Enligt Hälso- och sjukvårdslagen och sjuksköterskornas etiska kod ska alla patienter behandlas lika och det är den värdegrund som samtliga sjuksköterskor förhåller sig till. Trots detta råder idag en stigmatisering av personer med missbruksproblematik inom både sjukvården och i det övriga samhället. Patienter med missbruksproblematik är en grupp som ständigt ökar och det innebär att de allra flesta sjuksköterskor oavsett inom vilken vårdinrättning de arbetar kommer att möta denna patientgrupp. I grundutbildningen för sjuksköterskor läggs inte mycket fokus på missbruksvård vilket medför att de flesta sjuksköterskor har undermåliga kunskaper och saknar de rätta verktygen för att vårda denna patientgrupp. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med alkohol- och narkotikamissbrukproblematik samt att belysa de faktorer som påverkar upplevelserna. Resultatet bygger på 11 studier varav 7 kvantitativa och 4 kvalitativa. Analysen visar ett homogent resultat oavsett var någonstans i världen artiklarna har sitt ursprung eller vilken vårdinrättning som undersökts. Undantaget var psykiatrisjuksköterskorna som tydligt såg en problematik i vårdandet av patienter med missbruksproblematik medan allmänsjuksköterskor inte delade samma uppfattning utan verkar stigmatisera dessa patienter.  Resultatet påvisar att vården av denna grupp påverkas av faktorer som förhållningssätt, kunskapsbrist och organisatoriska förutsättningar. Känslor som sjuksköterskorna upplever i denna vårdsituation tydliggörs i resultatet och känslorna ensamhet, otillräcklighet, meningslöshet och rädsla verkar vara universella i vården av patienter med missbruksproblematik. I diskussionen argumenteras möjliga orsaker till varför sjuksköterskorna upplever dessa känslor. De bakomliggande faktorerna som diskuteras är undermålig kunskap och utbildning i missbruksvård, implementeringen av värdegrunden, ett etiskt förhållningssätt i praktiken och en pressad arbetsmiljö med få kollegor och liten möjlighet till handledning och reflektion.

Alla människor med psykisk sjukdom har rätt till en likvärdig vård som baseras på kunskap, säkerhet och god kvalitet. För många patienter är detta tyvärr inte någon verklighet. Tidigare studier visar att psykisk sjukdom ökar i samhället, samt att tillgången till psykiatrisk vård är bristfällig. Personer med psykisk sjukdom har en ökad morbiditet, vilket gör att de, förutom den psykiatriska vården, är i behov av somatisk vård. Detta innebär att allt fler människor med psykisk sjukdom även kommer att behöva söka vård på en somatisk avdelning. Syftet med arbetet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk sjukdom på en somatisk vårdavdelning. Författarna har gjort en litteraturstudie där resultatet har sammanställts från nio vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att sjuksköterskor upplever känslor som rädsla, osäkerhet, frustration och hopplöshet då de vårdar patienter med psykisk sjukdom på en somatisk vårdavdelning. Bristande kunskap och otillräcklig praktisk erfarenhet inom området, samt undermåliga resurser är bakomliggande orsaker till sjuksköterskornas upplevelser. Sjuksköterskor som arbetar på en somatisk vårdavdelning bör få möjligheten att framförallt erhålla utökad praktiskt erfarenhet på psykiatriska avdelningar, men även mer teoretisk utbildning. Utökade resurser i form av ökad personaltäthet och ett mer sammanhållet arbetsteam är även viktiga åtgärder för att vården för dessa patienter ska bli så adekvat som möjligt.

