Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med muntliga framställningar och retorik i årskurs 1-3. Detta valdes dels för att det fångade mitt intresse samt egna erfarenheter. Förhoppningar finns att jag efter detta arbete tillägnats mer kunskap kring muntliga framställningar och retorik och hur dessa kan användas som en naturlig del i undervisningen.  När det kommer till metoden för detta arbete valdes kvalitativa intervjuer. Anledningen till det är för att fokuset ska vara på pedagogen och dennes erfarenheter och tankar. Skulle fokus varit på att få fram faktabaserade svar hade valet istället fallit på kvantitativa intervjuer.  Resultatet av arbetet visade att retorik används i stor utsträckning i dagens skola, dock benämns det oftast inte som retorik utan det kallas istället för muntlig framställning. De flesta informanterna menar att syftet med att arbeta med muntlig framställning är att få eleverna att våga uttrycka sig. Något som även speglar delar av retoriken, både när det gäller att berätta något eller uttrycka sina åsikter. När det kommer till att beskriva själva arbetet ingår mycket diskussions- och samtalsövningar. När det kommer till intervjuernas resultat kontra vad forskningen tar upp finns det både olikheter och likheter. Dessa kommer redovisas i arbetets diskussionsdel. / The purpose of this study is to investigate how teachers work with oral representations and rhetoric in grades 1-3.This was chosen partly because it caught my interest and my own experience. Hopefully, after this work, I will have more knowledge about oral representation and rhetoric and how it can be used as a natural part of the teaching is given. When it comes to the method of this work, qualitative interviews were chosen. The reason for this is because the focus should be on the pedagogue and its experiences and thoughts. If the focus had been on obtaining fact-based responses, the choice instead had fallen on quantitative interviews. The results of the work showed that rhetoric is used to a large extent in today's school. However, it is usually not referred to as rhetoric, but it is instead called oral presentation. Most informants argue that the purpose of working with oral presentation is to make students dare to express themselves. Something that also reflects parts of rhetoric, both in terms of telling something or expressing their views. When it comes to describing the work itself, there are many discussion and conversation exercises. When it comes to the results of the interviews versus what the research addresses, there are both differences and similarities. These will be reported in the discussion section of the work.

The starting point in this licentiate thesis is the fact that students are to do a national test in Swedish, Course B, in upper secondary school, and that their oral presentations are to be assessed by the teacher. Since the assessment of orality must be equal according to the curriculum and irrespective of the teaching preceding the assessment, questions on teacher training in orality are highlighted. This is a general didactic problem in all subjects, but it might appear more acute in oral work, depending on a number of factors. The transience of speech makes an accurate assessment of the oral presentation difficult. The complexity of the oral situation might cause uncertainty as to what is to be assessed. Consequently, the point of departure in this thesis is a practical problem, which also has theoretical relevance.This study has a didactic perspective and rests on sociocultural theory, which emphasizes that learning and development are situated, mediated, and, as a result, dependent on linguistic and intellectual tools. Rhetoric and reception theory are the theoretical perspectives that contribute analytical tools to make visible the teacher’s preparation, realization, and assessment of the oral national test and the students’ understanding of this. The assessment is both formative and summative.The purpose of this study is to examine how the tools for metacommunication in the area of orality, tools supplied by rhetoric as a resource for concepts, are implemented and conveyed by a teacher in a class, before and in the assessment of the national test.Data were collected from a Natural Science Programme class. The national test in Swedish, Course B, takes place in the autumn term in year three.The results show the importance of the teachers and students, as well as the steering documents, having a common language for orality to support assessment and learning respectively. Orality has no such base, which is obvious in the steering material in Swedish accompanying the national test.The study shows how a rhetorically trained teacher can help develop a metalanguage, as well as didactic instruments to make the work with the preparations, the carrying through, and the assessment of oral presentations work smoothly. The result, however, shows how orality is given less scope in general and before the national test in particular, despite the high ambitions of the teacher. This is apparent in a more everyday and vague metalanguage, at the same time, as the didactic instruments are inadequate. The students’ ability of reception runs the risk of getting more limited.In the same way as writing, orality requires time for practice (techné), as well as distinct instructions in comments to the test material and steering documents concerning metalanguage, genre, and copia. By using the rhetorical work process as a tool, the teachers and students obtain a working instrument for producing speech that is supported by the theory of rhetoric. It can also be used when assessing an oral presentation, which gives the students and the teachers the same instrument for both speech production and its assessment. The study points to the fact that the distinctive characteristics of orality, memoria and actio, are not considered and problematized by the teacher to the same extent, as are other steps in the rhetoric work process. Teachers’ and students’ ability of reception runs the risk of becoming too restricted, which might jeopardize the equality of the assessment.

