Det som ska undersökas i den här studien är medarbetarnas upplevelse av att arbeta på distans och hur ledarskapet påverkas i koppling till distansarbetet samt om distansarbetet leder till att medarbetarnas motivation i sitt arbete påverkas negativt. Studiens frågeställningar lyder: Vad har den digitala kommunikationen bidragit med utifrån medarbetarnas perspektiv? Vilka skillnader finns det mellan att jobba hemifrån respektive från kontoret utifrån medarbetarnas perspektiv? Hur uppfattar medarbetarna relationen till sina chefer utifrån den långvariga digitala kommunikationen? Metoden som har använts för att få svar på frågeställningarna var en semistrukturerad intervju med totalt fem medarbetare från en och samma organisation, som agerade som respondenter. Respondenterna har då alltså gått från att jobba heltid på kontor, till att ta jobbet hem och jobba heltid på distans. Det empiriska materialet tolkades genom två teoretiska utgångspunkter och en begreppsapparat. Det sistnämnda innefattar organisationskommunikation, socialkonstruktivismen och digital kommunikation. Resultatet visade att det finns både möjligheter och svårigheter med långvaraktig digital kommunikation som hanteras internt mellan medarbetare och chefer. Medarbetarna visar både belåtenhet och missnöjde med att arbeta hemifrån, samt att man ser att ledarskapskvaliteten försämras något i samband med distanseringen.

Problemformulering och syfte: Relationen mellan kommunikatörer och journalister har under lång tid betraktats som ett “Love-Hate relationship”. Det har gjorts mångfalden studier på detta ämne och varför det ser ut som det gör. Det som blir av intresse är att se hur denna relation ser ut inom kommuner och lokaltidningar. Där kommunikatören i fråga kanske har en personlig relation till journalisten på lokaltidningen. Eller om relationen ser ut som det gör inom den privata sektorn där det finns en vinstdriven aspekt av det kommunikativa arbetet. Denna studie syftar till att hitta och analysera det väldigt speciella och komplicerade förhållandet mellan PR-utövare och journalister inom kommunen och lokaltidningen inom kommunen. Hur behåller de sin professionalism när de interagerar med varandra? Hur ser den relationen ut? Metod och material: Som metod i denna studie valdes semistrukturerade intervjuer som form då författarna vill ha en insikt i upplevelser och erfarenheter får de två olika yrkesgrupperna. Frågorna utgick från ett frågeformulär och följdfrågor ställdes vid behov för att förtydliga eller utveckla ett svar. Dessa intervjuer delades upp i fem journalister på Sundsvalls tidning och fem kommunikatörer på Sundsvalls kommun. De teorier och modeller som är aktuella för denna studie är yrkesetik och yrkesroll och Agenda-Setting theory (dagordningsteorin). Huvudresultat: Det studien hittade gällande relationen mellan kommunikatörer och journalister var att båda sidor kom väl överens och kunde samarbeta. Man skulle kunna säga att båda sidorna är i synergi med varandra. Båda sidor var tydliga med skillnaderna mellan sina yrkesroller. Journalisterna beskrev sin egna yrkesroll med stora ord, kommunikatörerna ansåg också att sin yrkesroll var viktig men inte i samma grad som journalisterna beskrev sin. Yrkesetiken hade även journalisterna bättre koll på i jämförelse med kommunikatörerna. I sin beskrivning var journalisterna tydligare än kommunikatörerna när det gällde att förklara hur man tänker och arbetar kring sin yrkesetik.

Studien syftar till att undersöka SIS ungdomshem Stigbys organisationskultur och hur Stigby presenteras i Jönköpingsposten och Jnytt. Detta jämförs även med hur SIS ungdomshem Fagared presenterats i Göteborgsposten och Göteborgstidningen, SIS är Statens Institutionsstyrelse. Studien tar avstamp i kritisk realism och undersöker SIS Stigbys organisationskultur kopplat till CSR. Studien problematiserar även mediernas makt i samhället och medialiseringens påverkan för organisationer som Stigby. Studien berör även mediediskurser och har en diskussion kring stereotyper i medietexter. Metoder som använts är djupintervjuer, diskursanalys, deltagande observation och go- along intervjuer. Slutsatserna är att det är viktigt att ha så lite glapp som möjligt mellan profil, image och identitet. En organisations identitet kan inte toppstyras utan framkommer i en dynamisk process mellan organisation och omvärlden. Stigby har arbetat bra med att ta fram en representativ värdegrund men har lyckats mindre bra med att få samtliga medarbetare med sig i processen. Studien kommer fram till att de kan bli bättre på att kommunicera ut det arbetet och sociala ansvaret de tar för att skapa en mer nyanserad bild av verksamheten. Detta för att kunna skapa så stora möjligheter till att bedriva en så god vård som möjligt. Studien kommer även fram till att media använder sig av stereotyper i representationerna av ungdomarna som vårdas inom SIS vilket kan ha negativa effekter för SIS och i förlängningen för ungdomarna.

