This study concerns political communication in general, and right-wing populist PR in particular. Research shows that the role of mass media in liberal democracies has changed as a result of emerging social- and alternative media. Political parties no longer need news media to spread their agenda, which proves an opportunity for right-wing populist parties to reach a broader audience. This study aims to determine how The Sweden Democrats, as Sweden’s largest right-wing populist party, communicate through the use of PR-activities. Building on existing work on the content of populist communication, this study aims to show not only what the party communicate but also how they communicate. The ambition is to enable a discussion on the possible effects of right-wing populist communication in liberal democracy.   Based on Habermas’ theory of the public sphere, a critical discourse analysis was carried out on two of the Sweden Democrat’s PR-activities. Analysis on the examples demonstrates use of a populist discourse as well as the use of manipulative persuasive strategies. The results indicate that right-wing populist communication have a negative effect on democracy. The Sweden Democrats utilize discontent and fear as a foundation for totalitarian reasoning, through a use of strategy that neglects the value of democracy. Based on the results the public sphere is recommended as a normative vision for political debate. Further research is needed on how right-wing populist parties communicate in Sweden and internationally, as well as how the use of strategic communication can be transformed to better serve democratic politics.

In the last couple of years, the amount of commercial messages in our society has increased steadily which in turn has made us humans very critical against all kinds of advertising. Brand researcher Douglas B. Holt even claims that this directly threatens brand's trustworthiness. As a backlash and result of this situation, a couple of companies has begun to change the way they communicate to the big audience through the TV or computer screen - so-called native advertising or narrativity. A Swedish company that has been specially noticed for its commercials is Telenor with its campaign “Telenorfamiljen” where we get to follow an ordinary family through life where different kinds of technical products are used to ease life.  The purpose of this essay is to take a closer look at how Telenor strategically have chosen to build up their commercial campaign by narrative perspectives with the help of semiotic tools. The material, consisting of three chosen commercials from the campaign, was analyzed with a combined narrative and semiotic method with a primary focus on the narrative.  The result did not only show an appliance of the narrative, but also how Telenor has taken advantage of the tools that the narrative offers. This has been done to credibly give the recipients a story that they can relate to. Furthermore, the narrative elements seem to have been selected with great care since each part is individually significant and influences the story as a whole if it was being replaced. Neither Telenors logotype, products and services were given much visual attention which in turn proves how Telenor wants to be seen as a brand that focuses on the individual and its everyday life rather than its own gain.

Platsannonser är medveten kommunikation från arbetsgivare med avsikten att framförallt locka nya medarbetare, men fungerar även som marknadsföring av den rekryterande organisationen. I platsannonser är efterfrågan på personliga egenskaper hos den som ska anställas ett vanligt förekommande fenomen. Dessa egenskaper är av intresse i denna studie. ”Personliga egenskaper i platsannonser” är en kvantitativ innehållsanalysstudie av platsannonser från media och kommunikationsområdet där förekomsten av efterfrågade personliga egenskaper är vad som analyseras. Studien syftar till att belysa hur platsannonser kan ses som strategiska i sin kommunikation i form av att efterfråga personliga egenskaper. Hur denna efterfråga ser ut och om det finns någon skillnad mellan storstad och landsbygd i Sverige kommer utredas. För att ta reda på vilka personliga egenskaper som efterfrågas oftast utformades ett kodningsschema och 654 platsannonser samlades in från Arbetsförmedlingen jobbförmedlartjänst Platsbanken. De 20 mest efterfrågade egenskaperna från dessa genomgick sedan ett chi2-test för att se om det fanns någon statistisk signifikant skillnad mellan kommuner i storstad och landsbygd eftersom storlek på kommun kan ha betydelse för hur arbetet utförs. Teorierna som studien baseras på är strategisk kommunikation och femfaktorteorin eller big five teorin som den heter som den heter på engelska. Dessa teorier visar på varför en platsannons kan ses som strategisk kommunikation och hur personlighet utgör en aspekt i rekryteringsprocessen. Femfaktorteorin bygger på att människans personlighet bygger på de fem faktorerna. Dessa faktorer består av adjektiv som beskriver personlighet, såsom t.ex. ansvarsfull, nyfiken och noggrann Alla människor har mer eller mindre av dessa faktorer. Studiens resultat visar att vissa personliga egenskaper efterfrågas mer frekvent än andra och från ett femfaktorteoretiskt perspektiv är vissa av dess faktorer mer förekommande än andra. Vilket i sin tur pekar på att platsannonser är strategisk kommunikation. Det fanns skillnader mellan storstad och landsbygd i vilka egenskaper som efterfrågas men likheterna var fler än olikheterna. Den vanligaste personliga egenskapen som efterfrågades i det insamlade materialet var strukturerad. Denna egenskap tillhör personlighetsfaktorn samvetsgrannhet. Att inneha mer av faktorn samvetsgrannhet är en bra indikation på framtida yrkesmässiga lycka, nöjdhet och prestation.

