The thesis covers the role of the Green Space Factor (GSF) system as a nature-based solution for ecological urban planning in the sustainable city. One main focus for sustainable urban development is the aspect of constructing green spaces and green buildings in order to improve land-use efficiencies and thus minimize negative environmental impacts. Hence, in this study research is made through conducting a qualitative municipal document analysis on how the GSF system is portrayed and implemented in urban planning strategies based on the municipalities of Malmö and Gothenburg. To limit the study, two urban areas are selected for further investigation, the Western harbour in Malmö City and the Freeport in Gothenburg City. The documents included in the study are based on three categories of developing the chosen urban areas: visions, area programs and detailed plans. From the document analysis, several categories or themes were extracted consisting of future goals and vision, actors and trademarks, visionary sustainability, climate change adaptation strategies, sustainable urban development models, green infrastructure, and lastly strategies and design principles of the Western harbour and the Freeport. The results are analysed through the theory of neoliberalised urban climate change adaptation strategies and green fix as crisis management. In order to include the local context of sustainable urban development, environmental policy localization is also included in the analysis of the results. The results from the analysis of the empirical material show that the municipalities of Malmö and Gothenburg have implemented the GSF planning system into the local context of their visions, area programs and detailed plans of both the Western harbour and the Freeport. The GSF system is included in both urban planning strategies through indirect terminologies connected to general sustainable development, such as climate change adaptation, green infrastructure and design principles showcasing the desired sustainability strategies. However, the results present the risk of market-based sustainability trademarking. The study concludes on the mark that it is important for the cities to on one hand implement the GSF system into the overall policies design, and on another hand face sustainable urban development at a variety of spatial scales in order to meet the external requirements originating in the localization of environmental policies.

Parking garages belong to the basic inventory of today’s cities, however their existence and contribution to the urban fabric is marginally discussed under the urban themes of structural transformation, environmental underperformance and socio-cultural fragmentation. This thesis is a study of parking infrastructure in the inner-city of Malmö with a particular focus on rooftops as spaces of opportunities for a sustainable urban development.The thesis aims to investigate whether an integration of parking garages into the urban fabric of their local environment can contribute to a more equal, mixed-use city development through adaptive reuse of the rooftops as public green spaces.Based on a literature review on public space transformation, urban green spaces, its threats and services and an investigation of a specific case study, this thesis identifies parking garages as potential spaces to compensate a lack of urban green and public environment. The study of possible integration of public and green services into the existing structures of parking garages is performed on the level of a city wide analysis, as well as in a particular context of a central district in Malmö. The study shows that the location of parking garages within network nodes of an increasingly mobile society and fragmented city structure could be strategic locations for additional uses. Furthermore an evaluation of parking garage usage has confirmed, that stand-alone, open-roof structures have been affected by vacancy, specifically in the upper floors due to decrease of demand for car parking in the central parts of Malmö. Finally this study concludes that parking garages are overlooked nodes with further potentials for adaptive reuse.

