Under en tid har media uppmärksammat den svenska förlossningsvårdens bristande psykosociala arbetsmiljö. Tidigare forskning inom ämnet består dock mestadels av kvantitativa studier och därför utförs denna studie med avsikt att kvalitativt undersöka barnmorskornas personliga upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö. Då yrken inom vård och omsorg ofta beskrivs som ett kall utgör detta en teoretisk utgångspunkt i studien, detta då kallets betydelse för den psykosociala arbetsmiljön inom förlossningsvården inte tidigare undersökts. Syftet med studien var därför att utifrån ett kall-perspektiv beskriva och förstå hur barnmorskor inom den svenska förlossningsvården uppfattar sin psykosociala arbetsmiljö. Syftet var även att förklara betydelsen av ålder och enhetens storlek för dessa uppfattningar. Därmed genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer där barnmorskornas egen syn på arbetet och den psykosociala arbetsmiljön stod i fokus. Urvalet var barnmorskor från olika delar av Sverige, i olika åldrar och som arbetar på både större och mindre förlossningsenheter. Utifrån analysen av det insamlade materialet upptäcktes det att ålder samt enhetsstorlek har betydelse för respondenternas upplevelser. Resultatet visar på att barnmorskor inom förlossningsvården är högt belastade och att samtliga av studiens respondenter upplever att de konstant eller delvis känner sig stressade och otillräckliga. Detta till följd av låg möjlighet att kontrollera de krav som arbetet ställer. Trots detta tycks barnmorskorna betrakta sitt yrke som ett kall, då de upplever arbetet som meningsfullt och givande eftersom de får ta del av en viktig del av människors liv. Viktigt tycks också vara att det finns ett emotionellt och kunskapsmässigt stöd hos kollegorna.

Idag kan ses att allt mindre 3D-fastigheter bildas. För att bilda 3Dfastigheter ska en lämplighetsbedömning göras av lantmäterimyndigheten, där bland annat de allmänna lämplighetsvillkoren i kapitel 3 fastighetsbildningslagen ska beaktas. Fastighetsbildningslagens förarbeten och lagkommentar talar om att 3D-fastigheten som bildas ska bli ett lämpligt förvaltningsobjekt och samtidigt vara av påtaglig storlek. Det har visat sig att lantmäterimyndigheterna i vissa ärenden kan ha svårt att bedöma vad som är lämpligt utifrån storleksperspektivet och vad som kan anses vara påtaglig storlek. Studien tar sikte på hur lämpliga förvaltningsobjekt bedöms vid 3D-fastighetsbildning utifrån storleken och hur bedömningen kan påverkas av andra faktorer. För att uppnå målen med studien har enkätundersökning, intervjuer och en studie av förrättningsakter gjorts. Studien av förrättningsakter visar att det är svårt att utläsa något skäl till varför en 3D-fastighet ansetts lämplig. Enkätundersökningen och intervjuerna visar att bedömningen görs främst utifrån 3D-fastighetens ändamål och dess självständighet. Självständigheten innebär att fastigheten ska kunna fungera utan alltför många rättigheter, vara ekonomiskt stabil och fungera förvaltningsmässigt. Däremot har storleken en mycket liten betydelse för lämplighetsbedömningen. Slutsatsen är att lämpligheten för varje förvaltningsobjekt – 3D-fastighet – görs i enlighet med de allmänna lämplighetsvillkor som finns i kapitel 3 fastighetsbildningslagen och att storleken i sig inte har en överhängande betydelse vid bedömningen. Däremot kan bedömning påverkas av andra faktorer som beaktas individuellt i varje ärende. / Nowadays it can be seen that smaller and smaller 3D-property units are formed. To form 3D-property units the property formation procedure must have undergone an assessment of suitability where the general suitability conditions in the third chapter of the Property Formation Act should be taken into account. The legislative history and the commentary of the Property Formation Act speak of that the 3D-property units formed should be suitable management objects and be of palpable size. The size perspective on the 3D-property units has, in some cases, been proven challenging to assess for the cadastral authority. This study examines how the assessment of suitable management objects is performed and how the assessment can be affected by other factors. To achieve this, a survey, interviews and a study of property information procedure dossiers have been done. The study of dossiers shows that it is difficult to see reasons to why the 3D-property unit has been considered suitable. The survey and interviews show that the assessment is done with the 3D-property unit’s purpose and independence in mind. The independence is dependent on that the 3D-property unit can operate without too many rights, be economically stable and function alone from a management perspective. The size is only of small significance when it comes to the assessment. Conclusion is that the suitability for each management object, the 3D-property units, is done according to the general suitability conditions of the third chapter of the Property Formation Act, where the size doesn’t have an impending significance. However, other factors can affect the assessment; factors that are taken into account individually in each 3D-case.