Mitt arbete syftar till att utveckla förståelse för och kunskap om hur lärare arbetar med muntlig kommunikation i klassrummet. För att belysa detta har jag intervjuat fem verksamma lärare i grundskolans lägre åldrar, samt observerat en lektion av vardera lärare. Jag valde triangulering som metod för min undersökning, då jag är nyfiken på hur lärare betraktar ämnet vad gäller undervisning samt de mål eleverna ska uppnå. Genom observationer fick jag studera muntlig kommunikation i närmiljö. Undersökningen är kvalitativ, där ett sociokulturellt perspektiv använts som teoretisk utgångspunkt. Sociokulturellt perspektiv har använts då muntlig kommunikation sker via samspel med två eller fler individer. Lärarna arbetar aktivt med muntlig kommunikation både synligt, och osynligt i undervisningen. Det gäller att både ge samt ta muntliga instruktioner. Undervisningen har likheter, dock med olika tillvägagångssätt. Det finns ett flertal bedömningsstöd att luta sig mot för att säkerställa att eleverna uppnått kunskapsmålen, dock inget lärarlyft så kallat som kan utveckla undervisningen. / My work aims to develop understanding and knowledge about how teachers work with oral communication in the classroom. To illustrate, I interviewed five active teachers in the primary school lower ages, and observed one lesson for each teacher. I chose triangulation of my survey, as I´m curious about how they view the topic in regards to teaching. Trough my observations, I got the chance to study oral communication in a local environment.  The survey is qualitative, where a socio-cultural perspective has been used as a theoretical starting point. That`s when oral communication occurs via interaction with two or more individuals. Teachers work actively with oral communications both visibly, and invisibly in teaching. It applies to both giving and taking oral instructions. The teaching has similarities, though with different approaches. There are several assessments supports to lean on to ensure that the students reach knowledge targets, however no teacher boost that can develop the teaching.

Syftet med uppsatsen är att diskutera och analysera hur memoria framställs i dagens retorikhandböcker.Teorierna kring memoriabegreppet baseras mestadels inom partes–lärans klassiska del.Grundläggande begrepp som används är visualisering som syftar till retorikerns förmåga att tänkasig bilder för att lättare komma ihåg dem. Ju bisarrare, färgladare eller komiska de är, ju lättare ärdet att komma ihåg dem. Visualiseringen baseras på Ciceros tankar kring minnet. En underkategoritill visualisering är loci, som är retorikerns, i minnet, beständiga fästpunkt för visualiserade bildersom i uppsatsen har givits det latinska ordet imagines. Loci benämns ofta som den plats i minnet därbilden, imagines fästs på. Loci (platsen) ska vara väl avgränsad, varken ljus eller mörk och i enföljd. Exempel på typiska loci är ett hus, bostadskvarteret du bor i eller korridoren på skolan. Närdessa platser är väl förankrade i minnet appliceras imagines (bilder) på dessa platser. Ska du tala omett visst ämne gäller det att associera bilder till det som talet handlar om och sedan placera dessabilder, som följer visualiseringens rekommendationer om utformningen, på de platser somretorikern har tänkt ut. I och med det är hela talets disposition ihågkommen. Tesaurusminne är ettbegrepp som författaren har bidragit med. Det bygger på ordagrann utantillinlärning som någotretorikern gör för att utveckla sitt ord- och frasförråd och ger en fördjupad syn om vadutantillinlärning är. Memoria kopplas samman med inventio som en av byggstenarna för att kunnafinna stoff till talet. De loci som diskuterats har även en koppling till inventio som plats, dels för attfinna argument, dels att komma ihåg dem. Så ser den historiska delen i uppsatsen ut.31Med denna teori som grund svarar uppsatsen på följande frågor. Hur använder sig demoderna retorikhandböckerna av begreppet memoria? Det framkommer av analysen att loci ochimagines blandas ihop med varandra tillsammans med visualiseringsbegreppet. Även kopplingentill inventio, där memoria är grunden till inventio, diskuteras aldrig i handböckerna vilket också ärsvaret på delfråga tre. Vilka teorier om memoria föreslås av författarna som användbara iförhållande till de teorier som framkommit i uppsatsen? De teorier som framkommit är baserade påvisualisering, loci/imagines och ett numeriskt alternativ som föreslås av Hellspong. Även att lära sigtalet utantill, ordagrant, är något som föreslås av författarna. Slutsatsen är att memoria fortfarandeär ihågkommen av dagens retorikhandböcker men för de studenter som inte fördjupar sig i ämnetkommer finna memoria som en kort del av partesläran.