Abstract We are interested in group meetings of the self-help group Alcoholic Anonymous and the emotional energy created therein. We examine which impact self-help group AA has on its group participants regarding: group meetings, dealing with alcoholism and identity. Group membership has great value for individuals; it provides social identity and possibility to self-value. Previous research shows that group members of self-help groups who have been sober for a period of time experience higher self-esteem and less anxiety compared to non-members. Our thesis is based on a hermeneutic approach. The focus in this approach lies in the way people think, feel and experience a specific phenomenon. We have three different topics; group meetings, alcoholism and identity. Based on the results and analysis, we can conclude that our informants have been increased well-being and better quality of life since they started going to AA. The results show a clear pattern of group meetings have helped the informants to handle and process emotions like shame by sharing with them and listen to others' experiences. The deference emotion system is a way to avoid feelings such as shame through conformance in various situations, which makes you behave in conformity to refrain rejection. The high emotional energy of the interviewees were in coming to AA meetings is what helps them to become sober. Shame as the stigma previously led to disappear when the emotional energy increases as informants are becoming more receptive to advice on how to deal with the stigma. The processing of the stigma helps to become aware of their social identity as an alcoholic. The high level of emotional energy increases the self-esteem which makes it easier for individuals to fit into their community while being able to be themselves. This is the result of a successful interaction ritual chain. / Abstrakt Vi intresserar oss för självhjälpsgruppen Anonyma Alkoholisters (AA) gruppmöten och den emotionella energi som skapas däri. Vi undersöker vilken inverkan självhjälpsgruppen AA har på sina gruppdeltagare rörande: gruppmöten, hantering av alkoholism och identitet. Gruppmedlemskap är värdefullt för individer, det ger social identitet och möjlighet till att utvärdera sig själv. Tidigare forskning visar att medlemmarna i självhjälpsgrupper som varit nyktra under en period upplever högre självkänsla och mindre ångest i jämförelse med icke-medlemmar. Vår uppsats bygger på en hermeneutisk ansats. Fokus i denna ansats ligger på människans sätt att tänka, känna och uppleva ett specifikt fenomen. Vi använder oss av tre olika teman: gruppmöten, hantering av alkoholism och identitet. Utifrån resultat och analys så kan vi dra slutsatsen att våra informanter har fått ett ökat välbefinnande och bättre livskvalité sedan de började gå till AA. Resultatet visar ett tydligt mönster av att gruppmötena har hjälpt informanterna att hantera och bearbeta känslor som skam genom att dela med sig och få lyssna till andras erfarenheter. Hänsynsemotionssystemet är ett sätt att undvika känslor som skam genom att överrensstämmelser sker i olika situationer, vilket gör att man beter sig konformt för att avstå från avslag. Den höga emotionella energin som informanterna får av att komma till AA-mötena är det som hjälper dem att bli nyktra. Skammen som stigman tidigare medfört försvinner när den emotionella energin ökar eftersom informanterna blir mer mottagliga för råd om hur de ska hantera stigmatiseringen. Bearbetningen av stigmatiseringen gör att de blir varse om sin identitet i samhället som alkoholist. Den höga emotionella energin som ökar självkänslan hos individen gör i sin tur det lättare att anpassa sig i samhället samtidigt som de kan vara sig själva. Detta är resultatet av en lyckad interaktionsritual.

Långtidsarbetslösa och funktionshindrade tillhör de mest utsatta grupperna på arbetsmarknaden. För att förbättra deras situation anordnar Arbetsförmedlingen åtgärdsprogram där de subventionerar programdeltagarnas löner åt arbetsgivaren. Målet är att skapa incitament för arbetsgivarna att anställa samt minska utanförskapet hos de utsatta grupperna. Tidigare forskning visar dock att deltagande i åtgärdsprogram snarare försvårar möjligheterna för de utsatta grupperna på arbetsmarknaden.   Syftet är därför att: undersöka hur utbildning samverkar med upplevelser kring inlåsningsmekanismer och utanförskap i arbetsmarknadspolitiska åtgärdsprogram. Detta görs genom intervjuer med åtgärdsdeltagare samt med hjälp av teorier kring stigmatisering, identitet, avvikande och kapital. Utifrån detta söks svar på frågorna: På vilket sätt upplever de arbetslösa att åtgärdsprogrammen bidrar till att minska utanförskapet? På vilket sätt upplever de arbetslösa att åtgärdsprogrammen underlättar för dem att ta sig in på arbetsmarknaden? Skiljer sig upplevelserna åt mellan de arbetslösa som har gymnasieutbildning och de som har universitetsutbildning?   Resultatet visar att ett användbart utbildningskapital förbättrar både upplevelserna och resultaten av åtgärdsprogrammen. För deltagare utan värdefulla kapitaltillgångar upplevs åtgärdsprogrammen snarare stigmatiserande och som en inlåsningsmekanism där ett beroende av lönesubventionen skapas. Enligt intervjupersonerna skulle man kunna hävda att många arbetsgivare utnyttjar situationen för att få billig arbetskraft, samtidigt som de med lägre utbildning använder åtgärdsprogrammet som sin enda möjliga konkurrenskraft. Ett förslag på förändring som denna uppsats pekar mot är därför att utöka möjligheterna för de utan värdefullt kapital att utbilda sig. På så sätt skulle förhoppningsvis en möjlighet att förändra sin situation och samtidigt undkomma utanförskapet skapas.

