Many companies have historically forced their interests through without any thoughts about the future needs of the humans and the society. In the last few years voices have been raised for a change, companies need to take their responsibility regarding sustainable development. The purpose of the report is to describe and explain possible relations between sustainabil-ity performance of companies and profitability, valuation, industry and size respectively. To be able to judge the sustainability performance of the companies Folksam (2006a) have been used. This is a solid investigation of the companies listed on the A- and O-lists of the Stockholm Stock Exchange by the end of 2005. The sustainability marks have been com-pared with the chosen key values for each hypothesis respectively. With this quantitative data as foundation, a quantitative approach and a deductive method have been used. In the first area of the investigation, profitability, the authors found correlation for the main hypothesis between sustainability performance and “Return on Total Assets” through a statistical test. The level of significance was very good and the correlation was lightly positive. The sub hypothesises showed no significance why a conclusion of relationship could not be drawn. Earlier studies in the area have mostly reported about positive relations which consequently are not supported. Regarding company valuation, the p/e-ratio is the most used key value and has therefore been chosen as main hypothesis. This investigation showed the best possible level of significance and a good, negative correlation. Further on the sub hypothesis did not show any significance. As the p/e-ratio is the key value of most importance the authors states a relationship between sustainability performance and valuation. This conclusion is in line with the earlier Swedish report by Hassel et.al. (2005) but contradicts the result from several foreign studies. The third investigation about the re-lationship between sustainability performance and industry showed a significant relation-ship. The industries which had the best sustainability performance were the Forest industry followed by “Vehicles & Mechanical engineering”, “Building” and “Mining & Metal”. Among the worst placed were different service industries like “IT”, “Media & Entertain-ment” and “Services”. This supports the theories which state that those with the highest risk regarding the influence on the environment and human rights also perform the best sustainability work. The last investigation was about the relationship between sustainability performance and the size of companies. The correlation test showed a palpable relation which also corresponds with the theories in the area. The relationship between sustainability performance and company size is positive. / Många företag har historiskt drivit sina intressen utan vidare tanke på människors och jor-dens långsiktiga behov och resurser. De senare åren har röster höjts för att ändring måste ske, företag bör ta sitt ansvar vad gäller hållbar utveckling. Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara eventuella samband mellan företags håll-barhetsprestanda och deras lönsamhet respektive börsvärdering. Vidare ska eventuella samband mellan företags hållbarhetsprestanda och storlek respektive bransch undersökas. För att kunna bedöma företagens hållbarhetsarbete har Folksams (2006a) rapport använts. Detta är en gedigen genomgång av företagen som var noterade på Stockholmsbörsens A- och O-lista vid utgången av 2005. Företagens hållbarhetsbetyg har jämförts med valda nyckeltal för respektive hypotes. Med denna kvantitativa data som grund har en kvantitativ ansats och vidare en deduktiv metod använts. Vad gäller det första undersökningsområdet, lönsamhet, fann författarna genom statistiskt test korrelation för huvudhypotesen mellan hållbarhetsprestanda och ”Avkastning på Totalt kapital”. Signifikansen var mycket god och korrelationen var svagt positiv. Dock fanns ingen signifikans för någon av underhypoteserna varför en slutsats om samband inte kunde dras. Tidigare studier på området har till största del visat på positiva samband vilket därmed inte stöds. P/e-talet är det nyckeltal som är mest frekvent använt vid företagsvärdering och har därför valts som huvudhypotes. Detta test visade på bästa signifikans och en god, negativ korrelation och vidare visade underhypotesen ej på signifikans. Då p/e-talet är det nyckeltal av störst vikt så konstaterar författarna ett samband mellan hållbarhetsprestanda och värdering. Denna slutsats stämmer även väl överens med den tidigare svenska studien av Hassel m.fl. (2005) men sambandet är det motsatta i flera utländska studier. Den tredje undersökningen för studien var om sambandet mellan hållbarhetsprestanda och bransch och visade på tydligt samband. De som presterade bäst hållbarhetsarbete var skogsbranschen och därefter placerade sig ”Fordon & maskin”, ”Bygg” och ”Gruv & metall”. De sämst placerade var olika tjänstebranscher som ”IT”, ”Media & underhållning” samt ”Tjänster”. Detta stämmer väl överens med teorierna som talar för att de som har störst risk beträffande miljöpåverkan och mänskliga rättigheter också har den bästa hållbarhetsprestandan. Den sista undersökningen för studien var om sambandet mellan hållbarhetsprestanda och företagsstorlek. Korrelationstestet visade på tydligt samband vilket även stämde med de teorier som finns på området. Sambandet mellan hållbarhetsprestanda och storlek är positivt.

