Bakgrund: Sjukfrånvaron är ett fenomen som snabbt ökar i Sverige idag. Detta är något som kostar stora summor pengar varje år men trots detta finns relativt lite forskning på området. Den forskning som finns i området undersöker till stor del endast den långvariga sjukfrånvaron. Författarna av denna studie har tydligt identifierat en lucka i forskningen vad gäller kortvarig sjukfrånvaro. Syfte: Denna studie syftar därmed att undersöka storleken på avdelningen samt chefens kommunikation och interaktions påverkan på kortvarig sjukfrånvaro. Resultat: Undersökningen resultat är sammanställt ur dels en enkät som de anställda på tre avdelningar inom ett internationellt produktionsföretag fått besvara och dels tre intervjuer genomförda med en HR-chef och två chefer över avdelningarna. Resultatet blev att fem kategorikoder identifierades; Avdelningens storlek, Chefens kommunikation och interaktion, Frånvarokultur, Arbetsuppgifter och Hälsoarbete. Slutsats: Den främsta slutsats som denna undersökning resulterat i är att storleken på avdelningen påverkar de anställdas möjlighet snarare än deras tendens till att vara kortvarigt sjukfrånvarande. Den faktor som istället anses påverka den kortvariga sjukfrånvaron är hur chefen kommunicerar och integrerar med de anställda. Fokus bör därmed läggas vid denna faktor i försök att antingen minska eller kontrollera den kortvariga sjukfrånvaron på avdelningen / Background: Sickness absence is a phenomenon on a rise in todays Sweden. This is costing large sums of money every year, but despite this, there is relatively little research in the field. The current research has its focus, for the most part, on long-term sickness absence. The authors behind this study have therefore identified a clear gap of research regarding the shortterm sickness absence. Aim: With this study, the aim is therefore to examine the size of the workplace along with the managers communication and interactions effect on the short-term sickness absence. Results: The results of the study are produced through a survey to the employees of three departments within a international production company and through three interviews performed with a HR-manager and two managers over the departments. The study resulted in the identification of five category codes; The size of the department, The managers communication and interaction, Absence culture, Assignments and Health. Conclusion: The primary conclusion that this study result in is that the size of the workplace affect the employees possibilities rather than affecting their tendency to have short-term sickness absence. The factor which instead is considered to affect the short-term sickness absence is how the manager communicates and integrates with the employees. Therefore, the focus should be aimed at this factor in attempts to either decrease or control the short-term sickness absence at the workplace.

De granskningsmetoder som revisorer använder sig av kan delas in som riskbedömning, granskning av kontroller och substansinriktad granskning. Inom dessa tre typer finns ett antal olika typer av granskning som revisorer utför i sina revisioner. Denna studie är ämnad till att undersöka vilka granskningsmetoder som utförs utifrån olika variabler.   Detta är en kvantitativ studie med ett deduktivt angreppssätt som syftar till att undersöka frågeställningen “Vilka granskningsmetoder utförs vid en revision av bolag i olika storlek, med olika kvalitet på den interna kontrollen och om de har rådgivningsservice?” och har som syfte att undersöka andelen tid som revisorer ägnar åt granskningsmetoderna för att få kunskap om skillnader mellan de granskningsmetoder som utförs vid en revision av bolag i olika storlek, kvalitet på interna kontroller och rådgivningsservice. Detta undersöks genom att utgå från befintlig teori om de olika granskningsmetoderna och en webbenkät som skickas ut till alla auktoriserade revisorer i Sverige. Vidare bearbetas det insamlade data för att sedan analyseras och jämföras med den tidigare teorin inom området.   Studien undersöker om andelen tid som ägnas åt riskbedömning, granskning av kontroller och substansinriktad granskning påverkas av faktorerna klientens storlek, om klienten har interna kontroller av hög eller låg kvalitet samt om klienten har rådgivningsservice eller inte. Studien undersöker även om olika typer av granskning inom dessa tre grupper påverkas av dessa faktorer. I empirikapitlet och analyskapitlet visar det sig att granskning av kontroller påverkas och utförs i större utsträckning när klienten ökar i storlek samt att andelen tid ägnad för granskning av kontroller ökar när interna kontroller är av hög kvalitet. Rådgivningsservice påverkar inte andelen tid ägnad åt de olika granskningsmetoderna. Vissa resultat skiljer sig från tidigare forskning som menat att rådgivningsservice påverkar vilka granskningsmetoder som utförs. Även för storlek och interna kontroller skiljer sig resultaten till viss del från tidigare forskning som visat på en påverkan av både riskbedömning och substansinriktad granskning för interna kontroller och substansinriktad granskning för storlek.

