Övergödningen i Östersjön har varit ett problem de senaste årtionden vilket påverkar akvatiska organismer och minskar undervattenvegetationen som är viktig för fisklivet. Gädda (Esox lucius) och abborre (Perca fluviatilis) har minskat i Kalmarsund och Blekinge skärgård de senaste 20 åren samtidigt som spigg (Gasterosteus aculeatus) har ökat kraftigt. Anledningen till ändrat förhållande mellan arterna är inte helt klarlagd men spigg kan vara en art som påverkar ekosystemet genom sin konsumtion av ägg från predatorerna; gädda och abborre. Reduktionen av dessa predatorer bidrar till trofisk kaskad där algblomningar gynnas. Spigg har en direkt försvarsmekanism i form av vassa taggar på rygg och sida som är ett effektivt skydd mot vissa predatorer. Forskning visar att mindre predatorer upp till 25 cm inte konsumerar spigg beroende på taggarna. Jag undersökte födoval hos större gädda i två storlekskategorier som blev presenterade spigg, groplöja (Leucaspius delineatus) och löja (Alburnus alburnus) som alternativa byten i ett mesokosmexperiment. Även födoval av gädda i fält undersöks med maganalyser. Hypotesen var att större gädda är mindre känslig för spiggens taggar och därmed en potentiell predator som kan konsumera och top-down kontrollera spiggpopulationen i Kalmarsund. Resultaten visar att ingen av de två storlekskategorierna av gädda väljer att konsumera spigg. De kan därmed troligtvis inte top-down kontrollera spiggpopulationen i Kalmarsund. Storleken kan vara avgörande för valet av föda då spiggen kan vara för liten och inte lönade nog för en stor predator men även taggarna på byten kan spela in.

De stora bolagsskandalerna inom finansiell rapportering som har skakat om världen på senare år har lett till att efterfrågan på revisionstjänster har ökat. En konsekvens av detta är att ägare och finansiärer i högre grad kräver mer kontrollering och därmed revision. Revisionsarvodets storlek har intresserat många forskare som har undersökt vilka faktorer som påverkar revisionsarvodet. Dessutom har den ökade efterfrågan av konsulttjänster blivit ett väl studerat område för att visa på dess samband med revisionsarvodets storlek. Utifrån detta samt avsaknaden av forskning på mindre svenska aktiebolag syftar vi till att undersöka vilka faktorer som påverkar revisionsarvodet i mindre svenska aktiebolag. Utgångspunkten har varit tidigare forskning inom området och utifrån dessa har vi skapat modeller för de faktorer som anses vara de som i största utsträckning påverkar revisionsarvodets storlek. Urvalet är baserat efter bolag med 10 – 49 anställda och representerar bolag från Norrland-, Småland- och Stockholmsregionen. Data är inhämtad från åren 2005, 2004 och 2003 från bolagens årsredovisningar samt en tidigare enkätstudie. Faktorerna som vi har valt att undersöka är; bolagets storlek, risk, komplexitet, geografiska placering, revisionsbyråns storlek, konsultarvode och konsulttjänster samt ägande och fritt kassaflöde ur ett agentteoretiskt perspektiv. Den statistiska undersökningen har gjorts genom linjära regressionsanalyser i SPSS. Där vi har testat våra grundmodeller, utökade modeller samt grupperingsmodeller. Resultaten från regressionerna testades sedan mot våra uppställda hypoteser för att acceptera eller förkasta hypoteserna utifrån antagna förhållanden till revisionsarvodets storlek. Resultaten visar på att storlek samt konsulttjänst variabeln bokslut är de faktorer som har visat på starkast samband med revisionsarvodet för samtliga tre år. Även regionen Norrland och ägande visade på signifikanta samband dock endas för 2005 och 2004. För faktorerna risk, komplexitet, revisionsbyråns storlek, konsultarvode och fritt kassaflöde finner vi inget stöd för att dessa skulle påverka storleken på revisionsarvodet.