Sveriges meteorologiska förhållanden genererar kalla och mörka perioder under stora delar av året. Utifrån dessa naturliga årstidsväxlingar finns ett behov för svenska städer att i större utsträckning än vad som görs i dagsläget anpassa stadsplaneringen efter samtliga väderförutsättningar som råder. Detta för att skapa aktiva utemiljöer och en levande stad för invånarna att använda och åtnjuta året om.Studien syftar till att ge läsaren en övergripande bild över hur vistelse i offentliga utemiljöer kan bidra till att främja Malmö som en aktiv och attraktiv stad året om och oberoende av säsong eller väderförhållanden. Ett tydligt resultat från studien visar att det finns både intresse och en önskan hos Malmös stadsplanerare att öka aktiviteten och attraktiviteten i staden året om också under mindre tilltalande väderförhållanden. Den bakomliggande idén som uttryckts är att medborgarna ska kunna ta tillvara på stadens fulla potential oavsett årstid och genom detta bidra till en socialt hållbar stadsutveckling. Två huvudsakliga uppfattningar om åtgärder kan identifieras hos Malmös stadsplanerare och forskare i stadsplanering för att få till ett ökat folkliv i staden året om. Det första är en uppfattning som handlar om fysiska förändringar av utemiljön så som evenemang, arrangemang, aktiviteter, installationer samt sammanlänkande stråk. Den andra uppfattningen handlar om att ändra invånarnas beteende och attityd kopplat till utomhusvistelse.Som en följd av det intresse och behov som har identifierats hos studiens informanter vad gäller att öka kunskapen om stadsplanering och ökad utomhusvistelse året om, har studien resulterat i en konkret företagsidé, Smart Seasonal Solutions. Smart Seasonal Solutions syftar till att bidra med kunskap till framtida stadsplanering för att främja och öka utomhusvistelse och ett aktivt stadsliv året runt. / Swedish meteorological conditions generate a changing climate throughout the year, including rather long, cold and dark periods. There is a great potential for Swedish cities to adapt this aspect in urban planning to a wider extent than what is currently being done. By doing so, the cities will become more attractive to their citizens in terms of being able to enjoy active outdoor spaces all year around.This report aims to give the reader an overall view and understanding of how public outdoor spaces better can be used throughout the year in Malmö to foster and encourage outdoor activity in the city regardless of weather or seasonal conditions. This is to allow citizens to take advantage from the city's full potential and to contribute to a socially sustainable urban development. A clear scope of the study is that there is both a will and an interest by city planners in Malmö to increase the activity and attractiveness of the city all year around. Conclusions to be drawn are that two main approaches can be identified by Malmö's city planners to increase a richer city life all year round. The first approach constitutes by physical and concrete elements, such as events, activities, installations and interconnecting pathways. The second approach is more about changes in attitude and behavior linked to outdoor stay.The interest and need to fill the knowledge gap that the research report is aiming to do, this theoretical study has resulted in a concrete business proposal, Smart Seasonal Solutions. Smart Seasonal Solutions aims to contribute with knowledge for future urban planning to increase outdoor activity and city life all year around.

Inflow and infiltration (I/I) water in the sewer network originates from groundwater, precipitation, seawater as well as over-leakage from drinking water pipes. It is the proportion of water in the sewer system that is not wastewater and causes problems both at the treatment plant as well as in the sewer network. Through overflows, floods and bypassing at the treatment plant I/I causes discharges of wastewater to recipients and nature and thus have negative environmental effects. I/I also stand for an overload in the system which, in addition to environmental consequences, also has social, economic and technical consequences. Despite efforts to reduce and mitigate the effects of I/I water for a long time, the problem remains and a large proportion of all the wastewater in the network and the treatment plan still is I/I.  Historically, and for many cases at present, there is little to no methodology for how the work with I/I water takes place and is prioritized in the municipalities and responsible water and sewerage organizations. Measures have instead been implemented with a reaction based approach, in other words when something has broken down or there is a failure in the system. A new discussion about I/I water has arisen in recent years due to new requirements from supervisory authorities. As there is not much follow-up or methodology around the work with I/I water, the process of developing a strategy to meet these new requirements for municipalities has shown to be difficult. In cases where analysis of measures against I/I water has been carried out, cost and effects in the treatment plant (i.e. the proportion of I/I water) have most often been used and dimensions other than economic have been left out of the analysis. As I/I water affects social and environmental factors to a great extent, this should be taken into greater account.  