This is a study of quantitative and qualitative methods that aims to gain increased knowledge about primary school students and what it means to write. The study examines if dictation provides a digital opportunity in a learning environment for everyone. The study is a case study. The study has a mixed-methods design with an explanatory Sequential Design. The study is based on empirical methods that consists of two quantitative and two qualitative methods. The quantitative methods are measurement of LIX value of student texts and the students' grades. The qualitative methods are a questionnaire to seven students in eighth grade and a semi-structured interview with a teacher. The study's theoretical framework rests on a socio-cultural perspective, with Vygotsky's theories about language and communication and Säljö´s thoughts about artefacts and dictation as a writing tool. The study uses a hermeneutic perspective to describe the qualitative parts of the study. This perspective is used to describe an interaction between theory and method analysis that provides an opportunity for a deeper understanding. The results of the study show that students think that dictation is a functional writing tool. The results from the questionnaire show that students think it is important to plan their writing before dictation. Furthermore, students discover that they must adapt their voice to the dictation program. By learning the software, the students´ develop their writing ability. Finally, students note that the processing is different and requires different strategies for correcting than traditional writing does. Perhaps the biggest obstacle in itself is that the transcriber needs to have access to a quiet place. The knowledge contribution that is added to the problem area and previous research is a deeper understanding of the factors that affect students' writing through dictation. The study is important and relevant to the teaching profession and contributes to the fact that dictation can be a way of writing for students. The experiences from this study can be a support for teachers in developing their schools´ learning environment. Coupled with teachers' broad repertoire in writing and writing development, this will give more students the opportunity to reach approved knowledge requirements in Swedish compulsory school as Nilholm assert. / <p>Digital presentation</p>

Documentation of meetings and conferences is performed at most companies by one or more people sitting at a computer and typing what has been said during the meeting. This may lead to typing mistakes or incorect perception by the person who records. The human factor is quite large. This work will focus on developing proposals for new technologies that reduce or eliminate the human factor, thus improving the documentation of meetings and conferences. It represents a problem for many companies and institutions, including Seavus Stockholm, where this study is conducted. It is assumed that most of the companies do not document their meetings and conferences in video or audio format, so this study will therefore only be about text-based documentation.The aim of this study was to investigate how to implement new features and build a modern conference system, using modern technologies and new applications to improve the documentation of meetings and conferences. Speech to text in combination with speech recognition is something that has not yet been implemented for such a purpose, and it can facilitate documenting meetings and conferences.To complete the study, several methods were combined to achieve the desired goals. First, the projects scope and objectives were defined. Then, based on analysis of the observations made in the company documenting process, a design proposal was created. Following this, interviews with the stakeholders were conducted where the proposals were presented and a requirement specification was created. Then the theory was studied to create an understanding of how different techniques work to then design and create a proposal for the architecture.The result of this study contains a proposal for architecture that shows that it is possible to implement these techniques to improve the documentation process. Furthermore, possible use cases and interaction diagrams are presented that show how the system may work.Although the proof of the concept is considered to be satisfactory, additional work and testing is needed to fully implement and integrate the concept into reality. / Dokumentering av möten och konferenser utförs på de flesta företag av en eller flera personer som sitter vid en dator och antecknar det som har sagts under mötet. Det kan medföra att det som skrivs ner inte stämmer med det som har sagts eller att det uppfattades felaktigt av personen som antecknar. Den mänskliga faktorn är ganska stor. Detta arbete kommer att fokusera på att ta fram förslag på nya tekniker som minskar eller eliminerar den mänskliga faktorn, och därmed förbättrar dokumenteringen av möten och konferenser. Det föreställer ett problem för många företag och institutioner, däribland för Seavus Stockholm, där denna studie utförs. Det antas att de flesta företag inte dokumenterar deras möten och konferenser i video eller ljudformat, och därmed kommer denna studie bara att handla om dokumentering i textformat.Målet med denna studie var att undersöka hur man, med hjälp av moderna tekniker och nya tillämpningar, kan implementera nya funktioner och bygga ett modernt konferenssystem, för att förbättra dokumenteringen av möten och konferenser. Tal till text i kombination med talarigenkänning är något som ännu inte har implementerats för ett sådant ändamål, och det kan underlätta dokumenteringen av möten och konferenser.För att slutföra studien kombinerades flera metoder för att uppnå de önskade målen.Först definierades projektens omfattning och mål. Därefter, baserat på analys och observationer av företagets dokumenteringsprocess, skapades ett designförslag. Därefter genomfördes intervjuer med intressenterna där förslagen presenterades och en kravspecifikation skapades. Då studerades teorin för att skapa förståelse för hur olika tekniker arbetar, för att sedan designa och skapa ett förslag till arkitekturen.Resultatet av denna studie innehåller ett förslag till arkitektur, som visar att det är möjligt att implementera dessa tekniker för att förbättra dokumentationsprocessen. Dessutom presenteras möjliga användningsfall och interaktionsdiagram som visar hur systemet kan fungera.Även om beviset av konceptet anses vara tillfredsställande, ytterligare arbete och test behövs för att fullt ut implementera och integrera konceptet i verkligheten.