Den svenska länsindelningen härstammar från 1600-talet och få förändringar har skett sedan dess, trots att debatten varit häftig. Krav på förändringar av länsindelningarna har ofta ställts, ofta med anspråk på att göra dessa större. Ett stort antal statliga utredningar har under årens lopp behandlat frågan. Jag har i denna uppsats undersökt fem statliga utredningar under 1990- och 2000-talet, dels utifrån vilka förslag man kommit med, dels hur medborgarnas möjlighet till effektivt beslutsfattande och systemens kapacitet att tillgodose medborgarnas önskemål har behandlats i utredningarna. Med hjälp av Robert A. Dahl och Edward R. Tuftes genomgång i Size and democracy av den historiska diskussionen om förhållandet mellan demokrati och territoriell storlek har jag gjort en kvalitativ textanalys av dessa utredningar. Jag har i min analys funnit avgörande brister i de resonemang som förts, främst i hur sambandet mellan demokrati och storlek behandlas. Huvudargumentet för en förändring är inte i demokratiska vinster utan snarare i funktionella och ekonomiska värden.

I denna studie undersöks fondstorlekens inverkan på prestation i form av avkastning. Dagens ekonomier utmärks av hög volatilitet och innehåller många perioder av upp- och nedgångar, vilket påverkar valet av investering. Sverige är bäst på fondsparande i världen på så sätt att störst andel av befolkningen sparar i fonder, där aktiefonder är populärast. Vi frågar oss i denna uppsats om storleken av en aktiefond även kan vara något man bör ta hänsyn till i sitt val av fonder. Genom att undersöka 26 svenska aktiefonder i perioder av upp- och nedgångar på den svenska marknaden under åren 2000-2011 och jämföra deras prestation inbördes och mot index, så utreder vi om storlek har betydelse. Vi utför även korrelationsanalyser mellan avkastning och fyra utvalda variabler; fondförmögenhet, antal innehav, andel topp 10 innehav och standardavvikelse, för att se om det kan finnas ett samband. Vi visar slutligen utifrån vår undersökning att storlek av en aktiefond bör tas en viss hänsyn till i valet av fond, den är dock inte avgörande. Många faktorer spelar in i valet, inte minst bland aktiefonder, men om allt annat är lika så säger våra resultat att fondens antal innehav och koncentrationen av dessa bör ges extra hänsyn.

Syftet är att skapa en förståelse för hur förskollärare ser på det sociala mötets förutsättningar och  betydelse  i  förskolan.  En  kvalitativ  studie  har  gjorts  med  intervjuer  som  metod. Intervjuerna gjordes med förskollärare verksamma i förskolan med åldern 1-6 år. Resultatet i  studie  visar  på  förskollärares  liknande  uppfattningar  om  mötets  potentialer  och  den påverkan barngruppens storlek har på detta möte. Enligt förskollärarna påverkas mötet av antalet barn inskrivna på förskolan men det är ändå förskollärarnas förhållningssätts som är viktigast. De diskuterar samhällets  ingång i en multimodal era och att resultatet av detta visar på betydelsen i det dagliga mötet för barns  sociala  utveckling. Personalgruppen och  dess sammansättning är en påverkansfaktor i processen att utveckla givande möten.

Syftet med denna studie har varit att utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv undersöka hur förskollärare uttrycker sig om vilka begränsningar och svårigheter som barngruppens storlek får för genomförandet av ett pedagogiskt arbete som går i linje med läroplanen. För att undersöka detta har intervjuer med fem förskollärare ägt rum med intervjufrågor som har varit konstruerade för att kunna ge svar på syfte och frågeställningar. Resultatet har tydligt visat att barngruppens storlek har betydelse i viss mån när det gäller att följa läroplanens riktlinjer. Förskollärare upplever press att hinna se varje barn något som begränsar barnens inflytande och delaktighet, speciellt när barn i behov av stöd finns i barngruppen. Hur förskollärare väljer att organisera sin verksamhet och om det finns möjlighet att dela in barnen i smågrupper, så visade det sig att barngruppens storlek inte var ett lika stort problem. Det som visade sig ha en viktig roll i relation till hur barngruppens storlek uppfattades, var främst om det fanns barn i behov av stöd på avdelningen.

