Denna uppsats utforskar och analyserar användningen av styrverktyg inom svenska familjeföretag. Studien bygger på att identifiera vilka verktyg som används mest bland ekonomistyrning, kulturstyrning, personalstyrning och hållbarhetsstyrning, samt hur dessa verktyg påverkar företagens ekonomiska hållbarhet och långsiktighet. Genom kvalitativa intervjuer med representanter från åtta familjeföretag i olika branscher undersöks deras strategier och metoder för att försäkra företagets överlevnad och framgång.   Den teoretiska ramen omfattar teorier om styrverktyg som ekonomistyrning, kulturstyrning, personalstyrning och hållbarhetsstyrning. Dessa teorier belyser hur familjeföretagens unika egenskaper, såsom kulturella värderingar och långsiktiga mål, påverka deras val av styrverktyg. Studien utförs en tematisk analys av insamlade intervjudata för att identifiera mönster och trender i användningen av styrverktyg.   Studiens insikter är värdefulla för akademiska ändamål även för företagsledare och investerare som strävar efter att förstå och förbättra styrningen i familjeföretag. Studien bidrar till den befintliga forskningen genom att erbjuda en djupare förståelse för hur svenska familjeföretag använder olika styrverktyg för att vinna i en konkurrensutsatt marknad och säkra sin långsiktiga överlevnad.

Sveriges regioner har ett samhällsviktigt och omfattande uppdrag, som kräver implementering av olika målsättningar. En lyckad målimplementering förutsätter en riktgivande verksamhetsstyrning med välvalda styrverktyg. Denna studie syftar till att öka förståelsen för styrning inom offentlig sektor genom att undersöka hur en svensk region uttrycker och använder styrverktyg för att implementera ett mål. Studien använder en kvalitativ metod där datainsamlingen baseras på interna dokument och semistrukturerade intervjuer. Arbetet utgår från ett effektmål, Ett klimatneutralt Gotland, från Region Gotlands regionala utvecklingsstrategi. Regionens styrverktyg analyseras utifrån Simons Levers of control, som består av det värdebaserade, gränssättande, diagnostiska och interaktiva styrsystemet. Resultatet indikerar att regionen i den operativa verksamheten använder styrverktyg inom samtliga styrsystem för att implementera effektmålet. Däremot skiljer sig respondenternas uppfattning stundtals, vilket indikerar att implementeringen inte når hela vägen ner i organisationen. Resultatet stärker tidigare forskning som hävdar att implementering av mål är svårt, speciellt i organisationer med en politisk struktur.

Bakgrund: EU har skapat ett nytt hållbarhetsdirektiv som företag måste följa, vilket är Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). Införandet av EU-direktiv har standardiserat och ökat kraven på hållbarhetsrapportering för företag, vilket innebär betydande förändringar och utmaningar i hur företag ska styra och redovisa sin verksamhet. CSRD innebär ett behovet av att integrera hållbarhet, där Malmi och Brown’s (2008) modell för Management Control System (MCS) kan tillämpas. Tidigare forskning visar att det är svårt att integrera hållbarhet i ett företag vilket gör att vidare forskning behövs för att förstå hur styrverktyg samspelar med varandra vid införande av hållbarhetsstrategier. Syfte: Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur MCS används i företag vid implementeringen av CSRD. Studien syftar till att bidra med insikter om hur styrverktygen samspelar vid implementeringen av CSRD samt att identifiera de specifika utmaningar som uppstår internt i företagen under implementeringsprocessen. Metod: Studien är en kvalitativ studie med en abduktiv forskningsansats. Semistrukturerade intervjuer har genomfört med sju respondenter i sex företag. Intervjupersonerna ansvarar eller arbetar aktivt med CSRD i företagen. Slutsats: Företagen använder fyra av fem styrverktyg vid implementeringen. Företagens kulturella styrning är central i alla faser och ett samspel mellan fyra av de olika styrverktygen är avgörande för en framgångsrik implementering. Utmaningar inkluderar svårigheter med att samla in data, förstå omfattningen av direktivet och skapa en hållbarhetskultur i företagen. / Background: The EU has introduced a new sustainability directive, known as the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), which companies are required to comply with. The introduction of EU directives has standardized and increased the requirements for sustainability reporting for companies, leading to significant changes and challenges in how businesses govern and disclose their operations. CSRD necessitates the integration of sustainability, where Malmi and Brown’s (2008) model for Management Control Systems (MCS) can be applied. Previous research indicates that integrating sustainability into a company is challenging, highlighting the need for further research to understand how control tools interact with each other during the