The concept of weakness of will, or Akrasia, relates to questions regarding the rationality of our choices. Philosophers such as Richard Holton and Alfred Mele have spearheaded the debate since the turn of the century, but quite recently arguments put forth by Nick Heather and Edmund Henden have catapulted the question into a subgenre between the medical, psychological, and philosophical fields. N. Heather argues that it can be useful to categorize addiction as a certain weakness of will meanwhile E. Henden argues against this point. In discussions around topics such as addiction and behavioral psychology, a natural part of the conversation surrounds questions regarding freedom of choice. What constitutes addiction and how does it begin? Do those who are addicted have free will, and in turn, can they be held accountable for their choices? These are some of the questions that materialize when delving into this topic that feasibly might get answered in this paper. However, a lot of the discussion regarding addiction seems to rely quite heavily on the clinical aspects of substance dependency, which can be counterproductive to the discussion as it diverges from philosophy into neurobiological medicine and clinical psychology. Furthermore, substance addictions tend to have a direct effect on habituation and motivation which bypasses certain cognitive systems. To avoid falling into these pitfalls, this paper sets out to examine a rising phenomenon through the same lens: Social Media Addiction (SMA). Since that would fall under behavioral disorder within the spectrum of addiction and therefore not have the same properties as a drug-induced addiction, this article aims to investigate if it exhibits the defining characteristics of akratic action and investigate if SMA fulfills these. In this paper, a comparison between SMA and regular addictions is made in order to identify the differences and similarities. There is a larger discussion around the topic of what acratic core action is and when it is applicable in the case of addiction but also recent arguments for and against classifying addiction as akrasia are presented. Finally, the findings suggest there are cases where addictions can be classified as a form of akrasia which has its own implications and interpretations that are brought up. Limitations of the discussion are brought up and further research is suggested.

This study examines the adult Swedish language education for immigrants, SFI, as a system with functions in the Swedish society. The practical teaching of the Swedish language is lifted out and the remaining knowledge is studied. The aim is to apply a system theoretical approach in order to describe how SFI has different functions in society and furthermore, how the knowledge SFI mediates also have functions. Parsons’ system theory serves as the theoretical foundation for this study, but a perspective of stereotypes as well as infantilization broadens the study. The empirical material which this study is based on is gathered through 13 classroom observations and six interviews. The material shows that SFI has the functions to inform, affect, prepare and prevent immigrants in different ways. It concerns matters such as democratic and equal values, medical care, dental care and the tax system. All these functions aim to change the behaviors and thoughts of immigrants so that their behaviors and thoughts better correspond with those of other members of the Swedish society. Noticed and addressed is that these functions appear to have somewhat stereotyping and infantilizing consequences. Thus, SFI as an institution plays a significant part in the integration process of immigrants.

Shipbreaking industrin i Chittagong, Bangladesh är i huvudsak en fråga om miljöorättvisa på grund av exporten av miljöproblem och risk. Föreliggande examensuppsats syftar till att fylla bristen på kvalitativ forskning kring ämnet. För närvarande har en av de viktigaste rösterna inte varit en del av den akademiska diskursen – rösten från individer som bor i områdena kring industrin. Det empiriska materialet samlades in med hjälp av semi-strukturerade intervjuer under en två månader mindre fältstudie i samhällena som ligger kring industrin. Resultatet synliggör respondenternas syn på industrin och visar hur de är påverkade av den. Ett tydligt mönster framträder ur materialet och förkroppsligar teorierna som visar hur risk och miljöproblem exporteras från center, dessa absorberas sen av individerna i periferin. Export av miljöproblem, fattigdom och ökade risker utgör en kausalitet och skapar miljöorättvisa. / The shipbreaking industry in Chittagong, Bangladesh is a matter of environmental injustice due to the export of environmental problems and risks. This thesis fills the current gap in research regarding qualitative material concerning the shipbreaking industry. Currently, one of the most important voice has not entered the academic discourse – the voice of the individuals living in the communities surrounding the industry. The empirical material was gathered by conducting semi-structured interviews during a two months field study in smaller communities around the shipbreaking yards. The result displays the respondent’s views on the industry, and show how they are affected by it. A clear pattern emerges and embodies the theories showing how risk and environmental problems are exported, these are then absorbed by individuals in the periphery. Export of environmental problems, poverty and increasing risks constitutes a causality and creates environmental injustice.

