Cybercriminals' digital threats to security are increasing, and organisations seek smarter solutions to combat them. Many organisations are using artificial intelligence (AI) to protect their assets. Statistics show that the adoption of AI in cyber security worldwide has grown steadily over the past few years, demonstrating that more and more companies are searching for more effective methods than traditional ones. At the same time, some are cautious about its implementation. Previous research shows this is a topic of discussion in the cyber security branch. Researchers seek to understand further how AI is used, uncovering how it may benefit security and the challenges organisations face. Sweden is a country known for its high level of technological advancement and innovation, and it has seen a particularly significant increase in the integration of AI in cyber security practices. Using semi-structured interviews as the primary research method, a diverse range of companies, were interviewed regarding their viewpoints on the topic, both those implementing AI-based cyber security solutions and those who do not. The research objectives were to examine how companies in Sweden understand and perceive AI in cyber security, identify their perceived risks associated with any potential opportunities with AI adoption, and explore possible future developments in the field. Through in-depth interviews, participants discussed their experiences, concerns, and expectations surrounding the topic, showing anywhere from mixed to negative opinions from companies not utilising AI cyber security. This study shows how more research is needed to advance our understanding of AI cyber security and how it is implemented in companies. The study concludes that when showing interest in strengthening their security with the help of AI, organisations should consider the ethical and legal issues as well as the importance of choosing the right AI solutions. Professionals recommend AI implementation for companies wishing to increase cyber security defences in the rising and ever-changing cyber threats landscape. / Cyberbrottslingarnas digitala hot mot säkerheten ökar, och organisationer söker smartare lösningar för att bekämpa dem. Många organisationer använder artificiell intelligens (AI) för att skydda sina tillgångar. Statistik visar att användningen av AI inom cybersäkerhet världen över har ökat stadigt under de senaste åren, vilket visar att allt fler företag söker efter mer effektiva metoder än de traditionella. Samtidigt är vissa försiktiga vad gäller AI:s implementering. Tidigare forskning visar att detta är ett diskussionsämne inom cybersäkerhetsbranschen. Forskarna vill förstå mer om hur AI används, hur det kan gynna säkerheten och vilka utmaningar organisationerna står inför. Sverige är ett land som är känt för sin höga nivå av teknisk utveckling och innovation och man har sett en särskilt betydande ökning av integrationen av AI i cybersäkerhetspraxis i landet. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer som primär forskningsmetod intervjuades en rad olika företag om deras syn på ämnet, både de som implementerar AI-baserade cybersäkerhetslösningar och de som inte gör det. Målet var att undersöka hur företag i Sverige förstår och uppfattar AI inom cybersäkerhet, att identifiera deras upplevda risker i samband med eventuella möjligheter med AI-adoption och utforska möjlig framtida utveckling inom området. Genom djupintervjuer diskuterade deltagarna sina erfarenheter, farhågor och förväntningar i ämnet, som visade allt från blandade till negativa åsikter från företag som inte använder AI i cybersäkerhet. Studien visar att det behövs ytterligare forskning för att öka vår förståelse för AI-cybersäkerhet och hur den ska implementeras i företag. Studien drar slutsatsen att organisationer som visar intresse för att stärka sin säkerhet med hjälp av AI bör ta hänsyn till etiska och juridiska frågor samt vikten av att välja rätt AI-lösningar. Experter rekommenderar att AI implementeras för företag som vill stärka sin cybersäkerhet i det ständigt ökande och föränderliga cyberhotslandskapet.

Weeding is one of the central tasks of collection management at academic libraries but is often not prioritized. Digital collections are constantly growing and soon there will be a need to manage these resources. This master thesis explores the general state of weeding and e-resource weeding to uncover how these practices are understood and enacted at Swedish academic libraries, while also introducing the term e-weeding. A mixed method study was conducted and both quantitative and qualitative content analysis were performed on policy documents and interview transcripts respectively. Sentiments, opinions and current practices surrounding weeding and e-weeding at Swedish academic libraries were investigated and discussed. It was observed that most policy documents did not mention practices that could be understood as e-weeding, but some presented guidelines for print weeding. From the interviews, respondents had no consensus around a definition of e-weeding but practices commonly thought of as digital collection management could be tied to this term. In addition, print weeding was considered by respondents as more acute than e-weeding due to the intangible nature of digital resources. Lastly, it was revealed that criteria used for print weeding could sometimes be used for evaluating digital resources, although unique aspects of e-resources need to be considered. Nevertheless, respondents were open to the idea of e-weeding their digital collections in the future.