This thesis aims to analyse Vladimir Putin’s strategic use of communication in his interview with Tucker Carlson in February of 2024. The research questions intend to identify the use of such strategies and how they are used to further strengthen Putin’s political agenda. The interview was studied together with a theoretical framework consisting of propaganda analysis, narrative analysis and critical discourse analysis of which all were abetted with one of Lukes’ three faces of power. Previous research has shown how dictators have used propaganda to both legitimize their current position and justify actions. These findings concur with the result found in this thesis, but the studied material also proved to contain a more offensive and hostile strategy. The results consequently gave some insight into how Putin, and other dictators, can use media to strengthen their positions of power and legitimize military interventions. But it also demonstrated how language can be operated to produce mistrust and possibly weaken opponents.

På grund av att dagens samhälle kantas av ett informationsöverflöd måste organisationer hitta andra vägar för att träffa rätt med sin kommunikation. Tidigare kommunicerades varumärkens budskap ut via traditionella medier men nya trender har medfört nya kommunikationsmetoder som sponsring via idrottsarenor med olika kommunikativa målsättningar. Då mycket av den tidigare forskningen på kommunikation via idrottsarenor har ett internationellt perspektiv med kommersiella aktörer tar denna studie istället avstamp i Sverige med hopp om att bidra med ett nytt perspektiv. Syftet med studien är att skapa ökad förståelse för kommersiella, kommunala och ideella aktörers kommunikativa arbete med arenasponsring. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ metod använts i form av samtalsintervjuer. Samtalsintervjuerna har genomförts med sju strategiskt utvalda respondenter som verkar inom kommersiella, kommunala och ideella organisationer och som fick avge sin syn på fenomenet arenasponsring. Resultatet visar att organisationernas arbete med att kommunicera via en idrottsarena handlar dels om att namnsätta en arena, dels att kommunicera på plats i arenan eller i egna kanaler samt genom att ha egna relationsskapande aktiviteter i anknytning till arenan. Genom arenasponsringen så kan de skapa kännedom om sitt varumärke, öka försäljningen och skapa relationer med sina intressenter. Trots att arbetet med kommunikationen via arenasponsringen är likvärdig för den övervägande delen av respondenterna skiljer sig dock deras incitament åt. Gemensamt för den övervägande delen av respondenterna är att de belyser det faktum att genom arenasponsringen så gagnar de stor publicitet i media.

