Semi-natural grasslands with traditional management are known to be very species-rich, with many plant species strongly associated with the habitat. The last century’s decline of semi-natural grasslands, as a result of land use change and abandonment, has made the remaining semi-natural grassland a high concern for conservation. Since management can be costly and the available resources often are limited, it is important to use the most beneficial management method for preserving and enhancing the biodiversity. One semi-natural grassland type of certain interest around the Baltic region are coastal grasslands. In this study, I investigated vascular plant species occurrence in ten managed coastal grasslands located in the Stockholm archipelago. The effect of recent land-uplift and future sea level rise on the ten coastal grasslands were analyzed as well. A major part of all ten grasslands had been subjected to the process of isostatic land-uplift the past 100 years. Five of the grasslands were currently managed by grazing and the other five were managed by traditional mowing. There was no significant difference in alpha and gamma diversity between the two management types. Though, higher biodiversity values, such as more different species found in total, higher amount of species typically linked to meadows and pastures, less succession species and more red-listed species, were found in the traditionally mowed grasslands. Furthermore, a sea level rise with 40 cm the next 100 years in the region would lead to loss of plant species diversity in the investigated coastal grasslands. One major concern is the limited areas upwards on the coastal grasslands for species to migrate to in the future, which is expected to primarily affect species associated with meadows and pastures. The study highlights the importance of open and managed grassland areas further up the coastal grasslands for local species to migrate to, if the sea level would rise as predicted by future climate scenarios. Albeit weak the results of this study indicate that traditional mowing generates higher biodiversity values compared to grazing, hence it should be the preferred management method in coastal grasslands in the Stockholm archipelago.

Abstract I hela Europa har idegranen problem med återväxten. Olika återväxthämmande faktorer påverkar föryngringen i olika stadier, och det är aldrig bara en anledning till att föryngringen inte lyckas. Idegranen är skuggtålig men behöver ljus. Den gynnas av lövfällande bestånd då den drar nytta av vårens öppna krontak. I bristen på ljus stannar de yngre plantorna av i utvecklingen, dessa dör eller äts upp och föryngringen uteblir. Nästan alla naturligt förekommande äldre plantor (> 2 år) betas. Bete av idegran är idag ett stort problem för föryngringen då rådjurens matsmältning klarar av idegran. I Stockholms norra skärgård är det framför allt betet som hämmar plantornas utveckling. Idegranen har problem med sin återväxt och detta sägs vara ett karaktärsdrag för arten.

Hur kan ett leveransskåp-system designas för att vara attraktivt och användbart för dess användare? Och hur kan användare involveras i denna process under en global pandemi? Detta projekt ämnar att svara på dessa frågor samt utveckla ett hållbart skåpsystem som skyddar paket som levereras i Stockholms skärgård från värme, tjuvar, och rådande väderförhållanden, men som också är anpassat till dess användare och kontext. Användarna är i detta fall Skärgårda, ett företag som kör ut paket med båt i skärgården, samt deras kunder, som beställer paketen, vilka kan innehålla vad som helst från sneakers till matvaror. För att genomföra detta projekt har en användarcentrerad designprocess använts. Denna process har innehållit metoder för kontextundersökning, idégenerering, utveckling, samt tester. Ett teoretiskt ramverk har också använts för att vetenskapligt grunda arbetet. Detta ramverk tog upp ämnerna teknisk design, användarcentrerad design, design thinking, ergonomi, estetiska principer, Stockholms skärgård, hållbarhet, samt material. Resultatet var ett koncept för ett system av leveransskåp, som har mervärdet att även fungera som bänkar, vilket var det mest attraktiva konceptet av fyra, enligt kunderna. Denna bänk kan öppnas genom dess lucka, bestående av sitsen, ryggstödet och frontpartiet, för att komma åt ett isolerat förvaringsutrymme för kollin på insidan. Bänken har en låslösning som tillåter Skärgårda att använda en huvudnyckel till alla skåp, medan kunden kan fästa ett hänglås om hen vill. Sitsen är dimensionerad efter de 5e till 95e percentilerna av svenskar och interaktionen med bänken har efter en iteration anpassats ergonomiskt för att medföra så liten belastning på Skärgårdas bud som möjligt. Bänken kan fästas i de olika underlag som är vanliga längs kusterna i stockholms skärgård. Dessa inkluderar sten, sand, jord, samt bryggor i trä. En diskussion som dykt upp är däremot om denna fixtur verkligen är nödvändig, eftersom bänk-konceptet har en stor kontaktyta mot marken samt låg tyngdpunkt. Slutsatser som funnits var att något mervärde, att den smälter in i omgivningen, samt att den är fri från krångel verkade göra skåpet mer attraktivt och användbart för kunderna, samt att användare kunde involveras i designprocessen genom distansworkshops, enkäter, telefonintervjuer, eller genom representanter på plats, vilka då spelar rollen av användargruppen. Det kunde också konkluderas att det designade skåpet var anpassat till dess användare och kontext, kunde ses som hållbart, och mest troligt skyddar från värme, tjuvar, och väderförhållanden, men att detta skulle behöva testas vidare för att verifiera.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag inom besöksnäringen i Stockholms skärgård samarbetar och om samarbete kan leda till längre säsonger. Samt huruvida de statligt finansierade utvecklingsprojekten i skärgården bidragit till längre säsonger enligt de undersökta företagen. Metod: I denna studie har en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer används för insamling av empiri. Sex företag på två skärgårdsöar har intervjuats och används som empiriskt huvudmaterial men även en intervju som gjorts med Värmdö kommun har fått ligga till grund för en del av det empiriska materialet. Slutsatser: Det har under studien framkommit att samarbete mellan lokala aktörer är en viktig del i utvecklingen av destinationen. Samarbetet är inte bara en del i utvecklingen utan kan också vara en hjälp till att förlänga säsongerna. Utvecklingsprojekten har enligt företagarna som intervjuats ej gynnat dem. Det framgår att företagarna anser att det är de själva som måste jobba hårt om de ska se någon förändring. / Purpose: The purpose of this paper is to investigate how companies in the tourism industry in the Stockholm archipelago cooperate and whether cooperation can lead to longer seasons. As well as if the state-funded development projects in the archipelago have contributed to longer seasons according to the investigated companies. Methodology: In this study, a qualitative method in the form of semi-structured interviews has been used for the gathering of empirical data. Six companies on two archipelago islands have been interviewed and used as main empirical material, but an interview with Värmdö municipality has also formed the basis for some of the empirical material. Conclusions: During this study, it has been found that cooperation between local actors is an important part of the development of the destination. Not only is the cooperation a part of the destination development, it can also help extend the season. According to the interviewees, the development projects have not benefited them. It is apparent that the entrepreneurs believe that they themselves that must work hard for any change to happen.