Studiens syfte är att undersöka sambandet gällande hållbarhetsredovisningens påverkan på företagens finansiella lönsamhet. Studien tar även hänsyn till branschspecifika faktorer, vilket tidigare forskning saknat. För att besvara studiens syfte har en kvantitativ forskningsmetod använts. Den teoretiska referensramen består av institutionell teori, legitimitetsteori och intressentteori, vilket hypoteserna formulerats utifrån. Studien analyserar hur omfattningen på hållbarhetsredovisningar år 2013 påverkat företagens finansiella lönsamhet år 2014. Företagens finansiella lönsamhet mäts med nyckeltalen ROE och ROA. Studien använde sig utav en regressionsanalys, där de oberoende variablerna var företagens bransch, företagens ålder, balanslikviditet, omsättning samt CSR antal ord. Det empiriska resultatet påvisade att det inte förekom något samband gällande hållbarhetsredovisningens påverkan på företagens finansiella lönsamhet. Studien visade heller inget samband gällande företagens bransch och dess påverkan på företagens finansiella lönsamhet. Studiens frågeställning besvaras således med att det inte finns något samband gällande hållbarhetsredovisningens påverkan på företagens finansiella lönsamhet. Slutsatsen stöds även av studiens kontrollvariabler, företagens ålder, balanslikviditet samt omsättning. Resultatet talar för att vid en regressionsanalys av ROE och ROA skall ingen av de valda variablerna inkluderas i modellen. Resultat skall tolkas med försiktighet. Studien analyserade sambandet under en kort tidsperiod vilket leder till att studien brister i den långsiktiga aspekten. / This study’s purpose is to explore the connection regarding sustainability reports and its effect on corporate financial profitability. This study also takes into account industry-specific factors, which previous research are lacking. A quantitative research method has been used. The theoretical framework is based on institutional theory, legitimacy theory and stakeholder theory, which the hypotheses are founded from. The study analyzes the extent of sustainability reports in 2013 and how it affected the financial profitability in 2014. Financial profitability is measured with the indicators ROE and ROA. The study uses a regression analysis, where the independent variables are the business industry, corporate age, balance sheet liquidity, turnover and CSR number of words. The empirical result indicated that there is no connection regarding sustainability report and its effect on financial profitability. The study didn’t either show a connection regarding the company’s industry and its effect on profitability. The study’s research question is therefore answered with that there is no connection regarding sustainability report and its effect on financial profitability. This conclusion is also supported by the study’s control variable, corporate age, balance sheet liquidity and turnover. The result regarding ROE and ROA indicates that none of the variables should be included. The result should be interpreted with caution. The study analyzes the connection in a short period of time, which leads to the lacking of a long-turn aspect.

