Studien syftar till att visa på hur fem svensklärare hanterar och förebygger talängslan hos elever i klassrummet. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförda med fem svensklärare på grundskolans senare år. Empirin har analyserats tematiskt och de teman som utkristalliserat sig diskuteras och knyts an till tidigare forskning. Slutsatser dras utifrån analysen av empirin och diskuteras ytterligare.Studien visar att lärarna tycks vara medvetna om vilka faktorer som utgör de mest ångestframkallande för de talängsliga eleverna och att det finns en ambition att reducera dessa. Samtidigt försöker de pusha på eleverna att våga ta små kliv framåt i den takt de är redo. De försöker samtliga att visa positiva förväntningar på eleverna så att dessa inte riskerar att stigmatiseras. Sett till forskningen om talängslan med anknytning till skolan och klassrummet är just detta tillvägagångssätt effektivt för att hjälpa individer med talängslan att våga tala i mer och mer krävande situationer och för att lindra symtomen. Inom forskningsfältet är man tämligen överens om att en lagom dos krav tillsammans med positiva talarupplevelser - som hjälper till att bygga upp elevens självbild som talare - är ett effektivt tillvägagångssätt för att hjälpa talängsliga individer. Att positiva talarupplevelser är avgörande för att eleven ska ta ytterligare steg framåt tycks samtliga lärare i studien vara medvetna om och begränsar kraftigt negativ respons och lägger fokus på det positiva. Forskning på området visar tydligt att om den talängslige förväntar sig att talet ska bli bedömt så ökar ångesten. Lärarna i studien tycks vara medvetna om detta och begränsar samtliga kraftigt bedömningsaspekten av tal. Istället försöker de avdramatisera talsituationerna och göra dem till lekar och övningar för att det ska bli så avslappnat som möjligt. Denna "informalisering" sammanklingar väl med det som forskningen visar, nämligen att formalitetsgraden på kommunikationssituationen påverkar den talängslige och att det blir mer ångestfyllt ju mer formell situationen är. Samtliga lärare i studien diskuterar kraven och målen tillsammans med de talängsliga eleverna så att de får inflytande över det fortsatta arbetet. Betygskriterierna ska vara synliggjorda och inte något som hemlighålls, menar lärarna i studien. Detta är mycket positivt då forskning på området visar att talängsliga individer är extra känsliga för tvetydigheter. Studier visar att ju större uppmärksamhetsfokus som riktas mot talaren som person där framme desto större blir ångesten hos den talängslige. Samtliga lärare ger tips på hur eleverna kan minska fokuset på sig själva där framme, genom att exempelvis använda sig av Power Point.För att förebygga talängslan och ytterligare hjälpa dem som är talängsliga försöker lärarna i studien skapa ett tillåtande och tryggt klassrumsklimat. De menar sig försöka skapa trygghet i gruppen så att eleverna känner sig bekväma med varandra. De menar sig också försöka skapa goda klassrumsnormer så att ingen ska behöva bli utpekad eller påhoppad. De tycker att det är viktigt att klassrumsklimatet är stöttande så att det ska vara okej att göra på olika sätt utan att få en stämpel på sig eller bli retad. Inom forskningsfältet är man tämligen överens om att talängslan främst uppstår i grupper som kännetecknas av otrygghet, det vill säga då individer inte är bekväma med varandra. Att alla är en del av gemenskapen är alltså mycket viktigt för att förebygga talängslan. Flera forskare tipsar också om att en god idé kan vara att dela in klassen i små trygga grupper om det är svårt att få till denna trygghet i helklass för alla elever. Lärarna i studien nämner att de ibland delar in klassen i grupper och att de tänker extra på att de talängsliga eleverna ska hamna med sådana kamrater de känner sig trygga med. Första steget kan just vara att den talängslige ska redovisa för just dessa kamrater.Utifrån intervjustudien framkommer det att det tycks finnas en del aspekter i lärarnas undervisning som - givetvis utan att de själva är medvetna om det - kan bidra till och förvärra talängslan till viss grad. Dels så tycks det finnas en tydlig fokusering på form, vilket faktiskt ökar fokuset på talaren som person där framme just där och då, dels tycks majoriteten av klassrummen präglas av det så kallade recitationsmönstret, vilket ökar formalitetsgraden på kommunikationssituationerna och gör dessa mer laddade än vad de egentligen behöver vara. I det dialogiska klassrummet blir elevernas inlägg mindre formella och så att säga naturliga inslag i undervisningen. Detta bör underlätta för framförallt de talängsliga eleverna. Inom forskningsfältet är man överens om att i synnerhet talängsliga behöver få mycket tid till förberedelse för att klara av sina framföranden. Detta tycks lärarna i studien inte lägga någon nämnvärt stor vikt vid. Det viktiga tycks vara framförandena där och då och på vilket sätt de utförs snarare än på innehållet och arbetsprocessen bakom. Vid responsen tycks lärarna fokusera på retorikens så kallade lokala delar (tempo, röststyrka, kroppsspråk etc.), medan de globala delarna (innehållet och förberedelserna bakom) tycks bli förbisedda. Detta missgynnar de talängsliga eleverna på två sätt; dels hamnar de själva i ett större fokus där framme, dels blir förberedelsemöjligheterna begränsade, framförallt genom att de inte får reda på vikten av att förbereda sig och hur det ska göras på bästa sätt.

