Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om införandet av lag (SFS 2016:947) påverkat omfattningen av företags hållbarhetsredovisning och om faktorerna finansiell risk, lönsamhet, storlek och bransch kan förklara frivillig hållbarhetsredovisning. Metod: Studien utgår från den positivistiska forskningsfilosfin och med ett deduktivt angreppssätt. En innehållsanalys genomförs på 142 årsredovisningar från 2018 respektive 2015 för att undersöka mängden redovisad hållbarhetsinformation. En multipel regressionsanalys görs för att fastställa vilka faktorer som påverkar mängden hållbarhetsredovisning. Resultat & slutsats: Studien kom fram till att företagen redovisade mer hållbarhetsinformation 2018 jämfört med 2015 och att lagen haft en påverkan, samt att det finns ett samband mellan mängden hållbarhetsredovisning och faktorerna storlek och bransch. Examensarbetets bidrag: Studiens teoretiska bidrag är en ökad kunskap om vad som förklarar frivillig hållbarhetsredovisning, men även kunskap om regleringens påverkan. Det praktiska bidraget är kunskap om hur mängden hållbarhetsredovisning i svenska företag påverkas när det regleras. Det ger därmed en indikation på hur effekten av reglering skulle se ut i länder med liknande redovisningstradition som Sverige. Förslag till fortsatt forskning: I vidare forskning föreslås att göra en liknande studie med företag verkande i andra länder, men även icke-noterade eller statligt ägda företag. Denna studie har undersökt hållbarhetsredovisningens kvantitet och det skulle därmed vara intressant att undersöka hur kvaliteten påverkas av reglering. Ytterligare förslag till fortsatt forskning är att arbeta mer med innehållsanalysen för att uppnå ett mer trovärdigt resultat av redovisningsmängd. / Aim: The aim of this study is to investigate whether law (SFS 2016: 947) has affected the extent of sustainability reporting and whether the factors financial risk, profitability, size and industry can explain voluntary sustainability reporting. Method: The study is based on the positivist research philosophy and with a deductive approach. A content analysis is conducted on 142 annual reports from 2018 respectively 2015, to investigate the amount of sustainability information reported. A multiple regression analysis is conducted to determine which factors affect the amount of sustainability reporting. Result & Conclusions: The study found that the companies reported more sustainability information in 2018 compared to 2015 and that the law had an impact, and that there is a connection between the amount of sustainability reporting and the factors size and industry. Contribution of the thesis: The study's theoretical contribution is an increased knowledge of what explains voluntary sustainability reporting, but also knowledge about the impact of regulation. The practical contribution is knowledge of how the amount of sustainability reporting in Swedish companies is affected when regulated. It thus gives an indication of what the effect of regulation would look like in countries with a similar accounting tradition as Sweden. Suggestions for future research: In further research, it is suggested to do a similar study with companies operating in other countries, but also unlisted or state-owned companies. This study has examined the quantity of sustainability reporting and it would therefore be interesting to investigate how the quality is affected by regulation. Further proposals for continued research are to work more with the content analysis to achieve a more credible result of the accounting.

Body size governs how temperature affects an organism. As temperature vary on different geographical scales, it mediates activity based on size. How does temperature distribute different sized individuals - and what reproductive fitness follow? This study involves the damselfly Enallagma exsulans and field studies at lake Fayetteville, United States. By measuring body length, temperature, copulatory status, and egg counts, I perform regression analysis to determine the fitness implications of varying temperature. Smaller individuals manage to stay active at higher temperatures, they mate at a higher rate, and they generate more eggs. My study contrasts previous research and highlights both the relevance and complexity of specificity when connecting temperature to fitness. / Kroppsstorlek styr hur temperatur påverkar en organism. Eftersom temperatur varierar på olika geografiska nivåer möjliggörs aktivitet baserat på storlek. Hur fördelar temperatur individer av olika storlekar – och vilka reproduktiva konsekvenser medför det? Den här studien involverar flicksländan Enallagma exsulans och fältarbete vid sjön Fayetteville, USA. Genom att mäta kroppslängd, temperatur, kopulationsstatus och antal ägg, utför jag regressionsanalys för att utröna fitness-implikationerna av varierande temperatur. Mindre individer förmår vara aktiva vid högre temperaturer, de parar sig till högre grad och de genererar fler ägg. Min studie står i kontrast till tidigare forskning och belyser både relevansen och komplexiteten i specificitet, när temperatur kopplas till fitness.