De ökade utmaningarna världen står inför och det växande intresset för hållbara investeringar gör att företagens sociala ansvar blir en allt viktigare fråga. Forskare menar att detta sociala ansvar som förväntas från intressenterna har blivit ett problem för företagen, och som följd av detta har rapportering av sådan verksamhet blivit vanligare. Då det inte finns någon klarhet i definitionen för vad CSR innebär så är det upp till företagen själva att tolka uttrycket vilket kan leda till stora skillnader i vad de väljer att prioritera i linje med deras moraliska kriterier och värderingar. Vissa företag har en tendens att anpassa CSR-arbetet för att skapa uppmärksamhet efter de fördelar som finns, andra som ett sätt att tillfredsställa sina intressenter. Detta kritiseras för att ske istället för att genuint arbeta med socialt ansvarsfulla handlingar och implementera dessa i organisationen. Syftet med denna studie var att studera det existerade sambandet mellan CSR-arbete och lönsamhet, med fokus på europeiska företag. Vidare har studien inriktat sig på att studera detta samband tillsammans med tre kontrollvariabler, storlek, sett till antal anställda, sektor och geografisk position.Urvalet i studien bestod av 352 europeiska företag fördelade inom 11 sektorer som är kategoriserade efter Global Industry Classification Standard (GICS). Dessa har testats genom en stiganalys som är en sammansättning av bivariata- och multivariata regressionsanalyser, där även samtliga variabler inkluderades. Resultatet i studien indikerar bland annat att större företag arbetar mer med CSR men att det nödvändigtvis inte leder till högre lönsamhet. Vidare visar resultatet att sektor inte har någon betydelse för varken mängden CSR-arbete eller lönsamheten, resultatet visar snarare att sektor har en negativ effekt på lönsamheten. Slutligen visade studiens resultat att europeiska företags geografiska position inte innebär en större mängd CSR-arbete. Detta visar att oberoende av det land företaget är beläget i så innebär det nödvändigtvis inte mer CSR-arbete, samtidigt som resultatet visade att geografisk position kan ha en positiv inverkan på lönsamheten. / The increased challenge the world is facing and the growing interest and demands in sustainable investment make corporate social responsibility an increasingly and important questions for companies. Researchers even argue that this social responsibility that is expected from different stakeholders has become an issue for the companies, and as a result, reporting of such activities has become more common. Since there is no clear definition for what CSR means, it is up to the companies themselves to interpret the expression, which can lead to large differences in what they prioritize and work with. Some companies tend to adapt CSR in a way to draw attention to the benefits that exist, others as a way to satisfy their stakeholders. This is criticized for happening instead of genuinely working with socially responsible actions and implementing them in the organization. The purpose of this study was to examine the existing relationship between the CSR and profitability, focusing on European companies. Furthermore, the study has focused on examine this connection together with three control variables, firm size, in terms of number of employees, sector and geographical position.The selection in the study consisted of 352 European companies distributed in 11 sectors categorized according to the Global Industry Classification Standard (GICS) which has been tested in a path analysis which is a composition of bivariate and multivariate regression analysis, including all the variables. The results of the study indicate that larger companies work more with CSR in their organization, but it does not necessarily lead to a higher profitability. Furthermore, the result show that the sector has no significance meaning for the amount of CSR work or profitability, the result rather shows that the sector has a negative effect on profitability. Finally, the result showed that the geographical position of the European companies does not involve a greater amount of CSR work. This shows that, irrespective of the country in which the company is located, it does not necessarily mean more work with CSR, while the result showed that geographical position can have a positive effect on the profitability.

No description available.

Bakgrund: Tidigare studier faller väl i linje med den bakomliggande teorin, att det förvärvande företagets avkastning ska sjunka i samband med offentliggörandet av förvärv. Dock har detta samband ifrågasatts av studier genomförda på senare tid som inte kunnat visa på signifikanta samband och i vissa fall även påvisat positiva avkastningar. Utfallet tycks vara beroende av många variabler varpå konjunkturen, finansieringen av förvärvet och förvärvsstorleken varit återkommande i flertalet studier inom ämnet. Syfte: Studiens syfte är att analysera om och hur företagsförvärv påverkar aktiekursen för det förvärvande företaget vid offentliggörandet av förvärv på den svenska marknaden januari 2004 till december 2014, samt hur konjunkturläget, finansieringen och det förvärvade företagets relativa storlek påverkar avkastningen. Genomförande: För att uppnå syftet med uppsatsen genomförs empiriska studier. Analysen av förvärvs påverkan på aktiekurs är av typen eventstudie som utgår från historiska tidsserier över prisutvecklingen för det förvärvande bolagets aktie. Studien utgår från en deduktiv ansats. Resultat: Studien visar att tio dagar kring offentliggörandet av ett företagsförvärv sjunker det förvärvande företagets aktiekurs. Dagsvisa abnormala avkastningar uppvisade signifikant negativ avkastning, förutom dagen för offentliggörandet som inte visade på något statistiskt samband. Det positiva sambandet mellan de abnormala avkastningarna och konjunkturläget visar att det i lågkonjunktur uppstår positiv avkastning och att det i högkonjunktur uppstår negativ avkastning. Valet av finansieringsalternativ har signifikant påverkan då aktier används som finansieringsalternativ, vilket ger i en positiv utveckling av aktiekursen. Denna studies resultat visar även att det finns ett positivt samband mellan förvärvets relativa storlek och den kumulativa avkastningen. / Background: Previous studies falls well in line with the underlying theory that the acquiring company’s return will fall at the announcement of acquisition. However, this correlation is challenged by recently conducted studies that have not been able to show significant relationships between acquirers return and announcement of acquisition, and some studies have also demonstrated positive returns. The outcome appears to be dependent on many variables on which economic conditions, funding and target size have been recurrent in many studies within the subject. Aim: The study aims is to analyze if and how the announcement of acquisition affects the stock price of the acquiring company on the Swedish market from January 2004 to December 2014, and how the economic cycle, the funding and the acquired company’s relative size affects the said returns. Completion: In order to achieve the aim of the thesis empirical studies are concluded. The analysis of the acquisition’s impact on the share price is of the type of event study based on the historical time series of the price changes of the acquiring company’s stock. Results: This study shows that, during ten days around the announcement of an acquisition, the acquiring company’s stock price falls and produces negative returns. Daily abnormal returns shows significant negative returns, except for the date of announcement which showed no statistical relationship. The positive relationship between the abnormal returns and the economic condition in the country shows that positive returns occur in recession and negative returns occur in times of economic growth. The choice of funding has significant influence on the abnormal return when the acquirer’s shares are used as funding, providing an increase of the share price. The results also show that there is a positive correlation between the relative size of the acquired company and the acquirer’s return.