implementation of sustainability strategies. Purpose: The purpose of this study is to develop knowledge of how MCS is used in companies during the implementation of CSRD. The study aims to provide insights into how control tools interact during the implementation of CSRD and to identify the specific challenges that arise internally within companies during the implementation process. Method: This study is a qualitative study with an abductive research approach. Semi-structured interviews have been conducted with seven respondents in six companies. The interviewees are responsible for or actively involved in CSRD within the companies. Conclusion: Companies utilize four out of the five control tools during the implementation. Cultural control is central in all phases, and the interaction between four of the control tools is crucial for successful implementation. Challenges include difficulties in data collection, understanding the directive, and creating a sustainability culture within the companies.

Bakgrund: Efter en litteratursökning uppmärksammades att forskning kring leverantörsrelationer existerar, men att den däremot är bristfällig gällande kopplingen mellan leverantörsrelationer och styrning av socialt ansvar. Faktum är att många leverantörsrelationer misslyckas och att styrning kan fungera som en lösning till problemet. Problematiken kommer av att företag upplever svårigheter med att kontrollera sina underleverantörers arbete med socialt ansvar eftersom den delen av verksamheten ligger utanför företagens direkta ägande och kontroll.  Ekonomisk styrning består av flertalet styrverktyg som kan fungera som hjälpmedel för företags styrning av sina underleverantörer för att få dem att agera på ett önskvärt sätt och därmed realisera huvudföretagets strategi kring socialt ansvar. Syfte: Syftet med studien är att skapa en styrmodell över hur svenska företag styr sina underleverantörer till att arbeta med socialt ansvar i en leverantörsrelation. Genomförande: Genom att kombinera teoretiska modeller och resonemang med tio kvalitativa intervjuer, på tre företag, har en fallstudie genomförts för att besvara syftet. Resultat: Studiens resultat pekar på att företag kan nyttja leverantörsrelationer till att styra underleverantörers arbete med socialt ansvar. Krav och riktlinjer som sedermera formuleras i kontrakt anses vara lämpligare än uppförandekoder och standarder. Kontraktet fungerar som beslutsunderlag, bevismaterial samt styrdokument vid uppföljningar och utvärderingar och är därmed betydande för styrningen av socialt ansvar i leverantörsrelationer. Formella och informella styrverktyg fungerar som komplement till varandra, studien kan däremot inte styrka att informell styrning reducerar behovet av formell styrning. Tillit är en viktig faktor för leverantörsrelationen, men kommunikation och interaktion anses vara viktigare för styrningen av socialt ansvar. / Background: After a literature search we discovered that research about supplier relationships exist, however the connection between supplier relationships and control of social responsibility is insufficient. The fact is that many supplier relationships end up failing and management control can function as a solution to the problem. The problem arises from companies experiencing difficulties in controlling their subcontractors’ work with social responsibility. The subcontractors’ work with social responsibility is difficult for the companies to control since it lies outside the direct ownership and control of the companies. Management control comprises of several management tools that function as facilitators to ensure that subcontractors act in the desired manner and thus realizing the social responsibility strategy of the main company. Purpose: The aim of the study is to create a framework of how Swedish companies control their subcontractors to work with social responsibility within the supplier relationships. Completion: Through a combination of theoretical model and reasoning with ten qualitative interviews, at three companies, a case study has been conducted in order to answer the purpose. Conclusion: The finding of the study show that companies can use supplier relationships to control the subcontractors’ work with social responsibility. Requirements and guidelines subsequently formulated in contracts have been proven to be more adequate than codes of conducts and standards. The contract function as a basis for decision making, as evidence and a regulatory document used for monitoring and evaluations and therefore plays a central role in controlling social responsibility. Formal and informal control are complementary and the study cannot find evidence that informal control reduces the need for formal control. Trust is an important factor for the supplier relationships, but communication and interaction are seen as more important for controlling social responsibility.

