Syftet med denna studie är att undersöka hur sex stycken idrottsföreningar inom kamsport ser på användadeet av slöjan jämförelsevis med respektive förbund. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ datainsmaling gjorts.   Resultatet och analysen ger en tydlig bild att föreningarna ser slöjan en del av kamsporten medan en del förbund säger motsatsen. Det visar att det fortfarande existerar skilda meningar kring slöjans accceptans inom svensk kamsport trots att Riksidrottsförbundet har riktlinjer som strävar efter att alla människor i samhället ska ha möjlighet att delta i idrottsverksamheter.     Nyckelord: kampsport, slöja, mångkulturalism, stigmatisering, förbund, förening

The reintegration process back to society after finishing a prison sentence is not guaranteed to be easy. To be able to create a new and better life you need the right circumstances.  This study is based on a method of sociology of law. The aim of the study is to study which promoting and inhibiting factors which can be the foundation to whether people with a criminal past find and keep a job or not. The essay also asks what is demanded both individually but also structurally to maintain the capacity to stay employable. The results of this study are that there are both promoting and inhibiting factors when ex-offenders are reintegrating back to society though the labor market. Thanks to the Swedish government, legislation, organizations and more, the study shows that our country has a general positive view on getting ex-offenders back to a normal life and offers the tools to get there if they are willing to do their part.

I Sverige har ungefär 50 procent av befolkningen övervikt eller fetma och på grund av negativa attityder kring kroppsvikten ökar risken att de undviker att söka vård. Övervikt och fetma ger en ökad risk för följdsjukdomar som diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar och för att motverka detta är det är viktigt som sjuksköterska att arbeta preventivt. Den stigmatisering av övervikt och fetma som finns i samhället och inom hälso- och sjukvården påverkar kvaliteten i vården och det behövs en ökad kunskap om detta för att öka kunskapen och medvetenheten hos sjuksköterskor. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur stigmatisering och fördomar om patienter med övervikt och fetma påverkar vården. Datainsamling gjordes genom att söka vårdvetenskapliga artiklar i databaserna Cinahl och Medline med relevanta sökord kopplade till syftet. De valda artiklarna granskades och tio stycken artiklar valdes till resultatet. Resultatet gav två teman med tillhörande sex underteman. Personen blir inte sedd som en hel individ innebär att kroppsstorleken hamnade i fokus under vårdmötet och blev deras identitet. Fördomar och stigmatisering hindrar en vårdande vård handlar om diskriminering och negativa attityder kring övervikt som upplevts från både patienter, studenter och vårdpersonal. Stigmatisering av övervikt och fetma påverkar vården genom förförståelse, diskriminering och fördomar vilket ger ett onödigt lidande hos patienterna. Detta skulle kunna undvikas genom att öka kunskapen och medvetenheten hos vårdpersonal för ett minskat lidande hos människor idag och för framtida generationer.

Bakgrund: Depression är en vanlig sjukdom i världen, och äldre människor är särskilt utsatta. Den förväntas vara den näst vanligast funktionsnedsättning i världen efter hjärtsjukdom inom ett par årtionden. På grund av atypiska symtom är den inte alltididentifierad och därför underdiagnostiserad och underbehandlad, särskilt hos äldre. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva äldres upplevelse av att levamed depression Metod: En beskrivande litteraturstudie som sammanfattar och analyserar resultatet avtretton kvalitativa studier. Huvudresultat: Identifierade teman var Känslolivets påverkan, Upplevelse avskamkänsla och stigmatisering, Syn på behandling och återhämtning, Samhörighet ochmeningsfullhet och Familjens roll i återhämtning.Flera studier visade på att de äldre inte förstod hur sjukdomen påverkade deras känsloroch tankar. De medgav att fördomar om sjukdomen var utbredd inom åldersgruppen ochbekände att deras egna tidigare obekantskap med depression hade lett till en saknadförståelse. De menade att det var en ledande faktor till att stigmatisering av sjukdomentillsammans med en rädsla för att associeras med galenskap. Att kunna dela erfarenhetermed vänner och familj ansågs viktigt för att bekämpa upplevelsen av ensamhet somvanligtvis är sammankopplad med depression. Slutsats: Denna litteraturstudie visade att upplevelsen av stigmatisering och känslor avensamhet var central i den äldres upplevelse av depression. För att förbättra behandlingen och lindra upplevelsen var det av vikt att skingra fördomar och förutfattade meningar om sjukdomen samt att inkludera familjen när relationen var god och berikande. / Background: Depression is a common disorder in the world, especially elderly areparticularly exposed. It is expected to become the second most common disability afterheart disease within a couple of decades. Because of atypical symptoms it is not alwaysidentified and thus underdiagnosed and undertreated, particularly in the elderly community. Aim: The aim of this litterature-review was to describe the experiences of depressionthe elderly. Method: A descriptive litterature-review compiling and analyzing the results of thirteen qualitative studies. Main Result: Themes identified were Impact on emotional life, Experience of shameand stigmatization, Views on treatment and recovery, Togetherness and meaningfulness and The family’s role in recovery. Several studies have shown that the elderly did not understand the impact of the disorder on their thoughts and feelings. They recognized that misconceptions about the disorder were widespread within their age group and acknowledged that their own previous unfamiliarity with depression lead to a lack of understanding. They sourced this to be a leading factor in the stigmatization of the disorder alongside with a fear of being associated with lunacy. To be able to share experiences with friends and family were key to combat feelings of loneliness commonly associated with depression. Conclusion: The litterature-review revealed that the experience of stigmatization and feelings of loneliness were central to the elderly’s experience of depression. To improve treatment and ease the experience, it was useful to dispel false beliefs and misconceptions about the disorder and to include family when family-relations were deemed good and nurturing.

