Rörelsekapitalhantering (WCM) är en viktig del i små och medelstora företags (SMF) i syfte att generera nytt kapital samt effektivisera verksamheten. Företagen i Sverige består till större delen av SMF vilket gör det viktigt att undersöka hur företagen hanterar sitt kapital. Syftet för studien var att studera WCM i form av CCC och WCR med företagsspecifika, branschspecifikaoch makrospecifika faktorer. Detta testades i en OLS-modell med studiens beroende variabler CCC och WCR mot de oberoende variablerna lönsamhet, tillväxtmöjligheter, storlek, kassaflöde och branschtillhörighet. Studien undersökte även hur en finanskris påverkar rörelsekapitalet i form av ett t2-test. Denna studie innefattade 4240 företag under perioden 2008 till 2015 där 2008 till 2009 beskrivs som krisperiod. Resultatet för studien visar ett positivt signifikant samband mellan CCC och kassaflöde samt ett negativt signifikant samband medlönsamhet, storlek och branschtillhörighet. Vidare påvisar studien ett positivt signifikant samband mellan WCR och lönsamhet samt storlek medans tillväxtmöjligheter, kassaflöde och branschtillhörighet har negativt signifikant samband med WCR. Företagen har en längre CCC samt en högre WCR under krisperioder. / Working capital management (WCM) is an important part of small and medium-sized enterprises (SMEs) in order to generate new capital and streamline operations. The companies that consist in Sweden is to the majority SMEs, which makes it important to investigate how companies handle their capital. The purpose of the study was to analyse WCM thru CCC and WCR with company-specific, industry-specific and macro-specific factors. This was tested in an OLS model with this studies dependent variables CCC and WCR against the independent variables profitability, growth opportunities, size, cash flow and industry affiliation. The study also examined how a financial crisis affects working capital with a t2 test. This study included 4240 companies in the period 2008 to 2015, where 2008 to 2009 is described as a crisis period. The result for the study shows a positive significant correlation between CCC and cash flow, as well as a negatively significant correlation with profitability, size and industry affiliation. Furthermore, the study shows a positive significant correlation between WCR and profitability, and the size of the growth potential, cash flow and industry affiliationare negatively significant in relation to the WCR. The companies have a longer CCC and a higher WCR during crisis periods.

Kapitalstrukturen betyder hur ett företag väljer sin sammansättning av skuldsättning och eget kapital, och de finansiella teorierna är framtagna ur de större företagens perspektiv. Små och medelstora företag (SME) utgör ungefär 99 % av alla företag i Sverige, och det är därför viktigt att förstå hur dessa företag väljer sin kapitalstruktur. I perioder av ekonomisk recession kan tillgången på kapital bli problematisk för företag av olika anledningar. Generellt sparar landets befolkning på sina pengar, vilket implicerar en lägre tillförsel av kapital till företagen. Långivarna tenderar också att vara mer återhållsam gällande kreditgivning. SME kommer därmed att ha en lägre tillgång till externt kapital, och detta är mer problematiskt för dessa företag eftersom deras relation med långivarna tenderar att involvera högre grader av agentkostnader och informationsasymmetri. Hur dessa mindre företags kapitalstruktur påverkas av en ekonomisk krisperiod är ett forskningsområde som är relativt outforskat. Således är denna studies fokus att undersöka hur SME:s kapitalstruktur i Sverige påverkas av en ekonomisk krisperiod.Studien innefattade 79 916 SME i Sverige under perioden 2007 till 2015, och den analyserade krisperioden är finanskrisen som varade åren 2008 och 2009. För att kunna utröna krisens påverkan på företagens kapitalstruktur problematiserades olika faktorer som hade en relation till denna. Kapitalstrukturen omfattade företagens totala skulder och en uppdelning av dessa i kort- respektive långfristiga skulder. Faktorernas relation till de kort- och långfristiga skulderna var grunden för att studera eventuella förändringar under ekonomisk recession. De totala skulderna användes för att ge ytterligare stöd i analysen. De faktorer som inkluderades i denna studie var: likviditet, lönsamhet, tillgångsstruktur, tillväxtmöjligheter, storlek, den alternativa skatteskölden, räntespread och slutligen den faktor som var av primärt intresse – ekonomisk kris. För att testa detta empiriskt skapades modeller utifrån två olika linjära regressionsmetoder, varav den ena hade fixerade effekter. Modellerna med fixerade effekter var de bestämmande för studiens utfall. Studien visade empiriskt att krisens påverkan på SME:s kapitalstruktur var att företagen hade en högre skuldsättningsgrad under krisperioden. Mer specifikt indikerade resultaten på att företagen hade en högre grad av kortfristiga skulder under den ekonomiska recessionen. Vidare visade studien att flera av faktorerna hade en effekt på både kort- och långfristiga skulder. / Capital structure is how a business selects their mixture of debt and equity, and the financial theories that touches upon