En av samhällets stora frågor är hur den ökade segregationen kan motverkas och förebyggas. Den förstärkta segregationen innebär ett utökat avstånd mellan individer, bostäder och samhällsservice som vidare leder till ökade ojämlikheter mellan individer, och kan ses som ett resultat av hur våra samhällen är gestaltade. Studien utgår från Motala kommun och syftar till att undersöka hur boendesegregation kommer till uttryck i nationella respektive kommunala strategier, samt vilka möjligheter och utmaningar som identifieras med aktuella insatser utifrån ett socialt hållbarhetsperspektiv. Detta görs med utgångspunkt från följande begrepp som alla är centrala för att en hållbar stadsutveckling ska uppnås: helhetssyn, samband, variation, identitet, inflytande. Med hjälp av dokumentanalyser och intervjuer framgår det att de kommunala strategierna i stor utsträckning speglar de nationella strategierna. Det framgår även att kommunen saknar ett helhetsperspektiv i sitt segregationsarbete och att en socialt hållbar stadsutveckling därmed blir svår att åstadkomma i flera avseenden. / One of society's biggest questions is how the growing segregation can be countered and prevented. The reinforced segregation implicates an increased distance between individuals, housing and community services which further reinforce inequalities between individuals and can be seen as a result of the way our societies are shaped. This study is based on the municipality of Moala and aims to investigate how residential segregation is expressed in both national and municipal strategies, as well as what opportunities and challenges that are identified with current efforts from a social sustainability perspective. This is done on the basis of the following concepts which are central to achieving a sustainable urban development: holistic view, connection, variation, influence, identity. By using document analysis and interviews it appears that the municipal strategies largely reflect the national approach. It also appears that the municipality lacks an overall perspective in their segregation work and that a socially sustainable urban development therefore is difficult to achieve in several respects.

The Urban Freight Transportation System faces many uncertainties and challenges in its future development. In the discussion regarding how to mitigate the challenges, the implementation of Urban Hubs is often brought up. However, most of the literature that exists within the field focuses on the logistic system as a whole, rather than the actual hubs specifically. The research gap regarding how Urban Hubs should be designed in order to be efficient with regards to multiple future scenarios, but also easy to adapt once so is needed, has been targeted throughout this study. The importance of robustness and adaptiveness has been underlined, and these concepts have in turn been linked to modularization, and the use of future scenario frameworks, respectively. This study has resulted in a proposed framework for constructing robust Urban Hubs, which was obtained by adapting a modularization framework, and integrating a future scenario framework for Urban Freight Transportation. The proposed framework has an extensive evaluation process, incorporating both Customer Values and future scenarios in the metrics, thus shedding extra light on this part of the construction process. The proposed framework was also tested in the study, through constructing and evaluating four different hub configurations, spanning from small to large, in order to determine which hub that performed best in the largest number of scenarios. The evaluation results could in turn contribute with indications as to what characterizes such a Hub configuration. In order to be able to construct the proposed framework, an understanding of Urban Hubs' layouts, functionalities included, and flow of goods, had to be obtained. This was done through conducting interviews with relevant stakeholders connected to Swedish Urban Hubs. Through the interviews, similarities and differences between Swedish Urban Hubs could be identified, thereby describing how the Swedish Urban Hub landscape looks today. Since the literature describing Urban Hubs is scarce, the study thus contributes towards filling that research gap as well. / Hållbara urbana godstransportssystem står inför många osäkerheter och utmaningar under sin fortsatta utveckling. I diskussionen kring hur dessa utmaningar ska kunna mildras, nämns ofta implementationen av Urbana Hubbar. Den existerande litteraturen inom området fokuserar dock mest på hela logistiksystemet, snarare än de Urbana Hubbarna specifikt. Avsaknaden inom forskningen vad gäller hur Urbana Hubbar bör bli designade i syfte att både vara robusta med avseende på flera olika framtidsscenarion och samtidigt även lätt kunna anpassas när så krävs, är vad denna studie har syftat till att undersöka. Vikten av både robusthet och möjligheten att anpassa sig har blivit underbyggd i studien, och koncepten har i sin tur kopplats till modularisering, respektive användandet av ramverk för framtidsscenarion. Studien resulterade i ett föreslaget ramverk för att konstruera robusta Urbana Hubbar, vilket erhölls genom att anpassa ett modulariseringsramverk, och integrera det tillsammans med ett ramverk för framtidsscenarion inom Urbana Godstransporter. Det föreslagna ramverket innefattar en omfattande evalueringsprocess, som både har integrerat Kundvärden och scenariospecifika parametrar i sina mått, och därmed tydligt visar på vikten av denna del under konstruktionsprocessen.  Det föreslagna ramverket testades dessutom i studien, genom att kontruera och utvärdera fyra olika hubbkonfigurationer, som tillsammans spände upp en rymd från mindre konfigurationer till större, mer komplexa varianter. Detta för att kunna fastställa vilken av dem som presterade bäst i flest scenarion. Resultaten från utvärderingen kunde i sin tur bidra med indikationer på vad som karaktäriserar en sådan hubbkonfiguration. För att kunna konstruera det föreslagna ramverket, krävdes djup förståelse för Urbana Hubbars layout, vilka funktionaliteter de innefattar, samt hur processflödet inuti hubbarna går till. Detta erhölls genom intervjuer med relevanta aktörer som var kopplade till svenska Urbana Hubbar. Genom intervjuerna kunde likheter och skillnader mellan svenska Urbana Hubbar identifieras, och från det kunde en kartläggning över svenska Urbana Hubbar göras. Eftersom litteraturen som beskriver Urbana Hubbar är knapp, bidrar studien dämred även till att fylla det forskningsgapet inom området.