No description available.

<p>Many companies have historically forced their interests through without any thoughts about the future needs of the humans and the society. In the last few years voices have been raised for a change, companies need to take their responsibility regarding sustainable development.</p><p>The purpose of the report is to describe and explain possible relations between sustainabil-ity performance of companies and profitability, valuation, industry and size respectively.</p><p>To be able to judge the sustainability performance of the companies Folksam (2006a) have been used. This is a solid investigation of the companies listed on the A- and O-lists of the Stockholm Stock Exchange by the end of 2005. The sustainability marks have been com-pared with the chosen key values for each hypothesis respectively. With this quantitative data as foundation, a quantitative approach and a deductive method have been used.</p><p>In the first area of the investigation, profitability, the authors found correlation for the main hypothesis between sustainability performance and “Return on Total Assets” through a statistical test. The level of significance was very good and the correlation was lightly positive. The sub hypothesises showed no significance why a conclusion of relationship could not be drawn. Earlier studies in the area have mostly reported about positive relations which consequently are not supported. Regarding company valuation, the p/e-ratio is the most used key value and has therefore been chosen as main hypothesis. This investigation showed the best possible level of significance and a good, negative correlation. Further on the sub hypothesis did not show any significance. As the p/e-ratio is the key value of most importance the authors states a relationship between sustainability performance and valuation. This conclusion is in line with the earlier Swedish report by Hassel et.al. (2005) but contradicts the result from several foreign studies. The third investigation about the re-lationship between sustainability performance and industry showed a significant relation-ship. The industries which had the best sustainability performance were the Forest industry followed by “Vehicles & Mechanical engineering”, “Building” and “Mining & Metal”. Among the worst placed were different service industries like “IT”, “Media & Entertain-ment” and “Services”. This supports the theories which state that those with the highest risk regarding the influence on the environment and human rights also perform the best sustainability work. The last investigation was about the relationship between sustainability performance and the size of companies. The correlation test showed a palpable relation which also corresponds with the theories in the area. The relationship between sustainability performance and company size is positive.</p> / <p>Många företag har historiskt drivit sina intressen utan vidare tanke på människors och jor-dens långsiktiga behov och resurser. De senare åren har röster höjts för att ändring måste ske, företag bör ta sitt ansvar vad gäller hållbar utveckling.</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara eventuella samband mellan företags håll-barhetsprestanda och deras lönsamhet respektive börsvärdering. Vidare ska eventuella samband mellan företags hållbarhetsprestanda och storlek respektive bransch undersökas.</p><p>För att kunna bedöma företagens hållbarhetsarbete har Folksams (2006a) rapport använts. Detta är en gedigen genomgång av företagen som var noterade på Stockholmsbörsens A- och O-lista vid utgången av 2005. Företagens hållbarhetsbetyg har jämförts med valda nyckeltal för respektive hypotes. Med denna kvantitativa data som grund har en kvantitativ ansats och vidare en deduktiv metod använts.</p><p>Vad gäller det första undersökningsområdet, lönsamhet, fann författarna genom statistiskt test korrelation för huvudhypotesen mellan hållbarhetsprestanda och ”Avkastning på Totalt kapital”. Signifikansen var mycket god och korrelationen var svagt positiv. Dock fanns ingen signifikans för någon av underhypoteserna varför en slutsats om samband inte kunde dras. Tidigare studier på området har till största del visat på positiva samband vilket därmed inte stöds. P/e-talet är det nyckeltal som är mest frekvent använt vid företagsvärdering och har därför valts som huvudhypotes. Detta test visade på bästa signifikans och en god, negativ korrelation och vidare visade underhypotesen ej på signifikans. Då p/e-talet är det nyckeltal av störst vikt så konstaterar författarna ett samband mellan hållbarhetsprestanda och värdering. Denna slutsats stämmer även väl överens med den tidigare svenska studien av Hassel m.fl. (2005) men sambandet är det motsatta i flera utländska studier. Den tredje undersökningen för studien var om sambandet mellan hållbarhetsprestanda och bransch och visade på tydligt samband. De som presterade bäst hållbarhetsarbete var skogsbranschen och därefter placerade sig ”Fordon & maskin”, ”Bygg” och ”Gruv & metall”. De sämst placerade var olika tjänstebranscher som ”IT”, ”Media & underhållning” samt ”Tjänster”. Detta stämmer väl överens med teorierna som talar för att de som har störst risk beträffande miljöpåverkan och mänskliga rättigheter också har den bästa hållbarhetsprestandan. Den sista undersökningen för studien var om sambandet mellan hållbarhetsprestanda och företagsstorlek. Korrelationstestet visade på tydligt samband vilket även stämde med de teorier som finns på området. Sambandet mellan hållbarhetsprestanda och storlek är positivt.</p>