this subject is mostly developed from the larger corporations point of view. Small and medium sized enterprises (SME) constitutes approximately 99 % of all enterprises in Sweden, and therefore it’s important to understand how these businesses selects their capital structure. A period of economic crisis is problematic for enterprises to achieve capital in several aspects. The population in that said country is likely to be restrictive with their transactions, which implies a lesser flow of capital to the businesses. The lenders of capital tend to be more conservative in regards to the lending of credit. To this extent, SMEs will have less access to capital, and this is more problematic for small firms due to their relationship with lenders are often connected to larger agency costs and information asymmetry. How the capital structure for these small and medium sized firms affects during a period of economic crisis is a research area that is relatively uncharted – specially in the context of Sweden. Thus, the focus of this study is to examine how a period of crisis affects the capital structure of these small and medium sized enterprises during a period of crisis.The study involved 79 916 SMEs in Sweden during the period 2007 to 2015, and the examined period of crisis was the financial crisis that lasted through 2008 and 2009. To be able to determine how the crisis affected the capital structure several determinants that has a relationship with capital structure was problematized. The capital structure contains the firms total debt, which was divided into short- and long term debt. The determinants relationship with the short- and long term debt were the basis to study possible changes during economic crisis. The total debts were used to give support to the analysis. The determinates that were included in this study was: liquidity, profitability, asset structure, growth opportunities, size, the non-debt tax shield, term spread and finally the primary interest of this study – economic crisis. To test this empiricly, models were created using two different methods of linear regression, and one of these had fixed effects. The models with the fixed effects was the decisive models for the outcome. The study empirically shows that the crisis affected the capital structure of SME’s in regards to that they exhibited a higher debt ratio though the crisis. More specific, the results indicated that SME’s had a higher short-term debt ratio during the crisis than the rest of the macroeconomic periods. Furthermore, the results shows that several of the capital structure determinants had an effect on both short- and long-term debt. / <p>Betyg B, 170619</p>

Revisorer ställs ofta inför olika yrkesetiska dilemman då olika lösningar måste vägas mot varandra. Revisorns yrkesetiska regler anses då vara ett viktigt hjälpmedel. Det anses dock att ett yrkesetiskt problem inte kan lösas genom endast reglering då det är svårt att med hjälp av regler förhindra oetiskt handlande i praktiken. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida revisorers yrkesetiska resonemang skiljer sig mellan revisorer anställda i mindre- respektive större revisionsbyråer. Studien undersökte även om olika aspekter skiljer sig mellan revisorer i mindre- och större revisionsbyråer samt huruvida dessa påverkar revisorers yrkesetiska resonemang. För att besvara uppsatsens syfte har en empirisk undersökning i form av semistrukturerade intervjuer med revisorer från såväl mindre- som större revisionsbyråer genomförts. Studiens resultat påvisar att revisorers yrkesetiska resonemang skiljer sig mellan mindre- och större revisionsbyråer; dock inte på grund av revisionsbyrån storlek. En slutsats som kunnat dras av studiens resultat är att revisionsklientens storlek påverkar revisorers yrkesetiska resonemang. Större revisionsbyråer erhåller oftast större revisionsklienter vilket ställer högre krav på de yrkesetiska reglerna som tillämpas. / Auditors often find themselves in situations where different solutions must be weighed against each other. In such dilemmas, applying the auditors’ rules of work ethics can be helpful. It is considered that a professional ethical problem cannot be solved merely by regulation as it is difficult to solely use preventative measures to control unethical actions. The intention with the study was to investigate whether auditors professional ethical reasoning differs between auditors in smaller- or larger firms. The study has also explored the different circumstances facing auditors in smaller- and larger firms and whether these circumstances affect the reasoning of the auditors’ professional ethics. To address these questions, semi structured empirical interviews with auditors of both smaller- and larger firms have been conducted. The results suggest that auditors’ professional ethics reasoning differs between smaller- and lager firms, however, not solely because of the size of the firm; a conclusion that was drawn during the study was that the size of the audit client affects the professional ethical reasoning among auditors. Larger audit firms often hold larger audit client which increases the demand on the auditor’s professional ethic rules.