The purpose of this study is to investigate whether the number of followers affects an influencer's credibility using Ohanian's credibility model (1990). The study contributes to an understanding of how the size of influencers affects the followers' intake of information from influencers. To address the purpose of this study, the following question was analyzed: How does the size of influencers affect their credibility? A qualitative study has been conducted and empirical material has been collected to fulfill the purpose and answer the question of how the number of followers affects the credibility of influencers. To get an answer to the question, nine semi-structured individual interviews were conducted where the sample was women aged 18-24. The theoretical starting point in this study is Ohanian's credibility model (1990), where the focus is on credibility which consists of five different terms; honesty, trustworthiness, sincerity, credibility, and reliability. The study shows that the majority agree that smaller influencers are perceived as more credible. The result is mainly due to the fact that smaller influencers are considered to have higher levels of all five credibility terms. For followers to interpret influencers as credible sources, it is important to do parts that are part of Ohanian's credibility model (1990). This study shows that a factor that affects influencer credibility is the number of followers. / Syftet med studien är att undersöka om antalet följare påverkar en influencers trovärdighet med hjälp av Ohanians trovärdighetsmodell (1990). Studien bidrar till förståelse för hur influencers storlek påverkar följarnas intag av information från influencers. För att besvara syftet, analyserades följande frågeställning: Hur påverkar influencers storlek deras trovärdighet? En kvalitativ studie har genomförts och empiriskt material har samlats in för att uppfylla syftet och besvara frågeställningen om hur antalet följare påverkar trovärdigheten till influencers. För att få svar på frågeställningen utfördes nio stycken semistrukturerade personliga intervjuer där urvalet var kvinnor i åldrarna 18-24 år. Den teoretiska utgångspunkten i denna studien är Ohanians trovärdighetsmodell (1990), där enbart fokuset ligger på trovärdighet som består av fem olika termer; ärlighet, pålitlighet, uppriktighet, trovärdighet och tillförlitlighet. Studien visar att majoriteten är eniga om att mindre influencers uppfattas som mer trovärdiga. Resultatet beror främst på att mindre influencers anses ha högre nivåer av alla fem begrepp som beskriver trovärdighet. För att följarna ska tolka influencers som en trovärdig källa är det viktigt att de uppfyller delarna som ingår i Ohanians trovärdighetsmodell (1990). Denna studie visar att en faktor som påverkar influencers trovärdighet är antalet följare.