<p>Bakgrund: Traditionell styrning har kritiserats av en rad olika författare och en modern verksamhetsstyrning har utvecklats. Vi menar att traditionella tillverkande företag är intressanta ur den aspekten att traditionella ekonomistyrningsmodeller är uppbyggda kring dessa typer av företag. Frågan vi ställer oss är alltså huruvida modern verksamhetsstyrning är ändamålsenlig i traditionella tillverkande företag.</p><p>Syfte och metod: Syftet med den här uppsatsen är, att beskriva och analysera tillämpningen av traditionella och modernare verksamhetsstyrningsmetoder i traditionella, tillverkande företag. Vår empiri är baserad på sex olika kvalitativa intervjuer på företagen Cloetta Fazer, Milko och Skånemejerier.</p><p>Resultat: Traditionellt tillverkande företag möter inte samma förutsättningar som tidigare och behöver därför på många plan anpassa sin styrning.</p> / <p>Background: Many authors have criticised traditional methods of management control which has triggered the development of modern management control methods. We believe that an interesting aspect of traditional companies from the manufacturing sector is that traditional management control models spring from demands from these types of companies. We want to find out whether modern management control is fit-to-purpose solution for traditional manufacturing companies.</p><p>Purpose and methods: The purpose of this thesis is to describe and analyse the use of traditional and more modern operations management control methods, in traditional manufacturing companies. Empirical work is based on six qualitative interviews with representants from the three companies Cloetta Fazer, Milko and Skånemejerier.</p><p>Results: Traditional manufacturing companies do not face the same conditions compared with yesterday, and must in many areas change their management control.</p>

Bakgrund: Traditionell styrning har kritiserats av en rad olika författare och en modern verksamhetsstyrning har utvecklats. Vi menar att traditionella tillverkande företag är intressanta ur den aspekten att traditionella ekonomistyrningsmodeller är uppbyggda kring dessa typer av företag. Frågan vi ställer oss är alltså huruvida modern verksamhetsstyrning är ändamålsenlig i traditionella tillverkande företag. Syfte och metod: Syftet med den här uppsatsen är, att beskriva och analysera tillämpningen av traditionella och modernare verksamhetsstyrningsmetoder i traditionella, tillverkande företag. Vår empiri är baserad på sex olika kvalitativa intervjuer på företagen Cloetta Fazer, Milko och Skånemejerier. Resultat: Traditionellt tillverkande företag möter inte samma förutsättningar som tidigare och behöver därför på många plan anpassa sin styrning. / Background: Many authors have criticised traditional methods of management control which has triggered the development of modern management control methods. We believe that an interesting aspect of traditional companies from the manufacturing sector is that traditional management control models spring from demands from these types of companies. We want to find out whether modern management control is fit-to-purpose solution for traditional manufacturing companies. Purpose and methods: The purpose of this thesis is to describe and analyse the use of traditional and more modern operations management control methods, in traditional manufacturing companies. Empirical work is based on six qualitative interviews with representants from the three companies Cloetta Fazer, Milko and Skånemejerier. Results: Traditional manufacturing companies do not face the same conditions compared with yesterday, and must in many areas change their management control.