Yes / Purpose The objective of this study was to advance our knowledge of pharmaceutical supply chain resilience using Complex Adaptive System theory (CAS). Design/methodology/approach An exploratory research design which adopted a qualitative approach was used to achieve the study’s research objective. Qualitative data were gathered through 23 semi-structured interviews with key supply chain actors across the PSC in the United Kingdom (UK). Findings The findings demonstrate that CAS, as a theory, provides a systemic approach to understanding PSC resilience by taking into consideration the various elements (environment, PSC characteristics, vulnerabilities and resilience strategies) that make up the entire system. It also provides explanations for key findings, like the impact of power, conflict and complexity in the PSC, which are influenced by the interactions between supply chain actors and as such increase its susceptibility to the negative impact of disruption. Furthermore, the antecedents for building resilience strategies were the outcome of the decision-making process referred to as co-evolution from a CAS perspective. Originality/value Based on the data collected, the study was able to reflect on the relationships, interactions and interfaces between actors in the PSC using the CAS theory, which supports the proposition that resilience strategies can be adopted by supply chain actors to enhance this service supply chain. This is a novel empirical study of resilience across multiple levels of the PSC and as such adds valuable new knowledge about the phenomenon and the use of CAS theory as a vehicle for exploration and knowledge construction in other supply chains.

Elever med särskild begåvning är en elevgrupp som kan behöva stöd och särskilda anpassningar för att utvecklas optimalt i skolan. Skolverket har nyligen uppmärksammat elevgruppen och tagit fram ett stödmaterial för skolor. Kunskap om dessa elevers behov saknas dock i stor utsträckning hos lärare och specialpedagoger, då den varit begränsad tidigare, både i lärarutbildning och i skolan, även om vissa erfarenheter utvecklats under senare tid. Föräldrar till särskilt begåvade barn har erfarenheter som är viktiga att undersöka för en ökad kunskap. För att skapa förutsättningar för en stimulerande skolgång för elevgruppen behöver specialpedagoger på många håll utveckla ett bra bemötande, här har föräldrar till särskilt begåvade barn erfarenheter som är viktiga att undersöka för en ökad kunskap. Syftet med uppsatsen är att belysa hur skolan bemött särskilt begåvade barn. Det görs genom föräldrarnas beskrivningar och erfarenheter. Uppsatsen avser att visa på vilka hindrande faktorer som föräldrarna upplevt i möten mellan hem och skola och vilka möjligheter skolan gett för barnets välmående och en gynnsam utveckling. Studien behandlar hur föräldrarna beskriver att de och deras barn har blivit bemötta av skolan, hur skolans bemötande påverkat barnets välbefinnande och möjlighet till utveckling, samt vilka aktiviteter och åtgärder i skolan som har uppfattats som gynnsamma. Kvalitativ intervju och innehållsanalys har använts i uppsatsen. Undersökningen har ett ekologisk systemteoretiskt perspektiv. Sammanlagt har 18 föräldrar djupintervjuats. Studien beskriver skolerfarenheter som gäller 18 barn; 12 pojkar och 6 flickor, med en medelålder på 11,5 år. Resultat visar när det gäller föräldrars erfarenhet av skolans bemötande att lärare, specialpedagoger och skolledning i hög grad saknar kunskap om särskilt begåvade barn. Konsekvensen av det blir att föräldrar behöver ta stort ansvar för att barnets behov av anpassningar tillgodoses. Majoriteten av föräldrarna har erfarenheter av bristande förståelse och stöd från skolan, och av att ha blivit ifrågasatta. Studien visar också att barnets beteende kan påverka hur barnet blir bemött. Det finns stora skillnader i hur barnen blivit bemötta, alltifrån en vilja att förstå och skapa förutsättningar för ett gott lärande, till en avvisande attityd där barnet direkt eller indirekt ifrågasatts. Skolans bemötande har gett konsekvenser av att många av barnen bytt skola flera gånger i syfte att hitta en skola som klarat av att bemöta barnet utifrån dess förutsättningar. Studien visar också att en bristande kunskap och förståelse hos lärare och skolledning ger risk för utanförskap och att barnets kunskapsutveckling inte sker utifrån den potential som barnet besitter. De gynnsamma aktiviteter och åtgärder som framkommit är en flexibel organisation som tillgodoser barnets behov och skapar anpassningar utifrån barnets helhetssituation. De rekommendationer som kan dras från studien är att åtgärder och anpassningar bör utgå ifrån en helhetsbild av barnets situation, vilket innebär att en pedagogisk kartläggning, förutom barnets kunskapsnivå, även bör innefatta barnets sociala situation och emotionella mognad. Föräldrar och elevens erfarenhet är därför viktiga beståndsdelar i den pedagogiska kartläggningen. Uppsatsen har även visat att viktiga områden att studera vidare är hur man identifierar elever med särskild begåvning. En annan viktig frågeställning gäller de elever vars begåvningsprofil visar på mycket god förmåga inom det visuo-spatiala området. I studien finns indikationer på att det är en grupp som riskerar att komma i kläm i skolan.