Syftet med denna studie har varit att undersöka förskollärares uppfattningar och erfarenheter kring barngruppers storlek i förskolans verksamhet i relation till förskollärares uppdrag. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare i en kommun i Västernorrland, för att på så sätt undersöka förskollärares uppfattningar av barngruppers storlek och vad som påverkar yrkesgruppen i utförandet av förskolans uppdrag. Resultatet visar att förskollärare har svårt att precisera vad de anser att en lagom stor barngrupp är då inte endast antalet barn i gruppen har betydelse för upplevelsen av barngruppens storlek. Det har i studien visat sig, utifrån förskollärarnas uppfattningar, bero på gruppens sammansättning, vilka individer den består av. Studien visar också på att förmåga till organisation och struktur, engagemang och drivkraft hos förskollärarna samt vilket arbetssätt som tillämpas påverkar möjliggörandet av läroplanens uppdrag. Förskollärarna i studien framhåller att det i en för stor barngrupp kan vara svårt att se och möta det enskilda barnet samt ta hänsyn till barnets förutsättningar och behov, vilket försvårar utförandet av uppdraget. / <p>Betygsdatum 2016-12-23 i Ladok.</p>

Små och medelstora företag, fortsatt benämnda SME:s, spelar en viktig roll för den ekonomiska tillväxten, framförallt i de industriella ekonomierna där de utgör 99 procent av alla företag samtidigt som de i särklass bidrar med flest arbetstillfällen. När det kommer till SME:s finansieringsmöjligheter är de väldigt beroende av externt kapital, dels för att kunna driva sin verksamhet, men även för att kunna utvecklas och växa. Problemet är att banker ofta förknippar SME:s med högre risk, lägre lönsamhet och avsaknad av de säkerheter som krävs för att kunna bevilja lån. För de lån som beviljas, sätts ofta en hög ränta för att kompensera för den ökade risken vilket kan förklara den negativa lönsamheten för SME:s.Studien behandlar 197 SME:s i fastighetsbranschen mellan åren 2008–2015. Fokus ligger på hur variablerna ålder, soliditet, storlek, lönsamhet samt ekonomisk kris förklarar skuldräntan för SME:s i fastighetsbranschen. För att kunna undersöka detta, genererades en linjär regressionsmodell utifrån de tidigare nämnda variablerna. Samtliga variabler behandlades också i en korrelationsanalys samt en deskriptiv analys för att undersöka sambanden mellan variablerna samt för att se hur data såg ut under kris och i återhämtningstid. Studien kan bekräfta att ålder, soliditet och ekonomisk kris har en negativ, signifikant relation till ett företags skuldränta. Resultatet pekar även på att SME:s i större utsträckning lider av moral hazard, informationsasymmetri och adverse selection. / Small and medium sized enterprises, further known as SME: s, plays an important role when it comes to economic growth. Especially in the industrial economies where they make up 99 percent out all the companies while they also contribute the most work opportunities. When it comes to financing the SME: s, they are very reliant on external capital. This is to enable further business but also to evolve and grow as a company. The problem is the SME:s tend to be associated with higher risk, lower profitability and a lack of collateral, which banks require in order to grant loans to a reasonable interest rate, or even being granted a loan at all.The study process 197 SME: s in the real estate business, between the years 2008-2015. The focus of the study is on how the variables age, solidity, size, profitability and economic crisis explain the interest rate that SME: s in the real estate business get when granted loans. To examine this empirical, a linear regression model was generated based on the previously mentioned variables. All variables were also processed in a correlation analysis and a descriptive analysis to examine the connections between the variables to see how the data looked during the economic crisis and in the years of financial recovery. The study can confirm that age, solidity and economic crisis has a negative and significant impact on the interest rate. The result also points to that SME: s often, suffer from moral hazard, information asymmetry and adverse selection.