Bakgrund Hållbarhet är ett ämne som fått en central roll i dagens samhälle, inte minst inomföretagsvärlden. I och med att förväntningarna på dagens företag ökar när det kommertill att ta ett större samhällsansvar, följer därmed ökade åtaganden inom hållbarhet förföretag. Kunskapsläget vad gäller relationen mellan CSR och lönsamhet är idag splittrat.Tidigare studier har presenterat positiva, negativa såväl som neutrala samband varpå detär av hög relevans för fortsatt utveckling av kunskapsläget. Denna studie kommerav världens mest hållbara länder. Syfte Syftet med studien är att undersöka vilken påverkan svenska företags arbete medCorporate Social Responsibility, har på lönsamhet. Metod Studien tillämpar en kvantitativ metod och utgår från en positivistisk forskningsfilosofimed en hypotetisk-deduktiv ansats. Studien är en tvärsnittsstudie och har genomförtsmed hjälp av en surveyundersökning där informationen om företags arbete med CSRsamlats in med hjälp av enkäter. Vidare har sekundärdata i form av årsredovisningaranvänts för att beräkna nyckeltalen ROA, ROE och ROIC. Studien har använt godtagenmetod för analyserna genom bland annat stöd i tidigare forskning och med hjälp avstatistikprogrammet Minitab. Resultat &amp; slutsats tudiens resultat visar på både positiva, negativa och neutrala samband mellan de fyradimensionerna av CSR och lönsamhetsmåtten ROA, ROE och ROIC. Framför allt stacktvå resultat ut, vilka var H4 och H12, där positiva samband mellan den diskretionäradimensionen och lönsamhet mätt i ROA och ROIC kunde påvisas. Vidare kunde ävennegativa samband påvisas, dock med en låg förklaringsgrad varpå resultatet inte mednågon större säkerhet kunde styrkas. Sammantaget kan studien påvisa att företags arbetemed den diskretionära dimensionen i genomsnitt påverkar företags lönsamhet positivt.Svaret på frågan om vilken påverkan svenska företags arbete med CSR har pålönsamhet kan därför sammanfattas i att olika aktiviteter har olika effekt. Däremot drarstudien slutsatsen att företags diskretionära aktiviteter, såsom att skänka pengar tillvälgörenhet, har en positiv påverkan på lönsamhet och därför något som företag börfortsätta med då det gynnar både företaget och samhället i stort. / Background Sustainability has become a central role in today's society, not least in the companyworld. However, there are divided opinions about the view on Corporate SocialResponsibility. Some argue that companies need to divide their attention to all of theirstakeholders. Others argue that Corporate Social Responsibility does not go along withcompanies main task, which is to produce and generate maximum profit and in that waybe beneficial to society by offering more jobs, which in turn leads to more tax revenueand in the long run contributes to society. Previous research on the impact of CSRprofitability presents results pointing in different directions. Positive, negative as well asneutral impact has been demonstrated. This study will therefore examon profitability in the swedish context as Sweden has shown to be one of the world'smost sustainable countries. Purpose The purpose of the study is to investigate the impact of Swedish companies' work withCorporate Social Responsibility on profitability. Method The study applies a quantitative method and is based on a positivistic researchphilosophy with a hypothetico-deductive approach. The study is a cross-sectional studyand has been carried out with the help of a survey where the information aboutcompanies' work with CSR was collected with the help of questionnaires. Furthermore,secondary data has been retrieved from annual reports which have been used tocalculate the key figures ROA, ROE and ROIC. The study used an accepted method forthe analysis through the use of previous studies and with the help of the statisticsprogram