No description available.

Det finns endast ett fåtal studier i Sverige som berör mellanmänskliga relationer i och kring svenskkyrkliga gudstjänster. Föreliggande studie intresserar sig därför på mänskliga relationer i gudstjänsten och hur de påverkar den. Studien är utförd i en stadsförsamling i en mellanstor svensk stad som erbjuder ett flertal olika gudstjänstformer. Studiens syfte har varit att undersöka om den sociala gemenskapen har betydelse för den svenskkyrkliga gudstjänsten, och – om den har betydelse – på vilket sätt gemenskapen är viktig. Genom en etnografisk metodansats med deltagande observationer och intervjuer har denna undersökning strävat efter att besvara frågeställningen: Vilken betydelse har social gemenskap för den svenskkyrkliga gudstjänsten? Sociala möten mellan personal och gudstjänstdeltagare, samt upplevelsen av tillhörighet diskuteras utifrån ett interaktionistiskt perspektiv. Den ”vi”-känsla som infinner sig vid de olika gudstjänsterna och dess moment diskuteras utifrån teorier om emotioners betydelse för sociala rörelser. I studien framgår det att den svenskkyrkliga gudstjänsten till stor del är uppbyggd kring social gemenskap och därigenom beroende av den.

Uppsatsens målsättning har varit att undersöka hur motstånd kan ses och förstås som en del av den vardagliga interaktionen mellan socialsekreterare inomorganisatoriskt. Metodologiskt har uppsatsen utgått från etnografi och inkluderar deltagande observationer och öppet tematiska intervjuer. Intervjuerna har utförts före och efter de deltagande observationerna. Detta möjliggjorde ett fokus på deltagarnas egna meningsskapandeprocesser och skapade även en möjlighet att kontextualisera det som observerats. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt var symbolisk interaktionism samt en förståelse av motstånd baserad på James C. Scotts teori om hidden- och public transcripts. Både de deltagande observationerna och i intervjuerna utfördes med tonvikt på deltagarnas egna meningsskapande och upplevelse. Motstånd kan förstås som vardagligt vilket är baserat på ett interaktionistiskt perspektiv. Detta möjliggjorde ett fokus på vardaglig interaktion och arbetsuppgifter vilka socialsekreterarna befann sig i inomorganisatoriskt med sina kollegor. Uppsatsens resultat och analys kapitel presenteras som uppdelat mellan scen och agerande detta för att underlätta läsningen samt erbjuda ett tydligt narrativ. Uppsatsen är centrerad kring de olika teman: makt, rum, kropp och språk. Dessa teman utvanns ur innehållsanalysens empiri. Slutsatsen för uppsatsen gör gällande att motstånd i den undersökta kontexten kan förstås som ett agerande på scener genom social interaktion vilket skapar relationell mening till arbetet, kollegerna samt klienterna. Allt beroende av den maktdelning som finns närvarande. Detta gör sammanfattningsvis att uppsatsen ser motstånd som ett interaktionistiskt och relationellt agerande. / The aim of this study was to examine and investigate if and how resistance can be seen as a part of everyday social interactions between social workers within an organization. The method of the essay was ethnographic and included participant observations and interviews. The interviews were held in the beginning of the period for observation and at the end. This way of working made it possible to focus on the participants' own meaning-creating process and also created a way to contextualize the observed. The essay was based on the theoretical perspective of symbolic interactionism and an understanding of resistance as part of James C. Scott's theory hidden- and public transcripts. In the participatory observations and in the interviews, participants' own statements and opinions were focused on. Resistance can be understood as everyday resistance. The everyday resistance was based on a interactionist perspective which focused on everyday interactions and general tasks and situations of social workers within the office and between colleagues. How resistance is acted out, in what place is the resistance acted out and what meaning does the social worker give the resistance are questions which the essay centers around. The results and analysis of the essay were presented divided between the concepts of stage and acting. This for clarity and narrativity. The findings of the essay are centered on the themes of power, space, body, and language. Themes that emerged from the content analysis of field notes and interviews. The essay concludes that resistance can be understood as acted on stages through social interaction which creates relational meaning to work, colleagues and clients. And is dependent on power distribution, which affects language, body and space.

No description available.

