both teachers, language supporters and special teachers together can contribute to increasing knowledge about and counteracting the risk that both students and teachers end up in linguistic and pedagogical vulnerability.

“You just say ‘yes!’ Say something more!” A study of pupils participation, active involvement, motivation and development through student discussion of factual texts about the concepts of climate and sustainable development.  The purpose of this study is to investigate whether student-led text conversations about concepts in the subject of geography, with the help of support structures, can be designed in a way that promotes discussion between pupils. The further aim is to investigate how support structures for increased participation affect the dialogue in text conversations for pupils in upper primary school. The research questions in this study were: How is pupils' participation in text conversations affected by different support structures? How are pupils' participation in text conversations affected by different support structures? How is pupils' dialogue in text conversations affected by different support structures? How do pupils experience structured text conversations as a form of work? As this is a practical study based on the model of a lesson study, where the aim is to increase participation and promote dialogue between a group of pupils, a hermeneutic approach is used in the analysis. Hermeneutics is about interpreting meaning and actions by subjectively trying to put yourself in the place of a text author or participant. This is done by moving in the analysis between partial perspectives and holistic perspectives. In this study, conversation analysis has been used as an analysis tool. It focuses on detailed transcriptions of conversations and studies various aspects of the interaction, including overlaps, turn-taking and conversational structure. By analysing these elements, one can identify social norms, conventions and strategies used by participants to create meaningful interactions. The result of the study can be interpreted as that with a high level of participation and active involvement from the pupils, the dialogue between the pupils was convulsive and bordering on monologic, however, in a dialogically well-functioning text conversation, instead, the participation and active involvement were low.