The aim of this study is to understand and lighten the interviewees’ descriptions and their experiences of being unaccompanied youths in Sweden. In order to research this, we have analyzed the barriers, opportunities and the strategies they use to become a part of the society but also to strengthen their position in the society. The method we have used is the qualitative method and the data has been gathered by semi structured interviews with six unaccompanied youths. In order to analyze our results we have used symbolic interactionism and Antonovsky’s theory about sense of coherence. The results of the study have shown that most of the interviewees experienced having a difficult first period in Sweden considering the fact that they left their family and their home country to start a new life in Sweden, young and alone. With the use of different strategies, this became better over time as they developed their Swedish language skills, started to study, entered the labor market and expanded their social contact network. At the same time they have faced multiple opportunities to become a part of the society in different ways. They have also faced several barriers which has prevented them of becoming a part of the society and also weakened their position in the society. Therefore they have developed and used different strategies to get through these barriers. The main conclusion is that there are more positive aspects and possibilities than barriers for the unaccompanied youths to feel that they are a part of the society.

<p>This study aims to examine how adolescents with diabetes describe and value their experience of participating in a support group and how they describe the issues of being a teenager with diabetes. This is a qualitative study and we have interviewed three young women who have been participating in a support group. The results of the interviews were analyzed through a phenomenological method and then compared to earlier research and interpreted through symbolic interactionism and Erikson's development-theory, which were our theories of choice. Our findings support earlier research when stating that support groups are important and necessary for adolescents with chronic illnesses. Our interviewees stated that they think that one of the most important benefits of support groups is to meet other people in their situation; same age and same chronic illness.</p>

<p>In 2002 the Norrköping municipality decided to establish a number of supportive teams and one teaching group with the purpose of developing alternative supporting efforts for children with social problems. This development work came to be called BUSS. BUSS today consists of four local teams, team Ett, team Norra, team Torpet and the Mathson School.</p><p>The teams’ focus, beyond the commission from Norrköping municipality, is to reduce the number of children being placed outside their own homes, get them to function in school, develop their self-confidence and social competence. Also their task is to support parents and take up a functional spare time for the children. In our study we start with a child’s perspective and focus on three different dimensions: the child’s view of its own existence within the development work, the parents’ view of the supporting efforts, and finally whether the children and parents feel that the teams and municipality manage to achieve their goals. The study is qualitative and has its foundation in interviews and written inquiries with a total of 17 children and parents. The purpose of this study is to try to ascertain what children and parents mean when they tell us about the development work of BUSS.</p><p>To help us we have found inspiration from the hermeneutic theory where interpretation is the main research method. We highlight what the informant tells us using symbolic interactionism and knowledge sociology, two theories which emphasize human interaction and language.</p><p>The study indicates that children and parents find the help and support received to be sufficient. The children describe support received in different spheres, such as school and spare time. The parents emphasize that it is important they also receive help and support. The parents question that the focus is on the school’s compulsory subjects. It appears that the teams do not achieve their goals at present, but the parents are of the opinion that the help and support received has its foundation in the teams’ goals. Furthermore it appears that the staff have a significant role in the children’s socialization, as they are seen as adult role models. The value of continuity in the children’s development is emphasized, and changes in staff are perceived as having a negative effect. The time limit on the supporting effort and reduced time for the children in the school environment is also called into question.</p> / <p>Norrköpings kommun beslutade 2002 att starta ett antal stödteam samt en undervisningsgrupp i syfte att utveckla alternativa stödinsatser för barn med sociala problem. Utvecklingsarbetet kom att kallas BUSS, Barn – Ungdom – Social – Samverkan. BUSS innefattar fyra lokala verksamheter: Team Ett, Team Norra, Team Torpet och Mathsonskolan. Kommunens mål och teamens uppdrag är att</p><p>utveckla alternativa stödinsatser i närmiljö i syfte att minimera placeringar av barn och ungdomar utanför det egna hemmet. Arbetet ska ske i nära samverkan mellan skola och socialtjänst.</p><p>Teamens verksamhetsmål, utöver uppdrag från Norrköpings kommun, är att skapa en fungerande skolgång, utveckla barnens självförtroende och sociala kompetens, arbeta med föräldraarbete samt skapa en fungerande fritid för barnen.</p><p>Studien utgår från ett barnperspektiv med fokus på tre olika dimensioner: barnens syn på sin egen tillvaro inom utvecklingsarbetet, vårdnadshavarnas syn på utvecklingsarbetets stödinsatser samt huruvida barn och vårdnadshavare anser att kommun och team lever upp till uppsatta mål. Studien är kvalitativ och har främst sin grund i intervjuer och enkäter tillsammans med totalt 17 barn och vårdnadshavare.</p><p>Syftet med studien är att synliggöra vad barn och vårdnadshavare berättar om utvecklingsarbetet BUSS. För att tydliggöra vad som berättas har inspiration hämtats från hermeneutiken, en förståelseinriktad forskningsansats där tolkning utgör den huvudsakliga forskningsmetoden. Vi lyfter fram vad informanterna säger med hjälp av symbolisk interaktionism och kunskapssociologi, två teorier som betonar betydelsen av mötet med andra och betydelsen av språk.</p><p>Barn och vårdnadshavare i studien upplever att det stöd och den hjälp de erhåller är bra. Barnen skildrar att de får stöd inom olika sfärer, så som skola och fritid. Vårdnadshavarna betonar även vikten av att de själva får hjälp och stöd. Vårdnadshavarna ifrågasätter att fokus ligger på skolans kärnämnen. Det framgår att teamen ännu inte lever upp till verksamhetsmålen, men vårdnadshavarna anser att den hjälp och det stöd som erhålls har sin grund i teamets verksamhetsmål. Vidare framgår att personalen har en betydande roll i barnens socialisering, då de ses som vuxna förebilder. För barnens utveckling poängteras vikten av kontinuitet och förändringar inom personalstyrkan framförs som negativt. Att insatsen är tidsbegränsad samt att barnen får mindre tid i skolans miljö ifrågasätts.</p>

