Thesis (doctoral)--Delft University of Technology, 2007. / "Delft Centre for Sustainable Urban Areas"--Cover. "Erratum" inserted. Description based on print version record. Includes bibliographical references (p. 235-248).

<p>Att vara kreativ är idag en realitet företagen möter och som de måste konfrontera för att kunna hantera globala förändringar. I strävan efter att ta del av kreativitet bör företag placera sig där de kan få tillgång till kreativa medarbetare. Vår studie syftar till att undersöka hur kreativa medarbetare påverkas av den geografiska omgivningen och därmed vilken betydelse den har för företaget. De yttre faktorer som kan ha en inverkan på kreativiteten i företag finns i företagens lokala närmiljö och i staden. Studien har, genom semistrukturerade intervjuer, gjorts på tre Stockholmsbaserade företag inom modebranschen.</p><p> </p><p>Av resultatet framgår det att de kreativa medarbetarna blir motiverade till att vara kreativa genom personliga möten och den inspiration som kan hämtas från den kreativa staden. Arbetsrelaterade aktiviteter i den lokala närmiljön behöver nödvändigtvis inte vara geografiskt<em> </em>nära, utan kan även äga rum i andra länder på grund av att produktionen är förlagd utomlands. Studien visar även tecken på att den kreativa medarbetaren deltar i aktiviteter som gränsar mellan att vara arbetsrelaterade och fritidsrelaterade och att den lokala närmiljön i de undersökta företagen inom modebranschen därför delvis är spridd till den kreativa staden.</p>

<p>De psykologiska konsekvenserna av staden som uppväxtmiljö är ett av miljöpsykologins studieområden; hur påverkar miljöns utformning barnets tänkande, identitet och självutveckling? Syftet med denna studie var att undersöka hur kulturell bakgrund påverkar relationen till fysisk miljö. En trestegsmetod användes: en öppen fråga om vad som är en bra stad för barn ställdes till samtliga femteklassare och ett antal barnprofessionella i en skola i en svensk sk miljonförort, varpå femton av barnen intervjuades, och därefter tio föräldrar. Analysen av svaren har resulterat i en modell över 12-åringens stad bestående av sex existentiella dimensioner. Resultatet av intervjuer med barn och föräldrar är tio miljöpsykologiska fallfördjupningar som beskriver det sammanhang som barnets kulturella bakgrund, föräldrars synsätt och den fysiska platsen bildar. Analysen av det sammantagna materialet beskrivs i en modell som belyser tre dimensioner i barnens platsanknytning på den aktuella platsen. Dessutom diskuteras miljonförorten som miljö.</p>

Den mediala bilden av Norra Parkgatan i Malmö visar på motstridiga aktiviteter som trots allt samexisterar tillsammans med olika grupper i gaturummet. Den här motsättningen väckte intresset för att förstå hur aktiviteterna kunde samexistera. Tidigare forskning kring hur platser tas i anspråk och hur rum skapas tenderar att undersöka hur makt från offentliga aktörer har format platser och hur organisationer och invånare samverkar med offentliga aktörer. För att istället skapa en förståelse hur aktiviteterna på Norra Parkgatan samexisterar undersöker uppsatsen hur invånare skapar platser och egna rum genom aktivitet. Undersökningen av Norra Parkgatan går också längre och undersöker hur de offentliga aktörerna omformar platser genom att möjliggöra för invånarnas aktiviteter.  För att besvara de här frågorna introducerades teorier om begreppet appropriering, som beskriver individers handlingslogiker som genom aktiviteter formar och omformar platser och skapa rum. Förståelsen om appropriering utökades för att introducera en teori om hur offentliga aktörer själva agerar för att forma och möjliggöra för invånare att ta platser i anspråk. Data för undersökningen samlades in genom observationer i en fallstudiedesign av Norra Parkgatan. Under fyra tillfällen uppdelat på två dagar genomfördes observationerna och insamlade data redogjordes i form av observationsberättelser som sedan analyserades utifrån teorierna om appropriering.    Undersökningen av Norra Parkgatan visar på att det sker och finns många former av appropriering av gaturummet och att både enskilda invånare och grupper är delaktiga i approprieringen. Den främsta formen av appropriering är tillfälliga rum och saknar förmåga att skapa beständiga platser. Istället visade det sig att en dominering, en maktrelation, är närvarande och begränsar möjligheterna för invånarna att appropriera. Studien visade att offentliga aktörer som Malmö Stad medvetet utformar platser och initierar aktiviteter för att möjliggöra att invånare approprierar platser.