Ecotourism has generated great interest from governments, tourism enterprises, tourists, conservation groups, the private sector and other stakeholders in the industry. A reason for this interest is the availability of pristine natural environments, especially in Africa. The need for more rigorous data on economic, environmental and social impacts of ecotourism development from different perspectives and stakeholders is central to unpacking key issues related to sustaining ecotourism in Africa that is both responsive to environmental as well as social and economic needs. There seems to be a need for a better understanding of ecotourism’s impacts, and how those impacts are affected by various developmental needs and management strategies. South Africa is a country which is closely linked with disputes resulting from land claims as a result of apartheid. Thus, this thesis attempts to unpack issues relating to the historical legacy, the proliferation of Private Game Parks in South Africa and related issues of privatised concentration of natural resources, access and affordability as well as potential social, economic and environmental impacts. Research was undertaken in two Private Parks in KwaZulu-Natal: Ezulwini Private Park and Tala Private Park. A fundamental ingredient for stakeholder involvement is collaboration among key players. The specific stakeholders identified for this study were: visitors, local communities, tour operators, Park personnel, Park managers and the Private owner of both the private Parks. The research employed both qualitative (participatory approaches) and quantitative (questionnaires) techniques when collecting data. The study revealed that visitors to Ezulwini Private Park and Tala Private Park listed important factors regarding their own efforts to promote ecotourism such as: conserving nature, limiting the over-utilisation of resources, being environmentally conscious, reducing water consumption, being litter conscious, spreading the conservation message via word of mouth and visiting more ecotourism destinations. There is a good level of interaction between the tour operating company (that carries out tours to Ezulwini Private Park and Tala Private Park) and the community. This is attributed to visitors purchasing from cultural villages and the use of local tour guides. The local communities living near the private Parks indicated that no relationship exists between the community, management and staff of the respective private Parks. Participatory exercises (venn diagrams, mental mapping and problem ranking exercises) were conducted with focus groups. These focus group discussions established heterogeneity within the respective communities and emphasised the need for the involvement of all community members who best understand and have the greatest stake in social, economic and political issues linked to the Parks. According to the Park personnel at Ezulwini Private Park and Tala Private Park local communities were somewhat involved in the activities and decision-making of the private Parks. However, the Park owner of both the private Parks stated that the local communities were not involved in the activities and decision-making of the private Parks. To mitigate social, environmental and economic impacts it is imperative that all stakeholders are consulted as this will reduce conflict and enhance consensus. / Thesis (Ph.D.)-University of KwaZulu-Natal, Durban, 2010.

En el transcurso de los últimos años, los números con respecto a la extracción de tala ilegal se han elevado notoriamente en el Perú. En el 2018, alrededor del 60% de la madera inspeccionada por el Organismo de Supervisión de los Recursos Forestales y de Fauna Silvestre (OSINFOR) proveniente de las dos principales zonas con más aprovechamiento del país tenían origen ilegal (Global Witness, 2018). Se han implementado soluciones para poder contrarrestar dicha problemática como la regularización de leyes, pactos, medidas de control y sistemas de información para el seguimiento y control de madera. Este último, presentó observaciones críticas relacionadas a la trazabilidad que no fueron resueltas, por lo que se concluyó que este sistema era inviable (Contraloría General de la República, 2017). Esto constata, que los actuales módulos de control para determinar el origen legal de la madera no cumplen con su objetivo de evidenciar la gestión transparente de la tala. Nuestra propuesta permite determinar el origen de la madera a través del registro continuo de los movimientos del bosque y los documentos de autorización mediante una aplicación móvil utilizando la tecnología blockchain. Así mismo, la solución guardará los datos más relevantes para poder trazar la madera en cada una de las etapas, como la geolocalización de cada uno de los árboles y áreas de aprovechamiento durante la fase de autorización. Además, guardará imágenes de cada uno de los activos durante sus periodos de transformación, entre ellos, el árbol en pie, cortado y seccionado. Los registros detallados anteriormente, se tomarán como transacciones dentro de la red de blockchain. Los resultados