This thesis presents a system and actor level analysis of wastewater heat recovery in buildings, using two case studies in Stockholm, Sweden. The choice of these case studies was to cover the installation of WWHR in both commercial and residential buildings. The first case study is from the residential district of Töfsingdalen, and the second case study is the commercial building Pennfäktaren 11. The aim of the study is to understand why actors, as identified through these case studies, have adopted wastewater heat recovery. Taking into consideration, motives, strategies, conflicts, technologies, and future perspectives. The case study analysis is further supported by a literature review, analyzing the installed systems from a technical point of view. Using semi-structured interviews and literature review as the source of data collection. Theories utilized were the multilevel perspective and the critical interface. Used for explaining how technological transitions occurs and how they are best adopted by existing actors. Conclusions drawn from the study is that Swedish buildings over the last decades have improved in energy efficiency predominantly within heating, ventilation, and lightning, while energy consumption for warm water has been relatively untouched. The identified actors frame wastewater heat recovery in a widely positive environment, having input on what to improve for its diffusion in the building sector. It is a technology they regard as new and experimental but see potential with further improvements, mostly technical and economical. The actors having adopted wastewater heat recovery have incorporated ambitious climate policies in their business models while simultaneously wanting to reduce energy costs. The motive used in the first case study, Töfsingdalen, was to design an energy-efficient building, while the second case study, Pennfäktaren 11, the motives were different and centered around enthusiasm in the technology and economic benefits (energy savings). The shared motive is the liking towards the technology being environmentally friendly. Wastewater energy recovered in the first and second case study is equivalent to the total energy consumption of 1.3 and 8.5 Swedish apartments per year. For these reasons, energy recovery from wastewater can contribute towards urban sustainable development, but it can also have disruptive potential that is necessary to investigate and mitigate. Findings suggest a critical interface between the existing regime and the early innovation adopters which could lead to both conflict and cooperation. Future research to further confirm these findings are necessary analyses aimed at investigating where in the sewer system the greatest benefit for wastewater heat recovery is located. Finally, continuous innovative development of the technology is advantageous. / Detta examensarbete presenterar en system- och aktörsanalys på värmeåtervinning av varmvatten i byggnader via två fallstudier i Stockholm, Sverige. Valet av fallstudier gjordes för att nå installtioner i både en kommersiell och en bostadsbyggnad. Den första fallstudien är från bostadsområdet Töfsingdalen och den andra är den kommersiella byggnaden Pennfäktaren 11. Målet är att förstå varför aktörer som identifierats ur fallstudier har installerat värmeåtervinning av spillvatten. Där aktörers motiv, strategier, konflikter, teknologier, och framtida perspektiv beaktas. Fallstudierna är fortsatt förstärkta av en litteraturstudie, genom att analysera de installerade systemen ur ett tekniskt perspektiv. Information är inhämtad med semi-strukturerade intervjuer och litteratur. Teorierna som studien grundar sig i har varit multi-nivå perspektivet (MLP), det kritiska gränsskiktet. Dessa teorier används för att förklara hur teknologiska förändringar sker i ett samhälle och hur dessa ska ske optimalt. Slutsatser som har dragits från studien är att de svenska byggnaderna sedan ett par decennier tillbaka har förbättrat byggnaders energieffektivitet inom uppvärmning, ventilation, och ljuskällor, medan värmeåtervinning av spillvatten har varit relativt orört som område. De identifierade aktörerna ser på värmeåtervinning av spillvatten ur en mestadels positiv synvinkel, de har indata på hur tekniken kan utvecklas för framgång inom byggnadssektorn. De ser på tekniken som ny och experimentell, men ser potential vid framtida förbättringar, främst tekniska och ekonomiska. De aktörer som har adapterat tekniken har implementerat miljömål i deras företagsmodell, samtidigt som de vill minska energikostanderna. Motiven som användes i den första fallstudien, Töfsingdalen, var att designa en miljövänlig byggnad, och motiven i den andra var olika där entusiasm för tekniken samt ekonomiska besparingar var framträdande. Gemensamt är att de båda aktörerna tycker att det är miljövänlig