With rapid growth in technical and social sector, the amount of data produced and retrieved has grown exponentially. Hence, there is a dire need for a management information system (MIS) to manage and structure such data. This study was initiated to learn about the problems and needs of the employees of a truck manufacturer organisation while working for long duration projects. The information about processes and tasks is available but in an unstructured manner through excel spreadsheets which makes it difficult for users to retrieve required information during crucial times. An information system in the form of a dashboard was designed and proposed to overcome the problems faced by users. This study focuses on evaluating the user experience of employees while retrieving desired information about the procedures using both dashboard and excel spreadsheets. To investigate the work structure and problems of employees, interviews were conducted. The results were analysed and a dashboard solution was proposed and developed with real time data. With employees coordination, few usability tests were conducted and the feedback was recorded for future work. According to the study results, the efficiency of employees can be increased and the decision making can be improved using MIS. With better retrieval techniques user experience was also enhanced. The interactive visualisations of dashboard attracted users and was used efficiently for providing tons of information about procedures to be followed. / Med den snabba tillväxten inom teknisk och social sektor har mängden data som både produceras och hämtas ökat exponentiellt. Därför finns det ett brådskande behov av informationssystem för att hanterar och strukturera sådan data. Denna studie startade med att utforska de problem och behov som fanns hos anställda på ett företag som tillverkar lastbilar när de jobbar i långvariga projekt. Informationen om rutiner, processer och uppgifter är idag tillgänglig för de anställda i ostrukturerade Excel-kalkylblad, detta gör det svårt att hämta nödvändig information. Ett informationssystem i form av en instrumentpanel utformades och föreslogs för att lösa de problem som användarna möter. Denna studie fokuserade på att utvärdera användarupplevelsen hos de anställda medan de hämtade önskad information om rutinerna när de använde både instrumentpanelen och Excel-kalkylblad. För att undersöka arbetetsstrukturen och de problem som de anställda upplever så genomfördes intervjuer. Resultatet analyserades och ett resultat i forma av ett informationssystem (instrumentpanelen) föreslogs och utvecklades med realtidsdata. Med samordning av de anställda genomfördes användbarhetstester och deras återkoppling registrerades för framtida arbete. Enligt studieresultaten kan effektiviteten hos de anställda ökas och beslutsfattande kan förbättras med hjälp av ett informationssystem. Användarupplevelsen kan också förbättras genom bättre tekniker för hämtning av data. Den interaktiva visualiseringen av instrumentpanelen lockade användarna och användes effektivt för att ge information om rutiner som ska följas.

Abstract   Ida Lindqvist  Visual ergonomics – challenges and opportunities to develop sustainable visual work environment.  Student Master Thesis in Occupational Health Science, University of Gävle.   Purpose To investigate and describe expert’s perceptions of challenges and opportunities to develop sustainable visual work environment.    Method                                                                                                                  A qualitative study, based on fourteen semi-structured interviews with nine female and five male experts. Inductive phenomenographic research method was used to investigate similarities and differences in perceptions of experts within the field of visual ergonomics.   Main results                                                                                                        Good visual ergonomics is hindered by challenges such as lack of knowledge, lack of collaborations and lack of clarity in responsibility and affiliation. But also, because design is prioritized before function, economic aspects and that the area has low priority in the systematic work environment management. Favorable conditions for sustainable visual work environment can be developed through the dissemination of knowledge, experience, and research. But also, through curiosity and interest, increased accessibility and if requirements are set regarding visual ergonomics.   Conclusion The study shows that there is generally a great deal of ignorance regarding visual ergonomics, but also great curiosity, which through the dissemination of information provides an opportunity to create change. The results also show that increased knowledge is important for creating collaborations, being able to set demands, and making choices that promote the visual work environment. The conclusion is that spreading knowledge is essential, but that knowledge must then be managed and used to develop sustainable visual work environment. / Sammanfattning   Ida Lindqvist  Synergonomi – utmaningar och möjligheter för att utveckla hållbar visuell arbetsmiljö. Examensarbete i arbetshälsovetenskap, masternivå, Högskolan i Gävle.   Problemformulering                                                                                          Visuellt ofördelaktig arbetsmiljö är ett vanligt arbetsmiljöproblem. Eftersom synen står för cirka åttio procent av människans intryck är god synergonomi viktigt, både för välmående och produktivitet. Tidigare forskning består främst av kvantitativa studier som undersöker specifika delar av synergonomiska frågor. Forskning om synergonomi ur bredare perspektiv saknas. Syfte Syftet med studien är att undersöka och beskriva sakkunnigas uppfattningar om utmaningar och möjligheter för att utveckla hållbar visuell arbetsmiljö.   Metod                                                                                                            Studien är kvalitativ, baserad på fjorton semistrukturerade intervjuer med nio kvinnliga och fem manliga sakkunniga. Induktiv fenomenografisk metod användes för att undersöka likheter och skillnader i uppfattningar hos sakkunniga inom synergonomi. Huvudresultat                                                                                                        De utmaningar som framträder är bristande kunskap, brist på samarbeten, otydlighet i ansvar och tillhörighet, att design prioriteras före funktion, ekonomiska aspekter samt att synergonomi ofta är lågt prioriterat i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det är tydligt att utmaningarna återfinns hos flera professioner och intressenter, från arkitekter, projektörer, beställare och fastighetsägare, till ansvariga chefer och medarbetare. De sakkunniga ser många möjligheter att utveckla hållbar visuell arbetsmiljö i och med att det finns nyfikenhet och intresse för synergonomiska frågor. Men också genom spridning av erfarenhet och forskning, ökad tillgänglighet av kunskap samt om krav ställs på synergonomiska förutsättningar. Slutsats                                                                                                        Studien visar att det generellt råder stor okunskap om synergonomi, men också stor nyfikenhet, vilket genom spridning av information ger möjlighet att skapa förändring. Resultaten visar också att ökad kunskap är viktig för att skapa samarbeten, kunna ställa krav och göra val som främjar den visuella arbetsmiljön. Slutsatsen är att kunskapsspridning är essentiell, men att kunskapen sedan måste förvaltas och användas för att utveckla hållbar visuell arbetsmiljö.