<p>Målet med studien är tudelat. Å ena sidan är det en granskning av den strategiska kommunikationens utveckling och utbredning inom den svenska elitfotbollen; hur den allsvenska kommunikationen har förändrats de senaste åren med framförallt fokus på medierelationer och kommunikationsplanering. Å andra sidan är det en studie av informatörsprofessionens utbredning, eller den kommunikationsstrategiska utbredningen. Studien har som syftet att bidra till ett outforskat område inom den svenska fotbollsforskningen.</p><p> </p><p>Genomförandet av studien har skett på två olika sätt. För det första har vi granskat relevant forskning om strategisk kommunikation. För det andra har vi utfört expertintervjuer med personer som är insatta i svenska elitklubbar, ansvariga hos sponsorerna till svensk elitfotboll samt med journalister som har kontakt med klubbarna i sitt arbete.</p><p> </p><p>Den teoretiska delen i studien består av ett ställningstagande till vad vi anser vara strategisk kommunikation och varför den är så essentiell att arbeta med, inte minst inom sport. Vi applicerar argument från vetenskapliga artiklar med egna erfarenheter för att kunna styrka varför strategisk kommunikation är viktig inom svensk elitfotboll. Det teoretiska underlaget ger sedan utrymme för en analys av den allsvenska kommunikationen.</p><p> </p><p>Studien visar att de allsvenska elitfotbollsklubbarna, som för ett par år sedan befann sig i vad vi kallar ett nolläge vad gäller kommunikationsstrategiskt arbete, har påbörjat sin kommunikativa utveckling. Klubbarna har gått från ett slutet och otillgängligt förhållningssätt till att bli mer öppna och tillgängliga för sina intressenter. Inte minst på grund av den symbios de lever i: medierna behöver fotbollen och vice versa. Samtidigt har flertalet av de allsvenska klubbarna utvecklat kommunikativa planer, något som är en nödvändighet för att kunna implementera kommunikationen i en organisation. Klubbarna, medierna och allsvenskans sponsorer är samtidigt överens om att kommunikationsarbetet behöver förbättras ytterligare. Bland annat behöver de klubbar som saknar planerad kommunikation prioritera kommunikationsarbetet för att inte förlora i slagkraft gentemot de andra klubbarna. Samtidigt krävs det att informatörerna inom klubbarna får en mer central roll i föreningen. Vidare visar studien att klubbarna är mer förberedda när det gäller att hantera kriser och skandaler. Där har planeringsarbetet prioriterats i en högre utsträckning. Samtliga klubbar har en idé till hur de ska arbeta vid en kris. Däremot saknar några av dem en nedskrivet krisplan, vilket bör upprättas i samtliga föreningar. Slutligen visar studien att informatörsprofessionen breder ut sig på ett nytt område. Informatören har tagit fotbollsdomänen i besittning. Det är en utveckling som kommer att fortsätta då fotbollsklubbarnas intressenter ställer krav på en förbättrad kommunikation. I och med omvärldens krav och klubbarnas beroende av dem kan man inte blunda för att den kommunikativa utvecklingen inom Allsvenskan kommer att fortsätta.</p>

Följande studie syftar till att undersöka den interaktion som följer två kommunikationsstrategier på resebolaget TUI:s Instagramkonto och faller inom det medie- och kommunikationsvetenskapliga fältet. För att uppfylla studiens syfte utformas en huvudfråga och två stödfrågor, som utgör utgångspunkten för uppsatsens resultat- och analysdel. Dessa frågor är: - Hur ser interaktionen ut mellan TUI och dess följare på Instagram? - Hur arbetar TUI med rotationskuratering respektive kommersiell kuratering på Instagram? - Hur skiljer sig interaktionen åt mellan dessa två kommunikationsstrategier? Det ramverk som studien vilar på är teorier kring strukturer i sociala medier, avsändare, word of mouth och visuell kommunikation. Studiens metod är kvalitativ och genom en netnografisk observation studeras kommunikationsstrategierna rotationskuratering, där en anställd kuraterar (skapar) innehållet veckovis, och kommersiell kuratering, där huvudkontoret kuraterar innehållet. Det insamlade materialet analyseras genom en semiotisk bildanalys och en tematisk textanalys. Studien visar att TUI vid kommersiell kuratering använder ett opersonligt textspråk, som kan liknas vid redaktionellt skrivet material, och bilderna är av hög kvalitet. Följden av detta blir kortfattade och opersonliga kommentarer, där fokus ofta ligger på bilden. Följarna omnämner (taggar) andra användare i stor utsträckning vilket leder till interna konversationer följarna emellan i kommentarsfältet. Vid rotationskurateringen använder TUI istället ett mer avslappnat språk, där kuraterarens personlighet tydligt framkommer. Detta genererar kommentarer av mer personlig karaktär, där följarna ställer frågor till TUI och delar med sig av egna erfarenheter. Slutsatserna är att rotationskurateringen resulterar i en mer personlig interaktion, vilket stärker relationen mellan TUI och följarna, medan den kommersiella kurateringen leder till en större delning samt att större fokus läggs vid bilden. / This study falls within the field of media and communication, and aims to research two different communication strategies on the travel company TUI’s Instagram page, as well as the interaction that these strategies result in. In order to fulfill the purpose of the study the following research questions have been defined:  - What kind of interaction is displayed on TUI’s Instagram page, between the corporation and their followers? - How is TUI working with rotation curation versus commercial curation on Instagram? - How does the interaction differ between these two communication strategies? The study is based upon theories about structures in social media, the sender, word of mouth and visual communication. A qualitative method has been used and through a nethnographic observation on rotation curation, where an employee curates the content, and commercial curation, where the head office curates the content, the outcome of both strategies have been studied. The results of the study are interpreted through a semiotic analysis of the images and a thematic text analysis. The study shows that TUI, when using commercial curation, adopts a strict and impersonal way of writing and uses high quality images. Brief and less personal comments, that often revolve around the images, is the resulting fallout. Sharing posts by tagging other Instagram accounts is also common. During the rotation curation, however, a more casual way of writing is being used and the curator’s personality is prominent. This results in comments and interaction of a more personal nature, where the followers ask questions and share personal experiences with TUI. In conclusion, the rotation curation results in a more personal interaction, in which the relationship between TUI and the followers improves, while the commercial curation results in greater sharing and comments focusing on the content of the images.