lösning. Den återvunna energin i den första och andra fallstudien motsvarar den totala energin som 1.3 och 8.5 svenska lägenheter förbrukar årligen. Utifrån dessa resultat, dras ytterligare en slutsats att värmeåtervinning av spillvatten kan hjälpa vid hållbar urban utveckling men att den också har disruptiv potential som är viktigt att undersöka och mitigera. Resultaten visar på ett kritiskt gränsskick mellan den nuvarande regimen och de aktörer som har implementerat tekniken vilket kan leda både till konflikter och samarbete. Framtida studier behövs för att ytterligare konfirmera dessa fynd, även kvantitativa systemanalyser där det reds ut vart i avloppssystemet som den största nyttan finns för att återvinna spillvärme samt fortsatt utveckling av tekniken är fördelaktigt.

Under de senaste decennierna har det pågått en urbanisering i världens storstäder. Allt fler människor väljer att bosätta sig i urbana miljöer och trenden är uppenbar. En tät, attraktiv och blandad stad med närhet till samhällsservice, arbetsplatser och övriga funktioner samt tillgång till hållbara transportsätt eftersträvas i många städers planering för en hållbar stadsutveckling i dagsläget. Ett sätt att uppnå hållbar stadsutveckling som förespråkas på många olika samhällsnivåer är genom förtätning som stadsbyggnadsstrategi. Syftet med denna studie är att undersöka om förtätning kan vara en tänkbar stadsbyggnadsstrategi för att uppnå hållbar stadsutveckling. För att undersöka relationen mellan förtätning samt hållbar stadsutveckling har även begreppen undersökts samt förklarats genom en kvalitativ forskningsmetod. Studien utgörs av en fallstudiemetod av ett pågående stadsutvecklingsprojekt, Fokus Skärholmen, i Skärholmens stadsdelsområde i Stockholms kommun. Fallstudiemetoden undersöker alltså hur relationen mellan förtätning samt hållbar stadsutveckling ser ut i empirin med material från stadens plan-, mål- och strategidokument samt semistrukturerade intervjuer med kommunala tjänstepersoner involverade i projektet Fokus Skärholmen. Skärholmens stadsdelsområde har inte exploaterats i lika stor omfattning som projektet Fokus Skärholmen nu planerar för sedan färdigställandet av miljonprogrammet. Det har endast skett mindre kompletteringar av byggnader i stadsdelsområdet. Stadsbyggande kan ses som ett verktyg för att uppnå en hållbar stadsutveckling och projektet Fokus Skärholmen planerar för en förtätning som stadsbyggnadsstrategi för en hållbar stadsutveckling utifrån stadsdelsområdets lokala behov samt förutsättningar. Projektet Fokus Skärholmen betraktas därför som ett omfattande och intressant fall att undersöka för denna studie. Studiens resultat visar vid jämförelse av teoretiska samt empiriska studier att förtätning som stadsbyggnadsstrategi kan, enligt vissa forskare, innebära en hållbar stadsutveckling förutsatt att förtätningen sker på rätt sätt. Förtätning kan även på vissa platser betraktas som en olämplig stadsbyggnadsstrategi som istället kan motverka den hållbara stadsutvecklingen som samhället strävar efter. Både ”förtätning” samt ”hållbar stadsutveckling” är således kontextberoende begrepp och varierar beroende på platsens förutsättningar samt behov. Diskussionen om hur en förtätning bör ske är således mer komplex än vad vi tror och bör analyseras mer djupgående för att stadsbyggnadsstrategin ska bli framgångsrik och innebära positiva effekter för alla människor i samhället. Projektet Fokus Skärholmen har satts i denna kontext vid empiriska studier, slutsatsen beträffande projektet Fokus Skärholmen är att det kan bli ett framgångsrikt stadsutvecklingsprojekt förutsatt att allt som skrivs i plan-, mål- samt strategidokumenten uppfylls. Fokus Skärholmen är alltjämt långt ifrån ett färdigställt projekt och har en rad utmaningar framför sig att överkomma, det är således svårt att konstatera så tidigt i processen om förtätningen kan innebära en hållbar stadsutveckling i praktiken. / Urbanization has taken place in the world’s major cities in recent decades. The numbers of people that are settling in urban environments are increasing, therefore the trend is obvious. A compact, attractive and mixed city with proximity to community service, workplaces and further functions as well as access to sustainable transport (e.g. public transport, walking and cycling) is desirable and sought in many cities. The idea behind the compact and mixed city is occurring with increasing frequency in many cities’ planning for a sustainable urban development. A strategy to achieve sustainable urban development is through densification. The purpose of this study is to look into whether densification is could be an urban development strategy for achieving sustainable urban development. The relationship between densification and sustainable urban development has therefore been studied through qualitative