No description available.

Skuldsättningsgraden ökar värdet på ett företags aktier genom skatteskölden, samtidigt som den ökar sannolikheten för finansiella problem och dess kostnader. För att uppnå en optimal kapitalstruktur måste skatteskölden balanseras mot de potentiella kostnaderna för finansiella problem. Det finns ingen matematiskt formel som förklarar hur denna optimering bör ske, det finns dock fyra viktiga faktorer som ledningen på ett företag bör ta hänsyn till när de bestämmer skuldsättningsgraden –företagets lönsamhet, storlek, tillgångsstruktur och affärsrisk. Syftet med denna studie är att testa vilka oberoende variabler som påverkar skuldsättningsgraden hos de största svenska börsnoterade företagen och genom detta kunna dra slutsatser om huruvida de tillämpar en optimal kapitalstruktur enligt Trade off teorin. Korrelation-samt den multipla regressionsanalysen visar att det inte finns något samband mellan skuldsättningsgraden och de oberoende variablerna. Vi kan därmed dra slutsatsen att företagen i populationen inte har en optimal kapitalstruktur.

Innovationsförmåga är viktigt för företags konkurrenskraft och är kopplad till ekonomisk tillväxt och ekologisk hållbarhet i samhället. Tidigare forskning har undersökt aktielikviditetens inverkan på innovationsförmågan hos amerikanska bolag men har kommit fram till motstridiga resultat. Vi utför multipla linjära regressionsanalyser på data från de 36 företag noterade på Stockholmsbörsens primära marknader som har varit noterade och haft FoU-kostnader 2004-2013. Vi kan inte finna ett statistiskt signifikant samband mellan aktielikviditet och innovationsförmåga. Indelning av företag efter storlek eller ägarstruktur påverkar inte det förhållandet. Vi tänker oss att kontrollen över svenska börsbolag är så pass koncentrerad att förändrad aktielikviditet inte påverkar makt-förhållandena till en sådan grad att företagsledningars incitament till innovativa satsningar förändras. Framtida forskning får utröna närmre varför det inte tycks finnas ett samband på den svenska marknaden trots att det eventuellt finns det på den amerikanska.

 Försäljningsbranschen använder sig av både monetära och icke-monetära belöningar, vilka kan bidra till att få säljare motiverade. En fallstudie har genomförts på ett försäljningsföretag. Empiriskt material samlades in genom intervjuer med sju säljare i två små organisationer, varav fyra i en liten organisation och tre i en mikroorganisation. Frågeställningen i studien var att förklara hur säljarna i den lilla organisationen samt mikroorganisationen motiverades av monetära och icke-monetära belöningar för att sedan förklara om det förekom skillnader mellan säljarnas motivation av belöningar beroende på organisationens storlek. Slutsatserna är att de monetära samt de icke-monetära belöningarna skapade både yttre respektive inre motivation. Resultaten visar att storleken på organisationerna inte påverkade skillnaderna i motivation hos säljarna. Utifrån resultatet drog vi även slutsatsen att en kombination av monetära och icke-monetära belöningar föredrogs av säljarna i de båda små organisationerna.

Syfte: Syftet med denna studie är att förklara hur revisionsbyråers storlek påverkar kravprofiler vid rekrytering. Metod: För att få fram resultat för den empiriska analysen har ett positivistiskt synsätt, en deduktiv ansats och en kvantitativ metod använts. Teoretiskt perspektiv: Studien har använt sig utav tidigare teori som rör ämnet. Teorikapitlet innehåller information om kravprofil och byråstorlek. Empiri: Studiens empiriska material är baserad på en enkätundersökning som genomfördes på byråernas personal- och rekryteringsansvariga. Svaren av enkäten sammanställdes med hjälp av det statistiska programmet SPSS. Resultat: Analysen visade att det inte finns några skillnader mellan större och mindre byråers kravprofiler. / Purpose: The aim of this study is to explain how audit firm size affects the recruitment profile. Methodology: To obtain results for the empirical analysis, a positivistic view, deductive approach and a quantitative method was applied. Theoretical perspective: The study has used previous theory related to the subject. The theory chapter contains information about requirement profile and firm size. Empirical foundation: Study's empirical material is based on a survey conducted on the firm’s personnel and recruiting managers. The answers of the survey were consolidated using the statistical program SPSS. Conclusion: The analysis showed that there are no differences in requirement profiles between large and small firms.