In this work, a multi-criterion analysis has been performed in a case study where similar measures to reduce I/I water and its effects in two different areas have been analysed. The included measures were separation, lining, pipe bursting and installation of a stormwater cassette. The results of the case study show that measure A2 has the greatest positive effect. However, there are major uncertainties in the case study conducted and the results are not considered to be robust enough to be used. However, what has been important to include from the work is that by defining and using criteria from all sustainability dimensions, a comprehensive action choice analysis is created and that it is a structured approach to apply. Here, the importance of opening up for discussion within the municipality/organization is emphasized to achieve a coherent view of the prioritization of I/I water and to achieve efficient management. Problems and amounts of I/I water are complex issues and vary from place to place, and are strongly linked to local geohydrological and climate conditions and design of local sewage systems. Therefore, it is important to coordinate the planning of I/I water to use a workflow that is general and can be used, regardless of conditions, in a simple way where adjustments in accordance with local conditions are possible. This work has shown that multi-criteria analysis is a clear and adaptable tool for meeting the difficulties that exist. / Tillskottsvatten härstammar från grundvatten, nederbörd samt havsvatten genom felaktiga anslutningar eller läckage i ledningsnätet samt från överläckage från dricksvattenledningar. Det är andelen av vatten i avloppsnätet som inte är spillvatten och orsakar, genom bräddning, översvämningar och förbiledning i reningsverket, utsläpp av avloppsvatten till recipienter och natur samt står för en överbelastning i systemet. Trots att man arbetat med att minska och lindra effekterna av tillskottsvatten under lång tid så kvarstår problemet och en stor andel av allt samlat vatten i ledningsnätet och som kommer till reningsverket är just tillskottsvatten.  Historiskt, samt för många fall i nuläget, så existerar det lite till ingen metodik kring hur arbetet med tillskottsvatten sker i kommunerna och ansvariga VA-organisationer utan åtgärder har implementerats på måfå eller när något har gått sönder. En ny diskussion kring tillskottsvatten har uppstått de senaste åren på grund av uppkomna nya kravställningar från tillsynsmyndigheter. I och med att det inte finns mycket uppföljning eller metodik kring arbetet med tillskottsvatten så har processen med att ta fram en strategi för att möta dessa nya krav för kommuner ofta varit svår. I de fall som analys av åtgärder mot tillskottsvatten har utförts så har kostnad och effekter i reningsverket (det vill säga andel mängd tillskottsvatten) oftast används och andra dimensioner än ekonomiska har lämnats utanför analysen. Då tillskottsvatten påverkar sociala samt miljömässiga faktorer i hög grad bör detta tas större hänsyn till.  I det här arbetet så har en multikriterieanalys utförts i en fallstudie där liknande åtgärder för att minska tillskottsvatten och dess effekter i olika områden har analyserats. De ingående åtgärderna var separering, infodring, rörspräckning samt anläggning av en dagvattenkassett. Resultatet av fallstudien visar att åtgärdsalternativ 2 har störst positiv effekt. Det finns dock stora osäkerheter i den fallstudie som utförts och resultatet anses inte vara tillräckligt robust för att användas. Det som dock har varit viktigt att ta med från arbetet är att genom att definiera och använda kriterier från alla hållbarhetsdimensioner skapas en heltäckande åtgärdsvalsanalys och att det är ett strukturerat arbetssätt att applicera. Här understryks vikten av att öppna upp för diskussion inom kommunen/organisationen för att nå en sammanhållen syn på prioriteringen av tillskottsvatten samt för att nå en effektiv hantering. Problem och mängder tillskottsvatten i olika ställen är komplext och starkt kopplat till lokala klimat och geohydrologiska förhållanden samt lokala avloppssystem. Därför är det viktigt för att samordna planeringen av tillskottsvatten att använda en arbetsgång som är generell och kan användas, oavsett förutsättningar, på ett enkelt sätt där justeringar i enlighet med lokala förutsättningar är möjligt. Det här arbetet har visat att multikriterieanalys är ett tydligt och anpassningsbart verktyg för att möta de svårigheter som finns.