Bakgrund och Problem: Hållbarhetsarbete blir allt viktigare för organisationer att ta hänsyn till för att möta intressenters krav och för att få legitimitet i samhället. Då hållbarhetsarbetet påverkar många delar av organisationen är det viktigt att arbetet integrerar alla dess delar. Idag är många organisationer aktiva med att implementera hållbarhetsarbete i verksamheten vilket ofta leder till att arbetssätten i organisationens olika enheter förändras. Syfte: Denna studie syftar till att få en djupare förståelse för hur hållbarhetsarbetet i butikerna förhåller sig till den koncerngemensamma hållbarhetsstrategin. Teoretisk referensram: Studien utgår från intressentteorin, legitimitetsteorin, möjlighet och risker samt informella och formella styrverktyg. Metod: En fallstudie har gjorts på tre dotterbolag tillhörande Axfoodkoncernen. Studien är utformad enligt en kvalitativ undersökningsmetod och har en abduktiv forskningsansats. Det empiriska materialet har samlats in via fem semistrukturerade intervjuer samt Axfoods hållbarhetsstrategi “Mat 2030” som är koncernens vision för de nästkommande åren. Slutsats: På operativ nivå är det dagliga arbetet påverkat av hållbarhetsarbetet. Ute på enheterna arbetar man med att lyfta fram hållbara produkter, källsortera, informerar kunder och minska matsvinn. Arbetet på operativ nivå i de olika butikskedjorna skiljer sig åt på grund av att de riktar sig till olika kundgrupper. Axfood skapar dock genom utbildningar en enighet kring värderingar vad gäller hållbart arbete genom koncernens enheter. Detta bidrar till en företagskultur som lägger stor vikt i hållbarhetsarbete med grund i samhälleligt ansvar och legitimitet snarare än ekonomisk vinning. Nyckelord: Hållbarhetsarbete, Operativ nivå, Styrverktyg, Intressentteorin, Legitimitetsteorin. / Background and Problem: Sustainability work is becoming increasingly important for organizations to consider meeting stakeholder demands and to gain legitimacy in society. As the sustainability work affects many parts of the organization, it is important that the work is integrated in all its parts. Today, many organizations are active in implementing sustainability work in the business, which often lead to changes in the way the organization's various units work. Purpose: This study aims to gain a deeper understanding of how the sustainability work in the stores relates to the Group-wide sustainability strategy. Theoretical reference frame: The study is based on stakeholder theory, legitimacy theory, opportunity and risks and management tools. Method: A case study has been conducted on three subsidiaries belonging to the Axfood Group. The study is designed according to a qualitative research method and have a deductive research approach. The empirical material has been collected via five semi-structured interviews and Axfood's sustainability strategy “Mat 2030” which is the Group's vision for the next few years. Conclusion: At operational level, the daily work is affected by the sustainability work. Out on the units, work is being done to highlight sustainable products, source sort, inform customers and reduce food waste. Work at the operational level in the various retail chains is different because they target different customer groups. Through training, however, Axfood creates an agreement on values regardingsustainable work through the Group's units. This contributes to a corporate culture that places great emphasis on sustainability work against social responsibility and legitimacy rather than financial gain. Key words: Sustainability work, Operational level, Management tools, Stakeholder theory, Legitimacy theory.

