Syftet med vår fallstudie är att undersöka hur kommunikationen mellan förskollärare och de yngsta barnen ser ut vid måltidssituationen i förskolan. Vi har genom intervjuer med två förskollärare och observation av två måltidssituationer vid två olika förskolor tagit del av vilka metoder förskolläraren använder för att möjliggöra kommunikationen för de yngsta barnen. Observationerna har även bidragit med material till vår empiri då vi genom dem kunnat urskilja de yngsta barnens strategier för att kommunicera. Genomgående visar resultatet på ett sociokulturellt förhållningssätt hos förskollärarna då vi i resultatet kan se hur de stöttar, vägleder och skapar förutsättningar för barnen att lyckas inom den proximala utvecklingszonen. Förskollärarna visar även på ett multimodalt förhållningssätt genom att de använder, accepterar och besvarar olika medierande språkliga redskap i kommunikationen med barnen.  Resultatet visar även att förutsättningarna för kommunikation för de yngsta barnen är stora men att det i vår studie kan ha påverkats av antalet barn vid observationstillfällena. Genom att vi har tagit del av tidigare forskning och analyserat studiens resultat  kan vi se att med färre barn i gruppen interagerade förskollärarna mer med barnen. Slutsatsen är att antalet barn i grupperna och förskollärarens förhållningssätt påverkar de yngsta barnens möjligheter till kommunikation Vi ser måltidsituationen som en återkommande stund där antalet barn har didaktisk betydelse samt att förskollärarnas förhållningssätt och didaktiska mål med måltidsituationen i enligthet med förskolans styrdokument bör riktas lika mycket åt lärande som åt omsorg.

Den här uppsatsen undersöker ifall högteknologiska förvärv är värdeskapande eller inte i  Sverige. I tidigare forskning råder det skiljaktiga meningar huruvida företagsförvärv är  värdeskapande överhuvudtaget. I högteknologiska bolag är innovation och kunskap centralt  vilket kan påverka framgången för förvärv. Sverige har även en särskild kollektivistisk kultur  vilken ytterligare tros påverka. En eventstudie med urvalet 73 förvärv under perioden 2003  till 2020 genomförs där resultatet visar en signifikant positiv kumulativ onormal avkastning  (CAR). Det här indikerar värdeskapande enligt den effektiva marknadshypotesen. Vidare  efter en uppdelning av resultatet i två grupper av relativ storlek på förvärven påträffas att de  större förvärven har en högre CAR och starkare statistisk signifikans, medan de mindre  förvärven inte påvisar någon signifikant CAR. Resultatet sammanfaller med en rad tidigare  studier i andra länder.

Problem: ​Kapitalstrukturen i företag är viktig för intressenter, långivare, leverantörer och inte minst företagen själva. Uppdelning mellan skulder och eget kapital speglar välmåendet i företag och ger en snabb bild av finansieringen vilket även sänder ut signaler. Huruvida dessa signaler upplevs negativa eller positiva kan ha ett samband med företagens ålder och storlek då risken varierar beroende på de två faktorerna. Syfte och forskningsfråga: ​Syftet med studien är att undersöka ett eventuellt samband mellan företags kapitalstruktur och dess ålder och storlek. Forskningsfrågan lyder: ​Hur förändras svenska börsnoterade företags kapitalstruktur i förhållande till faktorerna storlek och ålder? Metod: ​För att undersöka frågan görs en kvantitativ studie sekundärdata samlas in från börsdata.se. Datan som hämtas är soliditet, nettoomsättning, marknadsvärde, balansomslutning samt företagsnamn och bransch. Företagens registreringsdatum inhämtats manuellt för respektive företag från allabolag.se. Studien görs på 597 företag som verkar i 6 olika branscher. Multi- och bivariata modeller testas utifrån minsta kvadratmetoden. Resultat: ​Studiens resultat visar att företagens andel skulder ökar i takt med att företagen växer och blir äldre. Resultaten kopplas därför till trade off-teorin som talar för att företag strävar efter att hitta en optimal skuldsättningsgrad.