Tal till text för relevant metadatataggning av ljudarkiv hos Sveriges Radio Sammanfattning Under åren 2009-2013 har Sveriges Radio digitaliserat sitt programarkiv. Sveriges Radios ambition är att mer material från de 175 000 timmar radio som sänds varje år ska arkiveras. Det är en relativt tidsödande process att göra allt material sökbart och det är långt ifrån säkert att kvaliteten på dessa data är lika hög hos alla objekt.         Frågeställningen som har behandlats för detta examensarbete är: Vilka tekniska lösningar finns för att utveckla ett system åt Sveriges Radio för automatisk igenkänning av svenskt tal till text utifrån deras ljudarkiv?         System inom tal till text har analyserats och undersökts för att ge Sveriges Radio en aktuell sammanställning inom området.         Intervjuer med andra liknande organisationer som arbetar inom området har utförts för att se hur långt de har kommit i sin utveckling av det berörda ämnet.         En litteraturstudie har genomförts på de senare forskningsrapporterna inom taligenkänning för att jämföra vilket system som skulle passa Sveriges Radio behov och krav bäst att gå vidare med.         Det Sveriges Radio bör koncentrera sig på först för att kunna bygga en ASR, Automatic Speech Recognition, är att transkribera sitt ljudmaterial. Där finns det tre alternativ, antingen transkribera själva genom att välja ut ett antal program med olika inriktning för att få en så stor bredd som möjligt på innehållet, gärna med olika talare för att sedan även kunna utveckla vidare för igenkänning av talare. Enklaste sättet är att låta olika yrkeskategorier som lägger in inslagen/programmen i systemet göra det. Andra alternativet är att starta ett liknade projekt som BBC har gjort och ta hjälp av allmänheten. Tredje alternativet är att köpa tjänsten för transkribering.         Mitt råd är att fortsätta utvärdera systemet Kaldi, eftersom det har utvecklats mycket på senaste tiden och verkar vara relativt lätt att utvidga. Även den öppna källkod som Lingsoft använder sig av är intressant att studera vidare. / Speech to text for relevant metadata tagging of audio archive at Sveriges Radio Abstract In the years 2009-2013, Sveriges Radio digitized its program archive. Sveriges Radio's ambition is that more material from the 175 000 hours of radio they broadcast every year should be archived. This is a relatively time-consuming process to make all materials to be searchable and it's far from certain that the quality of the data is equally high on all items.         The issue that has been treated for this thesis is: What opportunities exist to develop a system to Sveriges Radio for Swedish speech to text?         Systems for speech to text has been analyzed and examined to give Sveriges Radio a current overview in this subject.         Interviews with other similar organizations working in the field have been performed to see how far they have come in their development of the concerned subject.         A literature study has been conducted on the recent research reports in speech recognition to compare which system would match Sveriges Radio's needs and requirements best to get on with.         What Sveriges Radio should concentrate at first, in order to build an ASR, Automatic Speech Recognition, is to transcribe their audio material. Where there are three alternatives, either transcribe themselves by selecting a number of programs with different orientations to get such a large width as possible on the content, preferably with different speakers and then also be able to develop further recognition of the speaker. The easiest way is to let different professions who make the features/programs in the system do it. Other option is to start a similar project that the BBC has done and take help of the public. The third option is to buy the service for transcription.         My advice is to continue evaluate the Kaldi system, because it has evolved significantly in recent years and seems to be relatively easy to extend. Also the open-source that Lingsoft uses is interesting to study further.