Bakgrund: Hållbarhetsredovisning har blivit ett allt viktigare verktyg för både företag och intressenter, och det har gjorts flera studier avseende faktorer som kan förklara mängden information om hållbarhet som företag redovisar. Den tidigare forskningen har till stor del undersökt faktorer som branschtillhörighet, storlek och lönsamhet, däremot har studier med kvinnlig närvaro i styrelsen som faktor utförts i en mer begränsad omfattning. Syfte: Syftet med denna studie är att redogöra för hur kvinnlig närvaro i styrelsen, med hänsyn till kontrollvariablerna branschtillhörighet, storlek samt lönsamhet påverkar mängden information om hållbarhet som redovisas i stora svenska företag. Teoretisk referensram: Studien tar sin grund i ett multiteoretisk ramverk som innefattar Upper Echelons theory, Signalteorin, Positiv redovisningsteori samt legitimitetsteorin. Teorierna används för att formulera de hypoteser som ska besvara studiens syfte. Metod: Metoden som använts i studien är en kvantitativ metod där en innehållsanalys av årsredovisningar och hållbarhetsrapporter gjorts. Vidare har datan använts för att utföra två multipla regressionsanalyser för att besvara syftet. Mängd redovisad information om hållbarhet är den beroende variabeln i regressionerna, och den huvudoberoende variabeln är kvinnor i styrelsen, som analyseras tillsammans med kontrollvariablerna branschtillhörighet, storlek och lönsamhet. Slutsats: Studiens slutsats visar att kvinnor i styrelsen är den variabeln som har störst påverkan på mängden information om hållbarhet som företag redovisar. Studien visar även att företagets storlek är en positiv och signifikant variabel. Motsatt till tidigare forskning hittas inget signifikant samband mellan mängden redovisad information om hållbarhet och branschtillhörighet respektive lönsamhet. Denna studie bidrar därav med ny kunskap om att könsfördelning i svenska styrelser är en relevant aspekt att ta hänsyn till vid analyser av hållbarhetsredovisning. / Background: Sustainability reporting has become an increasingly important tool for both companies and stakeholders, and there have been several studies regarding factors that can explain the amount of information about sustainability that companies report. The previous research has largely examined factors such as industry affiliation, size and profitability, however, studies with female presence on the board as a factor has not been studied to the same extent.  Purpose: The purpose of this study is to report how female presence on the board, taking into account the control variables industry affiliation, size and profitability, affects the amount of information on sustainability that is reported in large Swedish companies.  Theoretical framework: The study is based on a multi-theoretical framework that includes Upper Echelons theory, Signal theory, Positive accounting theory and legitimacy theory. The theories are used to formulate the hypotheses that will answer the purpose of the study.  Method: The method used in the study is a quantitative method where a content analysis of annual reports and sustainability reports was made. Furthermore, the data has been used to perform two multiple regression analyzes to answer the purpose. The amount of reported information on sustainability is the dependent variable in the regressions, and the main independent variable is women on the board, which is analyzed together with the control variables industry affiliation, size and profitability.  Conclusion: The study's conclusion shows that women on the board are the variable that has the greatest impact on the amount of information about sustainability that companies report. The study also shows that company size is a positive and significant variable. Contrary to previous research, no significant relationship is found between the amount of reported information on sustainability and industry affiliation and profitability respectively. This study therefore contributes new knowledge that gender distribution in Swedish boards is a relevant aspect to consider when analyzing sustainability reporting.

Denna uppsats undersöker, genom en komparativ analys, hur ett större och ett mindre Private Equity-bolag (PE-bolag) skapar värde i portföljbolag, med fokus på skillnader i hur styrningsmekanismer appliceras. Med hjälp av en kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer och en hermeneutisk innehållsanalys, ämnar studien belysa skillnader i synen på värdeskapande baserat på PE-bolagens storlek. Utifrån Kaplan och Strömbergs identifierade (2008) styrningsmekanismer: Finansiell styrning, Bolagsstyrningstekniker och Operativ styrning, ämnar uppsatsen öka förståelsen för PE-bolags värdeskapande aktiviteter i portföljbolag genom att analysera skillnaderna som finns för två PE-bolag av olika storlek. Resultatet visar, i linje med studiens förväntan, att även om finansiell styrning är grundläggande för PE-bolagens värdeskapande i portföljbolag, prioriterar det större PE-bolaget i högre grad operativ styrning till följd av dess övertag i resurser. / This research paper investigates how Private Equity (PE) firms create value in portfolio companies by conducting a comparative analysis of the activities of one large and one small PE firm. Utilizing a qualitative approach, including semi-structured interviews and a hermeneutic content analysis, the study highlights differences in value creation activities based on PE-firms' size. Based on Kaplan and Strömberg's (2008) Financial engineering, Governance engineering and Operational engineering, the research aims to enhance the understanding of PE firms' value creation mechanisms and their implications for two different-sized firms. Key findings indicate that although financial engineering is fundamental to PE firms' value creation in portfolio companies, the larger PE firm prioritizes operational engineering to a greater extent due to its superiority in resources.