The purpose of this paper is to investigate Feedback-Informed Therapy (FIT) (Miller & Bertolino, 2015) in the form of the Outcome Rating Scale (ORS) and Group Session Rating Scale (GSRS) scales when used in network therapy within the social services. The study is quantitative and is based on collected ORS and GSRS forms from 10 network therapies, including 94 people. The material is collected by network teams in four municipalities in Sweden; Norrköping, Enköping, Gothenburg and Botkyrka. The protagonists have completed an ORS on three occasions during the treatment period; before, during and after. The closest relatives, mainly parents, have made parallel estimates on the same occasions. In each network therapy, a network meeting and a follow-up network meeting have been held. All participants have completed a GSRS after the meetings. Of the study participants, 38% estimated a Clinical Significant Change in ORS after the network therapy. 50% estimated a positive change that did not exceed the limit of clinical significance. 12% estimated a small deterioration. In the cases of a Clinically Significant Change or major change, the meeting participants at the network meetings have estimated high on the GSRS (36.5 in the first meeting and 37.1 in the second meeting. In those cases with a small positive change or decrease, the participants have estimated lower on the GSRS (33.5 in first and 31.8 in others). The results indicate that network therapy gives a good effect if measured with ORS and that this effect appears early in the treatment. The study also indicates that the limit value for GSRS does not appear to be lower in Network Therapy than in other group therapy. Furthermore, the study points out that the network therapies that have network meetings with balance from the different sectors in the protagonist's life provide the best results both on the GRSR and ORS. / Syftet med denna uppsats är att undersöka Feedback-informerad terapi (FIT) (Miller & Bertolino, 2015) i form av skattningsskalorna Outcome Rating Scale (ORS) och Group Session Rating Scale (GSRS) när de används i nätverksterapi inom socialtjänsten. Studien är kvantitativ och utgår från insamlade ORS- och GSRS-formulär från 10 nätverksterapier som inkluderat 94 personer. Materialet är insamlat av nätverkslag i fyra kommuner i Sverige: Norrköping, Enköping, Göteborg och Botkyrka. Studiedeltagarna har fyllt i en ORS-skattning vid tre tillfällen under behandlingstiden; före, under tiden och efter. De närmast anhöriga, oftast föräldrar, har gjort parallella skattningar vid samma tillfällen. I varje nätverksterapi har det hållits ett nätverksmöte och ett uppföljande nätverksmöte. Samtliga deltagare har fyllt i en GSRS efter mötena. Av studiens deltagare skattade 38 % en klinisk signifikant förändring (KSF) på ORS efter nätverksterapin. 50 % skattade en positiv förändring som inte översteg gränsen för klinisk signifikans. 12 % skattade en försämring. I fallen med en klinisk signifikant förändring eller stor förändring har mötesdeltagarna på nätverksmötena skattat högt på GSRS (36,5 i första mötet och 37,1 i andra mötet. I de fall med liten positiv förändring eller minskning har deltagarna skattat lägre på GSRS (33,5 i första och 31,8 i andra). Resultaten pekar på att nätverksterapi ger god effekt om man mäter med ORS och att denna effekt visar sig tidigt i behandlingen. Studien pekar också på att gränsvärdet för GSRS inte verkar ligga lägre i Nätverksterapi än i annan gruppterapi. Vidare pekar studien på att de nätverksterapier som har nätverksmöten med balans från de olika sektorerna i huvudpersonens liv ger bäst resultat både på GRSR och ORS.