obtenidos en las fases de validación del proyecto denotaron que la solución tecnológica propuesta permite evidenciar la transparencia del proceso en un 99.34% facilitando la trazabilidad e integridad de los datos en el proceso de la gestión de la tala. / The transparency of the product data registration in a supply chain is a key factor in the forestry sector that settles the origin of the wood. This problem can be supported by various emerging technologies, such as blockchain, a shared and immutable ledger that facilitates the process of recording transactions and tracking assets in a commercial network. This provides the authorities with an increase in data integrity, making it more difficult for fraud or changes to records, documents, and authorizations. For this reason, blockchain technology would help to combat illegal logging by applying the benefits of transparency in transactions and records, ensuring the integrity of information. Our project aims to implement a technological solution based on cloud blockchain to reduce illegal logging in Peru, preventing internal or external users from violating or altering the registration of records, trees, and certificates. / Tesis

The purpose of this study has been to examine how Swedish teachers of English encourage the development of students’ oral proficiency in the English language. By interviewing six Swedish teachers of English at upper secondary school, the study addresses which methods are mostly used by the teachers in order to encourage the improvement of students’ oral proficiency. The results of the study indicate that all the teachers tried in different manners to encourage students’ self-confidence, which would help them develop their oral proficiency. Furthermore, it was possible to conclude that the teachers shared the notion that insecurity is detrimental to the development of students’ oral proficiency. Another method that was used by the teachers was allowing students to work in either pair or groups. Even though most teachers used this method, they did point out different things that were important to think about in terms of group work. For the teachers, it was important that the students had fun during oral exercises, and thus, most teachers used different games when conducting oral activities in order to inspire a more relaxed or comfortable environment. The last concept that the teachers talked about was the usage of the target language in the classroom. Here the teachers’ ideas were not in alignment with each other. Some thought that it was good to force the students to use the target language throughout the lessons when communicating, whereas others only believed that students had to communicate orally in the target language during speaking activities. If students were insecure, it did not, according to these teachers, help the students to force them to speak English throughout the lessons. Most of the concepts that were introduced by the teachers were similar to those found in previous studies on Swedish teachers of English. Furthermore, the results of this paper could also be tied to previous research concerning oral development for L2 learners. / Syftet med denna studie har varit att studera hur svenska engelskalärare främjar utvecklingen av elevers muntliga färdigheter i engelska. Genom att intervjua sex svenska engelskalärare på gymnasieskolan undersöker studien vilka metoder som används mest av lärarna för att utveckla elevernas muntliga färdigheter. Resultaten av studien visar att de flesta lärare som intervjuades på olika sätt uppmuntrar elevernas självförtroende, vilket i sin tur hjälper dem att utveckla deras muntliga färdighet. Tanken om att osäkerhet är skadligt för elevers utveckling av muntlig färdighet delades av alla lärare som intervjuades. En annan metod som användes av lärarna var att tillåta elever att arbeta i par eller grupper. Även om de flesta lärare använde den här metoden pekade de på olika saker som var viktiga att tänka på när det gällde grupp- och pararbeten. Nästa metod som lärarna använde berörde inspirerandet av en mer avslappnad eller bekväm miljö som möjliggör utvecklingen av elevers muntliga färdigheter. För lärarna var det viktigt att eleverna hade kul under muntliga övningar, och sålunda använde de flesta lärare olika spel när de utförde muntliga aktiviteter. Det sista konceptet som lärarna talade om var användningen av målspråket i klassrummet. Här var lärarens idéer inte i linje med varandra. Vissa trodde att det var bra att tvinga eleverna att använda målspråket under hela lektionen medan andra inte trodde det hjälpte elevernas utveckling av sitt muntliga språk. Om en student var osäker, hjälpte det inte, enligt dessa lärare, att tvinga studenten att tala engelska under lektionerna. De påpekade dock att eleverna var tvungna att under talaktiviteter och muntliga presentationer interagera på målspråket. De flesta av de koncept som lärarna introducerade liknade dem som hittades i tidigare studier om svenska engelskalärare. Dessutom kan resultaten av denna uppsats kopplas till tidigare forskning kring oral development for L2 learners.