The world is changing, what has been known to work has been put to the test when both the geopolitical and the environmental climate are changing. War, a pandemic, material shortage, financial difficulties and an overall dis- tressed global transportation sector have shown that the ever-more important topic of resilience is crucial to stay relevant in today’s competitive markets. Companies are therefore switching focus towards ensuring sufficient supply chain resilience capabilities to handle these ever-changing situations on the global market.  In this thesis, we focus on how Volvo SML is working with resilience today, and how graph theory and optimisation can be useful tools when analysing a supply chain’s resilience. We made a qualitative analysis by conducting inter- views with employees and comparing our findings with capabilities related to resilience. In addition, we conducted a quantitative analysis by constructing a simulation of the supply chain, comparing two topology metrics and two op- timisation metrics, to analyse the robustness of the aftermarket supply chain.  We analysed the data and summarised the insights gathered from the inter- views using a resilience capability framework. Volvo SML proved to be agile and reactive when dealing with disruptions but is missing some key capabil- ities during the pre-and post-disruption phases. Some areas of improvement we identified were: robustness, collaboration and redundancy. We proved that the simulation is useful when evaluating the robustness of a supply chain, and we showed that a more flexible way of working would improve the overall robustness of Volvo SML’s aftermarket supply chain.

No description available.

The purpose of this study is to increase knowledge about how preschool teachers are using music in the planned education to promote the fundamental values. The study aims to find out how preschool teachers’ personal relationship to music affects how they teach music to the children, how preschool teachers describe the way that they use music in preschool, how preschool teachers use music in the planned education to work with the fundamental values and also to find out how preschool teachers perceive that the fundamental values relate to music activites in preschool. This survey is based on qualitative, semi-structured interviews that are based on a phenomenographic methodological approach, with five preschool teachers that all are active in Sweden. The results of this survey show that they all have a great interest in music and that they use music in planned activities to promote children’s learning and development on many levels in several different areas. However, they don’t use music in a conscious and goal-oriented way to work with the fundamental values. / Syftet med den här undersökningen är att öka kunskapen om hur förskollärare använder musik i den planerade undervisningen för att främja de grundläggande värdena. Studien syftar till att ta reda på hur förskollärare beskriver att de arbetar med musik i förskolan, hur förskollärare använder sig av musik i den planerade undervisningen för att arbeta med värdegrundsarbetet samt att ta reda på hur förskollärare uppfattar att värdegrund relaterar till musikaktiviteter i förskolans verksamhet. Denna undersökning bygger på kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer utifrån en fenomenografisk metodansats, med fem förskollärare runt om i Sverige. Resultatet av undersökningen visar att dessa pedagoger har ett stort eget musikintresse och använder musik i verksamhetens planerade undervisning för att främja barnens lärande och utveckling på många plan i många olika områden. Man använder dock sig inte av musiken för att på ett medvetet och målstyrt sätt arbeta med värdegrund.

