Teaching and learning online is an increasingly important aspect of higher education, especially post-Covid-19. Previous studies have shown a relationship between Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK) and teaching efficacy and teaching efficacy and student success. However, the contextual factors impacting TPACK have not been adequately explored. The purpose of this quantitative study was to determine if the contextual factor of institutional culture impacts TPACK among online higher education faculty at institutions in the Southeastern United States as well as to what extent specific dimensions of institutional culture effect TPACK levels. Data were collected using an anonymous online survey that was shared with potential participants through email and social media. Data were analyzed through SPSS software using a multiple linear regression model to determine significance between the independent variables, the seven dimensions of institutional culture, and the dependent variable, TPACK. Results indicated that there is no significant relationship between overall institutional culture and TPACK. However, significance was found between two individual elements of institutional culture, 1) collaboration and team learning and 2) connection between the organization and its environment, and TPACK. These findings indicate that higher education administrators should focus efforts creating opportunities for faculty to engage in professional development opportunities and move beyond siloed work to more collaborative projects. Administrators should also ensure that the institution is connected to the local, regional, and global community through aligned institutional goals with the needs of the community and establishing opportunities for faculty to connect globally. Future research should be conducted to confirm the findings in this study and should continue to explore the relationship between the varied aspects of institutional culture and the complex elements that constitute quality online teaching.

No description available.

Abstract Det finns en hel del forskning kring digitaliseringen av skolan. Olika aspekter som undersökts är kopplade till hur digitaliseringen kan användas för att öka kunskapsutvecklingen hos eleverna. Det finns väldigt lite forskning kring vilka krav införandet av digitala läromedel i matematikundervisningen ställer på lärarna. Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka eventuella förändringar lärare upplever i undervisningen vid implementeringen av digitala läromedel som komplement till den tryckta matematikboken i undervisningen. Fokus ligger således på att undersöka upplevda förändrade arbetssätt i förhållande till implementeringen i matematikundervisningen ur ett lärarperspektiv.   Det undersöktes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer av sex legitimerade lärare varav en utgjorde pilotintervju. Det insamlade datamaterialet som spelats in har sedan transkriberas samt analyserats utefter en fenomenografisk analysmetod. Det presenterade resultatet analyseras i förhållande till den sociokulturella teorin, TPCK samt begreppet orkestrering.   I resultatet framgår det att samtliga lärare i undersökningen har upplevt förändringar i såväl förarbete, undervisning samt efterarbete vid implementeringen av de digitala läromedlen. De upplevda förändringarna som presenteras i resultatet har upplevts av de olika lärarna, gett varierande negativa samt positiva effekter i arbetet. De upplevda effekterna som framgår i undersökningen är förändringar i lärarrollen, ett ökat krav på lärarens kompetens vid tolkningen av elevernas kunskaper, flexibla arbetsförhållanden samt både tidskrävande och tidssparande aspekter.  De slutsatser som dras är att de upplevda förändringarna dels baseras på lärarens undervisningspraktik samt tidigare erfarenheter av blandanat digitalisering samt varieration av undervisningen, dels på vilka sätt de digitala läromedlen används i matematikundervisningen och slutligen hur mottaglig läraren är för förändringar i redan befintlig arbetsroll samt arbetssätt.

I dagens samhälle är behovet av digitala kompetenser allt mer påtagligt och utbildningssektorn är inget undantag. Bristen på enhetlig digital kompetens i lärarkåren leder till oklarheter om hur de digitala verktygen används på mest effektivt sätt för att bedriva undervisning i de samhällsorienterade ämnena. Det krävs en mer enhetlig grund för att främja lärarnas digitala färdigheter och förståelse för hur digitala verktyg kan användas i SO-undervisningen och uppfylla läroplanens mål. Denna studie undersöker hur lärares digitala självsäkerhet påverkar deras användning av digitala verktyg i undervisningen av samhällsorienterande ämnen för elever i årskurserna 1-3. Syftet med studien är att undersöka potentiella samband mellan lärares användning av digitala verktyg i grundskolans tidigare år i SO-undervisning och deras självsäkerhet för att kunna bedriva en kunskapsfrämjande undervisning med dessa verktyg. Totalt har en enkät och fyra intervjuer genomförts med verksamma och legitimerade lärare i Skåne i årskurserna 1-3 med en slutlig blandad metodanalys. Empirin har analyserats med hjälp av Punya Mishra och Matthew Koehlers teoretiska ramverk TPCK och Albert Banduras teori om självförmåga. Vårt resultat belyser ett samband kring att de lärare som känner självsäkerhet och en upplevd användbarhet och tillfredsställelse gällande användningen av digitala verktyg, är även de lärare som använder verktygen som mest. Tidigare forskning visar på en avsaknad av fortbildning och stöd för lärare i deras professionella utveckling av digital kompetens. Denna avsaknad är även något som framkommer i vårt resultat. Det är tydligt att lärarna har en drivkraft att bedriva undervisning i de samhällsorienterade ämnena med digitala verktyg, men att det finns ett behov av att effektivisera och uppdatera verktygen.

