Abstrakt Syftet med studien är att undersöka hur tjejer och killar ser på och upplever sig själva i relation till skolan. Det är således deras perspektiv som är centrala. Arbetet genomsyras av ett symboliskt interaktionistiskt synsätt som baseras på att människan behöver interagera med andra för att kunna skapa sin självbild. Betydelsen av ungdomars självbilder i förhållande till skola och skolarbete är inte särskilt uppmärksammat, trots att skolgången är en lång period av livet. Studien baseras på observationer av två klasser i åk 7 samt tio intervjuer jämnt fördelade mellan tjejerna och killarna. Resultatet visar på hur den enskilde elevens uppfattning om sig själv påverkas vid interaktion med andra, alltså sin sociala omgivning. Flera olika mönster för killarnas och tjejernas syn på sig själva framkom och visade variationen av deras uppfattningar om interaktionens betydelse. Det blev också tydligt vilka personer de ansåg ha störst betydelse för skapandet av deras självbilder. Killarna betonade kompisarna medan tjejerna betonade kompisarna och lärarna. Eleverna beskrev vad de ansåg vara typiska tjej- och killämnen. Eleverna klassade Engelska, Matematik och Svenska som tjejämnen och Idrott och Träslöjd som killämnen. Vi har dessutom kunnat se att eleverna utifrån situationen de är i intar olika identiteter.

<p>Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att definiera fenomenet elektronisk mobbning, att utreda ansvarsfrågan samt att kartlägga organisationernas arbete och eventuella samverkan. Resultatet baseras på intervjuer med BRIS, Friends, LunarStorm och Playahead som analyserades utifrån symbolisk interaktionism. Studien visar på hur liten skillnaden är mellan traditionell och elektronisk mobbning i hur den kommer till uttryck och vem den drabbar. Utmärkande för e-mobbning är spridningseffekten samt hur språket hårdnat i kommunikationen på Internet och andra elektroniska källor. Föräldrarna, skolan och barnen själva borde enligt organisationerna ta ansvar för att motverka e-mobbningen och de anser att lagstiftningen på området är bristfällig. Organisationernas arbete mot e-mobbning är relativt omfattande men effektiv samverkan saknas delvis.</p><p>Till följd av den nya nätkulturen och att unga besitter en betydligt högre IT-kompetens än vuxengenerationen har unga i stor utsträckning lämnats ensamma att interagera på Internet. Utifrån symbolisk interaktionisms idéer kring den sociala interaktionens betydelse för identitetsskapandet och behovet av en generaliserad andre kan den vuxna frånvaron vara en bidragande orsak till problematiken kring e-mobbning. Dessutom har vuxenfrånvaron lett till att symbolspråket i nätkulturen blivit betydligt tuffare. Uppsatsens slutsats består till stor del i hur stort behovet av vuxen närvaro är i den unga nätkulturen.</p> / <p>This qualitative study aims to examine how cyberbullying appears, who should be responsible for prevention and measures, and how four organizations work against and cooperates round cyberbullying. The result is based on interviews with BRIS, Friends, LunarStorm and Playahead and analyzed with help from symbolic interactionism. The result indicates little difference between cyberbullying and traditional bullying. The tougher language and the quicker circulation of information characterize bullying on the Internet. The responsibility should, according to the organizations, be placed upon the parents, the school and the children. Legislation regarding cyberbullying is insufficient. In the organizations otherwise rather comprehensive work, efficient cooperation is partly lacking.</p><p>The new Internet culture and the youths’ considerably higher IT-skills have led to that they to a greater extent have been left alone to interact on the Internet. According to symbolic interaktionism, satisfying development of the identity is highly dependent on social interaction and the idea of the generalized other. Therefore, the adult absence could be one of the most important explanations to cyberbullying, as well as to why the language has become more harsh and ruthless. To sum up, this essay emphasizes the need of adult presence in the new Internet culture.</p><p>Title: Cyberbullying in the Internet culture – a qualitative study of the work and experiences of two Internet communities and two non-profit organizations.</p>