Syftet med följande uppsats är att undersöka hur musiklärare uppger att de arbetar med skapande i musikundervisningen, vilka förutsättningar som behövs för att kunna arbeta med skapande i skolan samt vad de tror att skapande kan bidra med för eleverna. Metodlitteratur och tidigare forskning visar att det går att arbeta med skapande på många olika sätt i grundskolan och att skapande kan tillskrivas många olika betydelser. Skapande visar sig också ha betydelse både för elevernas kunskapsutveckling och för utveckling på ett personligt och emotionellt plan. Föreliggande studie utgår från ett sociokulturellt perspektiv, är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer med fyra musiklärare. För att analysera intervjumaterialet har en tematisk analys tillämpats. I studiens resultat presenteras flera olika arbetssätt inom skapande i grundskolans musikundervisning däribland skapande utifrån bilder och berättelser, digitalt skapande och skapande med rytmer. Förutsättningar för att kunna arbeta med skapande är ytterligare något som presenteras. Både materiella förutsättningar som tillgången till instrument och sociala förutsättningar så som klassrumsklimat visar sig vara viktiga för att kunna arbeta med skapande. Vad skapande kan bidra med för eleverna är också något som presenteras i resultatet och aspekter som lyft är bland annat att elevernas kreativitet kan utvecklas och de får uttrycka sina tankar och idéer i det skapande arbetet. I diskussionskapitlet ställs studiens resultat i förhållande till bakgrundslitteratur och tidigare forskning. Studien går att sammanlänka med tidigare forskning och det framgår att skapande kan innebära många olika saker, utföras på många olika sätt och att det kan ha positiva konsekvenser för elevernas utveckling. / The aim of this study is to investigate how music teachers states that they work with creativity in music teaching, which requirements who are needed for working with music creation and how they believe that music creation can contribute to pupil’s development. Method literature and previous research shows that music creation can imply many different meanings and that it is possible to work with music creativity in many different ways. Creation in music also proves to be important both for students' knowledge development and for development in a personal and emotional way. This study is based on a sociocultural perspective, it is qualitative and based on semi-structured interviews with four music teachers. Thematic analysis has been applied to analyze the data from the interviews. The results of the study present different ways to teach in music creation, for example music creation based on pictures and stories, digital music making and music making with rhythms. Requirements needed for working with music creation is also something that is presented. Both material conditions such as access to instruments and social conditions such as the classroom climate prove to be important to be able to work with music creation in school. What music creation can contribute to pupil’s development is also something that is presented in the results and aspects that are presented is for example that pupil´s creativity develops, and they are able to express their thoughts and ideas. In the chapter for discussion the results are compared with previous research. The study can be linked to previous research and it is clear that music creation can mean many different things, be performed in many different ways and that it can have positive consequences for students' development.

This study aims to explore how the application of Business English as a Lingua Franca (BELF) is perceived among the employees at a chosen company, exploring to what extent BELF is used, and identifying opportunities and challenges of BELF. Using a qualitative research methodology conducted through semi-structured interviews, consisting of six participants, the study delves into the usage of BELF in a bigger Swedish company, how the employees experience it, and what factors matter for its outcome. The results show overwhelmingly positive experiences of BELF among respondents, primarily due to its necessity and appreciated utility in facilitating communication with customers and colleagues who do not share the same mother tongue, emphasizing the significant role of English in diverse business contexts. However, despite the generally positive outlook, challenges such as multilingual meetings, code shifting, misunderstandings in different contexts, and a restricted vocabulary, are identified.

Denna studie undersökte hur den mentala modellen av ett säkert mail ser ut hos en användare som inte har tidigare träning inom informationssäkerhet. Deltagarna testades först en gång och fick sedan ta del av träningsmaterial om phishing, och blev sen testade igen för att se hur den mentala modellen förändrades. Detta uppnåddes med semistrukturerade intervjuer. Deltagarna blev tilldelade en roll att spela och visades sedan mail och blev ombedda att säga hur de, i sin roll, skulle hantera mailet. Intervjun var sedan strukturerad kring deras svar. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades med en innehållsanalys. Resultatet visade att före träning så bestod den mentala modellen av temana mailadress, bekantskap, utseende, relevans, länkar och språk. Efter träningen bestod den mentala modellen av temana mailadress, bekantskap, utseende, relevans, länkar, språk, filformat, begärd information och kontrollerbarhet.