Military history is full of examples where tactical reserves are allocated to deal with unforeseen developments. There is a discussion regarding the value of reserves between representatives of different military theoretical orientations, where maneuver theorists look more favorably on reserves than attritional warfare theorists. The Swedish army tactical manual is based on maneuver theory, but previous studies show that Swedish army tacticians rarely allocate reserves. This study combines a survey experiment and a questionnaire to test if Weissmann and Ahlström's model for tactical thinking can explain the limited use of reserves within the Swedish army. The results indicate that this is not the case, but that the answers are more likely to be found in how Swedish army officers fundamentally relate to uncertainty and the nature of combat.

Univ., Magisterarbeit u.d.T.: Möbius, Sascha: Psychologische Aspekte friederizianischer Taktik im Siebenjährigen Krieg--Göttingen, 2001.

Uppsatsen tar sin övergripande utgångspunkt i vår förståelse för teorier inom militärteorin. Det föreligger flera utmaningar vid tolkning av teorier. Exempel på detta kan utgöras av författarens och betraktarens förförståelse, språkliga eller vetenskapsteoretiska perspektiv. Därmed kan också följdfel uppstå i doktriner och riktlinjer.  I det specifika utgör J.F.C Fuller och Martin van Creveld teorier om fighting power empiri när de anlyseras genom en metateoretisk ram bestående av förståelse – förklara och uppifrån – nedifrån kompletterad med en analys avseende krigföringsnivå. Syftet med uppsatsen är att skapa en större förståelse för begreppet fighting power genom att analysera den vetenskapsteoretiska utgångspunkten hos Fuller och Creveld. Vidare syftar uppsatsen till att skapa förståelse för att fighting power inte kan betraktas isolerat utan som del av ett större sammanhang. Uppsatsen resultat visar hur Fuller och Creveld har olika utgångspunkt när de skapade sina teorier. Fullers teori utgår från ett förklaringsinriktat uppifrånperspektiv och Crevelds från ett förståelseinriktat nedifrånperspektiv. Vidare visar uppsatsen hur båda teorierna främst omfattar den taktiska nivån trots skillnaderna i deras framställning. Uppsatsen påvisar också vikten av de olika förhållningssätten för att kunna förstå fighting power i ett sammanhang för att därmed kunna omsätta detta i doktrinära eller taktiska riktlinjer. Avslutningsvis diskuteras giltigheten i den svenska beskrivningen av krigföringsförmåga (pelarmodellen) utan att betrakta det i ett större sammanhang.

During the period 1990–2013 the Swedish Armed Forces made a number of organisational and material changes. This raises the question of whether these changes also led to tactical adaptations, and if so, if there is a correlation between those adopted in higher and lower levels of field manuals. The purpose of this thesis is to study adaptations in field manuals of Swedish army tactics during 1990–2013. The study also aims to investigate the level of correlation between lower and higher level field manuals. Marcus’ and Farrell’s research on military adaptation and bottom-up change sets the thesis’s theoretical framework. The method used includes a comparative and qualitative text analysis. The study’s result indicates that adaptations in Swedish field manuals show a tendency to decrease the role of artillery support, and increase the role of offensive operations. The results also show a correlation between adaptations made in higher and lower levels of field manuals. The results cannot establish a causal link between the adaptations identified and Marcus’ and Farrell’s research, they do however correlate with their theories. This thesis recommends further studies of the reasons behind the adaptations regarding the use of artillery, as well as the reasons behind the adaptations identified.