<p>Abstrakt</p><p>Syftet med studien är att undersöka hur tjejer och killar ser på och upplever sig själva i relation till skolan. Det är således deras perspektiv som är centrala. Arbetet genomsyras av ett symboliskt interaktionistiskt synsätt som baseras på att människan behöver interagera med andra för att kunna skapa sin självbild.</p><p>Betydelsen av ungdomars självbilder i förhållande till skola och skolarbete är inte särskilt uppmärksammat, trots att skolgången är en lång period av livet. Studien baseras på observationer av två klasser i åk 7 samt tio intervjuer jämnt fördelade mellan tjejerna och killarna.</p><p>Resultatet visar på hur den enskilde elevens uppfattning om sig själv påverkas vid interaktion med andra, alltså sin sociala omgivning. Flera olika mönster för killarnas och tjejernas syn på sig själva framkom och visade variationen av deras uppfattningar om interaktionens betydelse. Det blev också tydligt vilka personer de ansåg ha störst betydelse för skapandet av deras självbilder. Killarna betonade kompisarna medan tjejerna betonade kompisarna och lärarna. Eleverna beskrev vad de ansåg vara typiska tjej- och killämnen. Eleverna klassade Engelska, Matematik och Svenska som tjejämnen och Idrott och Träslöjd som killämnen. Vi har dessutom kunnat se att eleverna utifrån situationen de är i intar olika identiteter.</p>

The aim of this study was to examine how "Professional Exes", individuals that have exited a drug abuse and a criminal career and further are educated to work in the addiction field, transformed their identity and which factors that were significant in the process. The result of this study are based on semi-structured interviews with five Professional Exes and shows which specific factors in the process that contributed to the transformation and what kind of difficulties and barriers that existed during the process. The study suggests that, among other things, identification with others exes and the 12 Step Program are significant factors in the process. Furthermore, the study suggests that a difficulty in the transformation is that residues from the previous identity such as a poor self-esteem occurred in some situations.

The purpose of this study was to examine how some social workers in Sweden describe the social work with unaccompanied children. Emphasis was on the role of culture in social work with the unaccompanied children. I wanted to examine how the social workers describe their view on social work with unaccompanied. I also wanted to examine how the social workers describe their view at their own and the unaccompanied children’s cultural backgrounds influence on the social work with the unaccompanied. The study is based on qualitative interviews with four social workers. The empirical material was analysed based on the theories ethnocentrism and symbolic interactionism. The results of the study shows that both the social workers and the unaccompanied children’s cultural background effects social work. The social workers cultural background has a particular effect on the meetings with the unaccompanied children. The social workers capacity to fully understand the unaccompanied clients is limited for cultural factors.

Idag är skolan ofta föremål för debatt i massmedia. Ett vanligt förekommande ämne är den bristande ordningen i klassrummen och hur den leder till försämrade resultat. Den allmänna uppfattningen är att hårdare disciplin är lösningen.           Studiens syfte är därför att skildra hur fem förstelärare gör för att skapa ordning i sina klassrum. För att uppnå syftet utfördes kvalitativa intervjuer med utgångspunkt i en vinjett, vilken våra informanter fick ta del av. I analysen användes framför allt symbolisk interaktionism och ledarskapsteori som teoretiskt ramverk.           Resultatet visade att inga av informanterna var för metoder så som skrämsel, kvarsittning, utkastning eller andra former av bestraffningar. Samtliga informanter uppvisade ett demokratiskt ledarskap och menade istället att trygghetsskapande är den bästa metoden i skapandet av en god arbetsmiljö. Ordningsregler och tydliga ramar menar de ska skapa trygghet och förebygga eventuella beteendeproblem hos eleverna, medan samtal ska hjälpa eleverna att förstå vad de gjort, om de trots allt skulle uppträda opassande. Detta för att hindra att eleven beter sig likadant igen.           Vår förhoppning är att kunna bidra med tips och idéer till andra lärare om hur ordning kan skapas i klassrummet. / Today, school is often the subject of debate in the media. A common topic is the lack of order in the classroom and how it leads to poorer results. The general consensus is that tougher discipline is the solution.           The aim of this study is to describe how five “förstelärare” create order in their classrooms. To achieve the aim, qualitative interviews based on a vignette were conducted, which our informants were presented with. To analyze the results different theories like symbolic interactionism and leadership theory were used.           The results showed that none of the informants was positive to methods such as intimidation, detention, ejection or other forms of punishment. All informants reported a democratic leadership and instead argued for establishing of assurance as the best method, to create a good working environment. They mean that standards of conduct and clear instructions will provide assurance and prevent students’ behavior problems, while dialogs will help students to understand what they have done, so that they do not repeat their behavior.           Our hope is to give other teachers tips and ideas on how order can be created in the classroom.