Fulfilling climate targets requires ambitious changes. The building sector is a large contributor to emissions of greenhouse gases (GHG), but also offers opportunities for climate change impact reductions. This thesis aims at supporting strategic decisions to reach climate change mitigation targets in the building sector, based on knowledge about what factors contribute significantly to climate impact from buildings in a life cycle perspective and how practitioners can influence these factors. More specifically, a first point of investigation concerns what aspects play a key importance in buildings’ climate impact, and what climate change mitigation strategies for the building sector should focus on. A quantitative analysis of backcasting scenarios for 2050 was performed using a spreadsheet model to estimate GHG emissions for the building sector. The parameters were adjusted to ensure that a GHG emission quota was reached in every scenario. This provided an illustration of four very different ways the building sector could contribute to the fulfillment of a global climate change mitigation target. The results were used to discuss what aspects of buildings were particularly important for target fulfillment. These aspects include a low-carbon energy mix, a reduction of GHG emissions from construction materials and an optimized use of space. A second point of investigation concerns how municipalities can influence practices through the use of environmental requirements in construction, in particular requirements based on a life cycle approach. A survey of Swedish municipalities was used to assess their current practices and knowledge level regarding mitigating climate change impact from construction, as well as the influence of a municipality’s size on these practices. It was followed up by semi-structured interviews investigating barriers to the use of environmental requirements in construction. Barriers were identified regarding in-house skills, access to data, resources, ambiguities regarding the law and guidance from national authorities. A stepwise strategy was suggested to overcome these barriers and successfully implement environmental requirements. Therefore, the thesis as a whole provides insight on how municipalities could use environmental requirements in construction to influence current practices in the building sector, so that the changes needed to fulfill the 1.5℃ target are implemented. / <p>QC 20190218</p>

De antropogent orsakade klimatförändringarna som är tätt sammankopplade med en snabb utrbedd förlust av biodiversitet blir allt mer tilltagande och sex av nio planetära gränser är överskridna. Samtidigt minskar människors koppling till och kunskap om naturen som de är en del och beroende av, särskilt så bland barn och unga i den växande urbana befolkningen. För att vända negativa utvecklingen är det viktigt att dagens städer erbjuder miljöer som möjliggör direkt interaktion med varierande flora och fauna. Grundskolan kan erbjuda detta via plats- och upplevelsebaserad utomhuspedagogik som kan främja barn och ungas koppling till naturen och ekologisk läskunnighet. För det krävs tillgång till gröna skolgårdar och grönområden som kan fungera som lärmiljöer för ekologiska processer och ekosystem.  Studiens syfte var att skapa förbättrade förutsättningar för utomhuspedagogik som kan främja barn och ungas koppling till naturen och ekologisk läskunnighet. Studien undersökte en grundskola med en ambition att arbeta för en hållbarare utveckling belägen i en av Sveriges större tätorter. Skolan ville förändra sin skolgård genom att plantera mer vildvuxen flora och börja odla. Skolan stod inför unika utmaningar för att förverkliga sin vision eftersom den inte äger skolgården och därför måste förändringar ske i dialog med fastighetsförvaltaren. Vidare måste skolan stå för kostnaden och underhåll av den flora som önskas. Dock saknas ekonomiska resurser för att genomföra mer omfattande förändringar. Samtidigt har skolan god tillgång till grönområden, men ser flertal utmaningar med att börja nyttja dessa mer utomhuspedagogiskt.  Ur ett systemteoretiskt perspektiv framkommer ett system av fragmenterade aktörer som inte delar samma hållbarhetsmål och framtidsvision vilket försvårar en systemomställning för hållbarare lärande. Samtidigt framkommer flertal möjligheter för en systemomställning som studien söker belysa. Genom att försöka samla aktörer som vill se grönare skolgårdar och mer utomhuspedagogik för samordning och samverkan samt sätta press på existerande regimer och status quo ökar möjligheten för en systemomställning. / Anthropogenic climate change which is closely connected to a rapid global loss of biodiversity is becoming increasingly problematic and six of the nine planetary boundaries are transgressed. Simultaneously humans’ connection to nature and knowledge about natural