research. This study consists of a case study method of an ongoing urban development project called “Fokus Skärholmen”, in Skärholmen administrative city district in Stockholm municipality. The case study method examines how the relationship between densification and sustainable urban development looks empirically. Skärholmen administrative city district’s land use has not been developed to the same extent as the project “Fokus Skärholmen” is now planning for since the completion of the Million Programme. Urban development strategy could be seen as a tool for achieving sustainable urban development and the project “Fokus Skärholmen” is planning for a densification as an urban development strategy for sustainable urban development based on the local district area’s needs and conditions. Since Skärhomen’s land use has not been developed to the same extent, the “Fokus Skärholmen” project is considered as extensive and interesting case to study. The results of this study show, when comparing theoretical and empirical studies, that densification as an urban development strategy could, according to some researchers, contribute to a sustainable urban development, given that the densification is done correctly. Densification could also in some places be regarded as an inappropriate urban development strategy and could instead counteract the sustainable urban development that the society strives for. Both “densification” and “sustainable urban development” are thus context-dependent concepts and vary depending on the area’s conditions and needs. The discussion on how densification should be done is therefore more complex than we think and should be further analyzed so the densification could contribute to positive effects and benefit all people. The project “Fokus Skärholmen” has been put into this context in empirical studies. The conclusion regarding “Fokus Skärholmen” is that it could become a successful urban development project, given that everything that is written in the plan and strategy documents is implemented. Fokus Skärholmen is still far from to be considered as a completed project and has a number of challenges ahead to overcome, thus it is difficult to state so early in the process if the densification could contribute to sustainable urban development in practice.

Inom forskningen har social hållbarhet blivit allt mer uppmärksammat som en allt viktigare del för att skapa framtidens hållbara samhälle. Det finns en viss samsyn kring vad som behövs prioriteras för att främja social hållbarhet. Utan konkreta verktyg för att gå från ord till handling blir det dock svårt att nå en långsiktig omställning till en hållbar stadsutveckling. Denna studie syftar till att undersöka vilka verktyg som används för att integrera social hållbarhet i kommunal planering, samt att undersöka vilka hinder de tjänstepersoner som intervjuas i studien upplever vara kopplade till arbetet med social hållbar stadsutveckling. Undersökningen grundar sig i en kvalitativ metod i form av en jämförande fallstudie i fyra svenska kommuner. De kommuner som är undersökta är Upplands Väsby kommun, Haninge kommun, Huddinge kommun och Göteborgs Stad. Fallstudien bygger på semistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner som arbetar med detaljplanering och strategisk planering på dessa kommuner. De teoretiska utgångspunkterna behandlar social hållbarhet som begrepp, vad det sociala hållbarhetskonceptet innehåller, social hållbarhet i planeringen samt vilken roll hållbarhetsverktyg har i planeringen. Resultatet visar att arbetet med social hållbarhet till viss del skiljer sig åt mellan kommunerna. De mest frekvent använda verktygen utgörs av olika typer av verktyg för medborgardialog, hållbarhetsbedömning för översiktsplanen (där social hållbarhet är inkluderat) och space syntax-analyser för att undersöka tillgänglighet. Resultatet från fallstudierna tyder på att verktygen främst används för att de passar den lokala kontexten och kommunernas sätt att arbeta. Verktygen används också för att de skapa en diskussion och en helhetssyn kring de sociala aspekterna. En del av verktygen var inte tillgängliga i den egna kommunen men kunde vid behov tillgängliggöras via privata aktörer. De olika intervjupersonerna hade olika uppfattning om användbarheten av verktyg för att integrera social hållbarhet. Resultatet från studien tyder även på att tjänstepersonerna upplever olika utmaningar relaterade till arbetet med social hållbarhet. Skillnader kan identifieras både mellan olika yrkesroller och kommuner. De mest betydande hinder som visat sig försvåra arbetet är bristande prioritering då andra frågor väger tyngre, otillräcklig samordning, bristande kunskap i kommunerna, avsaknad av riktlinjer på en högre strategisk nivå än den kommunala samt bristande uppföljning av åtgärder kopplade till sociala aspekter.