The aim of this paper is to study educators’ understanding of programming in early childhood education and what conditions they find to be necessary to work with programming. This study has taken place in a specific context where the curriculum is in a process of change in Sweden. In the suggestion for a revised curriculum made by Skolverket digital competence has been added and it gives preschools the responsibility for creating possibilities for children to develop their digital competence. In the comment material for the new curriculums by Skolverket programming is defined as a digital tool and also understood in a wider sense as part of every aspect of digital competence. This is a qualitative study and both interviews and a questionnaire form has been used. Eight educators from three different preschools has participated. The educators’ understanding of programming has been analyzed using discourse theory and analysis. The conditions for working with programming is analyzed using the TPCK model for integrating technology in teaching in addition to discourse theory.The results of this study show that the dominating way to understand programming is part of a discourse that lifts the importance of programming as basic or key competences that everyone should have, both for the sake of the individual and for society’s sake. When it comes to the conditions for working with programming in early childhood education knowledge stands out as one of the main factors, much because there is a lack of knowledge on the subject amongst educators. Knowledge is a wide term and the study shows that all the categories of the TPCK model is covered in the educators perceived conditions. Outside of knowledge the driving force of individuals, active leadership, organizational structures and practical experience are also seen as conditions to work with programming.

Information and communication technology (ICT) has become part of education as it has, in many cases, become the mode of choice of communication with people in all spheres of life. It provides teachers with the opportunity to access information from a vast array of resources that assists them in their teaching practices. Education in South Africa is constantly transforming to new requirements from the National Department of Education (NDoE). The fundamentals of Outcomes Based Education are lifelong learning and the development of 21st century skills that allow learners to use information for different contexts. ICT enables teachers and learners to access computer systems to develop skills, interact with their peers, colleagues, and the global society. Even though teachers know the value of ICT in teaching and learning, the pedagogical use of ICT in South African schools remains limited. In the SITES 2006, South African teachers acknowledged that they were enthusiastic to explore new ways to make teaching and learning more interesting, but that they encountered many barriers that hinder the pedagogical use of ICT for mathematics. This research has determined that the teachers’ ICT pedagogical knowledge contributed towards more effective teaching and learning practices of mathematics in South African schools. The study also describes how insufficient ICT pedagogical knowledge affected teachers’ confidence to explore ICT tools. This study followed a secondary data analysis (SDA) of the Second International Information Technology in Education Study of 2006 (SITES 2006) data from the 640 participating mathematics teachers in South Africa. The correlated data describes the technological pedagogical content knowledge (TPCK) of mathematics teachers while making use of ICT. Continuous professional teacher development is required to focus on the attainment of information technology pedagogical knowledge to further the use of ICT on the teaching of Mathematics. The study also indicates that South Africa lags far behind the other 22 countries that participated in SITES 2006. / Thesis (M.Ed.)--North-West University, Potchefstroom Campus, 2011.

Information and communication technology (ICT) has become part of education as it has, in many cases, become the mode of choice of communication with people in all spheres of life. It provides teachers with the opportunity to access information from a vast array of resources that assists them in their teaching practices. Education in South Africa is constantly transforming to new requirements from the National Department of Education (NDoE). The fundamentals of Outcomes Based Education are lifelong learning and the development of 21st century skills that allow learners to use information for different contexts. ICT enables teachers and learners to access computer systems to develop skills, interact with their peers, colleagues, and the global society. Even though teachers know the value of ICT in teaching and learning, the pedagogical use of ICT in South African schools remains limited. In the SITES 2006, South African teachers acknowledged that they were enthusiastic to explore new ways to make teaching and learning more interesting, but that they encountered many barriers that hinder the pedagogical use of ICT for mathematics. This research has determined that the teachers’ ICT pedagogical knowledge contributed towards more effective teaching and learning practices of mathematics in South African schools. The study also describes how insufficient ICT pedagogical knowledge affected teachers’ confidence to explore ICT tools. This study followed a secondary data analysis (SDA) of the Second International Information Technology in Education Study of 2006 (SITES 2006) data from the 640 participating mathematics teachers in South Africa. The correlated data describes the technological pedagogical content knowledge (TPCK) of mathematics teachers while making use of ICT. Continuous professional teacher development is required to focus on the attainment of information technology pedagogical knowledge to further the use of ICT on the teaching of Mathematics. The study also indicates that South Africa lags far behind the other 22 countries that participated in SITES 2006. / Thesis (M.Ed.)--North-West University, Potchefstroom Campus, 2011.