Ledarskap innebär enligt en av många definitioner en process som involverar avsiktlig påverkan över andra människor för att guida, strukturera och förenkla relationer såväl som aktiviteter inom organisationer. Med avstamp i denna definition har vi valt ett intresseområde att utforska som berör ledarskap och sociala relationer mellan kvinnliga chefer och kvinnliga medarbetare inom HR. Vi intresserar oss för det kvinnliga chefskapet i en kommun där majoriteten i chefspositioner är män. Detta gör det intressant att belysa det kvinnliga perspektivet på ledarskap. Med grundad teori som metodansats genomfördes totalt sex semistrukturerade intervjuer i vår kvalitativa studie, varav två stycken med två kvinnliga HR chefer och resterande intervjuer med kvinnliga medarbetare under respektive chef. Resultatet i studien visar att intervjupersonernas huvudangelägenhet är närvarande chef, vilket hanteras genom kärnkategorin tillgänglighet tillsammans med resterande sex underkategorier. Underkategorierna innefattar tydlig kommunikation, ömsesidigt förtroende, anpassade personliga relationer, coaching med konstruktiv kritik, helhetsperspektiv och engagemang samtdelaktighet och gemenskap. Huvudangelägenheten utgör tillsammans med kärnkategorin och underkategorierna en teoretisk modell som förklarar vår grundade teori om tillgänglighet hos närvarande chefer. Vidare kopplas studiens resultat till en teoretisk referensram som består av social konstruktionism, symbolisk interaktionism och LMX-teorin.

Behandlare av våldsamma män besitter kunskap om mäns våld mot kvinnor. Syftet med denna studie är att undersöka behandlares uppfattningar om mäns våld mot kvinnor för att skapa en djupare förståelse kring hur de förklarar våld i nära relationer samt hur de bemöter mäns känslor om skuld och skam under behandling. Studiens resultat baseras på tio intervjuer med behandlare som arbetar med behandling eller tidigare har arbetat med behandling. Studiens två frågeställningar besvaras genom en tematisk analys av intervjumaterialet med ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv samt begreppen skuld och skam. Av resultaten framkom det att behandlarna upplever att männen i vuxen ålder påverkas av tidigare trauman från sin barndom, och genom att bruka våld kan de uppnå både makt och kontroll. När männen söker hjälp på frivillig väg föreligger det ofta någon form av kris. Behandlarna förklarar att männen upplever skamkänslor som dels gör det svårt för dem att söka hjälp men att det även fungerar som en drivkraft. Behandlarna anser att medvetenhet, förmåga att ta ansvar och förmåga att mentalisera är viktigt för att männen ska förstå konsekvenserna av sitt våldsutövande. För att männen inte ska använda våld i situationer där de känner sig stressade eller pressade krävs det både kunskap om sina känslor och hur de ska kommunicera dem. Våld i nära relation är ett allvarligt samhällsproblem som kräver forskning gällande fler perspektiv av problemet, däribland från behandlarens perspektiv.

Syftet med denna studie är att undersöka hur småbarnsföräldrar i medelklassområden i Stockholm resonerar kring det ständigt aktuella ämnet könsnormer och barnuppfostran. Sverige rankas ofta som ett av de mest jämställda länderna, men ojämställdhet finns fortfarande inom många olika sektorer i samhället – något som delvis kan kopplas till hur kön görs redan i småbarnsåldern. De stereotypa könsrollerna finns kvar och mycket av det vi ser i samhället är att flickor och pojkar framställs på olika sätt, flickor som söta prinsessor och pojkar som tuffa superhjältar. Hur resonerar småbarnsföräldrar kring detta i relation till sina egna barn? I och med att ämnet debatteras flitigt i dags- och kvällspressen, och även numera ingår i förskolans läroplan, kan vi anta att ämnet på ett eller annat sätt aktualiseras i deras egen vardag. För att undersöka detta har vi i denna studie intervjuat sju föräldrar till barn som var mellan ett och fem år gamla vid tidpunkten för intervjuerna. Studiens teoretiska ramverk är doing gender och symbolisk interaktionism. Genom en tematisk analys av intervjuerna kommer vi fram till att föräldrarna är öppna för att bryta könsnormer i det egna hemmet; där kan deras pojkar måla nagellack eller bära klänning, och flickorna bära till exempel en Spiderman-tröja. Utanför hemmet, exempelvis på förskolan, är föräldrarna däremot inte lika tillåtande till sådana ”könsöverskridande” attribut eller praktiker. Detta förklarar föräldrarna som att de vill ”skydda barnen” från ett samhälle som inte är lika ”tolererande” som de själva.