I have been working with family treatment since 1970. This essay in practical knowledge takes its examples from a family treatment commisson 1996, an Assignment from the social wellfare system. I keept a journal from these days. The examples come from those notes. In the broad sense I make my starting - point from systemic thinking and stand whith one foot in social work and the other in family therapy. Sometimes I describe my way of working as a movement from social enegineering to anthropology. Writing this essay has made me consider that this is not always the truth. Sometimes I get directive and normative, instead of not knowing. Sometimes I act more like a missionary than as an antropologist. Like missionaries I sometimes get involved in colonizing the families everyday life. To investigate this I have used reflection through the writing process. Which means that the narrative has transformed into four steps during this essay. This process developed with the questions from my superviser and from collegues. By that the understanding of myself in the narrative has transformed as well. The first step is the linear, dramatic story. The second is the reflecting, circular step. The third is the problemazing, strategic step. The fourth is the extended story which summarizes the storys before plus new discoveries about myself. Families exist whithin a cultural context. Familylife is structured through a set of normative assumptions about how to organize and develop, how to solve problems and communicate. Salvador Minuchin who developed the structural family therapy, worked in countries like Israel, Argentina and the USA, was convinced that these norms existed in every culture. At the same time these values embodies the imperative goals to be striven for as the patterns of a ”normal”,traditional core family, in terms of offering the most valuabel nurturance for children. Structural familly therapy shares the existentialists interest of growing and the strategists interest for the threatening. My first question is whether my way of working whith family treatment, make their structure more transparent so they reveal themselves more than they need or want to. By working whith this essay I have detected that I mixed the meaning of deceiving as a criminal act, whith selfdeception which is an existential invitation. This made me stress the confrontation of the deceiving. Today I would probably make other decisions and work with the pattern of selfdeception more on a long-term. The other question is about the creativity, spontaneity and play as essential ingredients in my way of confronting patterns of communicating and organazing that troubles the family. Change sometimes comes around when playfull activities take place and reflexions over it leed to insights and new patterns. / Jag har arbetat som familjebehandlare sedan 1970. Uppsatsen i praktisk kunskap utgår från exempel i en familj som jag arbetade med 1996, på uppdrag av socialtjänsten. Jag förde dagbok över mitt arbete. Exemplen grundar sig på de anteckningarna. Mitt arbete utgår i vid bemärkelse från ett systemiskt tänkande och står med ena benet i socialt arbete och det andra i familjeterapi. Mitt förhållningssätt brukar jag beskriva som en rörelse från social ingenjörskonst till antropologiskt sökande. Arbetet med denna uppsats har fått mig att förstå att denna beskrivning bara delvis är sann. Jag blir ibland direktiv och normativ i stället för icke-vetande. Jag blir ibland mer som missionär än som antropolog. Just som missionärerna gjorde, blir jag delaktig i systemkrafternas kolonisering av familjens vardagsliv. För att undersöka detta har jag använt mig av reflektion genom skrivandets process. Det innebär att berättelsen genom uppsatsskrivandet har transformerats i fyra steg. Handledarens och kollegers frågor har hjälpt mig att föra berättelsen vidare. Därigenom har också förståelsen av mig själv i berättelsen ändrats. Första steget är den linjära dramatiska berättelsen. Andra steget är den reflekterande berättelsen, som är mer cirkulär och betonar mig i sammanhanget. Tredje steget är den strategiska och problematiserande berättelsen. Fjärde steget är den utvidgade berättelsen, som innehåller aspekter från de tidigare berättelserna samt nya upptäckter om mig själv. Familjer lever i ett kulturellt sammanhang. Familjelivet struktureras genom en uppsättning normativa antaganden om hur familjer ska organisera sig, utvecklas, lösa problem och kommunicera. Salvador Minuchin som var tongivande i att utveckla strukturell familjeterapi, ansåg att dessa värderingar fanns i de flesta kulturer. Han verkade bland annat i USA, Argentina och Israel som familjeterapeut och psykiater. Samtidigt är dessa värderingar en uppfordrande strävan till den ”normala”, traditionella kärnfamiljens struktur. Med den goda avsikten att garantera barn omsorg och trygghet. Strukturell familjeterapi delar existentialistens intresse för växandet och strategens intresse för det hotande. Den första frågan handlar om huruvida mitt sätt att arbeta med familjebehandling gör deras familjeliv transparent och därmed avslöjar mer än de vill eller behöver göra. Genom arbetet med uppsatsen inser jag bland annat att jag blandade ihop bedrägeri som brottslig handling och självbedrägeri som existentiell utmaning. Därför drev jag på för att konfrontera den bedrägliga handlingen. I dag skulle jag inte fatta sådana beslut utan mer långsiktigt arbetat med deras självbedrägliga mönster. Den andra frågeställningen rör kreativitetens, spontanitetens och lekens betydelse i mitt arbete. Slutsatsen blir att för en aktivitetsinriktad terapeut som jag, blir dessa begrepp centrala för att hitta vägar att bryta organisering och kommunikation som hindrar nödvändiga problemlösningar. Man säger ibland att förändring i familjearbetet åstadkoms genom strukturella åtgärder (familjen får en lägenhet, eller någon placeras) genom insikt eller genom handling. Jag använder kreativitet för att hitta handlingar som senare i reflektion kan leda till insikt eller förändring.