Vårt syfte med denna studie var att studera förskollärares uppfattningar om barns delaktighet och inflytande i relation till barngruppsstorlekar i förskolans verksamhet. Vi genomförde en kvalitativ studie då vi intervjuade tio förskollärare för att ta del av deras uppfattningar om hur det fungerar i deras verksamheter. Vi såg tidigt under studiens gång att förskollärarna såg delaktighet och inflytande som två likvärdiga begrepp. De menar att utan delaktighet kan man inte få inflytande och utan inflytande kan man inte få delaktighet. Studiens resultat visade på att barns möjlighet att delta under demokratiska former i verksamheten påverkas i stora barngrupper, samt att förskollärarnas arbetssätt och förhållningssätt är av stor betydelse. Ett exempel på detta är att barns perspektiv kommer i skymundan då pedagogerna inte hinner med samtal och kommunikation med barnen. Likaså framkom det att värdegrundsarbetet i förskolan är en viktig aspekt för att barn ska ges möjlighet till delaktighet och inflytande, då ett fungerande värdegrundsarbete leder till en bra pedagogisk verksamhet. Något som respondenterna ansåg var svårt i de stora barngrupperna. / Our purpose of this study was to study preschool teachers' perceptions of children's participation and influence in relation to group sizes in preschool. We conducted a qualitative study where we interviewed ten preschool teachers to find their views on group sizes in their schools. We saw early in the study that the preschool teachers saw participation and influence as two equivalent concepts. They argue that without the participation one cannot have influence and without influence one cannot get participation. Study results showed that children's opportunity to participate democratically in preschool was affected in large groups, as well as preschool teachers working methods and approach is of great importance. An example of this is that the children’s sense of perspective is not fully fulfilled when the teachers don’t have time for conversation and communication. Likewise, it emerged that values in the preschool is an important aspect for children to be given the opportunity to participate and influence, since good values leads to good educational activities. The teachers felt that there were difficult to sustain good values in large groups of children.

År 2006 tillsatte regeringen en utredning som fick i uppdrag att föreslå de ändringar som år 2010 innebar att revisionsplikten för små företag avskaffades. När lagstiftningen trädde i kraft 1 november 2010, fick ca 72 % av de små företagen friheten att välja revision eller inte. Avskaffandet av revisionsplikten skulle enligt experter ge en negativ inverkan i revisionsbyråer, framförallt av tappade revisionsuppdrag vilket skulle medföra till en minskad omsättning. Det konstateras även att små revisionsbyråer som befinner sig i glesbygda områden kommer att vara de mest sårbara i förändringen. Svanström påpekar att de stora byråerna kommer att påverkas mindre då företag som anlitar de större bolagen indikerar ett seriöst tillvägagångssätt. Syftet med studien är att undersöka huruvida revisionsbyråer har förändrats sedan avskaffandet i olika områden för att upptäcka om de geografiska positionerna resulterar till någon skillnad. Vidare syftades studien att jämföra små och stora revisionsbyråer från de utvalda områdena.   Studien har genomförts genom en univariat analys av tre variabler från totalt 503 revisionsbyråer från Stockholm, Småland och Norrland. Författarna studerade och bearbetade variablerna enskilt för att sedan jämföra variablerna mellan de utsatta åren 2010, 2011, 2012 och 2015.   Referensramen har utgått ifrån kontingensteorin, teori om osäkerhet, finanskrisen samt tidigare forskningar i syfte att kunna analysera empirin samt besvara studiens frågeställningar. Undersökningen visar på att den geografiska positionen har små fördelaktiga skillnader med hänsyn till variablerna bland de studerade revisionsbyråerna. I Norrland har små revisionsbyråer har visat på mest fördelaktiga skillnader. I jämförelse mellan stora och små revisionsbyråer har små revisionsbyråer tenderat på bättre resultat sedan avskaffandet. / In 2006, the government appointed a commission whose job was to propose the amendments that was going to be finalized 2010 that meant that the audit requirement for small companies was abolished. When the legislation came into force November 1, 2010, approximately 72% of the small businesses got the freedom to choose whether to have audit or not.   The removal of the audit requirement would, according to experts, give a negative impact on audit firms, particularly that of losing audit engagement which would lead to reduced sales. It was also ascertained that small accounting firms who are situated in back countries will be the most vulnerable to change. Svanström notes that the big agencies will be less affected due to when companies hires the larger agencies, it indicates a serious approach.   The purpose of the study is to investigate how audit firms has changed since the removal of the audit requirement in different areas in order to discover whether the geographical positions do result in any difference. Furthermore this study is aiming to compare small and large audit firms from the selected areas.   