This study analyses the marketing communication of Systembolaget. The material is the organization's last three tv-commercials. The aim of the study is to problematize the marketing communication of Systembolaget since it is a non-profit organization owned by the government. The organization exists to keep the alcohol consumption in control and to reduce the alcohol-related problems in society. The three latest tv-commercials of Systembolaget are analyzed through a multimodal critical discourse analysis as both theory and method. The language is critically reviewed through relevant tools. In MCDA the language includes both the expressions in writing and verbal, and also visual signs. The material is divided in three themes: alcohol as something exclusive, alcohol as something humorous and the contra wise language of Systembolaget. A study of this phenomenon helps to clarify how Systembolaget can be marketed even though the organization has no purpose to make financial profit. The study also describes how the two research fields marketing communication and strategic communication are connected. The results show how the social responsibility by the government does not show clearly at the same time as humor is used to catch the attention of the public. / I den här studien analyseras Systembolagets marknadskommunikation. Materialet är organisationens tre senaste reklamfilmer. Studien syftar till att problematisera Systembolagets marknadskommunikation då de är en icke vinstdrivande organisation och ägs av staten. Organisationen finns till för att hålla alkoholkonsumtionen under kontroll och därmed minska de alkoholrelaterade problemen i samhället. Systembolagets tre senaste reklamfilmer analyseras. Detta sker med hjälp av multimodal kritisk diskursanalys (MCDA) som både teori och metod. Språket granskas kritisk med hjälp av relevanta analysverktyg. I MCDA innefattar språk både det som uttrycks skriftligt och verbalt samt visuella tecken. Materialet delas in i tre teman: alkohol som något exklusivt, alkohol som något humoristiskt och Systembolagets tvärtomspråk. En studie av Systembolagets marknadskommunikation bringar klarhet i hur Systembolaget kan marknadsföras trots att organisationen inte har till syfte att gå med ekonomisk vinst. Vidare i studien beskrivs det hur de två forskningsfälten marknadskommunikation och strategisk kommunikation hör samman. Resultatet av studien visar hur Systembolagets samhällsansvar av staten inte framgår på ett tydligt sätt samtidigt som humor används för att fånga publikens uppmärksamhet.