While the field of speech recognition has recently advanced quickly, even the highest performing models struggle with accents. There are several methods of improving the performance on accents, but many are hard to implement or need high amounts of data and are therefore costly to implement. Therefore, examining the performance of the Wav2vec2 architecture, which previously has performed well on small amounts of labeled data, becomes relevant. Using a model trained in Swedish, this thesis fine-tunes the model on small datasets of three Swedish accents, to create both accent-dependent specialized models as well as an accent-independent general model. The specialized models perform better than the original model, and the general model performs approximately as well as each specialized model without sacrificing performance on non-accented Swedish. This means that the Wav2vec2 framework offers a low cost method of improving speech recognition that can be used to improve private and public services for larger parts of the population. / Trots att området för taligenkänning nyligen har avancerat snabbt, presterar även de bästa modellerna sämre vid språk med utländsk brytning. Det finns flera metoder för att förbättra prestandan på accenter, men många är komplexa eller behöver stora mängder data och är därför dyra att implementera. Därför blir det relevant att undersöka prestandan för Wav2vec2-arkitekturen, som tidigare har presterat väl med små mängder märkt träningsdata. En modell tränad i svenska finjusteras i denna avhandling på tre små datamängder bestående av olika svenska brytningar, för att skapa både brytningsberoende specialiserade modeller såväl som en brytningsoberoende generell modell. De specialiserade modellerna presterar bättre än originalmodellen, och den allmänna modellen presterar ungefär lika bra som varje specialiserad modell utan att ge avkall på prestanda på ickebruten svenska. Detta innebär att ramverket Wav2vec2 erbjuder en lågkostnadsmetod för att förbättra taligenkänning som kan användas för att förbättra privata och offentliga tjänster för större delar av befolkningen.

Att kunna uttrycka sig skriftligt är en förutsättning för delaktighet i samhället och att kunna utbilda sig inför yrkeslivet. Forskning visar att kompensatoriska hjälpmedel i form av assisterande teknik för individer med läs- och skrivsvårigheter är särskilt viktigt i inlärningssammanhang. Denna studie undersökte likheter och skillnader i elevers textkvalitet och textlängd vid skrivande med tangentbord jämfört med användning av assisterande teknik i form av tal-till-text-program. I studien deltog 41 svenska mellanstadieelever. Resultaten visade att användning av taligenkänningsprogram, varigenom elever får producera text genom att tala istället för att skriva med tangentbord, genererar både längre texter och texter av högre kvalitet. Tal-till-text-program sparade också tid jämfört med skrivande med tangentbord. Utifrån dessa resultat så kan taligenkänningsteknik medföra pedagogiska fördelar. Resultaten diskuteras utifrån tidigare forskning och metodologiska begränsningar. Mer forskning behövs bland annat i syfte att förstå hur långsiktig användning av assisterande teknik kan påverka elevers skrivförmåga. / Being able to express yourself in writing is a prerequisite for academic success and participation in society. Research shows that compensatory aids in the form of assistive technologies for individuals with reading and writing difficulties are particularly important in learning contexts. This study examined similarities and differences in students’ text quality and text length when typing with keyboard compared to when using a particular type of assistive technology in the form of a speech-to-text program. The study comprised of 41 Swedish middle school pupils. The results showed that using speech recognition software, whereby students are allowed to produce text by speaking instead of typing, generates both longer texts and higher-quality texts. Speech-to-text programs were also significantly more time efficient. Based on these results, speech recognition technology can bring educational benefits. The results are discussed based on previous research and methodological limitations. More research is needed, among other things, in order to understand how long-term use of assistant technology can affect students’ writing ability.