Minitab. Result &amp; conclusion The study's result points toward positive, negative as well as neutral relationshipsbetween the four dimensions of CSR and the key figures ROA, ROE and ROIC. Inparticular, two results stood out, which were H4 and H12, where a positive relationbetween the discretionary dimension and profitability measured in ROA and ROICcould be demonstrated. Furthermore, negative relationships could also be demonstrated,albeit with a low degree of explanation. All in all, the study can show that thediscretionary dimension has a positive effect on companies' profitability. The otherindicators cannot prove the opposite with certainty. The answer to the question of whatimpact Swedish companies' work with CSR has on profitability can therefore besummarized in the fact that different activities have different effects. However, thestudy concludes that companies' discretionary activities, such as donating money tocharity, have a positive impact on profitability and therefore something that companiesshould continue with as it benefits both the company and society at large.

Bakgrund: Bolagsstyrelsens roll och ansvarsområde har länge varit föremål för diskussion. I Sverige kan man från ett legalt perspektiv se att övervakning av företagsledningen får en central roll. Ägare i svenska bolag har stor möjlighet att påverka styrelsens genom den svenska valberedningsprocessen. Ägare får genom denna process möjlighet att påverka styrelsens övervakningsförmåga genom hur de sammansätter styrelsen. Påverkar därmed vilken sorts ägartyp företaget har styrelsens förmåga att övervaka effektivt. Syfte: Uppsatsens syfte är att förklara hur olika ägartyper påverkar styrelsens förmåga att övervaka. Metod: Studien har genomförts med en deduktiv forskningsansats, där teorierna agentteori, resursberoendeteori och institutionell teori har använts för att göra en teoretisk modell som förklarar ägartypernas påverkan på styrelsens övervakningsförmåga. Denna kvantitativa studie genomfördes genom användningen av data om svenska börsbolags styrelser från 2022. Slutsats: Studien visar att ägartyper har en påverkan på styrelsens förmåga att övervaka. Denna påverkan görs både direkt och indirekt genom styrelsens sammansättning. Dock tyder även resultatet på att det är ägarkoncentrationen av ägartyperna som är anledningen till detta som stämmer överens med agentteorin. / Background: The role and area of ​​responsibility of the board of directors has long been the subject of discussion. In Sweden, from a legal perspective, it can be seen that monitoring of company management has a central role. Owners in Swedish companies have a great opportunity to influence the board through the Swedish election committee process. Through this process, owners get the opportunity to influence the board's monitoring ability by how they compose the board. Can what kind of ownership type the company has then affect the board's ability to monitor effectively. Purpose: The purpose of the paper is to explain how different ownership types affect the board's ability to monitor. Method: The study has been carried out with a deductive research approach, where the theories agent theory, resource dependence theory and institutional theory have been used to make a theoretical model that explains the influence of ownership types on the board's ability to monitor. This quantitative study was conducted by using data on the boards of Swedish listed companies from 2022. Conclusion: The study shows that ownership types have an impact on the board's ability to monitor. This impact is shown both directly and indirectly through the composition of the board. However, the results also indicate that it is the ownership concentration of the ownership types that is the reason for this, which is consistent with the agency theory.