Legitimacy is something all organizations aims for and much research has been done on gaining legitimacy among profit-making companies, but much less research has been done on nonprofit organizations and their legitimacy. Therefore this study will address this gap between charity organizations, which are nonprofit companies, and their legitimacy. The purpose of this study is to find the rhetorical strategies that ‘Sverige för UNHCR’ applies when communicating via Instagram to gain or maintain legitimacy. This essay's two research questions are; Firstly, what rhetorical strategies does ‘Sverige för UNHCR’ apply when communicating externally via Instagram? Secondly, what strategies for gaining and maintaining legitimacy can be found in the Instagram posts, and how are they related to the specific rhetorical strategies? In order to answer the outline research questions, qualitative methods were used. The empirical material was collected by using a rhetorical analysis of image and text published by ‘Sverige för UNHCR’ on Instagram. These qualitative methods became the base in which this essay gathers and analyses data. The theoretical framework of this study consists of classical rhetoric, visual rhetoric, legitimacy theory and legitimacy strategies. When analysing the empirical material in relation to the theories it proves how rhetoric methods shape the Instagram publications, and in turn shows how the organization works with legitimacy. This study shows that Sverige för UNHCR uses four main rhetorical strategies. It can be concluded that these rhetorical strategies helps the organization to gain and maintain pragmatic and moral legitimacy through different legitimacy strategies by Suchman (1995). / Legitimitet är något alla organisationer strävar efter och mycket forskning har gjorts på legitimitetsbyggandet hos vinstdrivande företag. Betydligt mindre forskning har gjorts på ideella organisationer och deras legitimitet. Denna uppsats förväntas studera denna forskningslucka mellan välgörenhetsorganisationer, som ingår i den ideella sektorn, och legitimitet.   Syftet med studien är att identifiera organisationen Sverige för UNHCR:s retoriska strategier på sin digitala plattform Instagram för att skapa eller upprätthålla legitimitet. Uppsatsens två frågeställningar lyder;  För det första, vilka retoriska strategier använder sig Sverige för UNHCR av sin externa kommunikation på Instagram? För det andra, vilka strategier för skapande och upprätthållande av legitimitet kan utläsas i Instagram-inläggen, och hur är de relaterade till specifika retoriska strategier? Forskningsfrågorna i studien har besvarats genom att tillämpa kvalitativa metoder. Det empiriska materialet har samlats in genom en retorisk analys av bild samt text av Instagram inlägg publicerade av Sverige för UNHCR. Dessa kvalitativa metoder blir således uppsatsens insamlings- och analysmetod. Studiens teoretiska ramverk består utav klassisk retorik, bildens retorik, legitimitetsteori samt legitimitetsstrategier. Dessa teorier sätts i relation till analysen av empirin för att förstå hur retoriken tar sin utformning i publikationerna på Instagram samt för att kunna se hur organisationen arbetar med legitimitet. Denna studie kan urskilja fyra retoriska huvudstrategier som Sverige för UNHCR använder sig av. Slutsatsen visar på att dessa retoriska strategier hjälper organisationen att skapa och upprätthålla pragmatisk samt moralisk legitimitet genom Suchmans (1995) legitimitetsstrategier.

<p><p><strong>Purpose:</strong><p>The purpose of this paper is to investigate and clarify some of the factors that influence organizations to adopt or reject the social media, and if the emergence of social media influenced the organization's communication.</p><p><strong><p>Metohodology:</p></strong></p><p>A qualitative methodology has been used to execute the study. The source has been semi structured interviews with chosen representatives from several organizations.</p><p><strong><p>Theoretical perspective:</p></strong></p><p>The theoretical basis for the execution of the methodology is based on the provisional theoretical demarcation uses and gratifications theory. For analysis diffusion of innovations theory is applied.</p><p><strong><p>Emperical findings:</p></strong></p><p>The empirical material includes interviews with representatives from twelve selected organizations, defined as companies in the industry and authorities, in seven different industries.</p><p><strong><p>Conclusion:</p><p> </p></strong>The main factors affecting an adoption of social media is the organization’s open structure, the ability to see opportunities with social media and that they are seen as a natural part of development in the communications field. The main factors affecting a rejection of social media is ignorance, the organization's governance and that there must be a need that social media can fill. Neither users nor non-users believe that social media can replace traditional media. They are a complement to existing media, where the oral personal communication is superior to other forms.</p></p></p>