systems which they are part of and dependent on is decreasing, especially amongst children and young adults in the growing urban population. To counteract the negative development cities must provide opportunities for direct interaction with a rich variety of flora and fauna. Primary education can provide this via outdoor education which can promote nature connectedness and ecoliteracy. For primary schools to provide this they need access to green schoolyards and green areas which can function as learning landscapes for ecological processes and ecosystems. The study’s purpose was to facilitate conditions for outdoor education that can promote children’s and young adults’ nature connectedness and ecoliteracy. The study was carried out at a primary school with the ambition to promote a more sustainable development. Staff wished to make the schoolyard greener by adding more vegetation and a school garden. The school faced unique challenges since it does not own its schoolyard and changes must therefore be carried out in dialog with the facility management. The school must carry the cost for investments and carry out all maintenance work but lacks the finances to make substantial changes. Concurrently the school has access to nearby green areas but anticipates challenges with utilizing these for outdoor education. From a systems theory perspective, a system of fragmented actors not sharing a common sustainability goal or vision emerges making a change in the system less likely. However, various opportunities for changing the system emerge. By mobilizing actors who wish to see greener schoolyards and more outdoor education to coordinate and cooperate and to pressure existing regimes and the status quo the possibility of changing the system increases.

Detta kandidatexamensarbete utforskar de ekonomiska fördelarna med installation av gröna tak i Järfälla kommun, med fokus på hur dessa kan bidra till en hållbar stadsutveckling. Studiens syfte är att utveckla en kvantitativ modell för att beräkna de ekonomiska besparingar som kan uppnås genom ett antal nyttor av gröna tak. Först analyseras de gröna taken och sedan vilka nyttor som är relevanta efter Järfällas förutsättningar. Slutligen begränsades modellen till tre nyttor, nämligen reducerad dagvattenhantering, förbättrad luftkvalitet, och koldioxidbindning. Dagvattenhantering blev ett fokusämne i rapporten. För att kvantifiera detta användes klimatologiska faktorer i vattenbalansekvationen för att uppskattade de gröna takens effekt på avrinning i Järfälla kommun, således minskar dagvattenavgifterna. De klimatologiska faktorerna består av temperatur, luftfuktighet, vindhastighet och solstrålning. Under arbetets gång visade det sig att den geografiska avgränsningen av modellen var en stor utmaning, men även en resurs. Efter framtagandet av modellen utfördes en fallstudie där modellen testades för ett grönt tak på Bas Barkarby.  Resultaten från analyserna visar att gröna tak erbjuder signifikanta fördelar genom att minska kostnader för infrastruktur samt genom att förbättra miljömässiga och sociala förhållanden i stadslandskapet. Slutsatserna pekar på att ytterligare stöd från kommunala beslutsfattare kan optimera utnyttjandet av takytor och främja en bredare acceptans och implementering av gröna taklösningar. / This bachelor's thesis explores the economic benefits of installing green roofs in Järfälla Municipality, focusing on how these can contribute to sustainable urban development. The purpose of the study is to develop a quantitative model to calculate the economic savings achievable through some benefits of green roofs in Järfälla. Firsty green roofs were analyzed to understand their benefits and which of them are relevant in Järfälla municipality, namely: Reduced stormwater runoff, reduced damage costs during 100-year rainfall, improved air quality and carbon sequestration. Stormwater management was chosen as a subject to further investigate. During the latter, climatological factors were used in a water balance model to estimate runoff reduction green roofs provided in Järfälla Municipality thus calculating the benefit they provide by decreasing stormwater fees. Climatological factors included daily temperature, humidity, wind current speed and solar radiation. During the course of the study the limitation of the model was shown to be both a challenge and an advantage. The finished model was then tested on a green roof on Bas Barkarby. The results from the analyses show that green roofs offer significant advantages by providing benefits to real estate owners and communities by enhancing environmental and social conditions in urban landscapes. The conclusions suggest that additional support from municipal policymakers can optimize the utilization of roof spaces and promote a wider acceptance and implementation of green roof solutions.