The demand for corporate information sharing and increased transparency in financial reporting is something that has grown lately. Due to the growing demand, the voluntary disclosure field has become very interesting to study. By finding explanations for what causes variations in corporate voluntary disclosure, there is an increased understanding of information gap and transparency.This study investigates how the company’s size, profitability, debt to equity ratio and Swedish ownership structure affect companies’ voluntary disclosure through the annual report. Swedish ownership structure is of interest as it is dominated by control ownership and the use of differentiated voting rights, which has not been examined earlier. All Swedish companies listed on the Nordic Large Cap in 2016 are included in the study. The study is quantitative, and the method used for evaluating voluntary disclosure is valuation index. Regression analyzes examine the relationships between the factors and voluntary disclosure. Theories that support the outcome of the study are principal-agency theory and insider-outsider systems.The study’s results highlight a strong positive correlation between the company’s size and voluntary disclosure. The larger the company, the more voluntary disclosure. A negative correlation between control ownership and voluntary disclosure is discovered. Companies with control ownership disclose less voluntary information through the annual report. At the same time companies with dispersed ownership voluntary disclose more.The results of the study are of interest to researchers and stakeholders. For stakeholders, it is important to know that the size and ownership structure affect the company’s voluntary disclosure. The ownership structure, which is measured through different ownership models, is a contribution from a new aspect to the field of research for voluntary disclosure. / Efterfrågan på företags informationsdelning och ökad transparens i den finansiella rapporteringen är något som vuxit den sista tiden. På grund av den växande efterfrågan har den frivilliga informationens forskningsfält blivit väldigt intressant att studera. Genom att finna förklaringar för vad som orsakar variationer i företags informationsdelning fås en ökad förståelse för informationsgap och transparens.Denna studie undersöker hur storlek, lönsamhet, skuldsättningsgrad och svensk ägarstruktur påverkar företags frivilliga informationsdelning via årsredovisningen. Svensk ägarstruktur är av intresse då det domineras av ett kontrollägande och användning av differentierad rösträtt, vilket inte har undersökts tidigare. Samtliga svenska företag börsnoterade på Nordic Large Cap år 2016 studeras. Studien är av kvantitativt slag och metoden som används för värdering av frivillig informationsdelning är värderingsindex. Genom regressionsanalyser kontrolleras sambanden mellan faktorerna och frivillig informationsdelning.Teorier som stödjer resultatet i studien är principal-agentteorin och insider-outsidersystem.Studiens resultat framhäver ett starkt positivt samband mellan företagets storlek och frivillig informationsdelning. Desto större företaget är, desto mer frivillig information delar de med sig av. Ett negativt samband mellan kontrollägande och företags frivilliga informationsdelning upptäcks. Företag som är kontrollägda informationsdelar mindre via årsredovisningen. Samtidigt informationsdelar ägarspridda företag mer.Studiens resultat är av intresse för både forskare och intressenter. För intressenter är det viktigt att känna till att storleken och ägarstrukturen påverkar företagens frivilliga informationsdelning. Ägarstrukturen som mäts genom olika ägarmodeller är ett bidrag ur en ny aspekt till den frivilliga informationens forskningsfält.

Jag har valt att skriva en studie om trygghet i förskolan i syfte att bidra med kunskap om trygghet på yngreavdelningar. Studiens resultat är framtaget genom semistrukturerade intervjuer för att få svar på hur förskollärare beskriver sin syn på vad trygghet inom förskolan innebär, hur de arbetar med trygghet i förskolan och vilka utmaningar de ser i arbetet med trygghet i förskolan. Resultatet visar att trygghet är grunden i all pedagogisk verksamhet och att förskollärarna behöver vara närvarande och lyhörda för att kunna hålla barnens anknytningssystem i viloläge. De yngsta barnen i förskolan visar trygghet genom att våga gå ifrån förskollärarna och utforska omgivningen och leka. De vågar även delta i olika aktiviteter, prova nya saker och ta egna initiativ. Introduktionen ses som en viktig del i förskollärarnas arbete med tryggheten där man är överrens om att en föräldraaktiv introduktion är att föredra. Den största utmaningen i arbetet med barns trygghet i förskolan är personalantalet i förhållande till antal barn i barngruppen. / I have chosen to write a study about safety in preschool in purpose of contributing the knowledge about safety in junior departments. The results of this study were developed through semi-structured interviews in order to answer how pre-school teachers describe their perceptions of safety in preschools, how they work with pre-school safety and the challenges they face in the work of safety in preschool. The result shows that safety is the foundation of all educational activities and that the preschool teachers need to be present and responsive, if they will manage to keep the children's connection system in hibernation. The youngest children in preschool show that they feel safe when they dare to leave the preschool teachers in order to explore the surroundings. They also dare to participate in different activities, try new things and take their own initiatives. The introduction is seen as an important part of the preschoolers' work with safety, where one agrees that a parental active introduction is preferable. The biggest challenge in the work with child safety in preschool is the number of staff in relation to the number of children in the child group.