Dagens planering tar stor hänsyn till infrastrukturen när ett nytt område ska växa fram. Gatunätet placeras ut för att sedankompletteras med byggnader, parker och andra funktioner för att säkerställa att tillgängligheten är så bra som den kan bli.Normen under de senaste hundra åren har varit att gatanshuvudfunktion ska främja bilens framkomlighet och detsynsättet har präglat städernas utformning och vad som anses vara en gata. Detta projekt tittar på hur ett område kan se ut om man bortser från bilen och baserar utformningen på ett mer hållbart transportmedel som cykeln, samt vad som krävs för att möjliggöra detta och kompensera för det som går förlorat till följd av bilens uteslutande. Detta arbete kommer fokusera på cykelns fördelar ur olika perspektiv och undersöka hur den kan ta större plats i gatuanvändningens hierarki.Utifrån forskningen kommer olika gestaltningsförslag att tas fram för att synliggöra vilka fysiska attribut som en cykelorienterad stad eller stadsdel behöver innefatta för att kunna erbjuda effektiva transportmöjligheter. För att vidare konkretisera och exemplifiera principerna kommer förslagen att implementeras i ett nytt utvecklingsområde i Kungens kurva söder om Stockholm. En funktionsblandad bebyggelse föreslås tillsammans med en infrastruktur som fokuserar på gång och cykelns framkomlighet snarare än bilens.

The purpose of this master’s thesis is to examine whether the role of a public library in a rural community is different from that of a town library. To answer this, a case studie of two public libraries has been made. Interviews, collection of documents and observations were carried out on location in one public library located in a rural area, and one public library, situated in a town. A modified version of an analysis model, originally developed by Andersson and Skot-Hansen, was used to analyse the data. Andersson’s and Skot-Hansen’s model is designed to categorize the roles of the public library as (1) a cultural centre (2) a knowledge centre (3) an information centre, and (4) a social centre. The analytical findings show that the rural library examined in this study clearly possess all of the roles of the model, while the town library of this study is more distinct in the roles of being information centre and knowledge centre. The remaining two roles does appear in the sample, but not to the same extent. The results also show that the roles a public library takes on does not solely depend on the surroundings being rural or urbanized, but on many other circumstances as well. Some other determinants are the character of the municipality, and organizational issues such as management of both the municipality and the library. / Uppsatsnivå: D

No description available.

The following essay is conducted both from a local perspective in Sweden. The source material used have been analyzed through a power-theory drawn by professor Raymond Angelo Belliotti who has a Ph.D in philosophy. Belliotti’s theories are used to identify different kinds of power structures within child welfare in Sweden during the period 1900-1940. The central concept is power over which is used in analyzing the power structures. The power relationships become apparent when analyzing and identifying who supposedly has the most power by using the concept mentioned. In this essay, I want to investigate source material from two different child welfare boards in both Karlstad city and Karlstad’s national assembly. My essay is based on the following questions: In what ways can the power-relations become apparent by applying Belliotti’s theories on source material from two different child welfare boards? Based on the results from the first question, was children considered a collective mission or private matter?    The study shows that the relationship between parents, children and the child welfare board had a more dynamic relationship concerning power. In the source material from Karlstad’s national assembly child welfare board it is shown that there are some findings that could be used to discuss the power relationship. The results are that there was a strong sense of surveillance over both parents and children born outside marriage. There were more concrete situations in the source material from Karlstad city’s child welfare board. The results showed the most prominent kind of power-structure would be the one regarding concerning regulations and individuals however the dynamic kind of power-relation could also be seen in this instance when using Belliottis theories. By doing this study it became apparent that children that crossed juridical boundaries did become a public mission and there was no resistance about this matter in the studied sources. / Studien är om barnavården ur lokalt perspektiv i Sverige. Källmaterialen som använts har analyserats ur maktteorier av professor Raymond Angelo Belliotti som är fil.dr. i filosofi. Belliottis teorier är utvalda som hjälpmedel för att kunna identifiera olika maktstrukturer i barnavården i Sverige under 1900–1940 talen. Det centrala begreppet är makt över som använts i analyser av maktstrukturer. Genom analysen blir maktrelationerna tydliga och med hjälp av maktperspektivet går det att identifiera vem som förmodligen innehar mer makt. I studien använder jag mig av källmaterial från både två olika barnavårdsnämnder från Karlstads stad och Karlstads landsförsamling. Mina frågeställningar är följande: På vilket sätt kan maktrelationerna synliggöras vid applicering av Belliottis teorier i dokumentation av barnavårdsnämndens material av Karlstad landsförsamling och på fallstudier av barnavårdsnämnden i Karlstad stad? Var barn ett offentligt uppdrag och om så var fallet, fanns det något uttryckt motstånd om att det borde vara en privat angelägenhet?    Resultaten pekar på att det finns en mer dynamisk relation mellan maktpositionerna i olika situationer. I materialet från Karlstads landsförsamlings barnavårdsnämnd finner man några konstaterande som kan diskuteras genom maktrelationer, där bekräftas genom användning av teori att det finns en stark övervakning av både barn och föräldrar som utförs av barnavårdsnämnden. I materialet från Karlstad stads barnavårdsnämnd återfinns mer konkreta situationer i form av en berättelse. Den vanligaste typen av maktrelation var att regelverket ofta hade makt över individer men även resultaten här pekar på att det finns en viss dynamik mellan maktrelationerna mellan föräldrar, barn och barnavårdsnämnd. Genom att undersöka maktrelationer fanns det också en stor tydlighet om att barn som inte uppförde sig blev kända för barnavårdsnämnden därmed går det också att dra slutsatsen att vissa barn under 1900-1940 ansågs som ett offentligt uppdrag, särskilt de barn som inte uppförde sig. Resultaten pekar på att inga invändningar eller motstånd gjordes i det undersökta källmaterialen att barn borde vara en privat angelägenhet.