Målet med studien är tudelat. Å ena sidan är det en granskning av den strategiska kommunikationens utveckling och utbredning inom den svenska elitfotbollen; hur den allsvenska kommunikationen har förändrats de senaste åren med framförallt fokus på medierelationer och kommunikationsplanering. Å andra sidan är det en studie av informatörsprofessionens utbredning, eller den kommunikationsstrategiska utbredningen. Studien har som syftet att bidra till ett outforskat område inom den svenska fotbollsforskningen.   Genomförandet av studien har skett på två olika sätt. För det första har vi granskat relevant forskning om strategisk kommunikation. För det andra har vi utfört expertintervjuer med personer som är insatta i svenska elitklubbar, ansvariga hos sponsorerna till svensk elitfotboll samt med journalister som har kontakt med klubbarna i sitt arbete.   Den teoretiska delen i studien består av ett ställningstagande till vad vi anser vara strategisk kommunikation och varför den är så essentiell att arbeta med, inte minst inom sport. Vi applicerar argument från vetenskapliga artiklar med egna erfarenheter för att kunna styrka varför strategisk kommunikation är viktig inom svensk elitfotboll. Det teoretiska underlaget ger sedan utrymme för en analys av den allsvenska kommunikationen.   Studien visar att de allsvenska elitfotbollsklubbarna, som för ett par år sedan befann sig i vad vi kallar ett nolläge vad gäller kommunikationsstrategiskt arbete, har påbörjat sin kommunikativa utveckling. Klubbarna har gått från ett slutet och otillgängligt förhållningssätt till att bli mer öppna och tillgängliga för sina intressenter. Inte minst på grund av den symbios de lever i: medierna behöver fotbollen och vice versa. Samtidigt har flertalet av de allsvenska klubbarna utvecklat kommunikativa planer, något som är en nödvändighet för att kunna implementera kommunikationen i en organisation. Klubbarna, medierna och allsvenskans sponsorer är samtidigt överens om att kommunikationsarbetet behöver förbättras ytterligare. Bland annat behöver de klubbar som saknar planerad kommunikation prioritera kommunikationsarbetet för att inte förlora i slagkraft gentemot de andra klubbarna. Samtidigt krävs det att informatörerna inom klubbarna får en mer central roll i föreningen. Vidare visar studien att klubbarna är mer förberedda när det gäller att hantera kriser och skandaler. Där har planeringsarbetet prioriterats i en högre utsträckning. Samtliga klubbar har en idé till hur de ska arbeta vid en kris. Däremot saknar några av dem en nedskrivet krisplan, vilket bör upprättas i samtliga föreningar. Slutligen visar studien att informatörsprofessionen breder ut sig på ett nytt område. Informatören har tagit fotbollsdomänen i besittning. Det är en utveckling som kommer att fortsätta då fotbollsklubbarnas intressenter ställer krav på en förbättrad kommunikation. I och med omvärldens krav och klubbarnas beroende av dem kan man inte blunda för att den kommunikativa utvecklingen inom Allsvenskan kommer att fortsätta.