The purpose of this paper is to examine how LKAB are portrayed in the newspaper Dagens Nyheter (DN). The methods that were used were: Critical Discourse Analysis (CDA) combined with Critical Linguistic Analysis. These were used since they help to reveal the structures and unconscious meaning and power of word. It gives the tools to see how authority, power and meaning of words are constructed during social practice of the way they are used. To complement the method the theories that’s used are discourse analysis since CDA is both a method and a theory. A theory concerning journalism has also been included for the paper.As a result of the analysis, it shows that LKAB is portrayed as a large company with huge amount of economic resources. In articles with a positive attitude against the company they are regarded as a strong and active company in the Swedish economy during the financial crisis that generates a lot of money for the Swedish state. Articles that portrait LKAB in a negative way, regards them as a company that with the power of the state are allowed to look past the individuals that lives near the mines or the environment as long as it generates money for them and the state. The people living near the mines will have to accept the thing that’s happening to them. This paper also shows that the articles that were analyzed, all of them confirm and legitimize the power to certain sources used for facts which confirms that journalists needs certain sources to appear as secure but that also let the sources with power keep their power.

The purpose of this study is to see how five different local radio stations, P4, within the public service organization Sveriges Radio communicate with their listeners through Facebook and how they differ from each other. We have also studied how the radio stations follow Sveriges Radios’ policies for socialmedia usage and how the communication through Facebook can benefit thetraditional radio. Our study contains a combination of quantitative content analysis with qualitative interviews. We studied the five stations’ Facebook pages from for the quantitative content analysis and interviewed those who were responsible for the social media pages, such as web editors and channel managers. Our conclusions are that the P4-stations communicate through Facebook to create a dialogue with the listeners and to reach two-way communication; the stations published mostly written updates that encouraged interactivity. The P4-stations work coherently with their Facebook pages although some differences have been detected. The stations strategies match overall the guidelines for social media usage in the handbook published by Sveriges Radio. Facebook can be used to reach new target groups for the traditionalradio channel, as well as immerse the relationship between the existing loyal listeners and the radio station.