Social sustainability is high on the agenda both internationally and nationally, but even though the work has been going on for over 30 years, Sweden has long to go before becoming equal. There are currently gaps in the Swedish research of social sustainability within urban planning. The purpose of this study is to investigate the possibility of strengthening the work of integrating social sustainability aspects into municipal urban and spatial planning in Sweden. In order to examine what the work on social sustainability looks like in Sweden, the study is applied to Gävle municipality. The study was conducted through a literature study and an interview study. The literature study shows that although there is no unanimous definition of social sustainability, several authors have tried to define the concept. A summary is that social sustainability can be divided into: Justice, Social Capacity, Holistic View, Collaboration and Participation, Access and Accessibility, Mixing and Variation, Affinity and Identity, as well as Well-being and Safety. The results of the interview study show that Gävle municipality has no unified definition of social sustainability and that they do not have an established working method to improve social sustainability although the interviewees identify several measures they use. / Social hållbarhet står högt på agendan både internationellt och nationellt, men även om arbetet har pågått i över 30 år har Sverige långt kvar innan samhället blir rättvist. Det finns idag stora kunskapsluckor i den svenska forskningen om socialt hållbar samhällsutveckling. Syftet med denna studie är att undersöka möjligheten att stärka arbetet med att integrera aspekter av social hållbarhet i kommunal samhällsplanering och fysisk planering i Sverige. För att få kunskap om hur arbetet med social hållbarhet ser ut i Sverige utförs en studie på Gävle kommun. Studien utfördes genom en litteraturstudie och en intervjustudie. Resultatet från litteraturstudien visar att även om det inte finns någon enhällig definition av social hållbarhet har flera författare försökt definiera begreppet. En sammanfattad bild är att social hållbarhet kan delas in i: Rättvisa, Samhällskapacitet, Helhetssyn, Samverkan och delaktighet, Tillgång och tillgänglighet, Blandning och variation, Samhörighet och identitet samt Välmående och säkerhet. Resultatet från intervjustudien visar att Gävle kommun inte har någon enhällig definition av social hållbarhet. Kommunen har inte heller något utarbetat arbetssätt för att förbättra den sociala hållbarheten men intervjudeltagarna identifierar ett antal åtgärder de använder sig av för att förbättra den sociala hållbarheten.

Innovation is often assigned an important role in mitigating climate impact and achieving sustainable development. Stockholm city has ambitious sustainability goals and aims to be carbon neutral by 2040. This will require an increased capacity when it comes to promoting and implementing innovative sustainability solutions. Climate friendly innovations need to move from environmental profile projects to the new “business as usual”.  The aim of this study is to contribute with knowledge about innovation processes within sustainable development and how they can be promoted.   Strategic Niche Management (SNM) is a model which was developed to support a transition to sustainable development by promoting sustainability innovations. SNM suggests a number of hypotheses regarding important features of successful innovation niches, factors that will increase the potential of innovations to be developed, implemented and spread. Stockholm Biochar project is an innovative project which has received attention for its success and potential to contribute to sustainable development by reducing the city’s net carbon emissions. A case study of the Stockholm Biochar project has been conducted to identify how the project emerged and the main success factors for its development. The case study was complemented with an interview study with personnel from Vinnova, the Swedish innovation agency, focusing on their experience of success factors for innovation processes. SNM:s hypotheses has then been used to analyze the result of the case study, which was also