As a consequence of society's constant digitalization, the demands for digital competence increases. The educational system is no exception, and teachers should be considered a central component regarding the integration of digital learning resources in education. Therefore, the purpose of this study is to investigate whether or not the use of digital learning resources in mathematics education in grades 1–3 is affected by the self-perceived digital competence and attitudes of teachers, and, if so, how it is affected. To fulfill this purpose a qualitative study was conducted, which included interviews with thirteen teachers working in selected grades. The results showed that each and every teacher had a positive attitude, as well as a high usage of digital learning resources in mathematics education. The results also showed that this did not automatically imply a critical approach or awareness regarding the use of these kind of resources and its effect on mathematics education. This indicates that the majority of the respondents have deficiencies regarding the ability to combine digital resources with pedagogical content knowledge when teaching mathematics. The conclusion of the study is that teachers’ self-perceived digital competence and attitudes affected the use of digital learning resources, and that these aspects in turn were affected by numerous other factors. The self-perceived digital competence was affected by the individual interpretation of the same notion, which in the long run seemed to affect the critical approach towards the use of digital learning resources. The factors that turned out to have the most effect on teachers’ attitudes were shortage of time and level of interest. Overall, this indicates that more time needs to be given in order for teachers to enhance their competence through education and collaboration between colleagues. This in order to prevent teachers' individual actions affecting the equivalence of education. / I takt med samhällets ständigt pågående digitaliseringsprocess ställs också allt högre krav på digital kompetens. Skolans värld är inget undantag, och läraren bör här betraktas som en central komponent i arbetet med att integrera digitala lärresurser i undervisningen. Syftet med denna studie var därför att undersöka om användandet av digitala lärresurser i matematikundervisningen i årskurs 1–3 påverkas av lärarens självupplevda digitala kompetens och attityd, och i så fall på vilket sätt. För att uppfylla detta syfte genomfördes en kvalitativ intervjustudie med tretton verksamma lärare i valda årskurser. Resultatet visade att samtliga lärare hade en positiv attityd, samt en hög användningsfrekvens av digitala lärresurser i matematikundervisningen. Resultatet visade dock hur detta inte automatiskt innebar ett kritiskt förhållningssätt eller en medvetenhet kring användandets påverkan på matematikundervisningen. Detta indikerar att majoriteten av respondenterna har brister gällande förmågan att integrera digitala lärresurser i matematikämnet på ett ämnespedagogiskt sätt. Studiens slutsats är således att lärarnas självupplevda digitala kompetens och attityd påverkade användningen, samt hur dessa aspekter i sin tur påverkades av en mängd andra faktorer. Den självupplevda digitala kompetensen var påverkad av den individuella tolkningen av samma begrepp, vilket i slutändan tycks påverka det kritiska förhållningssättet kopplat till användandet av digitala lärresurser. De faktorer som visade sig påverka lärarnas attityder i störst omfattning var tidsbrist och den egna intressenivån. Sammantaget indikerar detta att det finns ett behov av att tid avsätts för kompetensutveckling och kollegialt lärande, för att förhindra att lärares individuella agerande påverkar matematikundervisningens likvärdighet.

Trots intensiva satsningar på skolans digitalisering visar forskningen att den inte lederautomatiskt till förbättrat lärande och kunskapsutveckling hos eleverna. Syftet medexamensarbetet var att undersöka pedagogernas syn på frågan hur IT och 1:1 kontextenkan utnyttjas för att främja elevers lärande i naturvetenskaplig undervisning.Empirin omfattar djupintervjuer med fyra lärare som undervisar i biologi, kemi ellerNO. Syftet var att få insikt i lärarnas funderingar och sätt att använda IT och 1:1kontexten för att stötta elevers lärande och det pedagogiska arbetet. Dessutom gjordesen enkätstudie bland åtta lärarstudenter för att ta reda på deras uppfattningar om 1:1kontextens användning och effekt vid observerade naturvetenskapliga lektioner. Detempiriska materialet analyseras utifrån utvalda teoretiska utgångspunkterna somomfattar teorier av Vygotskij och Dewey kring sociokonstruktivistiskt läranderespektive inquiry-based learning samt Mishra och Koehlers TPACK modell.Kopplingar görs också till aktuell evidensbaserad pedagogisk forskning kring IT-stöddlärandet som beskrivs i forskningsöversikten.Arbetets resultat visar på konkreta exemplen på hur IT och 1:1 kontexten kanutnyttjas för att främja elevers lärande, t.ex. vid utveckling av förmågor som lära attlära, metakognition, kommunikation och digital kompetens. Identifierade positivafaktorer för en effektiv IT användning är ett elevcentrerat undervisningsupplägg,lärarnas IT-intresse och elevernas guidning kring datoranvändning och kunskapsmålen.I arbetet identifieras också en rad utmaningar och riskfaktorer som kan lätt äventyrapositiva effekter av IT och 1:1 kontexten. Som mest besvärlig upplevs ITsdistraktionskraft på eleverna samt lokala förutsättningar som är svårare att påverka(teknisk utrustning, klassens sammansättning, elevernas motivation och förmåga tillsjälvkontroll, samt lärarnas möjligheter till att kunna utveckla sin TPACK).Analysen visar att positiva effekter för undervisningen och elevers lärande uppstårmer sannolikt när IT och 1:1 kontexten används selektiv för att stödja effektivaläraktiviteter som är aktiva, elevcentrerade, kognitiv utmanande, skapande och (social-)konstruktivistiska samt för att ge formativ bedömning. / Teaching science with one computer per pupil:opportunities and challenges from teachers’ perspective