Denna studie handlar om hur forskning kommuniceras utifrån forskarens perspektiv och kontexten är Landstinget i Jönköpings län. Enligt högskolelagen finns det ett krav på att forskare i universitetsvärlden ska samverka med det omgivande samhället, informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta, den så kallade tredje uppgiften. Syftet med studien är att undersöka vilken syn forskare inom Landstinget i Jönköpings län har på den tredje uppgiften och hur kommunikation tillämpas i samband med forskningsfrågor. Landstinget i Jönköpings län ser sig som ett forskningslandsting och effekten av forskningen ska på relativt kort tid kunna komma patient och verksamhet till nytta. Därför är kommunikationsaspekten intressant.Studien utgår från sändarens perspektiv och har en kvalitativ ansats, sex disputerade medarbetare inom landstinget med olika yrkesbakgrund har intervjuats. Den teoretiska grunden finns inom forskningsområdet Public relations (PR) och intresseområdet strategisk kommunikation. En forskande medarbetare inom landstinget har en fot i verksamheten och en annan i akademin. Arbetet med den tredje uppgiften ses till viss del som en naturlig del av vardagen då forskaren redan är en del av det omgivande samhället, det vill säga den kliniska vardag där han eller hon är verksam som läkare, sjuksköterska eller inom något annat vårdyrke. Men samverkans- och spridningsfrågor kräver utöver det en strategi och kunskap om kommunikation för att ge resultat.Synen på forskningskommunikation bland landstingets forskare kan sammanfattningsvis beskrivas enligt följande fyra punkter: Den tredje uppgiften är viktig. Vilja att arbeta med uppgiften finns hos forskarna. Behov av en fördjupad kunskap inom ämnet forskningskommunikation finns. Tiden är en begränsande faktor i samverkans- och spridningsarbetet. Forskningskommunikation upplevs ha flera positiva effekter: kommunikationen med olika målgrupper öppnar upp för nya relevanta forskningsfrågor, den tredje uppgiften kan leda till deltagande i nya forskningsmiljöer och forskningsprojekt, öka möjligheterna för fortsatta anslag, uppmärksamhet i media och nya karriärvägar kan öppnas. Det finns en önskan om att ge något tillbaka, forskningsresultat ska återkopplas till finansiären och inte minst komma patient och verksamhet till nytta.Respondenterna är till viss del självkritiska och efterlyser mer kreativitet och större kunskap om forskningskommunikation. Många gånger fastnar kunskapen i forskarvärlden och den egna yrkesgruppen. Det är lätt att förbise andra målgrupper som politiker, allmänhet, patienter, närstående och media. Respondenterna uppskattar när forskningen de medverkat till väcker intresse och upplever att det finns en efterfrågan på deras medverkan. De ställer gärna upp om möjligt, när de blir tillfrågade att medverka. Däremot kan tidsfaktorn begränsa initiativet att själv bjuda in sig eller fundera över målgrupper, det vill säga det strategiska förarbetet. Oavsett om hindret är avsaknad av tid eller praktiska förutsättningar är det betydelsefullt att forskaren får bästa möjliga stöd från organisationen. Att forskare bör erbjudas kurser i forskningskommunikation för en större färdighet föreslås i såväl studiens teori- som empiridel, liksom att strategisk och praktisk support från informatörshåll är önskvärd för att uppnå en framgångsrik forskningskommunikation.

With the increased volume of commercial content online, some news sites have adopted so-called native advertising on their websites to convey marketing messages more discreetly. As an increased share of advertising budgets is spent on this form of advertising this essay aims to examine its news consumer’s attitudes towards the phenomenon. The research was carried out through a qualitative study where news consumers discussed their attitudes in two separate focus groups. This was analyzed with the help of the previous studies Advertisement - an uninvited guest? and Banner Blindness as well as theories including theory of science hermeneutics, reception analysis, convergence culture, brand schema, advertising schema and ad- brand attitude.The results show that in most cases native advertising is met with indifferent attitudes but in some cases also confusion, which could lead to negative attitudes towards the ad and the news site. The respondents mostly had a scientism towards native ads but because they don´t intend to pay for their news their attitudes are more indifferent than negative. However most of the respondents experienced a so called third-person effect which means that they think they’re not affected by ads, but others are. They say that their generation is the hardest group to fool. Thus this thesis concludes that the most favorable ads were technology- and channel driven, which is a form of semi native ads. This is making it a little less native and more recognizable as a commercial message