Att särskilja manligt och kvinnligt ledarskap är ett problem för samtidens organisationeroch samhällets utveckling. Den debatt som förts kring ämnet har huvudsakligen handlatom möjligheten att dela upp ledarstilar efter genus med avseende på personlighetsdrag,språkbruk och taktik. Diskussionen har lett fram till två inriktningar gällande området,den ena hävdar på att det finns skillnader i det manliga respektive kvinnliga ledarskapetmedan den andra att det inte gör det och att skillnaderna beror på individ och situation.Ledarskap och kommunikation är tätt sammankopplat, därför har syftet med studien varitatt utveckla en befintlig kommunikationsmodell med ett genusperspektiv. Därförundersöks manliga och kvinnliga chefers sätt att beskriva och uttrycka sig angående sittledarskap. Undersökningens fokus ligger på personlighetsdrag, språkbruk ochtaktik. Uppsatsen är avgränsad till operativa chefer inom den privata sektorn. Ensemistrukturerad intervju har gjorts på åtta chefer, fyra manliga respektive fyra kvinnliga.Cheferna hade olika bakgrund såsom ålder och yrkesområde, det för att undersökachefers beskrivningar och uttryck i allmänhet. Det empiriska materialet från intervjuernahar analyserats med hjälp av en teoretisk referensram med forskning som underlag.Empirin har analyserats utifrån de tre aspekterna; personlighetsdrag, språkbruk samttaktik. Den har även analyserats ihop med den befintliga kommunikationsmodellen för attse om det går att se samband mellan chefernas beskrivningar och modellen. Resultatet istudien blev att de manliga och kvinnliga cheferna uttrycker och beskriver sig relativtsnarlikt. Det är enbart i avseendet språkbruk det går att se skillnader mellan derasbeskrivningar och uttryck. När det gäller chefernas kommunikation utifrån deras sätt attbeskriva och uttrycka sig går det att se samband mellan att de kvinnliga cheferna är mersymmetriska medan männen mer asymmetriska. Utifrån resultatet drogs en slutsats att detgår att utveckla den befintliga kommunikationsmodellen med ett genusperspektiv menendast med avseende på språkbruk. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

Det övergripande syftet med denna undersökning har varit att med utgångspunkt från militärhistorien klargöra begreppet kombinerade vapen på högre taktisk nivå. Genom att använda en teori som förklarar kombinerade vapen på en studie av det tyska försvaret av Sicilien utveckla tankarna om kombinerade vapen och tydliggöra begreppet i det taktiska handlingsutrymmet. För att svara på den övergripande problemformuleringen har följande två forskningsfrågor undersökts och besvarats; ”Hur fungerade kombinerade vapen, utifrån Leonhards tre principer, i tysk högre taktik under striden om Sicilien 10 juli till 17 augusti?”, samt ”Hur skall vi idag förstå kombinerade vapen i gränslandet mellan högre taktik och operationer?”. Resultatet visar att Leonhards teori lyckats förklara hur tysk högre taktisk nivå nyttjade kombinerade vapen vid avvärjningsstriden mot landstigningen och under den fortsatta fördröjnings- och försvarsstriden över Sicilien intill Messinasundet. Ett flertal exempel lyfts fram under analysen och de viktigaste slutsatserna redovisas i resultatdelen. Vidare har även undersökningen ökat förståelsen av kombinerade vapen i gränslandet mellan högre taktisk och operativ nivå. Resultatet har identifierat tyska brister i detta, brister som starkt bidragit till utfallet. Det finns många olika synsätt avseende hur kombinerade vapen kan förstås och förklaras. Denna avhandling har med stöd av Leonhards teori och den tyska defensiva striden på Sicilien bidragit med att klargöra ytterligare en liten del av tankarna kring kombinerade vapen. Goda exempel på när system av system fungerat och mindre goda har identifierats, detta är något att ta med sig in i framtiden när militära problem skall analyseras och beslut skall fattas.

Sammanfattning: Detta självständiga arbete har utifrån ett taktiskt perspektiv studerat på vilket sätt obemannade system i kategorin UAS, Unmanned Aircraft Systems, kan tänkas bidra till taktisk uppgiftslösning inom marinen om dessa infördes idag. Arbetet har genom kvalitativ litteraturanalys studerat utvecklingen av dessa system och vad som är rimligt att förmågemässigt förvänta sig av dem idag. En analys har gjorts av den för arbetet aktuella operationsmiljön, den kvalificerade sjöstriden. Vidare har en analys av hur utvecklingen av UAS i USA och Ryssland gjorts för att sätta ett svenskt system i en kontext. Arbetet har haft sin grund i teorin om sjökrigets principer då dessa ger en god teoretisk grund för hur sjöofficeraren bör agera. Slutsatser som redovisas i arbetet är att UAS kan komma att spela en stor roll i att ge ökad förmåga till god lägesuppfattning för marinens taktiska chefer. Vidare redovisas hur UAS kan bidra till att lösa vissa av de marina taktiska uppgifterna och stridsuppgifter som finns i Försvarsmaktens Taktikreglemente för marinstridskrafterna. Vidare redovisas att en UAS-förmåga även kan bidra till att sjöofficerare har större möjlighet att agera utefter de i teorin redovisade sjökrigets principer. Ytterligare slutsatser som redovisas är att UAS kan lösa marina uppgifter av både offensiv och defensiv karaktär. Även uppgifter inom marin logistik kan lösas av UAS.

