Denna studie undersöker det språkhistoriska momentet i läroböcker för kursen Svenska 3. Studiens syfte är att undersöka vilka språkliga teorier som förkommer i tre utvalda läroböcker för kursen samt vilken sanningsmodalitet som språkliga förändringar framställs med. Undersökningen visar att det främst är teorierna komparativ grammatik och sociolingvistik som tydligt går att urskilja i läroböcker för kursen Svenska 3. Övriga språkliga teorier som generativ grammatik, junggrammatik och strukturalism går att urskilja men kräver vidare tolkningsramar för att motivera dess förekomst i läroböckerna. Undersökningen visar även att äldre epoker i språkhistoria till stor del framställs med större säkerhet och sanningsmodalitet än senare språkliga epoker.

Syftet med denna uppsats är att belysa det nationella provets platsoch roll i gymnasieskolan kurs Svenska 3. Materialet i uppsatsen består av det centrala innehållet i gymnasieskolans kurs Svenska 3, det nationella provet för gymnasieskolans kurs Svenska 3 och 25 anonyma enkätsvar från svensklärare. Uppsatsen består av tre olika metoder: en komparativ analys, en innehållsanalys och en legitimeringsanalys. Det centrala innehållet undersöks i relation till det nationella provet genom den komparativa analysen med en läroplansteoretisk utgångspunkt. Vad gäller enkätsvaren undersöks de dels utifrån en innehållsanalys, dels utifrån en legitimeringsanalys. Den teoretiska ramen för både innehållsanalysen och legitimeringsanalysen är en diskursanalys. Genom den tredelade undersökningen blir det tydligt att endast fyra utav sex aspekter testas under det nationella provet. Vidare synliggörs att lärarnas erfarenheter är varierande. En del lärare ser mycket positivt på det nationella provet medan andra lärare är mer negativt inställda. Utöver variationen visar legitimeringsanalysen att lärare kan legitimera det nationella provetoch delegitimera det utifrån samma aspekter. Det gäller exempelvis provets likvärdighet.

För att kunna producera egna texter av akademisk karaktär krävs förståelse för olika skrivhandlingar och deras kännetecken. Föreliggande studie undersöker därför gymnasieelevers förståelse av skrivhandingarna referera, argumentera och motivera i text samt deras förståelse av hur flera skrivhandlingar kan samspela i samma text. Eleverna som deltar i studien läser kursen Svenska 3 och går studie- eller yrkesförberedande program. Totalt medverkar 29 elever i en enkätundersökning. Enkäten består av fyra frågor som besvaras i fritext. Texttriangeln fungerar både som teoretisk utgångspunkt och som en del av analysmetoden, där modellen används för att analysera elevernas fritextsvar i relation till var i texttriangeln eleverna befinner sig och hur frekvent de olika nivåerna av texttriangeln förekommer. Resultatet visar att alla elever har åtminstone grundläggande förståelse för skrivhandlingarna referera och argumentera, medan de inte visar lika utvecklad förståelse för skrivhandlingen motivera och hur flera skrivhandlingar kan samspela i samma text. Genomgående syns skillnad i resultaten kopplat till om eleverna läser studie- eller yrkesförberedande program. Utifrån det resultatet är det möjligt att anta att eleverna inte fått möta samma undervisningsinnehåll under sin skolgång beroende på programtillhörighet, något som även styrks av tidigare forskning.