Denna studie har syftat till att undersöka polisuniformen som bärs av ingripande poliser i yttre tjänst. Detta har studerats med teorier från socialpsykologin samt genusvetenskapen med Mead, Blumer, Butler, Connell och Goffman. Metoden som använts är kvalitativa fokusgruppsintervjuer som gjorts med yrkesutövande poliser. Vid intervjuerna användes ett stimulimaterial som visades för informanterna. De resultat som kan utläsas från empirin är att de intervjuade poliserna är väl medvetna om vilka signaler de sänder till allmänheten när de bär uniform. Det framkommer även att poliserna använder sig av uniformen vid mötet med allmänheten och har en förmåga att kunna göra olika anpassningar av den samme. Vidare pekar resultatet på att uniformen kan uppfattas som normativt maskulint kodad och att detta spelar in i mötet med allmänheten.

Den här studien presenterar Batman och Jokern som meningsskapande tankefigurer hos en samhällelig publik inom rådande kultur. Protagonisten och antagonisten representerar språkliga uttryck och innebörder bortom rollerna som enbart hjälte och skurk. Studien uppenbarar en relation mellan fiktiva karaktärer och socialt handlande, där serieupplagan är bestående av mening för den samhälleliga publiken. Det är en kvalitativ undersökning utifrån tematisk analys med en ontologisk och epistemologisk argumentation för ett kritiskt realistiskt förhållningssätt. Jag har använt mig av tre serieupplagor i karaktärsanalysen av protagonisten och antagonisten. De teoretiker som till störst del framträder är Goffman och hans dramaturgiska terminologi, Webers resonemang om idealtypers funktioner samt Fiskes kommunikationsteori och dess förekommande genom populärkulturens maktdimension. Analysen har uppenbarat vad som är kärnan i differensen mellan hjälten och skurken och hur dessa kan förstås som meningsskapande, symboliska uttryck för samhällsvarelsen.

Den här studien presenterar Batman och Jokern som meningsskapande tankefigurer hos en samhällelig publik inom rådande kultur. Protagonisten och antagonisten representerar språkliga uttryck och innebörder bortom rollerna som enbart hjälte och skurk. Studien uppenbarar en relation mellan fiktiva karaktärer och socialt handlande, där serieupplagan är bestående av mening för den samhälleliga publiken. Det är en kvalitativ undersökning utifrån tematisk analys med en ontologisk och epistemologisk argumentation för ett kritiskt realistiskt förhållningssätt. Jag har använt mig av tre serieupplagor i karaktärsanalysen av protagonisten och antagonisten. De teoretiker som till störst del framträder är Goffman och hans dramaturgiska terminologi, Webers resonemang om idealtypers funktioner samt Fiskes kommunikationsteori och dess förekommande genom populärkulturens maktdimension. Analysen har uppenbarat vad som är kärnan i differensen mellan hjälten och skurken och hur dessa kan förstås som meningsskapande, symboliska uttryck för samhällsvarelsen.

English Abstract To have a job is important for many reasons. It enables the individual to be able to support themself and make a living, and it provides an important part of one’s identity and a sense of belonging to a community. This is a literature review focusing on deaf people in work environments, with an aim to study the challenges deaf people face in hearing-norm work environments because of linguistic and cultural differences, and also which factors that can facilitate positive interactions between deaf and hearing people in the hearing-norm workplace. The aim of the study is to describe the psychosocial experience of being the only deaf person a in hearing-norm workplace, and what challenges and possibilities the individual may face. Theme analysis is used for the analysis method in the study. Themes in the study are Labor market, communication, experiences of the deaf, attitudes, responsibility and actions. Stigma and symbolic interactionism are used as theorical perspectives to analyze the material. The result shows that communication is a recurring theme through all the (studies?). The problems and the challenges in interactions between deaf and hearing individuals are related to communication. The exclusion deaf people experience is partly created by ”corridor talk”, informal interaction outside of the ordinary work where important social networks and contacts are created. The interventions necessary to solve the problem are increasing knowledge and changing attitudes.