<p>Enligt Lpo 94 har skolan uppdraget att sträva efter att skapa en levande social gemenskap för eleverna. Den har också, tillsammans med föräldrar, ett ansvar för elevernas självkänsla. En utgångspunkt för denna studie var att en levande social gemenskap är en förutsättning för att elevers självkänsla ska utvecklas på ett positivt sätt och att självkänslan är lika viktig som ämneskunskaperna för de val individen gör i livet. En viktig faktor för hur elevers självkänsla utvecklas under skoltiden är hur de blir bemötta av kamraterna i klassen. Av kamraterna lär sig elever vilket värde de har för andra människor, vilket formar deras självkänsla. Särskilt under tonåren har barn ett stort behov av att söka sin identitet genom att se hur de uppfattas av sina kamrater. </p><p>Syftet med uppsatsen är att genom deltagande observation av och intervjuer med flickar i år 8, studera och analysera hur deras inbördes kommunikation i skolan påverkade deras självkänsla. En annan frågeställning är hur skolan påverkar denna kommunikation. </p><p>Analysen grundar sig på George Herbert Meads interaktionsteori och Thomas J. Scheffs teori om sociala band. Meads grundantagande är att individens identitet skapas genom interaktion med andra människor. Scheff menar att vi har ett grundläggande behov av att ha sociala band till varandra, det vill sägarelationer där vi blir sedda och bekräftade av andra. Känslorna stolthet och skam visar oss hur dessa band ser ut. </p><p>Studien visar att tillgången till kommunikation, närhet och gemenskap var ojämnt fördelad. Några flickor blev sedda, bekräftade och fick mycket närhet av sina klasskamrater. De kände sig delaktiga i en gemenskap. Därmed lärde de sig att de var viktiga för andra och deras självkänsla utvecklades på ett positivt sätt. Andra flickor blev sällan sedda och bekräftade av sina klasskamrater. De var inte delaktiga i den gemenskap andra hade. De lärde sig att de saknade betydelse för andra. Att bli bekräftad är enligt Mead och Scheff en förutsättning för att utveckla en god självkänsla. </p><p>Skolans organisation och lärarnas undervisning påverkade elevernas kommunikation på flera sätt. Skolan arbetade i liten utsträckning för att hjälpa eleverna i deras kommunikation. Genom att varken lärarna eller skolans organisation visade att de såg elevernas kommunikation som viktig gav de ett tyst godkännande av att några elever stod utanför den gemenskap andra elever var inneslutna i. Skolan strävade alltså i liten utsträckning efter att vara en levande social gemenskap.</p>