En el Perú, actividades ilícitas como la tala ilegal con fines comerciales, suponen una sustancial problemática para el progreso sostenible de la industria forestal maderera. Dicha situación impacta tanto en el mercado nacional como en el internacional. Si bien, en la última década el Perú ha potencializado su oferta exportable en cuanto a los productos de segunda transformación, como son los productos semielaborados de madera, la tala ilegal dificulta el posicionamiento internacional. De manera específica, EE.UU. corresponde a uno de los primordiales países de destino para tales productos y es a partir del año 2009 que el intercambio comercial se realiza en el marco del Acuerdo de Promoción Comercial existente entre ambas naciones. En tal sentido, el objetivo principal del presente estudio consite en analizar si la disminución de participación en el mercado de EE.UU., la afectación de las relaciones comerciales Perú - EE.UU., el aumento de la rigurosidad de la gestión forestal y la disminución de la disponibilidad de los recursos forestales son los principales efectos de la tala ilegal en las exportaciones de productos semielaborados de madera peruana al mercado de EE.UU. durante el periodo del 2013 al 2019 en el marco del APC Perú - EE.UU. Para el desarrollo, se empleó un enfoque cualitativo además de un diseño de teoría fundamentada. En ese sentido, se efectuaron entrevistas semiestructuradas a quince expertos con una amplia trayectoria en el sector forestal maderero peruano. Estas entrevistas, fueron codificadas y analizadas en el programa Atlas Ti, para finalmente establecer las conclusiones y recomendaciones de la investigación. / In Peru, illicit activities such as illegal logging for commercial purposes pose a substantial problem for the sustainable progress of the timber forest industry. This situation impacts both the national and international markets. Although, in the last decade, Peru has strengthened its exportable supply in terms of second-transformation products, such as semi-finished wood products, illegal logging makes it difficult to achieve international positioning. Specifically, the US corresponds to one of the main destination countries for such products and it is from 2009 that the commercial exchange is carried out within the framework of the Trade Promotion Agreement existing between both nations. In this regard, the main objective of this study is to analyze whether the decrease in participation in the US market, the impact on trade relations between Peru and the US, the increase in the rigor of forest management and the decrease in the availability of forest resources are the main effects of illegal logging on exports of semi-finished Peruvian wood products to the US market during the period from 2013 to 2019 within the framework of the Peru - US APC. For development, a qualitative approach was used in addition to a grounded theory design. In this sense, semi-structured interviews were conducted with fifteen experts with extensive experience in the Peruvian timber forest sector. These interviews were coded and analyzed in the Atlas Ti program, to finally establish the conclusions and recommendations of the investigation. / Tesis

SammandragUtgångspunkten för vårt examensarbete är att vår lärarutbildning inte har inkluderat hur visom blivande lärare kan integrera det ämnesövergripande kunskapsområdet sex- ochsamlevnad i svenskämnet i gymnasieskolan. Syftet med denna undersökning är därför attundersöka hur lärare kan arbeta med att integrera sex- och samlevnad i svenskämnet pågymnasiet. För att uppnå vårt syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fyraverksamma svensklärare som integrerar sex- och samlevnad och undersökt hur de besvarar dedidaktiska frågorna ”Vad?”, ”Vem?”, ”Hur?” och ”Varför?”. Undersökningens viktigasteresultat är att sex- och samlevnad går att integrera i svenskämnet utifrån olikasvenskämneskonceptioner vilket visar på den bredd som sex- och samlevnadsämnet erbjuder.Slutsatsen utifrån föregående är att beroende på ämneskonception blir sex- ochsamlevnadsinnehållet mer eller mindre synligt ur ett pedagogiskt perspektiv. Vidare är ettviktigt resultat att samtliga lärares undervisning tar utgångspunkt i olika textvärldar för attutveckla elevernas förmåga och färdighet att läsa, skriva och tala men inte elevernas förmågaeller färdighet att lyssna. Utifrån föregående dras slutsatsen att elevernas utveckling avfärdigheten och förmågan att lyssna lyser med sin frånvaro samtidigt som den står tydligtframskriven i syftesformuleringen för svenskämnet. Ytterligare ett viktigt resultat är attsamtliga lärares beskrivningar av elevernas intresse respektive motstånd till ämnesområdet ärbaserat på vad eleverna kommunicerar muntligt. Av detta drar vi slutsatsen att undervisningenkan bli bristande sett till aspekter som rör flerstämmighet. Avslutningsvis är vårt förslag påvidare forskning ett studentinitierat utvecklingsarbete med syfte att utvecklalärarutbildningens innehåll. Vi menar att lärarutbildningen borde innehålla en obligatoriskUVK-kurs om heter ”Att lyssna till flera stämmor” som innehåller metodik gällandeflerstämmighet och lysskompetens.