Lung cancer is a disease which patients experience stigma in society and in care. This is because lung cancer is often seen as a self-inflicted disease. The stigma surrounding lung cancer is due to the strong relationship with smoking and have been shown to have a negative impact on the perceived health. The purpose of this study was to illuminate experiences of stigma for patients with lung cancer. The literature review was based on 11 scientific articles. The analysis resulted in three themes: experiences of being excluded out of context, experienced feelings surrounding stigma and the meeting within healthcare. Ignorance from healthcare and the community lead to patients with lung cancer feeling excluded, therefore it is important that nurses carry with them an awareness and good knowledge of stigma. The experience of stigma in patients with lung cancer was found to be reduced by good treatment and care from medical staff. Further qualitative research should be conducted that focuses on patients' experiences of stigma surrounding lung cancer both in the community and in healthcare. / Lungcancer är en sjukdom där patienter upplever sig stigmatiserade både i samhället och i vården eftersom lungcancer ofta ses som en självförvållad sjukdom. Stigmatiseringen kring lungcancer beror på det starka sambandet till rökning och har visat sig ha en negativ inverkan på den upplevda hälsan. Syftet med denna studie var att belysa upplevelser av stigmatisering av patienter med lungcancer. Litteraturstudien baserades på 11 vetenskapliga artiklar. Resultatet utmynnade i tre teman: upplevelser av att bli utesluten ur sammanhang, upplevda känslor kring stigmatisering och mötet i vården. Okunskap från vården samt från samhället leder till att patienter med lungcancer upplever ett utanförskap, det är därför av stor betydelse att sjuksköterskor bär med sig en medvetenhet och god kunskap kring stigmatisering. Upplevelsen av stigmatisering hos patienter med lungcancer visade sig kunna minska genom ett gott bemötande från vårdpersonalen. Mer kvalitativ forskning bör bedrivas som fokuserar på patienters upplevelser kring stigmatisering vid lungcancer såväl i samhället som i vården.

Proefschrift Universiteit Maastricht. / Met lit. opg. - Met samenvatting in het Nederlands.

Syftet med denna studie är att undersöka hur stigmatisering av ämnet pedofili påverkar tillgängligheten och möjligheten att söka hjälp och vård då stigmatisering av den sexuella avvikelsen leder till sociala konsekvenser för individer med diagnosen. För att uppfylla syftet har intervjuer genomförts med kuratorer, psykologer samt enhetschefer vilka samtliga kan komma i kontakt med pedofiler i sitt arbete. Insamlad data har vi analyserat med hjälp av de teoretiska perspektiven stämplingsteori, skuld och skam samt kognitiv dissonans. Resultaten visar att det finns specialiserad hjälp att få i Sverige men att det är svårt att nå ut med den. Utifrån den analys som görs visar studien att det rådande stigmat i ämnet påverkar tillgängligheten och möjligheten till hjälp. / <p>2018-06-04</p>

No description available.

Att personer med schizofreni utsätts för stigmatisering är sedan länge känt. Syftet med denna studie var att undersöka hur dessa personer upplever bemötande, och hur de upplever att det finns stigma/förutfattade meningar, både ute i samhället och inom vården. För att få svar på detta gjordes en litteraturöversikt där tio kvalitativa artiklar inkluderades. Tre teman framkom som beskriver upplevelser hos personer med schizofreni gällande bemötande i samhället och vården: Sociala relationer, vården och samhället. Vi fann att upplevelser av stigmatisering/diskriminering var vanliga hos personer med schizofreni. De upplevde också att det fanns en okunskap hos omgivningen, både i samhället i stort och i vården. Vad gäller vården fanns många upplevelser av att inte bli sedd/lyssnad på eller en känsla av att inte bli tagen på allvar. Personer med schizofreni upplever i många situationer stigmatisering och förutfattade meningar. Detta påverkar deras liv och vardag negativt. Det finns mycket som kan förbättras för dessa människor i samhället. Såväl allmänheten som sjukvården behöver informeras bättre om vad schizofreni innebär. Det är också tydligt att dessa personer inte får alla de hjälpinsatser de behöver. För att förbättra situationen behövs mer forskning som undersöker hur personer med schizofreni upplever bemötandet i samhället och särskilt inom vården, då det finns lite forskning att tillgå i nuläget.

I dagens samhälle har etnicitet betydelsen socialt konstruerade kategoriseringar som har sina utgångspunkter i förväntningar utifrån kulturella och historiska bakgrunder. I denna antologi har vi den socialkonstruktivistiska utgångspunkten att etnicitet skapas i socialt samspel. Etnicitet påverkar våra liv överallt. Det är något som är påtagligt på alla nivåer i samhället, såväl på individnivå som på strukturell nivå, således går det att urskilja att etnicitet är tätt knutet till maktstrukturer. Etnicitet är närvarande i vår vardag och är idag ett av de viktigaste analytiska perspektiven att använda för att få ökad kunskap om vårt samhälle och de individer och grupper som lever i det. Johanna Köpséns bidrag belyser etnicitet ur ett perspektiv som tydliggör att även svenskhet är etnicitet. Günay Dogans bidrag diskuterar hur föräldrar till utlandsfödda adoptivbarn förhåller sig till sitt barns etniska och kulturella bakgrund. Johan Engkvists bidrag handlar om hur gymnasieungdomar med utländsk bakgrund ser på teman som utbildning, arbete och etnicitet. Adisa Handzic belyser identitetsskapande hos unga vuxna med invandrarbakgrund ur ett invandrarperspektiv. Jennie Ignbergs bidrag behandlar hur utlandsfödda vuxna upplever diskriminering. I alla dessa bidrag belyser vi alltså hur etnicitet är närvarande i individers och gruppers identitetsskapande.