Denna uppsats berör ämnet pedagogers upplevelser av stress i förskolan. Pedagogers välmående är ett viktigt och omdiskuterat ämne idag. Fler och fler pedagogers hälsa blir allt sämre och sjukskrivningarna ökar. För att pedagogerna i förskolan ska kunna utföra ett bra jobb tillsammans med barnen krävs det pedagoger som mår bra och därför är det viktigt att undersöka pedagogernas egna upplevelser av deras arbetssituation. Arbetet har avgränsats och undersökts utifrån fyra olika områden i förskolan; arbetsmiljö, arbetsrelationer, ljudnivå och barngruppens storlek. Syftet med studien har varit att undersöka pedagogers upplevelser av stress i förskolan. Frågeställningen studien har utgått ifrån är: Hur upplever pedagogerna i förskolan stress på sin arbetsplats i relation till barngruppens storlek, ljudnivåer, arbetsrelationer samt arbetsmiljön och organisation? Studien utgår från en kvantitativ undersökning baserad på en enkät som skickats ut i två grupper på Facebook. Studiens resultat visar att pedagogerna upplever att de är stressade på sitt arbete. Resultatet visar även ett samband mellan framförallt pedagogernas upplevda stress och barngruppernas storlek, ljudnivån på förskolan samt arbetsmiljön. Avgränsningen arbetsrelationer visade att de flesta pedagogerna i studien trivdes med sina kollegor och sin chef, dock upplevde de fortfarande att de var stressade. Resultatet av pedagogernas egna upplevelser visar att det finns ett problem kring pedagogers arbetssituationer som behöver tas på allvar för att pedagogernas välmående ska förbättras.

Syftet med denna studie är att tillföra kunskap om utomhusmiljöns betydelse för fysiskaktivitet i förskolans utomhusverksamhet. Studien baseras på en kvalitativ metod därobservationer och intervjuer är grunden för studiens datainsamling. Resultatet visar attbarnen använder öppna ytor, naturmark och stationära samt mobila lekredskap för fysiskaktivitet. Det visar sig att det inte planeras för många fysiska aktiviteter på förskolegården,utan att den större delen av de planerade fysiska aktiviteterna genomförs på närliggandemiljöer. Det framgår även att utomhusmiljöns utformning och storlek har betydelse förden fysiska aktiviteten i förskolans utomhusverksamhet.

Med utgångspunkt i facebookgruppen Förskoleupproret, som tar upp problematiken kring stora barngrupper väcktes ett intresse. I det intresset valdes ett fokus på stora barngrupper kopplat till omsorg, med tanke på ett nytt läroplansförslag som nu ligger ute på Skolverkets hemsida. I detta förslag ska omsorg införas på fler ställen än tidigare. Syftet med detta examensarbete är att jämföra barnskötare, förskollärare och förskolechefer i frågan om hur de reflekterar kring begreppet omsorg och stora barngrupper, om det finns likheter och skillnader beroende på det kunskapskapital de har. Med tanke på syftet valdes anknytningsteorin och det sociokulturella som teorier för att förstå det empiriska materialet som samlats in. Begreppet psykosocial arbetsmiljö används även. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod med sex semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes på två olika förskolor i samma kommun. Två barnskötare, två förskollärare och två förskolechefer har intervjuats för att möjliggöra en jämförelse av resultatet. Resultatet visar att alla deltagare anser att barngrupperna är för stora i förskolorna idag. Däremot reflekterar de över olika faktorer som påverkar att barngruppen är för stora, t.ex. miljön och budget. Resultatet i studien angående begreppet omsorg visar att alla respondenter anser att omsorg är viktigt i förskolan. Däremot finns det skillnader mellan barnskötare och förskollärare, då barnskötare upplever omsorg som en trygghet för barnen och förskollärare upplever lärandet i omsorgen.

Om storleken på utrymmen i spels levlar påverkar stämningen har diskuterats av leveldesignförfattare, bland andra Totten (2019) som nämner i sin bok, An Architectural Approach to Level Design, att olika storlekar på utrymmen i spel främjar olika känslor. Denna bakgrund för studien har sedan applicerats på den data som samlats in för att svara på problemformuleringen Hur påverkas upplevd stämning av områdets storlek i Bloodbornes Forbidden Woods och Upper Cathedral Ward? Datan består av storleksmätningar av utrymmen i två av spelets områden samt kommentarer från internet. Kommentarerna granskades efter ord och uttryck kopplade till upplevd stämning och områdets storlek. Efter att ha sammanställt kommentarerna om områdena analyserades de utefter storleksmätningarna och Tottens (2019) teori. Vi fann indikation till att storlek påverkar upplevd stämning, men att mer forskning krävs för att säkerställa resultatet. Denna kunskap kan potentiellt användas av level designers för att skapa en bättre spelupplevelse. För framtida arbete föreslår författarna att skapa en egen artefakt för att bättre kunna kontrollera beroende och oberoende variabler.