Proefschrift--Leiden, 2003. / Résumé en néerlandais. Bibliogr. p. 248-259.

Henriksson, Malin (2012). Talängslan hos högskolestudenter. En studie av hur högskolestudenter med talängslan upplever att hälsan och studierna påverkas av detta. C-uppsats i Folkhälsovetenskap. Akademin för hälsa och arbetsliv, Högskolan i Gävle. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur högskolestudenter med talängslan upplever sin talängslan och uppfattar att denna påverkar deras studier och hälsa. En litteraturgenomgång visade att talängslan dels är en självupplevd problematik men även ett fysiskt tillstånd. Så mycket som en fjärdedel av befolkningen lider av detta. Studenter som tacklas med ängslan är en utsatt grupp, dels på grund av samhällets och skolans krav på vad individen bör klara av, dels på individens hälsa och rätt till inflytande och delaktighet i samhället. Det finns begränsad forskning inom området talängslan, det är därför nödvändig att belysa problemet för att få ett ökat intresse. Vald metod var intervjuer med fyra kvinnliga högskolestudenter i åldrarna 20 till 23 år, där tematisk analys användes för bearbetning av data. Resultatet visade att studenterna upplevde att det är både fysiskt och psykiskt påfrestande att tala inför grupp. Studierna påverkades i vissa fall, främst för att ängslan tog fokus från lärandet. De upplevde att deras hälsa påverkades av deras ängslan, dock olika mycket samt på olika sätt. Samtliga deltagare hade en positiv framtidstro gällande hanteringen av talängslan. Slutsatsen av studien är att studenternas hälsa och studier påverkas av deras talängslan med olika fysiska och psykiska reaktioner. För dem som är drabbade är detta ett problem som behöver tas itu med och bli mer uppmärksammat. Det finns mycket begränsad forskning inom området för hur en talängslig student påverkas av sin ängslan, därför är det nödvändigt att uppmärksamma detta. Inte minst för att belysa och acceptera talängslan inom den akademiska världen, samt som ett folkhälsoproblem med lämpliga hälsofrämjande åtgärder. / Henriksson, Malin (2012). Speech anxiety in university students. A study investigating how university students with speech anxiety experience that their anxiety affects their studies and health. Bachelor’s thesis in public health. The faculty of health and occupational studies, University of Gävle, Sweden. The aim of the study was to examine how university students with speech anxiety experience their anxiety and perceived that it affects their studies and health. Background research shows that as much as one quarter of the population suffers from speech anxiety. Students affected by this are in a vulnerable group, partly because of the academic requirements to speak in public and their ability to participate within and influence society. The method used was interviewing four female collage students aged between 20 – 23 years old and analyzing the interviews using thematic analysis. The results showed that it was both physically and mentally demanding to speak in front of a group. The students perceive that their health and ability to learn is affected by their speech anxiety, albeit to different degrees. All participants were positive regarding handling their speech anxiety in the future. The conclusion is that the student’s health and studies are affected by their speech anxiety with physical and mental reactions. There is little research in the field of how a student with speech anxiety gets affected by this. In order to proceed, the problem for those affected needs to be addressed and awareness to be increased among academic communities as well as public health with appropriate health promotion.

Modersmålets grundläggande struktur, ordbildning och meningsbildning på modersmålet, uttal, betoning, satsmelodi och ulika uttalade variationer av modersmålet, allt i jämförelse med svenskan: allt detta står i kursplanen centrala innehåll för modersmål (Skolverket, 2011). Grammatikundervisning anses vara av många modersmålslärare ett svårt moment av lektionen. Orsakerna är olika men problemet är gemensamt: hur ska man bäst lära ut språkets struktur till eleverna. I denna studie undersöks fyra elevers synpunkter om grammatikundervisning i ämnet italienska som modersmål. Syfte med detta är att öka mina kunskaper om grammatikundervisnings svårigheter utifrån elevernas perspektiv. Studiens teoretiska grund är Gees diskursteori som är en förklaringsmodell på hur språket funkar. Resultatet visar att de intervjuade elever anser inte grammatikundervisning som en nödvändig del av modersmål men, tvärtom, som onödigt för att lära sig språket. eleverna tänker att kommunikationen kan funka utmärkt trots brist på grammatiska kunskaper. På denna övertygelse baserar eleverna deras bedömning av grammatikundervisning som inte betydelsefull. Den enda koncession som ges gäller behovet av grammatikkunnande för att kunna tala fint och rätt.