Syfte: Denna studie ämnar undersöka hur kultur kan användas som styrverktyg och hur en grundares kulturella intentioner återspeglas i organisationen. Studien undersöker ett mikroföretag där grundaren är aktivt närvarande i den dagliga verksamheten. Vi har analyserat hur styrverktygen formats av kulturella aspekter genom att studera hur kultur implementerats som styrverktyg. Metod: Metoden utgörs av en flervalsmetod och genomför i form av en enkel fallstudie. Empirin som presenteras är insamlad genom intervjuer, enkät och observation. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen innehåller teorier kring kulturens uppbyggnad, grundarens roll i kulturstyrningen samt teorier kring ekonomistyrning. Malmi och Browns paket (2008) kommer att användas tillsammans med Andersson och Funcks (2017) styrprocess för att förklara hur de olika kontrollerna kan användas och hur alla dessa påverkas av organisationskulturen. Slutsats: Resultatet av denna studie visar hur och att grundaren har använt sig av kultur som styrverktyg. Det framkommer även att grundarens värderingar påverkar hur styrverktygen utformas och används samt att detta resulterat i att styrverktygen är informella. Resultatet visar även på att grundarens intentioner återspeglas till viss del i organisationen. / Purpose: This study aims to investigate how culture can be used as a control tool and how a founder's cultural intentions are reflected in the organization. The study investigates a micro company where the founder is present in the daily business. We have analyzed how the control tools are shaped by cultural aspects by studying how culture has been implemented as a control tool. Method: The method consists of a multiple-choice method and takes the form of a simple case study. The empirical findings presented is collected through interviews, surveys and observation. Theoretical framework: The theoretical framework contains of theories about the structure of culture, the role of the founder in cultural control and theories of management control systems. Malmi and Brown's package (2008) will be used in conjunction with Andersson and Funcks (2017) control process to explain how the different controls can be used and how all of these are affected by organizational culture. Conclusion: The finding of this study shows how and that the founder has used culture as a control tool. It also appears that the values of the founder affect how the control tools are designed and used, and that the control tools are informal. The conclusion also shows that the founder's intentions are reflected to some extent in the organization.

Examensarbete i Ekonomistyrning, 30hp, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Titel: Kalkylutveckling i tillverkningsindustrin – en fallstudie hos HordaGruppen AB Under 1980-talet uppmärksammades kalkylmodellens roll som ekonomiskt styrverktyg. Denna uppmärksamhet ledde till omfattande studier av hur kalkylmodeller kunde utvecklas för att lättare klara av förändringar i företags inre och yttre förutsättningar. Kalkylmodellers utformning påverkas av ett stort antal faktorer som t.ex. strategi, kontext och användning. Därmed blev det intressant att detaljstudera ett enskilt fallföretag för att identifiera hur detta företag arbetar med sin kalkylmodell. Syftet med uppsatsen är att utveckla HordaGruppens kalkylmodell och anpassa denna efter förändringar i företagets verksamhet. Genom kartläggning och utvärdering av kalkylmodellen, företagets kalkylbehov samt kostnadsfördelning utifrån ett processorienterat perspektiv analyseras och utvecklas företagets kalkylmodell. Målsättningen är att nyttan för HordaGruppen av att använda kalkylmodellen som styrverktyg ska öka. Uppsatsen är en kvalitativ studie med fokus på detaljstudier av företagets flöden och processer. Huvudsakligen har ostrukturerade intervjuer och observationer legat till grund för materialet men även insamlad dokumentation som t.ex. information från affärssystemet, kalkylmodellen och organisationsscheman har använts. Den konceptuella referensramen som sammanställs ligger till grund för en analysmodell som beskriver hur empirin ska analyseras. Denna bygger på ett antal olika områden som sedan sammanfogas för att belysa de mer framträdande problemområdena i HordaGruppens kalkylmodell. Den genomförda studien visar ett antal problemområden med potential att förbättra den ekonomiska styrningen ur förändringssynpunkt. Uppsatsen identifierar ett stort behov av att hålla kalkylmodellens grunddata uppdaterad. Samtidigt föreslås förändrad kostnadsfördelning inom flera områden, bl.a. för direkta kvalitetskostnader och omkostnader för produktionsanläggningar. Slutligen föreslås utökad användning av kalkylmodellen som ett sätt att förbättra kalkylens roll som styrverktyg i en föränderlig verksamhet. / Thesis in Management Accounting 30hp, School of Business and Economics, Linnaeus University Title: Cost model development within the manufacturing industry – a case study of HordaGruppen AB In the 1980s, a discussion regarding the role of cost modeling as a management accounting tool erupted. This attention led to extensive studies of how costing models were developed to better cope with changes in the company's internal and external conditions. Cost model design is influenced by numerous factors such as strategy, context and purpose. With this in mind, it became interesting to study a case company in detail to identify the usage of the cost model within the company.  The main purpose of this thesis is to develop the cost model currently used by HordaGruppen and adjust it to cope with changes in the company environment. Based on HordaGruppens processes and their cost model needs, suggestions for development of the company’s cost accounting tools are made. The goal of this development is that the usefulness of the cost model in HordaGruppens management accounting should increase.  The main method of research is a qualitative study focusing on detailed studies of the company's workflows and processes. Information has been gathered mainly through interviews and observations. Other sources of information such as the ERP system, organizational charts and the cost model itself have also been used.  The completed study shows potential areas of improvement for management accounting purposes. The main areas of improvement are linked to keeping the underlying data up to date and changes in cost estimation. Finally, to improve management accounting in a changing environment, additional purposes for the cost estimation model is suggested.

