No description available.

The Swedish Environmental Protection Agency (Naturvårdsverket) has overseen the implementation, evaluation and development of the environmental political decisions in Sweden since 1967. In 1999 one “generation goal” (the general direction of the environmental politics) and fifteen “environmental quality goals” was installed to guide their work, in 2005 a sixteenth goal was instated. These goals (except for one) are supposed to be met in 2020. This is a study from a communication perspective of these goals and The Swedish Environmental Protection Agency’s role based on the theoretical concepts issue arena, stakeholder thinking, network, translation and mass communication. The method used is critical discourse analysis which focuses on how we understand, relate to and value different aspects of reality. The way political goals about the environment are written has implications on our relationship with nature and how we choose to govern it. The analysis shows, in line with previous studies on environmental policy documents, that the economical and human-centred discourses dominate. Ecological metaphors and expressions are mostly allowed within the discourse ecological modernisation. What differs from previous studies is that the growth discourse and the neo-liberal discourse are somewhat challenged and that the economical and human-centred discourses are questioned in some cases. The main conclusions are that more ecological discourse should be implemented in the translations of the political goals to gradually change the way we value and relate to nature and thereby create solutions that are sustainable long term. The Swedish Environmental Protection Agency also should not back away from expressing the ethical responsibilities we have to restore and protect nature.

Ekofeminism figurerar i både politiska och filosofiska sammanhang och är en ideologi som kombinerar feminism med miljöpolitik. Den bygger sin ideologi på att motarbeta ett patriarkalt förtryck mot både kvinnor och natur och säger att detta förtryck härrör från en historisk föreställning om kvinnan som stående närmare naturen. Den vita mannens självupphöjande till Gud under industrialismen använde denna historiska föreställning i ett rättfärdigande av ett maktutövande gentemot både kvinnor och natur som sägs leva kvar i allra största grad än idag. Genom att betrakta hur svensk tryckt press framställt ekofeminism mellan åren 1995-2016 har denna uppsats ämnat utröna om detta maktförhållande lever kvar och hur det tar sig uttryck. Uppsatsen undersöker även om det medieras en diskurs om ekofeminism i svensk tryckt press. Centrala frågeställningar: Hur framställs ekofeminism i svensk tryckt press mellan åren 1995-2016 ? Vilka maktstrukturer framträder runt ekofeminism och vilka personer kommer till tals? Varför skrevs inget alls om ekofeminism under 5 av de 11 undersökta åren ? Metoder: För att ta reda på detta har denna uppsats använt sig av triangulering som övergripande metod innehållande en kvantitativ analys, innehållsanalys och analys av visuell kommunikation. Slutsatser: Denna uppsats kommer fram till att förtrycket lever kvar och visar sig tydligt i relationen mellan svensk tryckt press och ekofeminism. Ekofeminismen framställs som svårbegriplig för allmänheten och blandas ofta ihop med särartsfeminism i vad som tycks vara ett strategiskt syfte att genom desinformation utöva förtryck. / The silent years: ecofeminism in Swedish printed press 1995-2016 Ecofeminism figures in both political and philosophical contexts and is an ideology that combines feminism with environmental policy. It builds its ideology to counteract a patriarchal oppression against both women and nature, saying that this oppression stems from a historical perception of the woman standing closer to nature. The self-elevation of the white man to God during the industrialism era used this historical image in the justification to exercise power towards both women and nature, which is said to be ongoing to the greatest extent today. By considering how Swedish printed press depict ecofeminism between the years 1995-2016, this paper has been designed to determine if this relationship of power remains and define how it is expressed. The essay also investigates whether a discourse on ecofeminism is mediated in Swedish press. Central Issues: How is ecofeminism produced in Swedish printed press between 1995 and 2016? What power structures appear around ecofeminism and who get their voices heard? Why was nothing written about ecofeminism for 5 of the 11 investigated years? Methods: To find this out, this essay has used triangulation as an overarching method containing quantitative analysis, content analysis and analysis of visual communication. Conclusions: This essay indicate that the repression remains and becomes evident in the relationship between Swedish press and ecofeminism. Ecofeminism is expressed as difficult for the public and is often confused with specificity feminism in what appears to be a strategic goal of repression by means of disinformation. / <p>Betygssättande lärare: Per Vesterlund. Formell examinator för kursen: Eva Åsén Ekstrand.</p>