Enligt Lpo 94 har skolan uppdraget att sträva efter att skapa en levande social gemenskap för eleverna. Den har också, tillsammans med föräldrar, ett ansvar för elevernas självkänsla. En utgångspunkt för denna studie var att en levande social gemenskap är en förutsättning för att elevers självkänsla ska utvecklas på ett positivt sätt och att självkänslan är lika viktig som ämneskunskaperna för de val individen gör i livet. En viktig faktor för hur elevers självkänsla utvecklas under skoltiden är hur de blir bemötta av kamraterna i klassen. Av kamraterna lär sig elever vilket värde de har för andra människor, vilket formar deras självkänsla. Särskilt under tonåren har barn ett stort behov av att söka sin identitet genom att se hur de uppfattas av sina kamrater. Syftet med uppsatsen är att genom deltagande observation av och intervjuer med flickar i år 8, studera och analysera hur deras inbördes kommunikation i skolan påverkade deras självkänsla. En annan frågeställning är hur skolan påverkar denna kommunikation. Analysen grundar sig på George Herbert Meads interaktionsteori och Thomas J. Scheffs teori om sociala band. Meads grundantagande är att individens identitet skapas genom interaktion med andra människor. Scheff menar att vi har ett grundläggande behov av att ha sociala band till varandra, det vill sägarelationer där vi blir sedda och bekräftade av andra. Känslorna stolthet och skam visar oss hur dessa band ser ut. Studien visar att tillgången till kommunikation, närhet och gemenskap var ojämnt fördelad. Några flickor blev sedda, bekräftade och fick mycket närhet av sina klasskamrater. De kände sig delaktiga i en gemenskap. Därmed lärde de sig att de var viktiga för andra och deras självkänsla utvecklades på ett positivt sätt. Andra flickor blev sällan sedda och bekräftade av sina klasskamrater. De var inte delaktiga i den gemenskap andra hade. De lärde sig att de saknade betydelse för andra. Att bli bekräftad är enligt Mead och Scheff en förutsättning för att utveckla en god självkänsla. Skolans organisation och lärarnas undervisning påverkade elevernas kommunikation på flera sätt. Skolan arbetade i liten utsträckning för att hjälpa eleverna i deras kommunikation. Genom att varken lärarna eller skolans organisation visade att de såg elevernas kommunikation som viktig gav de ett tyst godkännande av att några elever stod utanför den gemenskap andra elever var inneslutna i. Skolan strävade alltså i liten utsträckning efter att vara en levande social gemenskap.

In 2002 the Norrköping municipality decided to establish a number of supportive teams and one teaching group with the purpose of developing alternative supporting efforts for children with social problems. This development work came to be called BUSS. BUSS today consists of four local teams, team Ett, team Norra, team Torpet and the Mathson School. The teams’ focus, beyond the commission from Norrköping municipality, is to reduce the number of children being placed outside their own homes, get them to function in school, develop their self-confidence and social competence. Also their task is to support parents and take up a functional spare time for the children. In our study we start with a child’s perspective and focus on three different dimensions: the child’s view of its own existence within the development work, the parents’ view of the supporting efforts, and finally whether the children and parents feel that the teams and municipality manage to achieve their goals. The study is qualitative and has its foundation in interviews and written inquiries with a total of 17 children and parents. The purpose of this study is to try to ascertain what children and parents mean when they tell us about the development work of BUSS. To help us we have found inspiration from the hermeneutic theory where interpretation is the main research method. We highlight what the informant tells us using symbolic interactionism and knowledge sociology, two theories which emphasize human interaction and language. The study indicates that children and parents find the help and support received to be sufficient. The children describe support received in different spheres, such as school and spare time. The parents emphasize that it is important they also receive help and support. The parents question that the focus is on the school’s compulsory subjects. It appears that the teams do not achieve their goals at present, but the parents are of the opinion that the help and support received has its foundation in the teams’ goals. Furthermore it appears that the staff have a significant role in the children’s socialization, as they are seen as adult role models. The value of continuity in the children’s development is emphasized, and changes in staff are perceived as having a negative effect. The time limit on the supporting effort and reduced time for the children in the school environment is also called into question. / Norrköpings kommun beslutade 2002 att starta ett antal stödteam samt en undervisningsgrupp i syfte att utveckla alternativa stödinsatser för barn med sociala problem. Utvecklingsarbetet kom att kallas BUSS, Barn – Ungdom – Social – Samverkan. BUSS innefattar fyra lokala verksamheter: Team Ett, Team Norra, Team Torpet och Mathsonskolan. Kommunens mål och teamens uppdrag är att utveckla alternativa stödinsatser i närmiljö i syfte att minimera placeringar av barn och ungdomar utanför det egna hemmet. Arbetet ska ske i nära samverkan mellan skola och socialtjänst. Teamens verksamhetsmål, utöver uppdrag från Norrköpings kommun, är att skapa en fungerande skolgång, utveckla barnens självförtroende och sociala kompetens, arbeta med föräldraarbete samt skapa en fungerande fritid för barnen. Studien utgår från ett barnperspektiv med fokus på tre olika dimensioner: barnens syn på sin egen tillvaro inom utvecklingsarbetet, vårdnadshavarnas syn på utvecklingsarbetets stödinsatser samt huruvida barn och vårdnadshavare anser att kommun och team lever upp till uppsatta mål. Studien är kvalitativ och har främst sin grund i intervjuer och enkäter tillsammans med totalt 17 barn och vårdnadshavare. Syftet med studien är att synliggöra vad barn och vårdnadshavare berättar om utvecklingsarbetet BUSS. För att tydliggöra vad som berättas har inspiration hämtats från hermeneutiken, en förståelseinriktad forskningsansats där tolkning utgör den huvudsakliga forskningsmetoden. Vi lyfter fram vad informanterna säger med hjälp av symbolisk interaktionism och kunskapssociologi, två teorier som betonar betydelsen av mötet med andra och betydelsen av språk. Barn och vårdnadshavare i studien upplever att det stöd och den hjälp de erhåller är bra. Barnen skildrar att de får stöd inom olika sfärer, så som skola och fritid. Vårdnadshavarna betonar även vikten av att de själva får hjälp och stöd. Vårdnadshavarna ifrågasätter att fokus ligger på skolans kärnämnen. Det framgår att teamen ännu inte lever upp till verksamhetsmålen, men vårdnadshavarna anser att den hjälp och det stöd som erhålls har sin grund i teamets verksamhetsmål. Vidare framgår att personalen har en betydande roll i barnens socialisering, då de ses som vuxna förebilder. För barnens utveckling poängteras vikten av kontinuitet och förändringar inom personalstyrkan framförs som negativt. Att insatsen är tidsbegränsad samt att barnen får mindre tid i skolans miljö ifrågasätts.

