In this thesis, support structures of a polymer powder based process called XXXXXXXX™ are examined. These structures are crucial for most additive manufacturing processes. The effects of several factors on five industrially important characteristics of support structures are examined by use of the Design of Experiment (DoE) method. It describes the planning as well as the analysis of the experiments. The experiments are planned in a fractional factorial 211-5 design with 64 specimens, resulting in a resolution of IV. The analysis of the data is done by use of the ANOVA method, with which the significance of effects and interaction effects are checked. / I detta examensarbete undersöks stödstrukturer för en polymer-pulverbaserad process kallad XXXXXXXX. Dessa strukturer är väsentliga för de flesta aditiv tillverkning. Med hjälp av metoden "Design of Experiment" (DoE) undersöks effekten av flera faktorer på fem industriellt viktiga egenskaper för stödstrukturer. DoE beskriver både planeringen och analysen av experiment. Experimenten planeras i en fraktionerad faktoriell 211-5 design med 64 provexemplar vilket resulterar i en upplösning av IV. Dataanalysen genomförs med hjälp av ANOVA-metoden, med vilken signifikansen av effekter och interaktionseffekter kan undersökas.

No description available.

No description available.

No description available.

As has been the case for onshore wind systems, the environmental effects of offshore wind farms are expected to play an important part of the development of future large-scale wind energy systems. This paper presents a detailed review of the status of, and recent developments in, research on the environmental impacts of fixed and floating offshore wind turbine systems. The primary information that has been reviewed has come from European sources where there are a significant number of offshore installations, but some work on this subject has been carried out recently in the United States. Information, from an extensive review, is presented on the environmental impacts of fixed and floating offshore wind turbines on benthic organisms, fish, marine mammals, avian species and bats. The environmental impacts of fixed and floating systems are anticipated to vary due to multiple parameters that need to be taken into account when identifying environmental impacts. Additionally, there are variations in the impact throughout the lifecycle of the offshore wind turbines. The primary focus for this paper is on the environmental impacts through the scope of barrier and habitat impacts in addition to the anticipated avian and bat fatalities. A noise propagation model is used to determine the extent of effects due to the installation of fixed and floating support structures using piling installation methods. Finally, a summary of progress in all the major environmental impact areas is given along with recommendations for future research.

Syftet med denna studie är att undersöka olika stödstrukturer som kan stödja elever när de tarsig an textbaserade problemlösningsuppgifter. Detta har skett genom en systematisklitteraturstudie som sedan resulterade i flera kategorier av stödstrukturer. I studiens resultatsynliggjordes tre huvudkategorier av stödstrukturer: Orienterande stödstrukturer,Digitaliserade stödstrukturer och Visuellt organiserande stödstrukturer. Den sistnämndeinnehöll två underkategorier som fick benämningen, Schema-baserade samt Visuellarepresentationer. Vår slutsats av denna studie var att ett begränsat antal elevanpassadestödstrukturer från de olika kategorierna är att rekommendera för elever som tar sig antextbaserade problemlösningsuppgifter. / Problem solving is a part of school mathematics and students require different types ofsupport. The purpose of this study is to examine the different types of support structureswhich can support students when they try to solve text-based problem-solving tasks. Thisstudy uses a systematic literature study as means to identify different categories of supportstructures. The result identified three main categories which are: Orientating supportstructure, Digitalization support structure and Visual organization support structure. Thelatter contains two subcategories which are, Schema-based and Visual representation. Ourconclusion of this study suggests that a limited amount of student adapted support structuresfrom the different categories is to be recommended for students who are solving text-basedproblem-solving tasks.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på stödstrukturer i olika lärmiljöer vid muntliga framställningar i svenskämnet för årskurs 4–6. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i Specialpedagogiska skolmyndighetens tillgänglighetsmodell. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har fem semistrukturerade intervjuer genomförts ansikte mot ansikte och via videokonferens med lärare på tre skolor i två kommuner i södra Sverige. Resultatet från studien visar på att lärare använder sig av en stor variation av stödstrukturer vid muntliga framställningar. Vanligt förekommande stödstrukturer vid muntliga framställningar i resultatet är bland annat mallar, stödord och anpassning av gruppstorlek.

Hur kan begreppet support structures förstås i relation till det konstnärliga projektet SOLO SHOW? Denna uppsats behandlar arbetets villkor och synliggörandet av dessa inom konstens fält. Support structures (stödstrukturer) kan förstås som det arbete som upprätthåller, uppmuntrar, stärker och står bakom (något). Närmandet till ett, eller flera,”svar” på frågeställningen sker genom ett resonerande i relation till utsnitt ur Julia Bryan-Wilsons Art Workers: radical practice in the Vietnam war era, Hito Steyerls ”Is a Museum a Factory?” och hennes tolkning av termerna ”work” och ”occupation”, samt det genomgående teoretiska verktyget: begreppet support structures.