The study was conducted through a univariate analysis of three variables from a total of 503 audit firms from Stockholm, Småland and Norrland. The authors studied and processed variables individually and then compared the variables between the subjected years 2010, 2011, 2012 and 2015.   The framework has been based on contingency theory, theory of uncertainty, the financial crisis and previous researches in order to analyze empirical data and answer the questions of this study.   The survey shows that the geographical position have small beneficial differences with respect to the variables of the studied audit firms. Data from the small audit firms in Norrland has shown the most advantageous differences. In the comparison between large and small audit firms, small audit firms showed more tendencies to better results since the removal of the audit requirement.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger i förskolan organiserar verksamheten utifrån barngruppens storlek och sammansättning för att skapa en verksamhet där barnen ges möjlighet till lärtillfällen. Vilka ställningstaganden tar pedagogerna när de organiserar verksamheten och vad är deras syfte med de val de gör? Denna studie bygger på metodtriangulering vilket i detta fall har inneburit observationer och kvalitativa intervjuer med förskollärare. I den här studien är resultatet bearbetat med inspiration av hermeneutiken, vilket innebär att den insamlade datan endast har tolkats och försökt förstås. Studien har genomförts på två olika kommunala förskolor i en kommun i mellan Sverige. Resultatet visar att enligt pedagogerna så har gruppens sammansättning större betydelse än antalet barn i gruppen. Utifrån sammansättningen av barn så väljer pedagogerna att organisera verksamheten så att det på olika sätt skapas lärtillfällen för barnen. Pedagogerna väljer i första hand att organisera barngruppen utifrån ålder för att lättare kunna anpassa aktiviteterna så att barn ges möjlighet till utveckling och lärande i en inspirerande lärmiljö. Något som framkom i resultatet var att barns vistelsetid på förskolan var en bidragande orsak till vilka ställningstaganden pedagogerna tog vid indelning av barngruppen. Vi hoppas med denna studie kunna inspirera verksamma pedagoger till att förstå vikten av att dela barnen i mindre grupper under dagen, för att på så sätt ge varje barn tid och möjlighet till utveckling och lärande. / <p>Godkännande datum:2019-01-04</p>

Under de senaste åren har olika företagsskandaler, både i Sverige och utomlands, varit ett uppmärksammat ämne i olika samhällsdebatter. Skandalerna har resulterat i att allmänhetens förtroende för svenskt näringsliv sjunkit. Denna förtroendeproblematik skapade behov av att reglera utövandet av bolagsstyrning, på engelska corporate governance. Kodgruppens uppgift är att utveckla den svenska Koden för bolagsstyrning som infördes 1 juli, 2005 och skall följas av bolag noterade på Nordiska börsen i Stockholm. I dagsläget omfattar Koden bolag noterade på Large Cap med hemvist i Sverige. Drygt ett och ett halvt år efter Kodens införande vill vi undersöka företagens attityd gentemot Koden. Vårt syfte är att ta reda på om det finns konkreta skillnader i attityden mellan små och stora företag, med olika ägarstrukturer och som verkar i olika branscher. Uppsatsen bygger på det hermeneutiska synsättet, då vi har utgått från regelverket och därefter jämfört det empiriska materialet från de bolag vi valt att granska. Våra kvalitativa undersökningar ligger till grund för vår uppsats, eftersom att vi har valt att göra en grundligare undersökning av ett få antal företag. Den teoretiska referensramen i uppsatsen innefattar corporate governance, agentteorin, intressentteorin samt den svenska ägarteorin, vilka samtliga kan kopplas till Svensk kod för bolagsstyrning. Det empiriska materialet är en sammanställning av telefonintervjuer med sakkunniga respondenter med varierade befattningar på fyra noterade bolag, vilka har varit involverade i den företagsinterna implementeringen av Koden. De företag vi har valt att intervjua verkar samtliga i olika branscher, är olika stora och skiljer sig åt i sin ägarstruktur. Deras attityd till Svensk kod för bolagsstyrning har, beroende på dessa tre faktorer, skilt sig åt. I vår undersökning har det framgått att skillnaden främst baseras på företagens storlek och ägarstruktur. Branschtillhörigheten spelar en mindre roll för företagens attityd till Koden. / Uppsatsnivå: C

Denna studie undersöker det kortsiktiga och långsiktiga värdeskapandet av 28 respektive 26 avknoppningar på den svenska marknaden utförda mellan januari 2000 och juni 2017. Undersökningen finner att moderbolagen i genomsnitt genererar en signifikant positiv kumulativ abnorm avkastning över en tredagarsperiod vid annonsering om 4,1%. Studien undersöker även huruvida det finns en skillnad i kortsiktig abnorm avkastning beroende på graden av informationsasymmetri hos moderbolaget samt om moderbolaget knoppar av en relativt stor eller relativt liten del av verksamheten. Ingen signifikant skillnad finnes i abnorm avkastning för någon av variablerna. Den genomsnittliga abnorma avkastningen för de avknoppade bolagen upp till ett år efter avknoppningen uppgår till 30,9% och 32,7% justerat enlig Fama och Frenchs (1993) trefaktormodell respektive Carharts (1997) fyrfaktormodell. Moderbolagen finner studien inte visa någon signifikant abnorm avkastning över samma tidsperiod.