År 2010 infördes en lag om frivillig revision i Sverige. Lagen innebär att företag som uppfyller minst två av följande gränsvärden får besluta om att inte ha någon revisor; högst 3 anställda, högst 3 miljoner i nettoomsättning och högst 1,5 miljoner i balansomslutning. Revision blev därmed frivilligt för mindre företag vilket medförde att företag numera kan välja vilka revisionstjänster som behövs för verksamheten. Detta innebär att företag behöver överväga kostnaderna mot fördelarna med revision. Tidigare forskning har bland annat sett fördelar med revision såsom en tillgång till expertiskunskaper samtidigt som revisionen även underlättar att få tillgång till externt kapital. Däremot har tidigare forskning främst studerat förhållandet i andra länder än Sverige, där många länder dessutom har högre gränsvärden än Sverige. Således kommer denna studie undersöka om tidigare forskning är applicerbar på svenska aktiebolag. Syftet med denna studie är att undersöka vilka företagskaraktäristika som kännetecknar svenska företag som har valt att använda frivillig revision. Detta görs dels i syfte för att öka kunskapen bland revisionsbolag om vilka gemensamma drag som finns för företagen som revideras och vilka företag som tenderar att bli deras kunder. Dels görs detta i syfte att bolag som omfattas av reglerna om frivillig revision ska få bättre förutsättningar att ta beslut avseende revisionsvalet. För att besvara syftet har en kvantitativ tvärsnittsstudie under 2019 genomförts med en deduktiv forskningsansats. Genom ett slumpmässigt urval samlas bolagsinformation in om 2130 företag som omfattas av reglerna om frivillig revision genom Business Retriever, kompletterat med företagens årsredovisningar. Bolagsinformationen analyseras därefter genom en logistisk regression som visar att tillväxt har en negativ påverkan på huruvida företag använder revision, och att företag använder revision i takt med att de blir äldre. Studien ger däremot inte stöd för att skuldsättning, lönsamhet eller storlek har någon påverkan på huruvida företag använder revision. Tidigare forskning visar sig därmed inte vara applicerbar för Sverige som har så pass mycket lägre gränsvärden än många andra länder. / In 2010, a law of voluntary audit was introduced in Sweden. The law implies that companies that meet at least two of the following limit values may decide to not have an auditor; a maximum of 3 employees, a maximum of 3 million in net sales and a maximum of 1.5 million in total assets. Auditing thus became voluntary for smaller companies, which means that companies nowadays can choose which audit services are needed for the business. This means that companies need to weigh the costs against the benefits of auditing. Previous research has, among other things, seen advantages of auditing such as access to expertise, while auditing also facilitates access to external capital. In contrast, previous research has mainly studied the relationship in countries other than Sweden, where many countries also have higher limit values than Sweden. Thus, this study will examine whether previous research is applicable to Swedish limited companies. The purpose of this study is to investigate which company characteristics that characterize Swedish companies that have chosen to use voluntary auditing. This is partly done with the aim of increasing knowledge among auditing companies about what common features exist for the companies being audited and which companies tend to become their clients. Partly, this is done with the aim that companies covered by the rules on voluntary audit will have better conditions to make decisions regarding the audit choice. To answer the purpose, a quantitative cross-sectional study will be conducted in 2019 with a deductive research approach. Through a random selection, company information is collected for 2130 companies covered by the rules on voluntary audit through Business Retriever, supplemented by the companies' annual reports. Afterwards, the company information is analysed through a logistic regression, which shows that growth has a negative impact on whether companies use auditing, and that companies use auditing, as they get older. However, the study does not support that leverage, profitability or size has any influence on whether companies use auditing. Thus, previous research turns out not to be applicable to Sweden, which has lower limit values than many other countries. (This paper is written in Swedish).