Bakgrund: Hiv, humant immunbristvirus, är en kronisk infektionssjukdom som överförs via kroppsvätskor. Det förekommer fortfarande mycket stigma kring sjukdomen, vilket medför att de personer som lever med hiv ofta blir stigmatiserade både från allmänheten och sjukvården. Detta påverkar personer som lever med hiv negativt och konsekvenserna av detta kan bidra till en försämrad hälsa och välbefinnande. Sjuksköterskor är i behov av mer kunskap och förståelse för hur personer som lever med hiv upplever stigmatiseringen. Detta för att på så sätt kunna motarbeta de faktorer som bidrar till stigmatisering samt för att främja en god personcentrerad omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av att leva med hiv, med fokus på stigmatisering. Metod: En kvalitativ studie baserad på fyra stycken patografier. Dataanalysen genomfördes enligt Graneheim och Lundmans (2004) uppfattning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Efter att dataanalysen genomfördes resulterade det i 5 kategorier: ”Att känna skuld, skam och självförakt”, ”Att själv vilja ta avstånd från omgivningen”, ”Att bli bemött med särbehandling och okunskap från sjukvården”, ”Att mötas av fördomar” och ”Att känna sig exkluderad”. Slutsats: Det framkom att personer som lever med hiv upplevde skuld och skam på grund av sin sjukdom, vilket medförde att de stigmatiserade sig själva. Rädsla över att behöva berätta för någon om sin sjukdom drev många personer som lever med hiv till att genomgå en självvald isolering. Det visade sig också att de personer som lever med hiv upplevde stigmatisering från både sjukvården och övriga samhället genom exempelvis okunskap och särbehandlingar. Stigmatisering visade sig genom att det förekom mycket fördomar kring hiv, samt att många människor i omgivningen tog avstånd från dessa personer, vilket bidrog till en exkludering av personer som lever med hiv.

Bakgrund: Epilepsi är en sjukdom som påverkar många människor över hela världen. Karaktäristiska drag för epilepsi är återkommande episoder av okontrollerade rörelser med eller utan medvetandepåverkan. Bristande kunskap och rädsla kan leda till fördomar då epilepsi skiljer sig mycket från andra sjukdomar. Stigmatisering till följd av sjukdomen är ett vanligt förekommande fenomen som påverkar drabbade individer negativt. Syfte: Syftet är att belysa upplevelser av stigma hos personer med epilepsi. Metod: Litteraturstudie som omfattas av nio vetenskapliga artiklar, både kvantitativa och kvalitativa. Integrerad innehållsanalys enligt Kristensson (2014). Resultat: Tre kategorier och sex underrubriker besvarade upplevelser av stigma hos patienter med epilepsi. Personer med epilepsi upplever att de känner sig annorlunda, blir dömda av andra och upplever skam. Slutsats: Sjuksköterskan behöver en ökad kunskap och förståelse för patientens livsvärld för att kunna minska stigmatiseringens negativa effekter i mötet med patienten.

Det blir allt mer vanligt att arbetsgivare kräver utdrag ut belastningsregistret vid rekrytering för tjänster som inte kräver detta enligt lag. De personer som förekommer i belastningsregistret utsätts således för en kontroll som inte tidigare har påträffats. Tidigare forskning visar på svårigheter för före detta kriminella att ta sig ut på arbetsmarknaden till följd av den ökade användningen av registerutdrag vid nyanställningar (Winnick & Bodkin, 2008; Backman, 2012). Syftet med denna studie är att belysa före detta kriminellas upplevelser kring de ökande kraven av uppvisandet av ett registerutdrag, hur arbetsgivare förhåller sig till deras bakgrund samt hur deras självbild påverkas. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ metod med semistrukturerade frågor. Intervjuer har gjorts med åtta före detta kriminella personer. Resultatet visar på att dessa människor upplever detta ökade krav som ett problem och att de blir negativt bemötta av arbetsgivare. De undviker att söka jobb där utdrag krävs, de känner sig utanför vilket bidrar till svårigheter att komma tillbaka till både arbetslivet men även till samhället i stort. Något överraskande visade det sig att ärligheten är oerhört viktig, men även föreningen KRIS, där samtliga intervjupersoner är medlemmar.