Fungerande samverkan i samhället mellan olika aktörer är något som medborgarna förväntar sig. Ett exempel är vid bilolyckor med samverkan mellan blåljusmyndigheter. För särskilt utsatta grupper i samhället med många aktörer är inte samverkan mellan aktörerna självklara även om medborgarna får hjälp- och stödinsatser. Denna studie kartlägger samverkan mellan aktuella aktörer genom enkätsvar och semistrukturerade intervjuer, utifrån dimensionerna samverkan, delaktighet och kunden i centrum. En triangulering har använts där förutom enkät och semi-strukturerade intervjuer även dokumentanalys gjorts, där framkommer faktorer som visar den komplexa bilden av att samordna och kommunicera kring medborgaren med många aktörer. Resultatet visar att kommunikation och nätverksträffar med tydliga uppdrag och styrningar kan ge en samsyn kring medborgaren, dennes behov och livskvalitet vilket visar sig vara framgångsfaktorer för en fungerande samverkan. Men då det är många aktörer och olika huvudmän är det komplext att få en samlad bild och hitta former för hur kommunikation och samverkan bäst sker. / A well functioning collaboration between actors in society is expected by the citizens. One example is a caraccident where ambulance, firebrigade and police cooperate. For particularly vulnerable groups in society with many actors, the interaction between the actors is not obvious even if the citizens receive help and support efforts. This study charts the interaction between current actors through questionnaire responses and semi-structured interviews, based on the dimensions of collaboration, participation and the customer in the center. Triangulation of data was performed to identify factors associated with the complexity of coordinating and communicating services to meet the needs of citizens. The result shows that communication and networking with clear assignments and controls can give a consensus on the citizen, his needs and quality of life, which proves to be success factors for a functioning collaboration. But since there are many players, it is complex to get an overall picture and find forms for how communication and collaboration work best. / <p>2019-06-27</p>

I arbete med flyktingar är resiliens en viktig faktor för att bli hållbar i en extremt pressad situation i socialt arbete. I denna fallstudie kom vi fram till vilka faktorer inom individ- organisation- och på samhällsnivå, det vill säga på mikro-, meso- och makronivå, som påverkade socialarbetarens resiliens i arbetet med flyktingar i Grekland. Empirin bestod av semistrukturerade intervjuer med socialarbetare som arbetade i Grekland inom frivilliga hjälporganisationer. Syftet med vår kandidatuppsats är att öka kunskapen om vad som påverkar olika professioners resiliens i socialt arbete som befinner sig i komplexa och svåra situationer.   Studien utgick från nationell och internationell forskning, dels om begreppet resiliens och resiliens i socialt arbete. Vi använde oss av ekologisk systemteori för att förklara socialarbetarens interaktion i de olika kontexterna som påverkade deras resiliens.  Resultatet visade att kön, arbetslivs- och livserfarenhet, utbildning, tro, egenomsorg, gränssättning, självkänsla, skyddsmekanismer, attityder och egenskaper hade påverkan på socialarbetarens resiliens på individnivå. På organisationsnivå var det ansvarsfördelning inom organisationen, stöttning av kollegor på arbetsplatsen, handledning och att prata om sitt resiliens inom organisationen, som hade inverkan på deras resiliens. Resultatet visade även att om de arbetade som volontär eller socialarbetare påverkade det individen på olika sätt. På samhällsnivå visade vårt resultat att det som påverkade socialarbetarens resiliens var politik och attityder. Religionen i landet hade inte påverkan på socialarbetarens resiliens. Resultatet visade på flertalet påverkansfaktorer som går i linje med tidigare forskning. Socialt arbete är ett riskyrke och därför är behovet att medvetandegöra resiliens inom utbildning viktigt för att få en ökad hållbarhet inom socialt arbete. / Resilience is an important factor in working with refugees for becoming sustainable in an extremely stressed situation. In this case study, we found which factors within the societal organization and at the individual level that affected the social workers resilience in the work with refugees in Greece. The empirical study consisted of semi-structured interviews with social workers who worked in Greece within NGO’s. The purpose of our master’s thesis is to increase knowledge about what affects the social worker's resilience in complex and difficult situations.  The study was based on national and international research, partly on the concept of resilience, and resilience in social work. We used ecological system theory to explain the social workers interaction in different contexts that affected their resilience.  The result showed at the individual level that gender, work life and life experience, education, belief, self-care, boundary, self-esteem, protection mechanisms, mindset and characteristics had an impact on the social worker's resilience. At the organization level, it was the division of responsibility within the organization, supporting colleagues at the workplace, supervision and talking about their resilience within the organization, which had an impact on their resilience. The result also showed that if they worked as a volunteer or social worker, it affected the individual’s resilience in different ways.  What influenced the social worker's resilience at the societal level was politics and attitudes. The religion in Greece did not affect the social worker’s resilience. The results showed the majority of influence factors that are in line with previous research. Social work is a risky profession and therefore the need to raise awareness of resilience in education is important in order to achieve increased sustainability in social work.