Studien undersöker tre strategiskt valda Facebook-kampanjer där projektledarna blivit intervjuade om deras uppfattningar av kampanjerna. Fyra grupper undersöktes sedan med fyra deltagare i varje för att se hur denna publik uppfattade kampanjerna. Därefter jämfördes skillnader och likheter i uppfattningarna mellan projektledarna och den utvalda publiken. I studien undersöks även vad båda parter anser karaktärisera en lyckad Facebook-kampanj. Teorierna som används är technology-image expectancy gap teorin som uppmärksammar hur publikens förväntningar kan mötas upp av organisationen och virtuellt kampanjskapande samt marknadsföring i sociala medier. Kvalitativa analyser av projektledarna och den valda publiken har genomförts för att undersöka skillnader och likheter i deras uppfattningar av de utvalda kampanjerna och vad de anser karaktäriserar en lyckad Facebook-kampanj. I analysen av resultatet kunde vi utifrån teorierna hitta skillnader och likheter i projektledarnas och publikens uppfattning av de kampanjer vi undersökte. När det kom till uppfattningarna kring vad som karaktäriserar en lyckad kampanj på Facebook var deras åsikter till största del lika med undantaget att projektledarna även poängterade omvärldsbevakning som en viktig del i kampanjskapandet på Facebook. Vi såg i resultatet att det fanns ett gap mellan projektledare och publiken i den mån att det inte handlar om att skapa den häftigaste kampanjen bara på Facebook då publiken genom andra medier påverkas att interagera med organisationen och därmed ser nyttan med att delta i kampanjen. Intressant och anpassat innehåll för publiken är faktorer som ger spridning på Facebook men främst genom andrahandskällor som exempelvis nyhetsinslag eller videoklipp från externa webbplatser, vilket tyder på att andra medier bör bearbetas under kampanjen. Främst ska kampanjen vara till nytta för publiken i form av underhållning eller en tjänst. Kampanjen bör även väcka en viss nyfikenhet hos publiken genom igenkännande av en produkt eller en känd person. Dagens kampanjer kräver ett gediget förarbete med omvärldsbevakning av publikens intressen vilket kan generera ett intressant innehåll och kunskap för dem som jobbar med kampanjen. Detta följs av omfattande realtidskommunikation med publiken.

No description available.

The tsunami in Thailand in 2004, 9/11 and hurricane Katrina in New Orleans 2005 are all reminders that no organization is immune to crises, which also means that all organizations should be prepared and know how to handle a crisis if one was to occur.   A case study has been conducted, on a crisis regarding a fire that occurred on the 31st of July 2014 in Västmanland, Sweden. Through Qualitative interviews empirical data was gathered and then analyzed together with our theories and previous research. The purpose of the study is to analyze how the municipalities affected and the County Administrative Board of Sweden handled and communicated with/to the public during the fire that spread in Västmanland 2014.   Our study shows that a risk analysis and analysis of surroundings is crucial in anticipating a crisis event and that it is essential for organizations to undergo training to prepare organization members on how to handle a crisis. Another conclusion is that the need for information is large during a crisis event and grows throughout the entire course of the crisis. The crisis that we studied had a lack of information, but at the same time the public’s need for information is a need that can’t be satisfied during a crisis. And if the organizations concerned do not satisfy the public’s need for information, rumors will start to disseminate to cater to the public’s needs. Rumors have always been a part of crisis communication but has with today’s technologies assumed a digital form which means that they can spread to a wider group of people. The digital and social media constituted of an essential tool for the affected stakeholders crisis communication and the local radio played an important role in managing the crisis.

Studien undersöker samt diskuterar vilka kommunikationsstrategier ideella organisationer använder för att nå externa intressenter och svarar på följande frågor: Vilka kommunikationsstrategier använder ideella organisationer för att nå externa intressenter? Finns likheter respektive skillnader i hur ideella organisationer kommunicerar, vilka? Studiens teoretiska ramverk bygger på ideella organisationers möjligheter samt utmaningar med perspektiv på strategisk kommunikation. Den primära metod som används är en kvalitativ textanalys av Cancerfondens samt Ung Cancers hemsida då vi granskar hur organisationerna strategiskt arbetar i sin kommunikation. Textanalysen kombineras med kvalitativa samtalsintervjuer och används som komplement för att lyfta samt stödja resonemang. Resultatet visar att Cancerfonden och Ung Cancer på olika vis är duktiga kommunikatörer inom ramen för ett gott anseende. Cancerfonden med fokus på forskningsfinansiering och kunskapsspridning är transparenta och konsistenta i sin kommunikation då statistiska redogörelser och resultat genomsyrar hemsidan. Ung Cancer låter på ett systematiskt sätt integrera frivilliga i kommunikationsprocessen och gör sig mer mottaglig samt öppen för dialog med externa intressenter, vilket resulterar i mer intima relationer med medlemmar. Vad som förenar organisationerna är deras initiativ att göra skillnad. Trots lika engagemang mynnar deras visioner ut i olika spår därmed krävs olika kommunikationsstrategier i den externa kommunikationen.