This research is about six pedagogue´s and their reflections about the size of the children´s group in the preschools. Then I will discuss the pedagogue’s recommendation on the significance of the size of a children´s group learning and development and it´s practical significance for the preschool function. The pedagogue’s statements will be discussed in relation to The Swedish National Agency for Education (TSNAE) guidelines on group size. The theoretical framework of this essay will take an overview of the social cultural perspective, the group size and its significance for both the children´s learning and development, for interaction and communication and TSNAE advice and guidelines. A qualitative approach was used including six interviews in Stockholm. The result of this research shows that the six pedagogue´s concluded that the size of a children´s group can vary according to circumstances but 15 - 18 children are recommended and that is also supported by TSNAE. There is no exact recommendation for an ideal group size from TSNAE, but their guidelines for a group size is based on that children will development on an optimal way. For the pedagogue´s will be able to hear and listen to all children, the pedagogue´s think that it´s important that this can be done if the children group is divided in smaller groups during the day. This is also important for the interaction and to have discussions with the children. It is difficult to individualize the children if they are too many children in the group.    TSNAE general advice for quality says that the children´s group should be suitable size. The size will be according to the preschools prerequisites.

Sammanfattning   Titel: Vilka faktorer påverkar val av kapitalstruktur? – En kvantitativ studie avseende 226 bolag på Stockholmsbörsen.   Nivå: C-uppsats inom ämnet företagsekonomi   Författare: Anna Hansen och Robert Sandberg   Handledare: Peter Lindberg   Examinator: Stig Sörling   Datum: 2015 – maj   Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar val av kapitalstruktur i bolag på Stockholmsbörsen.   Metod: Denna studie bygger på en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Baserat på tidigare forskning väljs ett antal variabler ut för att undersökas. Det insamlade materialet hämtas genom sekundärdatainsamling och exporteras sedan till Microsoft Excel där det sammanställs. En regressionsanalys genomförs i statistikprogrammet SPSS för att undersöka hur stor inverkan dessa variabler har på kapitalstrukturen.   Resultat & slutsats: Resultaten visar ett negativt samband mellan skuldsättning och tillväxt samt ett svagt negativt samband mellan skuldsättning och lönsamhet. Storlek och materiella tillgångar uppvisar ett svagt positivt samband med skuldsättning medan skuldsättning och ålder inte visar på något samband alls. I tre av nio branscher visar sig bransch vara en variabel med relativt stark inverkan på skuldsättningen. Dessa branscher är industri, konsumenttjänster och fastigheter.   Förslag till fortsatt forskning: Fler variabler än de som testas skulle kunna undersökas i en ny studie. Eftersom branscherna visar väldigt olika samband med variabeln skuldkvot skulle det vara intressant med en djupgående studie i vilka faktorer som kan tänkas ligga bakom skillnaderna mellan branscherna.   Uppsatsens bidrag: Bidraget denna studie lämnar är en ökad kunskap och förståelse för hur olika faktorer påverkar val av kapitalstruktur i svenska börsnoterade företag. Genom att studera hur stor inverkan olika faktorer har på företagens val av kapitalstruktur är det möjligt att kunna kartlägga och förutse hur kapitalstrukturen kommer att se ut i framtiden i olika företag och i olika branscher.   Nyckelord: skuldsättning, tillväxt, lönsamhet, storlek, ålder, materiella tillgångar, bransch. / Abstract   Title: Which factors affect the choice of capital structure? – A quantitative study of 226 public firms in Sweden.   Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Authors: Anna Hansen and Robert Sandberg   Supervisor: Peter Lindberg   Date: 2015 - May   Aim: The purpose is to investigate which factors affect the choice of capital structure in public firms in Sweden.   Method: The study is based on a quantitative method with a deductive approach. Based on previous researches a number of variables are investigated. The material is downloaded through secondary data collection and then exported and processed in Microsoft Excel. Finally the study go through with a regression analysis in the stats program SPSS to see how much influence the variables have on the capital structure.   Results & Conclusions: The results show a negative relationship between debts and growth and a weak negative relationship between debts and profitability. The results also show a positive relationship between debts and firm size and debts and tangible assets while debts and age does not show any relationship at all. In three of nine investigated sectors, sector is a factor with a strong impact on debts. These sectors are industrial, consumer services and real estate.     Suggestions for future research: More variables than those this study tests could be tested in a new study. Since the sectors shows various context and connections to debts it would be interesting with a study investigating which factors affect the differences between the sectors.   Contribution of the thesis: The contribution of this study provides a greater knowledge and understanding of how different factors affect the choice of capital structure in public firms in Sweden. By examining how much influence various factors have on a firms choice of capital structure, it is possible to identify and predict how the capital structure will look like in the future in different companies and in different sectors.   Key words: debts, growth, profitability, size, age, tangible asset, sector