Offentliga sjukvårdsverksamheter möter idag svårigheter i sitt miljöarbete. De har begränsade resurser i både monetära termer och i form av personal. Organisationen kan påverka verksamheten att arbeta med miljöfrågor och nå sina miljömål genom att använda styrverktyg. Denna studie har för avsikt att undersöka vilka styrverktyg den offentliga organisationen Region Östergötland använder på verksamhetsnivå i sin sjukvårdsverksamhet för att nå de uppsatta miljömålen. Studien besvarar vilka miljömål och styrverktyg som organisationen har samt vilka utmaningar och möjligheter som styrverktygen innebär för verksamheten. Forskningsmetoden som använts i studien är kvalitativ med abduktiv ansats. Utfallet av studien är att Region Östergötland använder flertalet styrverktyg för att nå miljömålen. Det finns två övergripande miljömål, satta av regionfullmäktige, samt delmål som ska bidra till måluppfyllelsen. Både formella och informella styrverktyg har framhävts av vikt ur miljösynpunkt. Miljöledningssystemet ISO 14001, offentlig upphandling och kunskapshöjande åtgärder är några exempel. Utmaningar och möjligheter som finns för att styra mot miljömålen finns likaledes. Exempelvis är ett bestående engagemang från anställda, chefer och politiken av vikt för att miljöarbete ska existera och prioriteras. Därutöver understryks att miljöarbetet inte ytterligare får belasta verksamheten utan måste integreras i det ordinarie arbetet, att målkongruens måste finnas samt att den offentliga upphandlingen är central för att nå miljömålen. Studien har tillfört insikt i problematiken gällande vilka styrverktyg som kan användas för att uppnå miljömålen i offentlig sjukvårdsverksamhet. Studien belyser svårigheter och möjligheter med styrverktygen som identifierats som behöver beaktande för att nå miljömålen. / Today, public healthcare services in Sweden face difficulties in their environmental work. Their operations have limited resources in both monetary terms and in terms of staff. An organization can influence their activities so that they include environmental aspects, and thereby achieve the organization's environmental goals. This by using management tools. The thesis investigates which tools the public organization, Region Östergötland, uses in their healthcare-operation to reach their environmental goals. The study answers what environmental goals Region Östergötland has and what management tools the organization uses. The thesis also illustrates the challenges and capabilities these management tools entail. The research method used in the thesis is qualitative with an abductive approach. The outcome of the study is that Region Östergötland uses a number of control tools to achieve the environmental goals. There are two overall environmental goals, set by the municipality, as well as interim targets that will contribute to the achievement of the all-embracing environmental goals. The study finds that both formal and informal steering tools are used. The environmental management system ISO 14001, public procurement and knowledge-raising measures are some examples. Challenges and opportunities are also found in the study. The findings of the thesis emphasize that interest and engagement from employees, managers and politicians is important for environmental work to exist and be prioritized. Further, the environmental work must not mean additional tasks that burden the business further. The activities must thereby be integrated into the regular work. Additionally, there need to be goal congruence throughout the organization, where public procurement is a crucial part in achieving the environmental goals. The study provides insight to the difficulties of a public health care organization regarding which control tools that can be used, as well as highlighting difficulties. The thesis provides insight in what is needed to take into consideration for achieving environmental goals.