compared to the result of the Vinnova-study. The analysis to a large extent confirms SNM:s hypotheses, regarding what factors contribute to a successful innovation niche, but also provide some specifications and elaborations on what these hypotheses mean in this specific case. This result is used to suggest possible complements to the SNM hypotheses that can be useful in contexts similar to the one studied. The result also points out important success factors that are not covered by the hypotheses suggested in SNM. Particularly the case study shows the important role of passionate enthusiasts as driving forces for innovation processes which is not pointed out in SNM hypotheses. The identified success factors, in combination with the complemented hypotheses, are used to formulate recommendations for how an organization can promote innovation processes within sustainable development. In short, the study shows that successful innovation processes require assigned resources, commitment and strategic work, e.g. visions with clearly stated sustainability goals, continuous evaluations on how innovations are contributing to these goals, active measures for gaining support for the innovation on multiple levels in society, and financial space for the development of innovations. The study also confirms the function of protected innovation niches and suggests that passionate enthusiasts have a significant role in innovations processes. / Innovation och ny teknik tillskrivs ofta en betydelsefull roll för att minska klimatpåverkan och bidra till hållbar utveckling. Stockholms stad har ambitiösa hållbarhetsmål och staden ska bland annat vara koldioxidneutral år 2040. För att uppnå detta har staden identifierat ett behov av ökad förmåga att främja, tillvarata och sprida innovationer som bidrar till hållbar utveckling. Klimatsmarta innovationer behöver gå från spjutspetsprojekt till att bli det nya ”business as usual”.  Syftet med dennastudie är att bidra med kunskap om hur innovationsprocesser inom hållbar stadsutveckling fungerar och hur dessa kan främjas.   Strategic Niche Mangament (SNM) är en modell som har utvecklats för att stödja en omställning till hållbar utveckling genom att just främja innovationsprocesser. SNM presenterar ett antal hypoteser angående vad som bidrar till framgångsrika innovationsnischer, faktorer som skapar gynnsamma förutsättningar för innovationer att utvecklas, implementeras och spridas. Ett innovationsprojekt som fått stor uppmärksamhet för dess framgång och potential att bidra till hållbar utveckling är Stockholms biokolsprojekt. En fallstudie av Biokolsprojektet har därför genomförts för att identifiera hur projektet uppstod och vad som hittills utgjort viktiga framgångsfaktorer. Detta har kompletterats med en intervjustudie med personal från Vinnova med fokus på deras erfarenhet av framgångsfaktorer för innovationsprocesser. SNM:s hypoteser har sedan använts för att analysera resultatet av fallstudien, som även jämförs med resultatet från Vinnovastudien. Resultatet bekräftar i stor utsträckning SNM:s hypoteser men visar också mer konkret vad hypoteserna inneburit i det specifika fallet. Utifrån detta föreslås en möjlig utveckling av hypoteserna som kan vara användbar i sammanhang som liknar det som studerats. Resultatet pekar också på viktiga framgångsfaktorer som inte omfattas av de hypoteser som föreslås i SNM. Framträdande bland dessa framgångsfaktorer är eldsjälars betydelse för innovationsprocesser vilket inte tas upp i SNM:s hypoteser. De identifierade framgångsfaktorerna och utvecklingen av SNM:s hypoteserhar använts för att formulera rekommendationer för hur en organisation kan främja innovationsprocesser inom hållbar utveckling.   Kortfattat visar studien att innovationsprocesser inom hållbar utveckling behöver avsatta resurser, engagemang och strategiskt arbete, t.ex. i form av visioner med tydliga hållbarhetsmål, uppföljning av hur innovationen bidrar till de målen, aktivt arbete för att skapa förankring för innovationen på olika nivåer i samhället, samt ekonomiskt utrymme för innovationer att utvecklas. Studien bekräftar också funktionen av skyddande innovationsnischer och visar på att eldsjälar har en viktig roll i innovationsprocesser.