O manguezal é um sistema muito importante para a manutenção da biodiversidade e produtividade costeira. Ocorrem em ambientes abrigados, onde há interação entre os sistemas atmosférico, terrestre e marinho. A presente pesquisa estudou sistematicamente cada um desses sistemas e elencou os principais elementos, fatores e processos que atuam em cada um dos cinco níveis hierárquicos dos manguezais, de acordo com a classificação proposta por Schaeffer-Novelli et al. (2000; 2005). Esse trabalho teve como objetivo desenvolver uma proposta de representação cartográfica apropriada a cada nível hierárquico dos manguezais. Proposta fundamentada nos pressupostos teóricos e conceituais da Teoria Geral do Sistema, da Teoria da Hierarquia, da Cartografia Ambiental e dos conceitos de representação gráfica e escala. Foram elaborados os seguintes mapeamentos para os níveis hierárquicos do sistema manguezal: Grande Ecossistema Marinho 15, composto pela Plataforma Sul do Brasil na escala de mapeamento 1:5.000.000; Domínio Costeiro VII, abrangendo a costa brasileira entre Cabo Frio RJ e Torres RS na escala de mapeamento 1:3.000.000; Tipologia Costeira III, representada pelo Sistema Costeiro Cananéia-Iguape na escala de mapeamento 1:300.000; Padrão de bosques presentes na Ilha do Cardoso SP na escala de mapeamento 1:5.000; e Parcelas desses bosques de mangue da Ilha do Cardoso SP. Para os primeiros quatro níveis hierárquicos são apresentados mapas e para o nível de maior detalhe (Parcela) são apresentados perfis diagramas e gráficos com a síntese dos dados coletados durante os trabalhos de campo. Assim, seguindo os preceitos sistêmicos, afirma-se nessa pesquisa que existe uma escala de mapeamento adequada para a representação cartográfica de cada um dos níveis hierárquicos dos manguezais, onde cada nível deve ser representado cartograficamente por um conjunto de elementos, fatores e processos específicos. / The mangrove is a very important system for the maintenance of coastal biodiversity and productivity. Occur in sheltered environments, where there is interaction between the atmospheric, terrestrial and marine systems. This research systematically studied each of these systems and listed the main elements, factors and processes that operate in each of the five hierarchical levels of mangroves, according to the classification proposed by Schaeffer-Novelli et al. (2000, 2005). This study had as objective to develop an appropriate proposal for cartographic representation of each hierarchical level of mangrove. This proposal was based on the theoretical and conceptual assumptions of the General System Theory, Theory of Hierarchy of Environmental Cartography and concepts of scale and graphical representation. The following mappings to the hierarchical levels of the mangrove system were elaborated: Large Marine Ecosystem 15, composed of South Brazil Shelf in the mapping scale 1:5.000.000; Coastal Domain VII, covering the Brazilian coast between Cabo Frio - RJ and Torres RS in the mapping scale 1:3.000.000; Setting III, represented by Cananéia-Iguape Coastal System in the mapping scale 1:300.000; Stand present at Ilha do Cardoso SP in the mapping scale 1:5.000; and Sites of these mangroves at Ilha do Cardoso SP. The first four hierarchical levels are presented maps and and the greater level of detail (Site) diagrams and graphs are presented summarizing the data collected during the field work. This way, following the systemic precepts, this research affirms that there is a proper mapping scale for cartographic representation of each of the hierarchical levels of mangroves, where each level must be cartographically represented by a number of elements, factors and specific processes.