I dag kan man konstatera att mobiltelefonen är en given ägodel för nästa alla människor. I denna studie har vi undersökt hur mobiltelefonen har blivit en del av det sociala spelet och förväntningarna på att alltid vara tillgänglig. Detta har vi undersökt med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning, genom teoretiska underlag såsom uses and gratifications-modellen och symbolisk interaktion. Det var 70 personer som deltog i undersökningen och resultatet visar att majoriteten av respondenterna anser att det är viktigt att vara tillgänglig via mobiltelefonen så att andra individer har möjlighet att nå dem. Resultatet i studien visar även ett tydligt mönster på hur det finns en förväntan på att andra människor ska vara tillgänglig via mobiltelefonen om man själv är det. All den tid och tillgänglighet som förväntas av varandra via mobiltelefonen, skapar också oro när en vän eller familjemedlem inte är tillgänglig när hen förväntas vara det. Slutsatsen vi har kommit fram till för studien är att majoriteten tycker att den största fördelen med att vara tillgänglig är för att man alltid är nåbar för andra om det skulle hända något. Men samtidigt känner man en stress över att alltid vara nåbar och hur det försvårar avkoppling när mobiltelefonen alltid finns intill en.

Utifrån våra egna arbetslivserfarenheter och praktik i fritidsverksamheten har vi båda lagt märke till en bristande användning av visuella stöd som ett komplement för att stödja elevers inlärning samt språk i fritidsverksamhetens miljö. Mot bakgrund av detta resonemang fann vi området intressant att undersöka vidare. Syftet med denna studie har varit att undersöka och beskriva hur två fritidshemsavdelningar är försedda med visuella stöd samt undersöka personalens upplevelser av arbetet med dessa. Studien har gjorts utifrån följande tre frågeställningar: Hur är den undersökta fritidsverksamheten försedd med visuella stöd?, Hur beskriver och motiverar personalen hur visuella stöd är tänkta att användas? och Vilka möjligheter och utmaningar upplever personalen i arbetet med visuella stöd?. Empirin samlades in genom observationer på två fritidshemsavdelningar på en kommunal storstadsskola i södra Sverige. Därtill intervjuades två personal från de båda avdelningarna, det vill säga totalt fyra stycken. Till stöd för analysen har teorin symbolisk interaktionism använts. Studiens resultat visade att det finns vissa skillnader mellan hur avdelningarna använder sig av visuella stöd. Olika aspekter verkar påverka arbetet med visuella stöd, däribland personalens individuella motivation till användandet, det visuella stödets funktion, elevernas ålder och mognadsgrad. I arbetet med visuella stöd har också personalen uppfattat särskilda möjligheter och utmaningar som på olika sätt verkar styra hur användandet tar sitt uttryck

Denna uppsats bygger på en studie om konflikters funktion i barns relationsskapande. Syftet med arbetet är, att utifrån de äldsta förskolebarnens perspektiv synliggöra konflikters funktion i barns relationsskapande, ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Eftersom paradigmet om det kompetenta barnet är starkt idag, ville jag undersöka hur barn själva hanterar och ser på sina verbala konflikter, och hurvida dessa är utvecklande för deras relationer. Som metod har jag använt mig av intervjuer och observationer med och av barn, för att besvara mina frågeställningar: Hur talar barn om att bli och vara kompisar? Hur talar barn om att vara ovänner? Hur hanterar barn konflikter? Jag valde att intervjua barn i smågrupper, med bara ett fåtal färdiga frågor, för att låta barnens svar styra riktningen. Observationerna fokuserade på barns sätt att hantera konflikter i praktiken, i relation till intervjusvaren. Empirin analyserades utifrån socialpsykologisk teori som behandlar både sociologi och psykologi, men också inriktningen symbolisk interaktionism, vilken syftar på människans förmåga att se andras perspektiv. Detta möjliggjorde att jag kunde hitta samband mellan relationsskapande och konflikter. Det visade sig att barnen har goda teoretiska etikkunskaper, och utifrån rätt förutsättningar är kompetenta nog att hantera konflikter. Dock saknades ofta praktiska färdigheter, vilket jag menar kan kräva nya metoder för pedagoger att arbeta vidare med tillsammans med barnen. I praktiken visade barnen ilska som primär känsla, medan de i intervjuerna definierade sorg som densamma - vilket tyder på att barn värnar om sina relationer, och därför bör ges möjlighet att konstruktivt lösa sina konflikter.