Syftet med den aktuella studien är att se om kommunikatörer i offentlig sektor arbetar strategiskt med kommunikation och på så sätt bidrar till den egna organisationens måluppfyllelse och effektivitet.  Frågeställningarna är: Arbetar kommunikationsfunktioner och kommunikatörer inom kommuner, landsting och myndigheter strategiskt med kommunikation? Är strategiska arbetsuppgifter prioriterade och är kommunikationsfunktionerna bra på att utföra dessa uppgifter? Har kommunikationsfunktionerna och kommunikationsansvariga de förutsättningar som krävs för att de ska kunna arbeta strategiskt med kommunikation? Den teoretiska ramen utgörs av en sammanfattning av litteratur och tidigare forskning om stra­teg­isk kommunikation, organisationers mål och kommunikation samt av kommunikations­funk­tioner och professionen. För studien valdes en kvantitativ metod, en surveyundersökning. Två versioner av en enkät togs fram och skickades via e-post till organisations­chefer respektive kommunikationsansvariga vid samtliga av Sveriges kommuner, landsting och myndigheter. Totalt skickades 1 082 enkäter, bortfallet var 2 procent och svarsfrekvensen 65 procent. Resultaten visar att organisationschefer och kommunikationsansvariga anser att kommunikation bidrar till målen. Kommunikationsansvariga anser också att de och deras funktioner arbetar strategiskt med kommunikation och att deras ledningar förväntar sig det av dem. Sett till detta skulle svaren på de inledande frågeställningarna vara att kommunikationsfunktioner och kommunikatörer i offentlig sektor arbetar strategiskt med kommunikation, och att de har bra förutsättningar att göra det. Riktigt så enkelt är det dock inte. Övriga resultat i studien ger en annan och mer diversifierad bild. Dessa resultat visar till exempel att: Kommunikatör är fortfarande ingen profession. Yrket saknar en samlad kunskapsbas, högre akademisk utbildning och avgränsningar mot andra yrken. Så gott som alla offentliga organisationer har insett värdet av att ha kommunikatörer. Samtidigt är kommunikationsfunktionerna ofta stabsfunktioner med lite resurser. Kommunikatörer är inte delaktiga i beslutsfattande i någon större utsträckning. De flesta kommunikationsfunktioner har de strategiska arbetsuppgifterna. De är dock inte så prioriterade och kommunikationsfunktionerna är inte så bra på att utföra dem. Mer produktionsinriktade uppgifter är högre prioriterade, liksom uppgifter som har med bilden av organisationen att göra. Att planera kommunikation och att vara ett stöd till andra i organisationen är strategiska uppgifter som är prioriterade och som kommunikationsfunktionerna är bra på. Utvärdera och följa upp kommunikationsinsatser är en uppgift som inte är så prioriterad och som kommunikationsfunktionerna inte heller är särskilt bra på att utföra. Det är flera som inte har de strategiska uppgifterna kopplade till omvärlden. Uppgifterna bedöms inte heller som så viktiga och kommunikationsfunktionera är inte särskilt bra på att utföra dem. / The aim of this study is to see if Swedish organizations are working strategically with communication and thus contributes to the organization’s achievements and efficiency. A quantitative methods were used, a survey. Two versions of a questionnaire was created and sent via email to the organization’s managers and communication managers in all of Sweden’s municipalities, county councils and government agencies. The results show that organizational managers and communications managers believe that communication contributes to the goals. Communications managers also believe that they and their functions are working strategically with communication and that the management expect them to. Based on this the answers to the initial questions would be that communicators in the public sector is working strategically with communication, and that they have good conditions to do so. But it isn’t that simple. Other results provide a different and more diverse picture. These results are, for example: Communicator is still not a profession. It lacks a comprehensive knowledge base, higher academic qualifications and boundaries against other professions. Almost all public organizations have realized the value of having communicators. But the functions often have little resources. Communicators are not involved in decision-making in any significant way. Most communication functions have the strategic tasks. However, they are not a priority and communication functions are not so good at performing them. More production-oriented tasks have higher priority, as well tasks related to the image of the organization. Planning communication and to be a support to others in the organization are strategic tasks that are prioritized and that the communication functions are good at. Evaluate and follow up communication efforts as well as tasks linked to the outside world are not prioritized and the communication functions are not particularly good at performing them. There are also functions that do not have the strategic tasks linked to the outside world.

The purpose of this study is to analyze which communication strategies andinformation- and communication channels that Gällivare municipality should useunder the urban transformation to communicate with the citizens. The studyconcentrates on the age-groups 16 – 24, 25 – 44, 45 – 64 and people that are 65 yearsand older. This selection has been made as a segmentation of the citizens and is oneof the essay questions which refers to study the channels that each age-groups prefer.The study is a quantitative one and is based on a questionnaire survey directed to thecitizens and it’s 85 people who participated. The result of the survey have beenanalyzed with theories like Grunigs two-way symmetrical model, theories forcommunication in public sector and theories for the most common media channels asface-to-face communication and internet.The analysis shows that Gällivare municipality should use a communication strategythat is intended to surprise the citizens, becase the survey showed that there’s a fairlylow commitment for questions of the urban transformation. The strategy is alsouseful when the survey showed that the citizens believe that the promises in theinformation of Gällivare municipality aren’t kept, which could have resulted that theybecame passive and now they have to wake up from that state of mind. It also showsthat the age-group 16-24 years concider internet as a channel for information andsocial media as the most popular communication channel. Rest of the age-gropusprefer printed information. But the opinion for the communication channels differsbetween the group 25 – 44 years and the two others. The first mentioned considers emailas the channel they want to communicate with the municipality unlike the agegroups45 – 64 and 65 and older that prefers face-to-face communication.