2018 startade några boende i Björkhagen söder om Stockholm föreningen ”Björkhagens Hjärta”. De saknade gemensamma lokaler och ville arbeta för ett kulturhus i den nedlagda och rivningshotade panncentralen, fastigheten ”Åskvädret 2” på Halmstadsvägen/ Hässleholmvägen. I en slagning på panncentraler i Stockholm visade det sig att det finns många panncentraler i området som befinner sig i en liknande situation. I och med byte till fjärrvärme uttjänade byggnaderna på 1960- och 70-talen sitt syfte, och blev stående tomma eller uthyrda till verksamheter på korta och tillfälliga kontrakt. Då marken där dessa panncentraler ligger blivit dyrare och kommunen behöver mark till bostäder, finns ofta ett rivningshot kopplat till dessa byggnader. I mitt masterarbete undersöker jag specifikt panncentralen Åskvädret 2 som möjlig gemensam plats för de boende i området Björkhagen men spekulerar även vidare om strategier jag testar skulle kunna användas för att utveckla och skapa gemensamma rum i andra panncentraler. Med rummens storskaliga och industriella karaktär, ofta placerade centralt i ett bostadsområde finns en potential som jag blev nyfiken på att undersöka. Vad händer om man utgår från det befintliga och anpassar verksamheter och arkitektoniska tillägg utifrån det? Genom att med små medel förändra och förvalta det material som redan finns och har funnits på platsen, vill projektet inkludera både social och ekologisk hållbarhet med mål att återaktivera stadens rum för demokrati. Idag ser vi en stadsplanering som mest fokuserar på att maximera antal kvadratmeter boyta. Vi behöver fler bostäder, men var finns platserna för umgänge, dans, lek och debatt? / In 2018, residents in Björkhagen, south of Stockholm, started the association “Björkhagens Hjärta”. The lack of a communal space spurred their desire to develop a community center in a disused abandoned and demolition-threatened local heating plant, the property “Åskvädret 2”. In a Google-search for local heating plants in Stockholm, it became apparent that many others in the area are in a similar situation. These buildings served their purpose in the 1960s and 70s, after the transition to district heating, however, they were left empty or rented out to businesses on short and temporary contracts. As the land where these plants are located has become more valuable and municipalities need land for housing, there is often a threat of demolition linked to these buildings. In my master's thesis I investigate specifically the heating plant Åskvädret 2 as a possible community centre for residents in the Björkhagen area, additionally I speculate further whether the strategies I test could be used to develop and create similar spaces in other disused heating plats. The large scale and industrial character of these spaces, often located centrally in residential areas, was recognized as a potential that I became curious to explore. What happens if we start off with something that already exsist and adapt activities and architectural additions based on that? By using minimal funds to change and manage the material that already exists and has existed on the site, the project wants to include both social and ecological sustainability with the goal of reactivating the city's space for democracy. Today we see an urban planning that focuses mostly on maximizing the number of square meters of living space. We need more housing, but where are the places for socializing, dance, play and debate?

The development in today's labor market is characterized by digitalization and it is becoming increasingly common to work in teams where collaboration mainly takes place in digital forums. The new ways of working cause challenges regarding fellowship and social interaction in digital teams. Research shows that it is more difficult to achieve fellowship and affiliation to colleagues in teams that do not meet physically. Communication in digital teams is characterized by formal interactions, rather than informal ones, which complicates opportunities to socialize "around the coffee machine" in the same way as in a physical organizational context. The organization plays an important role in enabling successful digital work through organizational support structures such as training, guidelines, and well-functioning communication tools. The purpose of this study is to investigate how members of digital teams perceive digital teamwork, with a focus on how they experience social interaction and feelings of fellowship. The study further aims to provide insight into how organizations contribute to the digital teams through support structures. The study is based on qualitative, semi-structured interviews with people who are part of digital teams. The results from the interviews are explained with Gunnar Aronsson et al. 's team definition, Erving Goffman's dramaturgical perspective and Randall Collins' theory of interaction rituals. The study shows that there are difficulties in achieving feelings of fellowship in digital teams because communication consists mainly of formal interactions. Digital work is sometimes perceived as lonely. The study also shows that the organization plays a crucial role in providing opportunities for the digital teams to interact informally and thereby develop a fellowship. / Utvecklingen på dagens arbetsmarknad präglas av digitalisering och det blir allt vanligare med arbetsteam där samarbetet huvudsakligen sker i digitala forum. De nya arbetssätten medför utmaningar med avseende på gemenskap och social interaktion i teamen. Forskning visar bland annat att det är svårare att uppnå gemenskap och anknytning till kollegor i team som inte möts fysiskt. Kommunikationen i digitala team kännetecknas av formella interaktioner, snarare än informella, vilket komplicerar möjligheter att socialisera “runt kaffeautomaten” på samma sätt som i en fysisk organisationskontext. Organisationen spelar en viktig roll för att möjliggöra framgångsrikt digitalt arbete genom organisatoriska stödstrukturer som exempelvis utbildning, riktlinjer och välfungerande kommunikationsverktyg. Syftet med denna studie är att undersöka hur medlemmar i digitala team uppfattar det digitala teamarbetet, med fokus på hur de upplever social interaktion och känslor av gemenskap. Studien syftar vidare till att ge insikt i på vilket sätt organisationer bidrar till de digitala teamen genom stödstrukturer. Studiens datainsamlingsmetod är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med personer som ingår i digitala team. Resultaten från intervjuerna förklaras utifrån Gunnar Aronsson et al:s teamdefinition, Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv och Randall Collins teori om interaktionsritualer. Studien visar att det finns svårigheter med att uppnå känslor av gemenskap i digitala team. Kommunikationen består huvudsakligen av formella interaktioner, vilket försvårar teammedlemmarnas möjligheter att lära känna varandra. Digitalt teamarbete upplevs ibland som ensamt. Det framgår även av studien att organisationen spelar en avgörande roll för att tillhandahålla tillfällen för de digitala teamen att interagera informellt och därigenom utveckla en gemenskap.