CSR är ett ämne där intresset växt mycket de senaste åren. Som ett resultat av det har implementeringen av socialt och miljömässigt ansvar blivit viktigt hos företag. Tidigare forskning visar att företagsstyrelsens värdegrunder samt visioner och därmed dess utformning kan ha en påverkan på hur väl de implementerar CSR. I takt med att CSR har fått större fokus har också intressenters krav på det ökat och blivit viktigt för att intressenter ska vara nöjda. Tidigare forskning har visat motstridiga resultat på hur olika styrelseattribut påverkar CSR-implementeringen. Forskning kring sambandet mellan CSR-implementering och kundnöjdhet har begränsats till länder eller branscher. Det saknas också forskning kring om CSR-implementering kan ha en medierande effekt mellan styrelsens sammansättning och nöjdheten hos intressentgruppen kunder. Studiens syfte är därför att analysera sambandet mellan styrelsens sammansättning i termer av kvinnor i styrelsen, företagsstyrelsens storlek, CSR-kommitté samt mandattiden för styrelsemedlemmarna och företagens CSR-implementering. Vidare analyseras om CSR-implementering påverkar kundnöjdheten samt om styrelsens sammansättning har ett samband med kundnöjdhet genom CSR-implementering som mediator. Studien har genomförts med ett deduktivt kvantitativt tillvägagångssätt där datainsamlingen genomfördes genom Refinitiv Eikon. Datainsamlingen gav 1004 företag, alla med GRI-rapportering. Insamlade data analyserades sedan genom multivariata regressionsanalyser som sedan ledde till en bekräftelse eller förkastning av hypoteserna. Resultatet av hypotestestningen visar i stort på motstridiga resultat jämfört med tidigare forskning eftersom alla utom en hypotes förkastades. I enighet med tidigare forskning, visar studien på att en CSR-kommittéer har en positiv påverkan på företags CSR-implementering. Hypotestestningen visar även att det inte finns ett medierande samband och att CSR-implementering inte kan förklara sambandet mellan styrelsens sammansättning och kundnöjdhet. / CSR as a subject has in the recent years sparked a lot of interest. As a result, the implementation of social and environmental commitments has become important in companies. Previous research have shown that the company board's values and visions, and thus its design, can have an impact on how well the companies implement CSR. As CSR has become more important, stakeholders' demands for it also increased and therefore it has become important for the companies to make sure the stakeholders are satisfied. Previous research has shown conflicting results on how different board attributes affect CSR implementation. There is also a lack of research on whether CSR implementation can have a mediating effect between the board attributes and the satisfaction of customers. Research on the relationship between implementation of CSR and customer satisfaction has been limited to specific countries or industries in previous research. The purpose of the study is therefore to analyze board attributes using the independent variables women's characteristics, board size, CSR committee and the tenure of the board members effects on CSR implementation. As well as analyze how CSR implementation have an impact on customer satisfaction and how the composition of the board impact customer satisfaction through CSR implementation as a mediator. The study has been conducted through a deductive quantitative approach where the data collection was gathered through Refinitiv Eikon. The data collection contained 1004 companies, all with GRI reporting. The collected data were then analyzed through multivariate regression analysis, which then led to a confirmation or rejection of the hypotheses. The results of the hypothesis testing largely show conflicting results compared to previous research as all but one of the hypotheses was rejected. In agreement with previous research, the study shows that the presence of CSR committees has a positive impact on companies' CSR implementation. The hypothesis testing also shows that there is no mediating relationship, and that CSR implementation cannot explain the relationship between board attributes and customer satisfaction.