Inom storskalig stadsutveckling handskas planerare och exploatörer med planerings- och genomförandefaser som är långa och tidskrävande. Det innebär att samhällets ideal eller teknik kan ha förändrats under tiden. Vidare anses hållbarhet som kontextberoende eftersom olika städer och länder står inför olika utmaningar kopplat till hållbarhet. Således menar litteraturen att det inte finns en gemensam lösning för vad som skapar en hållbar stadsdel. Därmed är det intressant att studera hur planeringen av hållbara stadsutvecklingsprojekt kan främjas, i stället för att studera vilken teknik eller ideal som är mest hållbart inom stadsutvecklingen. Det studerade stadsutvecklingsområdet konverterar ett gammalt industriområde till en levande stadsmiljö med en hållbarhetsambition. Tolv personer med olika roller inom hållbar stadsutveckling djupintervjuades för studien. Nio aktörer som är involverade i planeringen av stadsutvecklingsprojektet, samt tre aktörer sakkunniga inom ämnet byggnadsvård, återbruk och återanvändning. Resultatet pekar på att projektet har under planeringsskedet använt planprogrammet som en nulägesbeskrivning. Det innebär att de inte har ritat upp en slutprodukt som sedan ska byggas om 10 år. Vidare har det även tagit tid att inventera platsen för att identifiera vad som är hållbart i det specifika projektet. De har inte använt referensprojekt, de har försökt förstå för vem platsen är till för och vad värdet i det specifika projektet kan vara.  Återbruk och återanvändning visade sig vara just det mest hållbara i projektet. Det beskrivs som projektets värde ur olika perspektiv. En historisk och kulturell dimension, estetisk dimension såväl som ekonomisk och ekologisk dimension. Det innebär att projektet kan ha en ekonomisk kalkyl som tar in dessa värden. Ytterligare en aspekt som identifierades utefter empirin var att det är viktigt att de människor som arbetar i projektet har förståelse för dessa värden. Det skapades genom att bearbeta fram verktyg för att alla i projektet kan förstå värdet. Slutsatsen pekar därmed på att stadsutvecklingsprojektet med en hållbarhetsdimension har arbetat ur ett värdeperspektiv.  Genom att förhålla sig till det som redan finns på platsen har värden skapats som annars inte är möjligt i obebyggda områden. De har tagit tid för att bearbeta och analysera både platsen, affärsupplägg som såväl organisatoriska förutsättningar. Stadsplanering bör därmed sikta på att skapa en flexibel planering som är robust för framtida förändringar för att lyckas med att skapa hållbara stadsutvecklingsprojekt. / In large-scale urban development projects, planners and developers deal with planning and implementation phases that are long and time-consuming. This means that ideals in the society and technology change meantime. Furthermore, sustainability is considered context-dependent because different cities and countries face different challenges linked to sustainability. Thus, the literature suggests that there is no common solution for what creates a sustainable city, it is interesting to study how the planning of sustainable urban development projects can be promoted, instead of studying which technology or ideal is the most sustainable in urban development. The studied urban development project transforms an old industrial area into a living urban environment with a sustainability ambition. Twelve people with different roles in sustainable urban development were interviewed. Nine actors involved in the planning of the urban development project, as well as three actors who are experts in the subject of building maintenance, recycling, and reuse. The result indicates that the project has, during the planning phase, used the planning program as a description of the current situation. This means that a final product that will then be built in 10 years has not been drawn up in detail. Furthermore, it has also taken time to invent the site to identify what is sustainable in the specific project. They haven´t used reference project; they have tried to understand who the site is for and what the value in that specific project might be. Reuse and recycle proved to be precisely the most sustainable in the project. It is described as the value of the project from different perspectives. A historical and cultural dimension, architectural dimension as well as economic and ecological dimension. This means that the project can have economical calculation that takes these values into account. Another aspect identified from the empirical work; it is important that people working in the project understand these values. Whitin the project they develop tools so that everyone in the project can understand the values. The conclusion thus points to the fact that the urban development project with a sustainability dimension has worked from a value perspective. By relating to what already exists on the site, values have been created that are otherwise not possible in undeveloped areas. They took time to process and analyse, both the location, the business plan as well as the organizational conditions. Urban planning should therefore aim to create flexible planning that is robust to future changes to succeed in creating sustainable urban development projects.

Our planet stands before many great challenges, where climate change and urbanization are two of the major challenges. One of the challenges due to climate change is the increased amount of precipitation and of extreme rainfall, which creates a higher amount of stormwater within the urban areas and an increased risk of urban flooding. Urbanization and an increasing global population put pressure on the environment as more land is exploited and existing urban areas are further developed and densified. Urban areas are already under high pressure to handle the risks of climate change, therefore is climate change adaptation prominent to create more resilient and sustainable urban areas, where stormwater management is one of the challenges that need to be tackled. The aim of this study is to answers one main research question and three sub research question about enablers, barriers, and key factors regarding planning, designing, and implementing sustainable urban drainage systems in the