The hotel is located on Skatholmen in the archipelago of Stockholm, Värmdö county. The hotel building has an open structure characterized by hospitality and the nature outside. The rooms have stunning views of the island landscape and lush forest. With biodiversity and valuable nature in mind, the building has been designed with a structure that should not be too intrusive in the surrounding landscape. The building is meant to blend into the dark silhouette of the island and to give a light footprint on the topography of the landscape. The use of well-chosen materials and similar design, both in plan and facade, creates a consistent building despite the building's somewhat playful expression. The hotel rooms are arranged linearly along three shafts, which aim to maximize the exposure of sunlight throughout the day, as well as to create large open spaces. The design makes it possible for the hotel guests to choose what type of sunlight they prefer. The large glass area also functions as large mirrors and will make the building reflect the surrounding environment, which gives a less prominent appearance in the surrounding. / Hotellet ligger på Skatholmen i Stockholms mellanskärgård, Värmdö kommun. Hotell-byggnaden har en öppen struktur präglad av gästfrihet och naturen utanför. Hotellrummen har slående utsikt över ölandskapet och lummiga skogar. Med tanke på den biologiska mångfalden och värdefull natur har byggnaden utformats med en struktur som inte ska vara för påträngande på omgivande landskap. Byggnaden är tänkt att smälta in i den mörka siluetten av ön och ge ett lätt fotavtryck på topografin i landskapet. Den slutliga strukturen, främst mot vattnet, för tanken till en båt med en kommandobrygga. Trots byggnadens något lekfulla utformning skapas en helhet med hjälp av materialval och liknande formspråk, både i plan och fasad. Hotellrummen är ordnade och placerade linjärt längs med tre axlar, som syftar till att maximera exponeringen av solljus under hela dagen, samt att skapa stora öppna ytor. Utformningen gör att hotellgästen kan välja vilken typ av solljus hen föredrar. Stora glaspartier ramar in skärgården utanför. De stora glaspartierna fungerar även som stora speglar och gör att byggnaden reflekterar den omgivande miljön, vilket resulterar i att byggnaden, till synes, ger ett mindre markant avtryck på platsen.

Turismen organiseras av offentlig sektor, privata aktörer eller dessa två i samverkan och kan avgränsas på olika sätt, geografiskt eller politiskt. Denna studie syftar till att undersöka och jämföra destinationer i Sverige på lokal och regional nivå för att se hur de är organiserade, med fokus på hur offentliga och privata aktörer arbetar för destinationens utveckling. Genom kvalitativa intervjuer med privata och offentliga aktörer på destinationerna Bohuslän och Stockholms skärgård har vi genomfört en komparativ studie. Studien diskuterar olika former av turismorganisationer och visar att Bohuslän och Stockholms skärgård liknar varandra i hur de är organiserade på lokal och regional nivå och att det på båda destinationerna finns samarbeten mellan offentliga och privata aktörer för att utveckla destinationerna. / The tourism in Sweden is organised by the public sector, the business world or these two in collaboration. The boundaries can be either geographical or political. This study aims at study and compare Swedish tourist destinations at local regional level to find how they are organized with focus at how public sector and the business world manage destination development. Through qualitative interviews with public sector and the business world at the destinations Bohuslän and Stockholms skärgård we have a comparative study. The study discusses different types of tourist organizations and shows that Bohuslän and Stockholms skärgård are similar in the way their tourism is organized at local and regional level. At both destinations there is collaboration between the public sector and the business world to develop the destination.