In the center of Stockholm, a lock by the name Victoriaslussen is being renovated, where in conjunction with this, a fishway is being designed. The purpose of the fishway is to facilitate migration of weak-swimming fish between the Lake Mälaren and the Salt Lake. Perch (Perca fluviatilis) is counted among these weak swimming species. The aim of the study is to, based on research results, reports, and interviews, create an analysis of the challenges the perch face today, and in the future, as well as assessing the need of a fishway in this location. Data show that the perch population in Sweden is in a steady state today, although a reduction in catches in the study area has occurred during the last 25 years. Based on the accessible data it was stated that there is sufficient scientific evidence to draw conclusions about the sustainability of the perch’s stock in lake Mälaren today. The study shows that the decrease in stock can be attributed to human impact on the environment in the form of pollution of the water as well as to climate change. Furthermore, the impact of climate change on the lake’s ecological status, for instance, through an increase in temperature, resulting in eutrophication and descending oxygen levels, will amount to consequences for the perch such as changes in metabolism, size structure in the stock (population and body size). The fishway system created is a circuit (In Swedish: omlöp), which is the most natural and gentle system for a wide diversity of weak-swimming fish. The study concluded that the perch would benefit from a fishway in Victoriaslussen. It would improve the perch’s situation in Mälaren. Although the stock is in a steady state for the time being, climate change in the future will bring new challenges which would make the fishway useful solution.

In a world where climate change is becoming increasingly apparent, a transition to acircular economy is emphasised as necessary to achieve a sustainable future. Sharingunused assets and products, instead of producing and consuming new ones, ishighlighted as an important part of the circular model. This is usually referred to as thesharing economy. Currently research into the phenomenon is mainly linked to largecities, where the municipality is highlighted as an important player. But since the wholeof Sweden needs to change to a circular, and thereby sharing, economy, not just the bigcities, it is important to examine how municipalities of different sizes act in relation tothe sharing economy. This master's thesis therefore explores how the size of amunicipality, operationalized as the number of inhabitants, affects the municipality'sgovernance strategies regarding the sharing economy. Data collection has been donethrough semi-structured interviews with officials from three municipalities withdifferent population numbers: Bollebygd, Ulricehamn and Borås. A thematic analysiswas carried out, and a framework for municipalities' governing strategies of the sharingeconomy was applied. The results show that size in some cases affects howmunicipalities govern the sharing economy, where larger municipalities have moreresources and can therefore interact more with sharing initiatives. This is mainly evidentwhen the municipality itself owns a sharing initiative. It is also apparent when it comesto acting as regulators of the sharing economy, where the largest investigatedmunicipality has introduced more regulations. The results also show that there are someparts of the municipal governing of the sharing economy that do not seem to be affectedby size. All municipalities face common challenges in the form of questions about howmuch the municipality should participate in the sharing economy, the need for abehavioural change in the population to increase sharing, and logistical challengesaround sharing. These challenges can also be found in previous research. Conclusionsthat can be drawn from this study are that size affects to some extent the ability ofmunicipalities to govern the sharing economy, where small municipalities with fewerresources do not have the same opportunities as larger municipalities. This can bemitigated however by taking part in networks, where knowledge can be shared betweenmunicipalities.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur barngruppens storlek påverkar förskollärares arbete. Syftet är även att presentera vilka strategier som förskollärare använder sig av för att ge goda förutsättningar för arbete med olika storlekar på barngrupper. Studiens urval av deltagare bestod av sex förskollärare och datan samlades in genom kvalitativ intervjustudie. Resultatsvaren som framkom vid intervjuerna transkriberades och kategoriserades. Resultatet i studien analyseras med hjälp av modellens olika nivåer inom den utvecklingsekologiska systemteorin, grundad av Bronfenbrenner (1979). Resultatet visar på hur förskollärare i studien beskriver att det är svårt att hinna med att se alla barn i barngruppen på grund av barngruppens storlek, men att strategier såsom att “ta en sak i taget” eller att planera undervisning i mindre gruppkonstellationer är framgångsfaktorer. Vidare visar studiens resultat på en positiv aspekt gällande fler barn i samma barngrupp. En större barngrupp möjliggör för barnen att skapa fler kompisrelationer i förskolans verksamhet. Ytterligare resultat visar att alla förskollärare beskriver barngruppen som de arbetar med som stor oberoende av om det är 13 eller 33 barn i gruppen.