Bakgrund: Denna studie är ett test av investeringsstrategi baserad på relativvärdering av multiplar. Den multipel som kommer att studeras som investeringsstrategi är Price-to-Book (P/B). Valet av multipel på P/B beror på att det är en väl omskriven multipel som fortfarande väcker frågeställningar avseende betydelsen av bokfört värde i kombination med marknadsvärde. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och analysera multipeln P/B som investeringsstrategi för aktier. Vidare syftar studien till att undersöka aktier med låga respektive höga P/B från de olika börslistorna Small, Mid och Large Cap på Stockholmsbörsen. Genomförande: Sex portföljer skapas baserat på låga respektive höga P/B från de marknadsvärdemässiga börslistorna Small, Mid och Large Cap på Stockholmsbörsen. Portföljerna ombalanseras årligen och följs mellan 2006 och 2016. Resultat: Fyra av sex portföljer har högre ackumulerad avkastning än jämförelseindex före och efter riskjustering. Dock hindrar svag statistisk evidens påvisande av överavkastning över tid. På motsvarande vis finnes svaga säkerställda skillnader i avkastning mellan låga och höga P/B. Ej heller förefaller det förekomma signifikanta skillnader i avkastning och risk mellan portföljer på Small, Mid och Large Cap. / Background: This study is a test of an investment strategy based on relative valuation of multiples. The multiple to be studied is Price-to-Book (P/B). P/B is chosen because although previously researched, the implications of book values paired with market values are still not well understood. Aim: The aim of this study is to examine and analyze the multiple P/B as an investment strategy for stocks. Moreover, this study intends to examine stocks with low and high P/B: s from the Small, Mid and Large Cap on the Stockholm Stock Exchange. Completion: Six portfolios are created based on low and high P/B: s respectively from the market value-based stock exchange lists Small, Mid and Large Cap on the Stockholm Stock Exchange. The portfolios are rebalanced annually and are followed between 2006 and 2016. Results: Four out of six portfolios exhibit higher levels of cumulative returns than the chosen stock index before and after adjusting for risk. However, weak statistical evidence prevent conclusive showings of excess returns over time. Similarly, we find weak support for differences in returns between low and high P/B: s. Neither does there seem to exist significant differences in return and risk between the Small, Mid and Large Cap.

The implementation of the IFRS framework in 2005 had a significant impact on the listed companies, as they became obligated to adhere to the new standard in preparing their consolidated financial statements. The new framework replaced annual amortization with regular impairment tests for goodwill. This shift provided management with the opportunity to influence the reporting to their advantage. The aim of this study is to examine the underlying factors that influence companies' decisions regarding goodwill impairments. Among the various factors that can affect goodwill impairments, four specific factors have been chosen for closer investigation in this study: CEO turnover, economic conditions, company size, and low profitability. In the present study, a quantitative method has been used to examine and analyze the research questions. Additionally, a deductive approach has been applied in the study. The data collected is based on annual reports from publicly traded companies listed on the OMX 30, OMXC25, OMXH25, and OSEBX 25 Oslo indexes between the years 2020-2022. The results of the study indicated that factors such as CEO turnover, economic downturn, or low profits did not have a significant impact on firms' decisions to write down goodwill. However, the results were more varied when it came to the factor of firm size. Two out of three statistical tests showed no significant relationship between firm size and goodwill impairments. However, the regression analysis suggested a possible significant relationship between the variables. / Införande av IFRS regelverk år 2005 hade en betydande påverkan på de börsnoterade företagen eftersom från denna tidpunkt blev de skyldiga att följa den nya standarden vid upprättandet av sin koncernredovisning. Det nya regelverket ersatte årliga avskrivningar med regelbundna tester för nedskrivning av goodwill. Detta innebar att företagsledningen fick möjlighet att påverka rapporteringen för sin egen fördel. Syfte med denna studie är att undersöka de bakomliggande faktorerna som påverkar företagens val av goodwillnedskrivningar. Av de olika faktorer som kan påverka goodwillnedskrivningar har fyra faktorer valts för att undersökas närmare i detta arbete. De faktorerna som ska undersökas är: VD-byte, konjunkturläge, företagets storlek samt lågt resultat.  I föreliggande studie har en kvantitativ metod använts för att undersöka och analysera forskningsfrågorna. Dessutom har en deduktiv ansats tillämpats i studien. Data som har samlats in baseras på årsredovisningar från börsnoterade företag på listor OMX 30, OMXC25, OMXH25 samt OSEBX 25 Oslo mellan åren 2020–2022. Resultaten från studier indikerade att faktorer som VD-byte, lågkonjunktur eller lågaresultat inte hade någon signifikant påverkan på förtegens beslut att skriva ned goodwill. Däremot var resultaten mer varierade när det gällde faktorn företagets storlek. Två av tre statistiska tester visat inget signifikant samband mellan företagens storlek och goodwillnedskrivningar. Dock visade regressionsanalysen på ett möjligt signifikant samband mellan variablerna