The aim of this study was to reach an understanding of how young adults with permanent residence permit, who came to Sweden as unaccompanied asylum seeking minors, experience their confrontation with the Swedish society. Another purpose was to understand how these young adults view Sweden and its inhabitants, as well as the experience of starting a new life in Sweden. In order to investigate these questions, a qualitative method consisting of five interviews with five young men was conducted. The results showed that the respondents feared the meeting with the immigration board and that they feel that school is divided in two groups, Swedes and immigrants. People with nonethnic Swedish background who have lived in Sweden for a long time are seen as Swedes, and in that meaning assimilated. One important conclusion we made was that the division between Swedes and immigrants have a negative influence on the immigrants´ integration in the society. Another conclusion is that school has to take more responsibility to give the children a more meaningful life.

This study aims to examine how adolescents with diabetes describe and value their experience of participating in a support group and how they describe the issues of being a teenager with diabetes. This is a qualitative study and we have interviewed three young women who have been participating in a support group. The results of the interviews were analyzed through a phenomenological method and then compared to earlier research and interpreted through symbolic interactionism and Erikson's development-theory, which were our theories of choice. Our findings support earlier research when stating that support groups are important and necessary for adolescents with chronic illnesses. Our interviewees stated that they think that one of the most important benefits of support groups is to meet other people in their situation; same age and same chronic illness.