The negative effects of external trade on urban life have long been a subject of discussion, especially regarding its impact on central urban environments. Studies indicate that urban life decreases when retail moves out of city centers, leading to less activity and fewer spontaneous encounters in the city center. At the same time, sustainability issues and the creation of vibrant urban environments are highly prioritized by municipalities. The purpose of this thesis is to identify factors that can improve urban life in Borlänge city center and propose concrete improvements. Through a combination of site analysis, visual analysis, and literature review, a comprehensive urban analysis has been conducted. The work includes various field studies to understand both the strengths and weaknesses that characterize Borlänge city center. The results of the analysis have formed the basis for recommendations aimed at increasing the attractiveness and functionality of the city center. Suggestions include strengthening routes with high potential for urban life, overcoming physical and social barriers, reducing the dominance of car traffic, and integrating more green areas and meeting places. Through these measures, we strive to create a more inviting and sustainable urban environment that promotes social interaction and activity in Borlänge city center. This work demonstrates how the physical environment can be transformed to revive urban life and enhance the attractiveness of the city center, with the goal of creating a sustainable and lively city where people enjoy spending time. / Externhandelns negativa effekter på stadslivet har länge varit ett ämne för diskussion, särskilt med avseende på hur den påverkar centrala stadsmiljöer. Studier visar att stadslivet minskar när detaljhandeln flyttar ut från stadskärnorna, vilket leder till mindre aktivitet och färre spontana möten i stadens centrum. Samtidigt är hållbarhetsfrågor och skapandet av levande stadsmiljöer högt prioriterade av kommunerna. Syftet med detta examensarbete är att identifiera faktorer som kan förbättra stadslivet i Borlänge centrum och föreslå konkreta förbättringar. Genom en kombination av platsanalyser, visuella analyser och litteraturstudier har en omfattande stadsanalys genomförts. Arbetet inkluderar olika fältstudier för att förstå både de styrkor och svagheter som karaktäriserar Borlänge centrum. Resultaten av analysen har legat till grund för rekommendationer som syftar till att öka attraktiviteten och funktionaliteten i stadskärnan. Förslagen inkluderar att stärka stråk med hög potential för stadslivet, övervinna fysiska och sociala barriärer, minska biltrafikens dominans, och integrera fler grönområden och mötesplatser. Genom dessa åtgärder strävar vi efter att skapa en mer inbjudande och hållbar stadsmiljö som främjar social interaktion och aktivitet i Borlänge centrum. Detta arbete visar hur den fysiska miljön kan omformas för att återuppliva stadslivet och stärka stadskärnans attraktivitet, med målet att skapa en hållbar och livfull stad där människor trivs och gärna vistas.