<p>Sammandrag</p><p>C-uppsats i statskunskap av Sonja Pagrotsky, höstterminen 2007. ”Regionkommunernas storlek – en balansakt mellan demokrati och effektivitet”. Handledare: Erik Amnå.</p><p>Syftet med denna studie är att komma fram till hur förhållandet mellan demokrati och effektivitet ser ut i Ansvarskommitténs slutbetänkande Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft. Grundfrågan blir således ”Hur ser förhållandet ut mellan demokrati och effektivitet vad gäller Ansvarskommitténs förslag om regionkommuner?” För att undersöka grundfrågan har tre mer specifika delfrågor ställts upp: ”Hur anses regionstorleken påverka demokratin?”, ”Hur anses regionstorleken påverka effektiviteten?” samt ”Hur behandlas balansakten mellan demokrati och effektivitet av Ansvarskommittén?”.</p><p>Studien är en kvalitativ beskrivande innehållsanalys med syfte att klargöra Ansvarskommitténs tankestruktur i sitt slutbetänkande. Uppsatsen är disponerad så att den inleds med en historisk bakgrund där materialet kommer ifrån sekundärkällor för att få en allmän orientering i storleksfrågan. Därefter presenteras teoretiska perspektiv och empiriska erfarenheter i fråga om regionstorleken där materialet är hämtat från primärkällor av frågans mest inflytelserika och auktoritativa forskare. Till sist analyseras Ansvarskommitténs slutbetänkande i en fallstudieanalys med hjälp av de teoretiska perspektiven och empiriska erfarenheterna. Avgränsningen till demokrati och effektivitet grundas i att balansakten mellan dessa två värden är den svåraste och viktigaste frågan vid nya indelningar av en stats län.</p><p>Den övergripande slutsatsen som dras är att förhållandet mellan demokrati och effektivitet är ojämnt med en tung övervikt åt effektivitet. Slutbetänkandet fokuserar på välfärdsproduktion och demokratifrågorna kommer i skymundan.</p>

Sammanfattning Författare: Robin Nilsson och Hampus Norberg Handledare: Marita Blomkvist Titel: Vilka variabler påverkar efterfrågan på fristående rådgivning till gasellföretag? Inledning och problem: Snabbväxande företag, så kallade gasellföretag, är en viktig del av ekonomin. De är företag som skapar väldigt många nya arbetstillfällen och är oftast små eller medelstora. Små och medelstora företag har ofta behov av extern rådgivning för att täcka kunskapsluckor eller lösa problem som uppstår inom verksamheten. Revisorer har sett behovet av denna fristående rådgivning och har utvecklat tjänster som täcker företagens behov. Tidigare studier har tagit upp olika variabler som påverkar företag, till exempel om ett företag anlitar en revisor från en Big 4-byrå, vilken ägarstruktur ett företag har och hur stort företaget är. Med denna inledning fick vi fram följande problemformulering: Vilka variabler påverkar efterfrågan på fristående rådgivning från revisorn hos gasellföretag? Syfte: Syftet med vår studie är att förstå och förklara vilka variabler det är som gör att gasellföretag efterfrågar fristående rådgivning. Metod: Vår studie är en kvantitativ undersökning av 125 stycken gasellföretag. Vi har haft en deduktiv ansats i studien och har från vår referensram tagit fram tre stycken hypoteser där fristående rådgivning är den beroende variabeln. Hypoteserna testar om gasellföretag köper mer fristående rådgivning om de har en Big 4-revisor, om de är ägarledda eller om de är mindre företag. För att inte riskera att dra några felaktiga slutsatser har vi även tagit fem stycken kontrollvariabler, som kan ha påverkan på efterfrågan av fristående rådgivning, med i våra tester. Genom deskriptiv statistik, korrelations- och regressionsanalys testar vi hypoteserna för att avgöra om de ska accepteras eller förkastas. Slutsatser: I vårt resultat accepterar vi en hypotes och förkastar två. Vi kommer fram till att företag som har en revisor från en Big 4-byrå köper mer fristående rådgivning än företag som har en revisor från en annan byrå. Däremot hittar vi inget samband att efterfrågan på fristående rådgivning är högre om företag är ägarledda eller om de är mindre företag. Förslag till fortsatt forskning: Som förslag till fortsatt forskning hade det varit intressant att undersöka om resultatet vi kommer fram till även gäller för andra företag eller om det är något som är speciellt för gasellföretag. En annan intressant aspekt att studera är att gå djupare och kolla vilken typ av fristående rådgivning som gasellföretag köper och om det skiljer sig från andra företag. Nyckelord: Gasellföretag, fristående rådgivning, Big 4, ägarstruktur, storlek, revisor