Leasingen har ökat under de senare åren. Den har använts som ett alternativt finansieringssätt för många företag. Genom leasing kan företagen undvika lån eller bundet kapital vid investering. Detta medför flexibilitet och ekonomiska fördelar. Enligt IAS 17 klassificeras leasing med två redovisningssätt, operationellt och finansiellt leasingavtal. Ett operationellt avtal betyder en konstant kostnad över leasingtiden i resultaträkningen. Det finansiella leasingavtalet redovisas med en avskrivning och en ränta i resultaträkningen samt en skuld och en tillgång i balansräkningen. Redovisningsskillnaden mellan avtalen medför problem då operationell leasing redovisas utanför balansräkningen "off-balance-sheet". Den operationella redovisningen ger inte investerare och analytiker en rättvisande bild om företagets finansiella ställning. Med anledning av detta har IASB och FASB tvingats utveckla en ny och omarbetad leasingstandard (IFRS 16). Standarden är tänkt att eliminera redovisningsskillnaderna och därmed öka jämförbarheten. Den främsta förändringen i den nya leasingstandarden är att leasingavtal, som är mer än 12 månader, ska redovisas som den nuvarande finansiella leasingen där tillgången tas upp som en tillgång och en skuld i balansräkningen. Syftet är att undersöka förändringen av företagens finansiella ställning före och efter en kapitalisering, vid ett byte från IAS 17 till IFRS 16. Kapitaliseringen innebär ökade skulder och tillgångar i balansräkningen. Rapporten ska undersöka hur balansräkningen förändras. Kapitaliseringen påverkar även resultaträkningen genom avskrivningar och räntekostnader. Dessa förändringar i resultaträkningen ska också undersökas. Tidigare forskning visar att företagens storlek och bransch kan få olika effekt vid en kapitalisering. Syftet är därför att kartlägga kapitaliseringseffekten mellan olika branscher samt beskriva effektskillnaderna mellan företagens storlek, samt söka samband dem emellan. Undersökningen visade att effekten på företagens finansiella rapporter var varierande, där resultaträkningen hade en mindre effekt än balansräkningen. Kapitaliseringen ledde till en kraftig skuldökning samt en mindre ökning på tillgångssidan, som i sin tur gav olika effekt på nyckeltalen. Skuldsättningsgraden och soliditeten påverkades mest, i jämförelse med de andra nyckeltalen i undersökningen. Gällande branscher och företagsstorlek är det Consumer Services och Small Cap, som totalt sett påverkades mest. Detta medför att företagens egenskaper och storlek hade betydelse vid en kapitalisering.

Den här uppsatsen avhandlar ”populariteten” hos de vanliga hyresbostäder i Uppsalahems ägo per 2010-12-31 som förmedlades med kontraktsformen tillsvidarekontrakt under de fem åren 2006 till och med 2010. De ”popularitetsmätningar” som utförts inom ramarna för uppsatsens undersökning, baseras på ett faktiskt aktivt agerande, i aggregerad form, av de aktivt bostadssökande individerna i bolagets bostadskö under perioden, i förhållande till ovan nämnda bostäder. Den för författaren initialt tillgängliga variabeln avseende det undersökta agerandet är antalet intresseanmälningar, alltså intressefrekvensen, för var och en av de vanliga hyresbostäder som under perioden utbjudits för förmedling, enligt normalt förfarande, via Uppsalahems ordinarie publiceringskanal på bolagets webbplats. Ingen direkt redovisning av dessa intressefrekvenser sker dock. Istället fokuseras den relativa intressefördelningen samt den inverkan på bostädernas ”popularitet” som tycks ha följt av dessas egenskaper. Den relativa intressefördelningen redovisas utifrån de förmedlade bostädernas klasstillhörighet för var och en av dessa egenskapsvariabler, medan graden av inverkan undersöks för varje egenskap med kontroll för de övriga. Egenskapernas absoluta bakomliggande variabelvärden var antingen direkt eller indirekt observerbara för de bostadssökande då dessa gjorde intresseanmälningarna. De aktuella egenskaperna valdes på basis av att de enligt författaren är jämförbara, kvantifierbara och i någon mening möjliga att ha en objektiv uppfattning om. De klassindelade egenskapsvariablerna utgör undersökningens oberoende variabler, det vill säga de som ska förklara variationerna i utfall i undersökningens beroende variabel; relativ intressefördelning/”popularitet”. Egenskapsvariablerna speglar bostädernas klassindelade avstånd