Bakgrund: Depression är en vanlig sjukdom i världen, och äldre människor är särskilt utsatta. Den förväntas vara den näst vanligast funktionsnedsättning i världen efter hjärtsjukdom inom ett par årtionden. På grund av atypiska symtom är den inte alltid identifierad och därför underdiagnostiserad och underbehandlad, särskilt hos äldre. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva äldres upplevelse av att leva med depression Metod: En beskrivande litteraturstudie som sammanfattar och analyserar resultatet av tretton kvalitativa studier. Huvudresultat: Identifierade teman var Känslolivets påverkan, Upplevelse avskamkänsla och stigmatisering, Syn på behandling och återhämtning, Samhörighet ochmeningsfullhet och Familjens roll i återhämtning.Flera studier visade på att de äldre inte förstod hur sjukdomen påverkade deras känsloroch tankar. De medgav att fördomar om sjukdomen var utbredd inom åldersgruppen ochbekände att deras egna tidigare obekantskap med depression hade lett till en saknadförståelse. De menade att det var en ledande faktor till att stigmatisering av sjukdomentillsammans med en rädsla för att associeras med galenskap. Att kunna dela erfarenhetermed vänner och familj ansågs viktigt för att bekämpa upplevelsen av ensamhet somvanligtvis är sammankopplad med depression. Slutsats: Denna litteraturstudie visade att upplevelsen av stigmatisering och känslor avensamhet var central i den äldres upplevelse av depression. För att förbättrabehandlingen och lindra upplevelsen var det av vikt att skingra fördomar ochförutfattade meningar om sjukdomen samt att inkludera familjen när relationen var godoch berikande. / Background: Depression is a common disorder in the world, especially elderly are particularly exposed. It is expected to become the second most common disability after heart disease within a couple of decades. Because of atypical symptoms it is not always identified and thus underdiagnosed and undertreated, particularly in the elderly community. Aim: The aim of this litterature-review was to describe the experiences of depressionthe elderly. Method: A descriptive litterature-review compiling and analyzing the results of thirteenqualitative studies. Main Result: Themes identified were Impact on emotional life, Experience of shameand stigmatization, Views on treatment and recovery, Togetherness and meaningfulnessand The family’s role in recovery. Several studies have shown that the elderly did not understand the impact of thedisorder on their thoughts and feelings. They recognized that misconceptions about thedisorder were widespread within their age group and acknowledged that their ownprevious unfamiliarity with depression lead to a lack of understanding. They sourced this to be a leading factor in the stigmatization of the disorder alongside with a fear ofbeing associated with lunacy. To be able to share experiences with friends and familywere key to combat feelings of loneliness commonly associated with depression. Conclusion: The litterature-review revealed that the experience of stigmatization and feelings of loneliness were central to the elderly’s experience of depression. To improve treatment and ease the experience, it was useful to dispel false beliefs and misconceptions about the disorder and to include family when family-relations were deemed good and nurturing.

No description available.

Rötfeber (decay fever) was a category of fever illnesses mentioned frequently in Swedish district physicians’ yearly reports in the 19th century, but despite its frequency there is no real agreement on what rötfeber entails. In this thesis, I wanted to come to an understanding of how rötfeber could be defined and which people received the diagnosis. With the help of the physicians’ reports I examined how they discussed rötfeber and compared it to other diseases: Some physicians described it similarly to a common cold, while others meant it commonly resulted in death or acted as the worsening of a patient’s already terminal disease, such as cholera or typhus, or was synonymous with it. A lot of descriptions of rötfeber also coincided with descriptions of medical traditions based on one’s environment being the cause of disease, with polluted air or dirt often being named the transmitter of disease. While reading the reports, I noticed a pattern of rötfeber often being discussed in connection with a district’s poorer population. The physicians described how their way of living with unhealthy air and bad circulation, unhealthy foods, and lack of hygiene made them ill with rötfeber. The disease became a portrait of a poor person, and a rötfeber diagnosis could be used to further stigmatize already vulnerable people and survey them. Poor people were thus the people most often receiving the diagnosis and rötfeber itself was described to occur due to unhealthy living, which also defined the disease.