Undersökningen fokuserar på fyra Indiska pedagogers erfarenheter kring att arbeta i en barngrupp. Syftet är bidra med uppfattningar kring hur pedagoger i Indien upplever arbetet i större barngrupper i de yngre åldrarna. Forskningsfrågorna utgår från pedagogernas förhållningssätt, erfarenheter samt vad pedagogerna anser den totala barngruppens storlek bör vara. Använda teorier är sociokulturellt perspektiv samt Hofstedes kulturdimensionsteori.   Sammanlagt har fyra semistrukturerade intervjuer gjorts med pedagoger i Goa, Indien. Resultatet visar att dessa pedagoger använder sig utav olika strategier för att försöka nå alla barnen i barngruppen. Det är ett stort fokus på lärande och i Indien ses pedagogen som en person med hög aktoritet. Prioritering i arbetet är att arbeta efter skolan riktlinjer som de blir tilldelande. Det resulterar att pedagogerna blir mer stressade. För barnen att vara i en större barngrupp menar pedagogerna utvecklar olika sociala kompetenser hos barnen. Det som påverkar pedagogernas fårhållningssätt är kulturen och synen på läraren.   Pedagogerna använder sig utav olika strategier för att barnen ska rikta uppmärksamheten mot dem och sånger är en av metoderna. Flera av pedagogerna menar att de vill nå barn som inte är intresserade av skolan genom att ge dem mer tid och uppmärksamhet. Då fokus riktas mot de barnen som behöver mer övning hinner pedagogerna inte med att arbeta med alla barnen i gruppen. Pedagogerna i Goa arbetar med vad vi i Sverige anser är en stor barngrupp och för dem är en idealisk barngrupp 20-35 barn.

Skolverket gick 2017 ut med att barngrupperna var mindre än vad de varit på 25 år. Detta kan vara en följd av att Skolverket gick ut med nya riktlinjer om barngruppens storlek 2016. Men det kan även vara så att Skolverkets rapport om Barngruppers storlek i förskolan, från 2016 kan vara ett resultat av de minskade barngrupperna. Men vilka fördelar för barns lärande har de mindre grupperna fått?Syftet med studien är att undersöka på vilka olika sätt möjligheterna till kommunikation har främjats av att arbeta i mindre barngrupper. Det för att peka på kvalitetsfrämjande faktorer som leder till att det pedagogiska arbetet i förskolan utvecklas.Vi har gjort en kvantitativ studie med enkät som metod där 32 av 43 tillfrågade förskollärare deltog. Enkäten bestod av tio frågor med fasta svarsalternativ där förskollärarna kunde motivera sitt svar genom att komplettera med fri text på en av dem och sen avslutades enkäten även med en öppen fråga. Resultatet i vår studie visar att när förskollärarna som deltagit i undersökningen arbetar i mindre grupper, upplever majoriteten en ökad kommunikation. De upplever att färre barn i grupperna gett dem ökade möjligheter till kommunikation och interaktion med barnen, som i sin tur kan leda till lärande.I vår analys har vi försökt att se samband mellan de mindre barngrupperna och den ökade kommunikationen och vad det är som har gjort att kommunikationen i verksamheten i så fall har ökat. Forskning visar på att kommunikation är en förutsättning för lärande, vilket även Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori innefattar. Därför har vi valt att i studien ha ett utvecklingsekologiskt perspektiv där vi utgår från Bronfenbrenners fyra olika nivåer. De visar på hur olika faktorer direkt eller indirekt påverkar människan genom samspelet mellan dessa olika nivåer.