till innerstaden, grund- och relativhyra, storlek samt typ. Klasstillhörigheterna för de förmedlade bostäderna är i sin tur härledda utifrån varje bostads förhållande, för egenskapsvariablerna, till preciserade bakomliggande bostadsbestånd. Dessa utgörs av ett sammanlagt bestånd innehållande bolagets bostäder, som i sin tur består av fem underliggande (typ-)delbestånd om 1-5 rum, utifrån bostädernas rumsantal exklusive kök. På ovan beskrivna sätt används alltså de förmedlade bostädernas relativa förhållande till bolagets övriga bostäder inom respektive typbestånd för att tillskriva dem dess egenskaper. Även förmedlingarna delas in i sex kategorier; en för samtliga förmedlingar och fem kategorier efter bostadstyp, utifrån medianantalet intresseanmälningar för varje enskild kategori, dels för att varje kategori då får en ”populär” och en ”mindre populär” hälft, och dels utifrån tanken att skillnader i ”populariteten” mellan de olika förmedlingskategorierna är intressanta att utröna.Utifrån upplägget visas, i författarens mening, på åtminstone någon dimension av dessa bostäders ”popularitet” i de bostadssökandes ögon, och hur dessas ”popularitet” skiljde sig åt.De mer centrala resultaten av undersökningen är, för det första, att bostäder med färre antal rum i större utsträckning var ”populära”. Undersökningen av egenskapernas inverkan visar överlag på en betydande sådan ifrån främst variablerna avstånd till innerstaden respektive grundhyra, då de andra egenskaperna kontrolleras för. Övriga variablers påvisade inverkan överskuggas dock närmast av den mycket stora inverkan på sannolikheten att en förmedlad bostad var ”populär” vilken uppvisas beroende på dennas avstånd till innerstaden. Utifrån resultaten för samtliga förmedlingar skulle en i alla avseenden ”populär” bostad ha få rum, ligga nära innerstaden, ha en låg grundhyra och medellåg relativhyra samt en liten boyta.

No description available.

Företag på NASDAQ OMXS Small Cap har sedan 2008 omfattats av svensk kod för bolagsstyrning, Koden. Kodens målgrupp är företagen men syftet är att främja investerares och aktieägares intressen. Det är således rimligt att ställa krav på att Kodens regler är av hög kvalité utifrån deras perspektiv. I studien undersöks vilka samband som existerar mellan reglerna i Koden angående styrelsen och Small Cap företagens lönsamhet, mätt som räntabilitet på totalt kapital. Sambanden används sedan för att avgöra om reglerna i Koden är korrekt utformade eller om de behöver modifieras. Resultaten visar att VD-ersättning är negativt relaterad till räntabilitet på totalt kapital vilket innebär att regeln om en ersättningskommitté behöver modifieras eller kompletteras. Inga samband hittades mellan kvinnor i styrelsen och lönsamhet och ej heller mellan styrelsens storlek och lönsamhet. Reglerna kring dessa två variabler bedöms vara i linje med resultatet och behöver inte modifieras. Svagare negativa samband hittades mellan styrelsens oberoende avseende ledning och ägare och lönsamhet. Reglerna angående styrelsens oberoende avseende ledning bedöms vara i behov av en mindre justering, likaså reglerna angående oberoende avseende ägarna. / NASDAQ OMXS Small Cap firms are since 2008 subject to swedish code of corporate governance, the Code. The Code’s targetgroup are firms but the purpose is to promote investor and shareholder interests. It’s thus reasonable to ask for high quality in the rules of the Code from their perspective. This study examine which connections between rules of the Code concerning board of directors and profitability, measured as return on assets, that exist. These connections are then used to decide if the rules of the Code are correct or in need of modification. Our results show that CEO-remuneration is negatively related to profitability which means that the rule about remunerationcommittee need a modification or to be supplemented. No connections between number of women in boards and profitability was found and no connection between board size and profitability either. The rules of the Code regarding these two variables are in line with our results and need no modification. Weaker connections between board independence with respect to management and owners and profitability was found. The rules of the Code regarding board independence concerning management and owners are in need of small adjustments.