Syftet med denna studie är att undersöka och förstå gymnasieelevers attityder till invandring. Faktorer som vi valt att undersöka och som kan påverka attityder är bland annat kön, nationell bakgrund och erfarenheter av olika kulturer. Studien är genomförd på en gymnasieskola i en mindre stad i Mellansverige. Totalt deltog 195 elever i den genomförda enkätundersökningen och fyra uppföljande intervjuer genomfördes. Begrepp som attityder, invandrare och social distans är centrala i den teoretiska förståelsen av studien. Resultatet har analyserats med hjälp av teoretiska utgångspunkter såsom symbolisk interaktionism och stigmatisering. Utgångspunkterna har underlättat förståelsen av hur invandrare tillskrivs negativa egenskaper och diskrimineras därefter. Tidigare forskning och studier har använts i utformandet av denna studie samt för att jämföra resultat och på så vis kunna se förändring över tid. Slutsatser som har kunnat dras utifrån studien är att negativa attityder till invandring ofta grundar sig i en rädsla inför förändring och att invandrare ofta betraktas som en samhällelig belastning, ett hot och ökar konkurrensen om materiella tillgångar. Den viktigaste bakomliggande faktorn till negativa attityder till invandring är klasstillhörighet där kunskap och utbildning har en central betydelse. Upplevelser och erfarenheter av andra kulturer än den egna ökar även toleransen inför invandring. Generellt sett ökar positiva attityder till invandring jämfört med tidigare, även om resultatet ger uttryck för att det fortfarande finns extremt negativa attityder. Ungdomar behöver ges utrymme att diskutera dessa frågor. Skolan såväl som det sociala arbetet står inför utmaningen att möjliggöra en öppen diskussion baserad på grundläggande demokratiska värderingar för att öka toleransen inför minoriteter. / The purpose of this study is to examine high school students´ attitudes towards immigration. Several factors that may influence the attitudes were presented, including gender, national origin and experiences of different cultures. The study was conducted in a small town in central Sweden. A total of 195 students participated in the survey and four follow-up interviews were conducted. Concepts such as attitudes, immigrants and social distance are central to the theoretical understanding of this study. The results have been analysed using theoretical frameworks such as symbolic interactionism and stigmatization. The theoretical foundations have assisted our understanding of how immigrants are assigned negative characteristics and the discrimination against them. Previous research and studies have been used in designing this study, as well as to compare results and thus being able to see changes over time. A conclusion that has been drawn from this study is that negative attitudes towards immigration are often based on a fear of change and that immigrants are regarded as social burdens, a threat and an increased competition for tangible assets. The most important underlying factor to negative attitudes towards immigration is class affiliation where knowledge and education has central influence. Experiences of cultures other than ones own also increase tolerance concerning immigration. Compared to previous studies results show that, generally, positive attitudes toward immigrants increases, although there are still some extremely negative attitudes. Young people need to be given possibility to discuss these issues. The fields of social work as well as education are faced with the challenge to allow open discussion based on fundamental democratic values to increase tolerance towards minorities.

Sveriges Riksdag beslöt våren 2012 att även ensamstående kvinnor ska få tillgång till assisterad befruktning i Sverige. Hittills, och än så länge, har ensamstående kvinnor rest utomlands för att fertilitetsbehandlas. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur solomammor (kvinnor som valt att skaffa barn som ensamstående) resonerat och resonerar kring sitt val, samt hur de ser på faderskapsprocessen och den kommande lagändringen. Deltagare söktes via en förenings Internetsajt, där medlemmarna alla är frivilligt ensamstående mammor. Fem solomammor berättade om sina resonemang i semistrukturerade intervjuer. Sedan kategoriserades, kodades och tematiserades materialet, och analyserades med hjälp av symbolisk interaktionism, värderingsförändringar och samhällsutveckling. Resultaten visar bland annat att respondenterna verkligen tänkt igenom sitt beslut att bilda familj som ensamstående förälder. De ser främst ser lagändringen som symboliskt viktig, då deras familjeform i och med denna erkänns av samhället. Respondenterna tror att donatorbrist och åldersgränser i Sverige kommer att medföra att ensamstående kvinnor även fortsättningsvis reser utomlands för assisterad befruktning. De negativa åsikter som kommit fram rör sjukvårdskontakter i Sverige och hur en del ensamstående mammor blivit bemötta av socialtjänsthandläggare. Faderskapsprocessen skulle kunna bli mer rättssäker om tydliga, nationella regler utfärdades även för faderskapsutredningar som rör donatorbarn. / The Swedish Riksdag decided in the spring of 2012 that single women also should have access to assisted reproduction in Sweden. Up until now, and so far, single women have travelled abroad for fertility treatment. The purpose of this study has been to explore how solo mothers (women who have chosen to obtain children as a single parent) reasoned and reason about this choice, and how they view the paternity process and the upcoming legislative changes. Participants were sought through an Internet site for an association where all members are single mothers by choice. Five solo mothers talked about their reasoning in semi-structured interviews. The material was then categorized, coded and thematized, and analyzed by using symbolic interactionism, changes in values and the development of society. The results show that the respondents really thought through their decision to found a family as a single parent. They see the legislative changes mainly as symbolically important, as their form of the family will be recognized by society. They believe that the lack of donors and the age limitations in Sweden will result in that single women continues to travel abroad for assisted reproduction technology. The negative opinions that have emerged during interviews are related to health care contacts in Sweden and how some single mothers have been treated by social service caseworkers. The paternity process could become more legally secure if clear, national regulations were issued also for the paternity process regarding donor children.