Utflyttningar av huvudkontor ökade kraftigt i Sverige under slutet av 1990-talet och medförde en stor debatt i det svenska näringslivet. Ämnet fick även ökad uppmärksamhet i ekonomisk forskning eftersom det befarades leda till långsiktiga negativa effekter för samhället. Frågan om företagens huvudkontor aktualiserades återigen under 2017 med en rad uppmärksammade fall, bland annat Nordeas flytt från Sverige. Behovet av studier som följer upp huvudkontorens lokalisering och de bakomliggande drivkrafterna ansågs därmed fortfarande vara lika aktuellt och nödvändigt. Därför bestämde vi oss för att studera vad som hänt med huvudkontorens lokalisering under 2010-talet och särskilt drivkrafterna för lokaliseringen baserade på företagens berättelser. Undersökningen bestod av två delar. Den första delen var en upprepad tvärsnittsstudie och huvudkontoren kartlades för företagen på Veckans Affärers (2018) lista över Sveriges 500 största företag. Likt tidigare studier undersöktes drivkrafterna ägarstruktur, skatter, branschtillhörighet och storlek. I undersökningens andra del undersöktes drivkrafterna närmare genom att följa upp alla de företag som flyttat sitt huvudkontor till eller från Sverige sedan 2010. Detta hade inte gjorts i tidigare studier. Första delen av undersökningen visade att 30 procent av företagen hade sina huvudkontor utomlands. Detta innebar en minskning sedan 2010 och nivån var även under den som uppmättes vid millennieskiftet. Vidare visade undersökningen att ägarstruktur utgjorde den enskilt starkaste drivkraften för huvudkontorets lokalisering. Undersökningen visade också att det svenska ägandet fortfarande dominerade bland de största företagen i Sverige. Nivån av utlandsägande konstaterades vara fortsatt stabil. Det tidigare dominerande ägandet från USA hade dock upphört och istället hade det europeiska ägandet ökat. De nationaliteter som var mest framträdande som ägare till de största företagen i Sverige år 2019 var Nederländerna och Luxemburg. Detta förklarades som en följd av uppköp och förvärv, men ägande från dessa länder var främst skattemässigt motiverande vilket kunde påstås ligga bakom ökningen i andelen utlandsägda företag med huvudkontor i Sverige. Dock kunde undersökningen inte fastslå skatter som en drivkraft för huvudkontorens lokalisering. Utifrån undersökningen kunde inte branschtillhörighet fastslås som en drivkraft för huvudkontorets lokalisering, däremot fanns skillnader mellan olika branscher. Inom bank och finans, fastighet samt mediebranschen fanns inget eller endast ett fåtal företag som lokaliserat huvudkontoret utomlands. Vidare visade undersökningen att företagets storlek inte var en drivkraft för huvudkontorens lokalisering. Undersökningens andra del visade att samtliga företag som flyttat sina huvudkontor till Sverige sedan 2010 kunde kopplas till ägande och handlade om en återflyttning tillbaka till Sverige. Ett av fallen utmärkte sig dock genom att ägarförändringar utlöst flytten av huvudkontoret, men lokaliseringen i Sverige förklarades inte av ägarens nationalitet. Även de företag som flyttat sina huvudkontor från Sverige sedan 2010 kunde förklaras av ägandeförändringar, men motiverades även av förbättrade regelverk och skatter.