Små och medelstora företag är betydelsefulla för en växande ekonomi och utgör 99 % av samtliga företag i Sverige. Nya idéer och innovationer skapas ofta av småföretag som växer snabbt vilket ger incitament till att skapa en miljö som bidrar till att små och medelstora företag kan driva, innovera och skapa nödvändiga jobb. Små och medelstora företag spelar därför en betydande roll för sysselsättningen och ekonomin som helhet vilket gör studier på detta område relevant. Små och medelstora företag står inför ett flertal svårigheter jämfört med större företag. En faktor som påverkar företagens möjlighet till att växa är en begränsad tillgång till finansiering. Större företag är mer benägna att låna pengar vilket också denresursbaserade teorin förutspår. Tillgång till finansiering kan ses som en konkurrensfördel och leder till fler investeringar vilket stimulerar tillväxten och därmed sysselsättningen.Resursbaserade teorin utgår från konkurrenskraftiga resurser hos företag och kommer att i denna studie att användas till att identifiera företagsspecifika faktorer som på något sätt kan förklara sysselsättningen hos små och medelstora företag. Studien inriktar sig på hotellbranschen med restaurangverksamhet på den svenska marknaden. I uppsatsen undersöksdet hur skuldsättningsgraden, tillväxten, storleken, ålder och fördröjd variabel av antal anställda påverkar antalet anställda. Studien baseras på en kvantitativ undersökning med deduktivt angreppssätt över tidsperioden 2008 till 2016. Resultatet redovisas i en univariat analys i form av deskriptiv statistik, bivariat analys bestående av en korrelationsanalys samt en multivariat analys i form av en regressionsanalys. Det empiriska resultatet indikerar på att större företag med högre skuldsättningsgrad är mer benägna att anställda fler. En slutsats är att tillgången till ekonomiska resurser ger företagen konkurrensfördelar, fler möjligheter att överleva, tillväxt och ökad efterfråga på arbetskraft. / Small and medium-sized enterprise are important for a growing economy and make up 99% of all companies in Sweden. New ideas and innovations are often created by small businesses that grow fast, which gives incentives to create a platform that helps small and medium-sized enterprises drive, innovate and create necessary jobs. Small and medium-sized enterprisestherefore play a significant role in employment and the economy as a whole, which makes studies in this area relevant. The companies face a number of difficulties compared with larger companies. A factor that affect small and medium-sized enterprises ability to grow is a limited access to funding. Larger companies are more likely to borrow money, which also predicts the resource-based theory. Access to finance can be seen as a competitive advantageand leads to more investment, stimulating growth and hence employment.Based on the resource-based theory of competitiveness of a company, this study will be used to identify company specific factors that in some way can explain the employment of small and medium-sized enterprises. The study focuses on the hotel industry with restaurant activities in the Swedish market. The paper examines how debt, growth, size, age and lagged variable of the number of employees affects the number of employees. The study is based ona quantitative study with a deductive approach over the period 2008 to 2016. The result is presented in a univariate analysis in the form of descriptive statistics, bivariate analysis consisting of a correlation analysis and a multivariate analysis in the form of a regression analysis. The empirical result indicates that larger companies with higher debt ratios are more likely to employ more. One conclusion is that access to financial resources gives businesses competitive advantages, more opportunities for survival, growth and increased demand for labor.