Detta är en fallstudie om svenska polisens kommunikation under och efter reformen som implementerades 1 januari 2015. Området som avhandlas är legitimitet och förtroende i relation till kommunikationsprocesser för organisationer inom den offentliga sektorn. Organisatoriska förändringar inom den offentliga sektorn sker kontinuerligt och påverkar samhället mer eller mindre drastiskt. Forskning visar att sättet dessa förändringar kommuniceras påverkar förutsättningar för förtroende samt legitim maktutövning. Ändå har kommunikationen i fallet med reformen inom Polismyndigheten präglats av intern splittring och icke konsekventa budskap vilket studier visar påverkar förutsättningar för förtroende negativt. För att komma åt polisens kommunikation har forskning om kommunikativa strategier samt rättfärdigande använts. Forskningen i studien cirkulerar kring kommunikativa strategier, ryktes-hantering, new public management samt uppsatsens använda teori för analysen Orders of worth som handlar om rationalitetsprinciper och rättfärdigande. Vilka principer och värden som betonas spelar en avgörande roll för polisens kommunikation och dess utfall. Fallstudien genomfördes via en kvalitativ textanalys av Polisförbundets ordförande Lena Nitz uttalanden och pressmeddelanden samt polisens kommunikationspolicy. Regeringens styr- och policydokument för polisen har använts som referenspunkt för kommunikationen och polisens mandat. Intervjuer med Lena Nitz samt politisk sakkunnig Johan Moström har bidragit till studien i form av kontext och förtydliganden. Resultatet av analysen visar hur polisen använder sig av flera olika kommunikativa strategier och principer vid sitt rättfärdigande. Kommunikationen går därmed att sammanfatta som icke-konsekvent och föränderlig. Mest framträdande är skillnaden från rättfärdigande i linje med det allmänt bästa till ett större fokus på rättfärdigande i linje med ryktes- och identitetshantering. Den röda tråden genom kommunikationen visar sig dock vara ett fokus på rättfärdigande genom de civilas princip (det allmänt bästa) vilket enligt använd teori skapar förutsättningar för förtroendeskapande samt legitim maktutövning.

The aim of this study is to contribute with knowledge regarding how artificial intelligence (AI) can be used as a tool for communicators, as well as what impact the use of AI will have on the field of strategic communication in Sweden. By using a qualitative interview method, we have captured the knowledge and speculations in this subject amongst four prominent professionals within the field of communications who also have knowledge and experience with AI. The results showed that AI can be used as a useful tool in a variety of communicational tasks including data collection, automatization of communication, curation and production of media content. AI implementation will affect strategic communications, as it will become more about the users experience and service design, as well as representing and creating trust for the organization. Coveted competencies within the field will be skills such as human interaction and strategic thinking, to complement the shortcomings of AI.

Public diplomacy is a form of diplomatic activity aimed at communicating directly with foreign publics. In light of the technological developments of recent decades, digital tools and platforms have transformed the field of public diplomacy and became a significant force in shaping the diplomatic field. Sweden is a country with a strong international presence, where public diplomacy is a prioritized field for the Ministry for Foreign Affairs. This study contributes to the limited research on Swedish public diplomacy strategy by analyzing the way in which Sweden’s four core values are communicated in the digital sphere. The analysis is conducted in two segments. First, the Swedish public diplomacy strategy is examined. Secondly, using Critical Discourse Analysis, twelve articles published on the website for Swedish Foreign Policy Stories were analyzed. The analysis shows that the core values are incorporated in the texts. The values are not stated overtly, but strong indications in the discourse can be found suggesting their relevance. The size of the sample is not large enough to allow for generalizations of the findings. The study concludes that except for discourse, other elements, such as the visual semiotic choices also contribute to the communication of Sweden’s four core values.