What is it that makes us feel at home in a place? How do we perceive the experience of moving to an unfamiliar country with the knowledge that we might just stay one or two years? In this thesis, made in collaboration with Sektionen för byggnadsplanering at Stockholm University, these questions are examined by investigating the behavior and thought patterns of guest scientists that have recently started working in Stockholm. During the thesis you get to know the tactics and thought patterns of five guest scientists currently living in Stockholm in relation to three major themes. The themes are “getting to know the city”, “visiting” and “the position in the city”. Under these general themes we get to understand how the guest scientists use different tactics to navigate moving to Stockholm. We also get to understand how they by moving to a place where they have no plans to be joined into a Gemeinschaft can get a bigger drive to work harder on their careers.

Axiomet lokal överlägsenhet har en särställning i svensk armétaktik. Det är utifrån lokal överlägsenhet gårdagens, dagens och morgondagens militära chefer utbildas. Det är också enligt lokal överlägsenhet morgondagens strider är tänkta att föras. Nu när hotbilden från en kvalificerad, reguljär motståndare genomgår en rennäsans undersöks därför den svenska taktikens grunder i den här studien. Dessa grunder har tydligt influerats av  de finska krigserfarenheterna från krigen 1939-1944 och det är först efter andra världskriget axiomet lokal överlägsenhet dyker upp i svenska reglementen.   Analysen har gjorts genom en fallstudie på tre taktiska nivåer, utifrån tre olika stridssätt och på tre olika finska strider under fortsättningskriget. Dessa har analyserats utifrån principerna bakom lokal överlägsenhet. Resultatet visar axiomets nära relation till anfallet, viktiga bakomliggande faktorer samt den stora variation i växelverkan som sker mellan de ingående principerna. Resultatet visar också på att det inte finns någon principiell skillnad i hur lokal överlägsenhet förstods på olika taktiska nivåer. / The axiom local superiority has a superior position in Swedish military tactics. It is from local superiority both the officers of today and tomorrow are trained and educated. It is also from this perspective the battles of the future are intended to take place. This study aims to, now when the threat from a qualified, regular opponent undergoes a renaissance, investigate and examine the fundamentals of the Swedish tactics and military approach. These foundation stones have been strongly influenced by the finish war experience obtained during the Second World War, and it is first after the war the axiom local superiority is to be found in the Swedish military’s regulations.   The study has been carried out through a case study on three tactical levels. These levels have been based on three distinguished battle techniques and three different Finnish battles during the Continuation War. These battles have been analyzed from the principles of local superiority. The result shows the axiom’s close relationship to the attack, important underlying factors and the great variety in interaction between the fundamental principles. The result also shows that there is no principal difference in how local superiority is understood on different tactical levels.

När det föreligger ett hot om angrepp via havet är förmågan till kustförsvar vitalt. Kustförsvaret ska verka i en utmanande stridsmiljö där elementen hav, luft och land möts. Genomförande av kustförsvar samlas normalt under begreppet kustförsvarsoperationer. Forskningsläget pekar på att förmågan till kustförsvar är viktigt för en kuststat, samtidigt är det konceptuella teoretiska ramverket för dess genomförande outvecklat. Ur ett manöverteoretiskt perspektiv utgör kombinerade vapen en generell konceptuell metod avseende genomförande av strid. Undersökningens syfte utgörs av att utöka den förståelsen för hur framgång i kustförsvarsoperationer kan förklaras genom tillämpning av kombinerade vapen. Forskningsdesignen är konstruerad såsom en jämförande fåfallsstudie, med olika utfall. Undersökningens analysenheter består av två empiriska fall, kustförsvarsoperationerna vid Salerno 1943 respektive Falklandsöarna 1982. Resultatet pekar på ett samband mellan tillämpning av kombinerade vapen och graden av framgång i kustförvarsstriden. Resultatet pekar också på att dessa principer ofta, men inte alltid, är interrelaterade mellan varandra och att det finns ett samband mellan förmågan att exploatera en vunnen framgång och dess varaktighet och effekt. Generalieringsambitionen avseende resultatet måste betraktas utifrån att endast två fall som undersökts. Detta medför att fler empiriska prövningar på fall av kustförsvarsoperationer kan utgöra förslag för fortsatt forskning.