Bakgrund och problemdiskussion: Prissättningen av revisionsarvodet är komplext och kan påverkas av faktorer såsom klientens storlek och risk eller vilken revisionsbyrå som har anlitats. Tidigare forskning har visat att könsskillnader bland revisorer kan påverka revisionsarvodets storlek, där kvinnliga revisorer kan associeras med högre arvoden på grund av bland annat deras egenskaper, personlighetsdrag alternativt externa krav på mångfald från klienternas sida. Det finns en föreställning om att Sverige är mer jämställt jämfört med andra länder i Europa. Trots detta tyder forskning på att andra länder, som inte har ett lika högt jämställdhetsindex, har kommit längre gällande jämställdhet inom revisionsbranschen. Frågan som kan ställas är: påverkar den kvinnliga påskrivande revisorn revisionsarvodets storlek i Sverige och finns det således en kvinnlig premie på revisionsarvodet? Syfte: Syftet med studien är att förklara den kvinnliga påskrivande revisorns eventuella effekt på revisionsarvodet, i svenska börsnoterade bolag. Metod: Denna studie utgår från en deduktiv forskningsansats där tidigare forskning om revisionsarvodet samt befintlig teori om genus har legat till grund för studiens teoretiska referensram. Den teoretiska referensramen har sedan använts för att skapa en teoretisk modell, där förväntade samband om kvinnans direkta och indirekta samt bestämningsfaktorernas påverkan på revisionsarvodet presenteras. Denna teoretiska modell har sedan testats genom en kvantitativ forskningsmetod med empiriska data från svenska börsnoterade bolag. Datainsamlingen kommer från databaser såsom Datastream, Holdings, Business Retriever men även årsredovisningar, med fokus på år 2022. Slutsats: Det kan konstateras att den ojämna fördelningen, mellan kvinnliga och manliga påskrivande börsbolagsrevisorer, fortsatt består i Sverige. Trots detta finner vi inga signifikanta samband för kvinnans direkta och indirekta påverkan på revisionsarvodet. Med andra ord kan det konstateras att det inte finns någon skillnad i revisionsarvode mellan kvinnor och män och således existerar det ingen kvinnlig revisionspremie i Sverige. Däremot finner denna studie flertalet betydelsefulla samband mellan bestämningsfaktorerna och revisionsarvodet. Detta bekräftar att tidigare forskning om dessa bestämningsfaktorer till viss del även gäller i den svenska kontexten. / Background and problem: The pricing of audit fees is complex and can be influenced by factors such as client size and risk, or the choice of audit firm. Previous research has indicated that gender differences among auditors can impact the size of audit fees, where female auditors are associated with higher fees due to their attributes, personality traits, or external demands for diversity from clients. There is a perception that Sweden is more gender-equal compared to other European countries. However, research suggests that other countries, with lower gender equality indices, have made more progress in gender equality within the audit industry. The question that arises is: does the qualified female auditor affect the size of audit fees in Sweden, and thus, is there a female premium on audit fees? Purpose: The purpose of the study is to explain the potential effect of the qualified female auditor on the audit fee, in Swedish listed companies. Method: This study is based on a deductive research approach where previous research on audit fees and existing gender theory forms the theoretical framework of the study. The theoretical framework is then utilized to construct a theoretical model, presenting expected relations regarding the direct and indirect influence of women and determinant factors on audit fees. This theoretical model is subsequently tested using a quantitative research method with empirical data from Swedish listed companies. Data collection is sourced from databases such as Datastream, Holdings, Business Retriever, as well as annual reports, focusing on the year 2022. Conclusion: It can be noted that the uneven distribution, between female and male qualified auditors in listed companies, persists in Sweden. Despite this, we find no significant correlations for the direct and indirect influence of women on audit fees. In other words, it can be concluded that there is no difference in audit fees between women and men, and thus, there is no female audit premium in Sweden. However, this study finds several significant correlations between determinant factors and audit fees. This confirms that previous research on these determinant factors applies, to some extent, in the Swedish context.