Det är idag nödvändigt att våga och att kunna tala i och utanför skolans värld Denna studiesyftar därför till att undersöka hur lärare och elever uppfattar undervisningen i m untligframställning i ämnet svenska på grundskolan. Studien utgår ifrån en diskursanalytisk teori därgrundtanken är att se hur språk används för att beskriva vilka sanningsanspråk som görs.Undersökningen har en kvalitativ ansats och materialet samlades in via semistruktureradeintervjuer med en lärare i svenska på grundskolan och en fokusgrupp bestående av fem eleveri klass nio Materialet analyserades däref ter med diskursanalytisk metod . Resultatet visar blandannat att styrdokumentens diskurs dikterar lärarens instruktioner till eleverna. Vidare visarresultatet att en av de större utmani ngarna lärare i svenska har är att få elever motiverade till ettprocessfokuserat arbete gällande muntlig framställning då elever mer fokuserar på betyg ochbedömning. I studien framgår även att både lärare och elever ger momentet Tala en jämliksignifikans som övr iga moment i svenskämnet

<p>Rapportens syfte är att ta reda på hur elever i år 6 upplever att tala inför andra i skolan, främst i klassrummet. Samtidigt undersöks hur medvetna deras lärare är om vad just deras elever tänker och tycker om att uttrycka sig muntligt. Dessutom studeras vilka arbetssätt som pedagogerna använder för att stärka eleverna inför det muntliga framträdandet. Fem klasser och lärare har deltagit i undersökningen. Eleverna har svarat på enkät och pedagogerna har intervjuats. Resultatet visar att majoriteten av eleverna tycker om att tala inför andra. Pedagogernas medvetenhet om att eleverna behöver stärkas är stor. Lärarna tror generellt sett mer på vad eleverna klarar av än vad eleverna själva uppskattar sig göra. Betydande skillnader finns mellan skolor när det gäller arbetssätt och återkoppling efter muntligt framträdande.</p>

Programa Doctoral conjunto "Desarrollo Sostenible Conservativo de Bosques Tropicales: manejos Forestal y Turístico".

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs muntlig språkfärdighet, läsaren får en bild av styrdokumenten samt kursplanen i svenska vad gäller den muntliga språkfärdigheten. I dagens samhälle ställs det högre krav på att kommunicera, därför belyser vi vikten av att kunna tala för sig.SYFTE:Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur verksamma pedagoger i grundskolans svenskundervisning ser på den muntliga språkfärdigheten, hur de arbetar med talet i klassrummet samt i vilken utsträckning talet ingår vid betyg och bedömning.METOD:Intervjuer genomfördes med sju behöriga pedagoger i svenska, år 4-9, på tre olika skolor.RESULTAT:Resultatet visar att pedagogerna anser att det är viktigt att arbeta med den muntliga språkfärdigheten, men faktorer som nämns som svårigheter är gruppstorlek, tidsbrist samt vaga mål i kursplanen i svenska gällande talet.

<p>Abstract</p><p>The purpose of this investigation was to understand how teachers/pedagogues nowadays work with mathematics in school. In what way can they pin point the difficulties a pupil with another language might have with mathematics.</p><p>I started the process of this investigation by reading litterature on the subject. Then I did interviews with several teachers and pedagogues teaching in different schools with children at different ages.</p><p>The results found in my investegation pointed to a lack of practical work with mathematics especially in classroom and revealed from the teachers a strong desire to work with mathematics in different ways.</p><p>”Talking maths” with pupils in class will help them understand the subject better. Several teachers are of the opinion that the pupils will reach the goals in school with this method.</p><p>The teachers are also aware of the importance of having practical mathematics. The biggest complaints are not having enough planning-time, being overloaded with administrative work and the difficulties of being alone in class doing practical maths. The common opinion was a desire to work differently, using many different pedagogical methods. This would be easier to do in smaller groups and pupils with another native language would easier get helped to comprehend mathematical text.</p><p>Key words:</p><p>Taking maths, creativeness, text capacity in mathematics, mathematics-outdoors, together</p>

Abstract The purpose of this investigation was to understand how teachers/pedagogues nowadays work with mathematics in school. In what way can they pin point the difficulties a pupil with another language might have with mathematics. I started the process of this investigation by reading litterature on the subject. Then I did interviews with several teachers and pedagogues teaching in different schools with children at different ages. The results found in my investegation pointed to a lack of practical work with mathematics especially in classroom and revealed from the teachers a strong desire to work with mathematics in different ways. ”Talking maths” with pupils in class will help them understand the subject better. Several teachers are of the opinion that the pupils will reach the goals in school with this method. The teachers are also aware of the importance of having practical mathematics. The biggest complaints are not having enough planning-time, being overloaded with administrative work and the difficulties of being alone in class doing practical maths. The common opinion was a desire to work differently, using many different pedagogical methods. This would be easier to do in smaller groups and pupils with another native language would easier get helped to comprehend mathematical text. Key words: Taking maths, creativeness, text capacity in mathematics, mathematics-outdoors, together