För att nå en hållbar stadsutveckling behöver nya tekniker och lösningar inte bara testas, de måste också spridas och skalas upp. Den här uppsatsen undersöker uppskalningen av det källsorterande avloppssystemet i stadsdelen Oceanhamnen till Östra Ramlösa, båda i Helsingborg. Huvudaktörerna i uppskalningsprocessen är Helsingborgs stad och NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp). Utifrån teorier om uppskalning och offentlig organisation undersöker uppsatsen vilka utmaningar som uppstår samt vilka hinder och framgångsfaktorer som går att identifiera i uppskalningsprocessen. Syftet är att bidra till en bättre förståelse för, och ny kunskap om, processen när offentlig sektor skalar upp socio-tekniska infrastrukturlösningar. Uppsatsen utgår från en kvalitativ forskningsmetod, och är gjord som en fallstudie, baserad på intervjuer med nyckelpersoner samt analys av dokument och webbsidor. Att skala upp lösningar och samtidigt behålla kontakten med den fortsatta utvecklingen och utvärderingen av ursprungslösningen framstår i det här fallet som den största utmaningen.  De tydligaste hindren är brist på fungerande rutiner för dokumentation och kunskapsöverföring, brist på gemensam vision i de två organisationerna samt brist på kommunikation inom och mellan alla nivåer. Bland framgångsfaktorerna finns den starka innovationsidentiteten i Helsingborgs stad, eldsjälar med starkt driv och hög yrkeskompetens samt tongivande visionärer i uppstarten av projektet. Osäkerhet kring miljötillstånd, långa handläggningstider, politiskt styre och krav på upphandling utgör mindre hinder än förväntat.  Alla identifierade hinder och svårigheter förstärks med två organisationer som huvudaktörer. En roll som har mandat över hela uppskalningsprocessen, oavsett organisation, skulle därför vara till nytta för arbetet. Det skulle öka möjligheten att ha tydliga strukturer, processer och kommunikation kring uppskalning. / To achieve sustainable urban development, new technologies and solutions must not only be tested, they also need to be disseminated and scaled up. This paper examines the scaling up of the source-separated sewage system from the Oceanhamnen district to Östra Ramlösa, both in Helsingborg. The main actors in the scaling process are the City of Helsingborg and NSVA (the municipal water and wastewater company). Drawing on theories of upscaling and public organisation, the paper explores the challenges that arise, as well as the obstacles and success factors identifiable in the scaling process. The aim is to contribute to a better understanding of, and new knowledge about, the process when the public sector scales up socio-technical infrastructure solutions. The paper is based on a qualitative research method and conducted as a case study, involving interviews with key personnel and analysis of documents and websites. Scaling solutions while maintaining engagement with the ongoing development and evaluation of the original solution presents the greatest challenge in this case.  The most significant barriers include a lack of effective routines for documentation and knowledge transfer, a lack of a shared vision within the two organisations, and inadequate communication within and between all levels. Among the success factors are the strong innovation identity of the City of Helsingborg, dedicated individuals with strong drive and high professional competence, and leading visionaries at the start of the project. Uncertainty around environmental permits, long processing times, political governance, and procurement requirements pose less of a hindrance than expected. All identified barriers and difficulties are amplified with two organisations as the main actors. A role with a mandate over the entire scaling process, regardless of organisation, would therefore be beneficial to the work. It would increase the opportunity to have clear structures, processes, and communication around scaling.

This study examines the integration of urban agriculture into smart cities in the Netherlands, with an emphasis on stakeholder roles and the institutional environment. The study investigates the complex interaction between local governments, businesses, academic institutions, community groups, and residents using the theoretical frameworks of Scott's institutional theory, stakeholder salience theory, and Moore's business ecosystem theory. The study uses semi-structured interviews with important stakeholders to identify each group's power, legitimacy, and urgency, as well as to investigate their relationships and collaboration. Key findings show that local governments play an important role in regulatory support, land use facilitation, and financial incentives, whereas businesses promote technological innovation and economic viability. Academic institutions make significant contributions to research and technological developments, while community groups promote social sustainability and local participation. Residents, as end users, affect urban agriculture by their engagement and demand. Institutional barriers such as regulatory hurdles, financial constraints, and cultural resistance hinder the integration of urban agriculture. Supportive policies, financial incentives, community engagement, and educational initiatives have been stated as crucial facilitators. To address these barriers, the study underlines the importance of streamlining regulatory processes, developing comprehensive food strategies, and increasing public awareness. Urban agriculture can be successfully integrated into smart city frameworks by leveraging the collaborative potential of varying stakeholders and building a supportive institutional environment. This integration fosters sustainable urban development, improves community well-being, and addresses food security, environmental management, and social cohesion issues. The study offers practical recommendations for policymakers and practitioners to build resilient, innovative, and inclusive urban ecosystems, adding valuable insights to the field of sustainable urban development.