Denna studie vill belysa olika perspektiv som finns av vad kvalitet är i förskolan. Kvalitet är något som hela tiden behandlas i förskolans verksamhet men kan ses som ett väldigt komplext och subjektivt begrepp. Tidigare forskning visar på att politik och ekonomi är något som påverkar förskolans kvalitet. Forskare visar också på att utbildning och kompetens i förskolan är av stor vikt. Skolverket menar att inne och utemiljö, personalens kompetens, personaltäthet, antalet barn och sammansättning i barngrupperna har betydelse.Detta är en fallstudie som gjorts i en mellanstor norrländsk kommun. Metoden som har använts i studien är kvalitativa enskilda intervjuer och en fokusgruppsintervju, där två förskolechefer, två förskollärare, en barnskötare, en kvalitetssamordnare och två föräldrar intervjuades. Under intervjuerna användes inspelning som verktyg.I resultatet skildras informanternas olika perspektiv på kvalitet i förskolan. Det går att dra paralleller mellan resultat och litteratur. Studiens resultat visar på att kvaliteten enligt informanterna håller en hög kvalitet och att det finns ett väl utvecklat kvalitetsarbete inom den kommunala regin. Den röda tråden mellan verksamhet och styrning verkar dock behöva stärkas. Mycket av arbetet för att hålla en hög kvalitet ligger på pedagogerna i förskolan. Det är de som måste skapa en så bra verksamhet som möjligt efter de förutsättningar de får. Ett arbete som de ibland ger uttryck för att vara på gränsen till för mycket. Det skulle här gå att tolka som att det är strukturen och förutsättningarna som är subjekt i fråga om kvalitet och inte beror utav vad personer i sig tänker om kvalitet. / <p>Betygsdatum 2018-01-05 i Ladok.</p>

Allt fler företag väljer idag att hållbarhetsrapportera. En av anledningarna till detta kan vara att de ser det som en nödvändighet att vara transparenta för att behålla eller skapa legitimitet. Det har dock visats sig att företag många gånger är rädda att redovisning av negativa aspekter i hållbarhetsrapporten ska leda till att de förlorar legitimitet om aspekterna inte visar sig vara i linje med vad som av samhället anses korrekt. Trots osäkerheten kring detta är tidigare studier om hur företag faktiskt redovisar just negativa aspekter få. Där vill denna studie bidra till forskningsfältet genom att (1) identifiera vilka legitimitetsstrategier företag noterade på Large Cap använder sig av vid redovisning av negativa aspekter i hållbarhetsrapporten (2) kartlägga i vilken utsträckning dessa legitimitetsstrategier används och (3) analysera och pröva samband mellan storlek, synlighet i media, branschtillhörighet samt rapporteringsområde och företag noterade på Large Caps legitimitetsstrategier. En totalundersökning företag noterade på Stockholmsbörsen Large Cap som hållbarhetsrapporterar enligt GRIs riktlinjer genomfördes för att besvara studiens syfte. Studien visar att företag noterade på Large Cap främst använder sig av verkliga legitimitetsstrategier där syftet är att vilja förändra något. Vidare framkommer att ytterligare en legitimitetsstrategi, kontrollerbarhetsrationalisering, förekommer bland de minsta och största företagen. Det framkommer även att det finns ett samband mellan storlek samt synlighet i media och företag noterade på Large Caps legitimitetsstrategier. Däremot pekar studien i riktning mot att det inte förekommer något samband mellan branschtillhörighet eller rapporteringsområde och företag noterade på Large Caps legitimitetsstrategier. Överlag tyder studiens resultat på att företag noterade på Large Cap ligger i framkant gällande redovisning av negativa aspekter men att det kan finnas andra förklaringar till användningen av legitimitetsstrategier, exempelvis land, som ytterligare skulle behöva studeras.