built environment. The used methods are literature study research and multiple case study research. Five case study areas where studied to gather knowledge about areas that have implemented sustainable urban drainage systems. Lessons learned for each of the case study areas where gathered and connected to the literature and used to answer the research questions. The gathered knowledge from the literature and case studies where used to compile recommendations of how a sustainable urban drainage system could be planned and implemented at a pilot study area, which is Välsviken in Karlstad, Sweden. To be able to achieve a sustainable and resilient urban drainage system, that can handle the challenges of climate change and urbanization, it is important that the stormwater planning process is changing. It is crucial to implement facilities and systems that are sustainable, multifunctional, and flexible. The planning process needs to use planning and costing approaches that include flood mitigation and co-benefits, in the long-term and short-term simultaneously. Implementation of sustainable urban drainage systems also needs to be enabled in new areas or being retrofitted into already exploited areas. This could make it possible to create urban areas that are able to tackle the challenges of climate change and urbanization, and create multifunctional, sustainable, and flood mitigated urban areas. / Vår planet står inför många stora utmaningar, där klimatförändringar och urbanisering är två av dessa. En av utmaningarna med avseende på klimatförändringarna är den ökade mängden av nederbörd och extrema regntillfällen, vilka bidrar till större mängder dagvatten i urbana områden och en ökad risk för översvämningar. Urbaniseringen och det ökande antalet invånare globalt sätter press på miljön eftersom mer landyta exploateras och nuvarande urbana områden fortsätter att bebyggas och förtätas. De urbana områdena har redan stora utmaningar med att hantera riskerna med klimatförändringarna. Klimatanpassning är därför viktigt för att skapa mer resilienta och hållbara urbana områden, där dagvattenhanteringen är en av utmaningarna som behöver hanteras. Målet med denna studie är att besvara en övergripande forskningsfråga och tre underliggande forskningsfrågor om möjliggörare, barriärer och nyckelfaktorer gällande planering, design och implementering av hållbara urbana dagvattensystem i den bebyggda miljön.  Metoderna som användes var litteraturstudie och multipel fallstudie. Arbetet började med litteraturstudien och sedan genomfördes en fallstudie där fem områden som implementerat hållbara urbana dagvattensystem undersöktes. Lärdomar från varje område sammanställdes och kopplades samman med den andra litteraturen för att besvara forskningsfrågorna.  Utifrån litteraturen och fallstudierna sammanställdes rekommendationer för hur ett hållbart urbant dagvattensystem kan planeras och implementeras inom ett utvalt studieområde, vilket är Välsviken i Karlstad, Sverige.   För att åstadkomma ett hållbart och resilient urbant dagvattensystem, som kan hantera utmaningarna gällande klimatförändringar och urbanisering, är det viktigt att planeringsprocessen för dagvatten ändras. Det är viktigt att implementera anläggningar och system som är hållbara, multifunktionella och flexibla. Planeringsprocessen behöver använda planerings- och kostandsmetoder som inkluderar översvämningsanpassning och sidofördelar, både långsiktigt och kortsiktigt samtidigt. Man behöver också möjliggöra implementering av hållbara urbana dagvattensystem i nya områden eller anpassa områden som redan är bebyggda. Detta kan bidra till att skapa urbana områden som kan hantera klimatförändringarnas och urbaniseringens utmaningar, och skapa multifunktionella, hållbara och översvämningssäkrade områden.

Over the past decades, the fast-changing global climate poses a significant challenge to many cities around the world to embrace resilience concepts, whereby a safe-to-fail planning approach replaces traditional fail-safe practices. The change in perspectives has seen an increase in climate-adapted infrastructural projects being integrated with the new urban planning agendas across the world. The investigation conducted was designed to understand the process of how resilience concepts travel between different cities, by investigating the actors who move policy knowledge, their roles in it, as well as the knowledge transfer process mechanism that is responsible for the movement of such policies. The investigation took advantage of a scoping study technique to answer the research questions, using mostly secondary data and an interview to verify the secondary sources. The findings and the discussion provided insights on who is involved in resilience policies and how these policies are transferred from one place to another. The investigation uncovered the influence policy mobilizers has on the movement of policy knowledge, as well as how the mobilization of policy knowledge can both be beneficial or detrimental, depending on the way it was moved or implemented. / Under de senaste decennierna utgör det snabba föränderliga globala klimatet en betydande utmaning för många städer runt om i världen med att anamma motståndskraftskoncept, där en planeringsstrategi med säkerhet att misslyckas ersätter traditionella felsäkra metoder. Förändringen i perspektiv har ökat klimatanpassade infrastrukturprojekten som integrerats med nya stadsplaneringsagendorna över hela världen. Studien genomfördes för att få en förståelse av hur motståndskraftskonceptet färdas mellan olika städer och detta genomfördes genom att undersöka de aktörer som förflyttar politisk kunskap och deras roller i den samt den kunskapsöverföringsmekanism som är ansvarig för rörelsen av sådan politik. Studien utnyttjade en scoping-studieteknik för att få svar på forskningsfrågorna, med mestadels sekundär data och en intervju för att verifiera sekundärkällorna. Resultaten och diskussionen gav insikter om vem som är inblandad i motståndskraft och hur policy överförs från en plats till en annan. Studien avslöjade även inflytande av politiskt mobilisering och kunskap som både kan vara fördelaktig eller skadlig beroende på hur den flyttades eller genomfördes.