I sin nuvarande form är det allmänt känt att bilismen är en bidragande orsak till den rådande klimatproblematiken. Något som sällan uppmärksammas i lika stor utsträckning är de negativa sidorna som bilismen har i stadskärnor. En av de städer i Sverige som har störst problem med dålig luftkvalitet orsakat av biltrafik är Uppsala. Här har många olika åtgärder vidtagits för att få bukt med problemen, utan önskad framgång. Med anledning av detta syftar föreliggande uppsats till att undersöka ett bilfritt centrum i Uppsala via tvingande styrmedel i form av förbud mot bilism. Uppsatsen syftar till att undersöka en sådan process kronologiskt med fokus på förutsättningar, genomförande och möjligheter. I uppsatsen presenteras en forskningsöversikt där även tre europeiska städer som har infört förbud mot bilism studeras. Vidare genomförs en kvalitativ fallstudie om situationen i Uppsala, vilken analyseras utifrån den tidigare forskningen och de tre studerade städerna. Resultaten tyder på att ett förbud mot bilism är intressant utifrån flera perspektiv. Till exempel uppfyller staden flera av de grundläggande förutsättningar som uppsatsen identifierar som väsentliga för att ett förbud ska kunna genomföras, och flera av de troliga positiva konsekvenserna av ett förbud är intressanta mot bakgrund av dagens problematik och kommunens hållbarhetsarbete.

<p><em>Syfte och frågeställningar</em></p><p>Syftet med studien var att undersöka hur elever i grundskolans senare år upplever friluftslivsundervisningen i ämnet idrott och hälsa och huruvida upplevelsen skiljer sig för elever i stad respektive på landsbygd. Följande frågeställningar har använts: Hur tolkar och förklarar eleverna begreppet friluftsliv? Vad upplever eleverna att de gör under friluftslivsundervisningen och vad får de lära sig? Vad gör eleverna på friluftsdagarna och vilka aktiviteter ingår? Finns det någon skillnad i upplevelsen av friluftsliv och friluftslivsundervisningen mellan elever från en landsbygdsskola och i en storstad? Hur ser de lokala styrdokumenten ut för ämnet idrott och hälsa på respektive skola?</p><p><em>Metod</em><em></em></p><p>Två intervjuer, så kallade fokusgruppsintervjuer, med tre elever från en landsbygdsskola respektive tre elever från en innerstadsskola har genomförts. Samtliga elever går i år nio på kommunala grundskolor. Även de båda skolornas arbetsplan för ämnet idrott och hälsa har granskats. Materialet från bandupptagningen under intervjuerna och skolornas arbetsplaner har sedan analyserats och tolkats.</p><p><em>Resultat</em></p><p>Studiens resultat visar att friluftslivet omnämns ytterst sparsamt i de lokala styrdokumenten. Landsortseleverna definierar friluftsliv i mycket större utsträckning enligt studiens definition än vad innerstadseleverna gör. Elevgrupperna upplever att friluftsliv förekommer sällan i den ordinarie undervisningen och är tveksamma till vad de lär sig. Friluftsdagarna är ungefär lika många till antal på de båda skolorna. Eleverna på innerstadsskolan uppfattar att deras friluftsdagar ägnas mer åt friluftsliv än eleverna på landsbygdsskolan.</p><p><em>Slutsats</em></p><p>Innehållet i friluftslivsundervisningen i de båda skolorna är av liknande karaktär men elevgrupperna upplever begreppet friluftsliv mycket olika. En slutsats i studien är att elevernas fritidssysselsättning och erfarenhet av friluftsliv bestämmer hur eleverna värderar och upplever friluftslivet och undervisningen. En tydlig definition av friluftslivet efterfrågas samt att lärarutbildningen väljer att fokusera på det enkla friluftslivet som lätt kan implementeras i skolorna.<strong></strong></p>