This study is environmental in nature, occurring within a series of nested frameworks, namely school role players, sustainable development and greening schools. From a South African context, the day-to-day operations of the school activities and programmes are not solely the principal’s responsibility. It is a shared responsibility among every person involved in an educational school context. The principal has the overall responsibility of leading and professionally managing the school through the school management team (SMT) and is accountable to the employer, which is the provincial Head of the Department of Education. The principal is also accountable to the community through the school governing body (SGB), which consists of elected representatives from the school community. This study was guided by these research questions: (1) What is the nature of the knowledge of the role players in the Tshwane North District schools about greening the school? (2) How do the contextual factors in the Tshwane North District schools shape the greening of the school? The SMT and SGB are key role players and gatekeepers at the school level. They were purposefully and conveniently sampled at three Tshwane North District (TND) primary schools in Gauteng Province of South Africa according to their locations (rural, township, urban). They participated in focus group interviews, observations and document analysis. The study, qualitative in nature, explored strengths, weaknesses, opportunities and threats in greening the school for sustainable development. The two role players might not be knowledgeable about green and sustainable development, however given the opportunity to explore their knowledge, provided insight about greening schools and how to possibly change to more sustainable practices. Data collected was subjected to thematic content analysis. The results revealed that schools’ funds are swiftly depleted on resources such as water, energy, transportation, paper, stationary, maintenance and equipment, to name but a few. The results also revealed limited green culture across institutions, due to little knowledge of greening and sustainability practices by school role players. This was attributed to a lack of policy framework by schools which was exacerbated by a lack of capacity building from expertise in greening schools for sustainable development. / Hierdie studie is omgewings van aard wat plaasvind binne 'n reeks nes raamwerke, naamlik skoolrolspelers, volhoubare ontwikkeling en vergroening van skole. Uit 'n Suid-Afrikaanse konteks is die dag-tot-dag-bedrywighede van die skoolaktiwiteite en -programme nie net die skoolhoof se verantwoordelikheid nie. Dit is 'n gedeelde verantwoordelikheid onder elke persoon wat in 'n opvoedkundige skoolverband betrokke is.Die skoolhoof het die oorhoofse verantwoordelikheid om die skool deur die skoolbestuurspan (SUT) te lei en professioneel te bestuur en is verantwoordbaar teenoor die werkgewer, wat die provinsiale hoof van die departement van onderwys is.Die skoolhoof is ook deur die skoolbeheerliggaam (SGB) aan die gemeenskap verantwoordbaar, wat uit verkose verteenwoordigers uit die skoolgemeenskap bestaan.Die SMT en SGB is sleutelrolspelers en hekwagters op skoolvlak.Hulle is volgens hul plekke (landelike, township, stedelike) doelgerigte en gerieflik by drie Tshwane-Noord-distrikskole (TND) in Gautengprovinsie van Suid-Afrika gemonster.Hulle het deelgeneem aan fokusgroeponderhoude, waarnemings en dokumentanalise.Die studie, kwalitatiewe van aard wat daarop gemik is om sterk punte, swakhede, geleenthede en bedreigings te ondersoek om die skool vir volhoubare ontwikkeling te verging Die twee rolspelers is dalk nie kundig oor groen en volhoubare ontwikkeling nie, maar gegewe die geleentheid om hul kennis te ondersoek, het hulle 'n insig gegee oor groen skole en moontlik verandering aan volhoubare gedrag.Data wat ingesamel is, is aan tematiese inhoudsanalise onderwerp. Die bevindinge het aan die lig gebring dat skole se fondse vinnig uitgeput is op hulpbronne soos water, energie, vervoer, papier, stilstaande, instandhouding en toerusting om maar net 'n paar te noem.Die bevindinge het ook min kennis van vergroenings- en volhoubaarheidspraktyke deur skoolrolspelers geopenbaar.Dit is toegeskryf deur 'n gebrek aan beleidsraamwerke deur skole wat vererger is deur 'n gebrek aan kapasiteitsbou van kundigheid in die vergroening van skole vir volhoubare ontwikkeling. / Thutong ena ke ea tikoloho e hlahang ka hara letoto la meralo, e leng, ba nkang karolo ea sekolo, ntshwetsopele ea nako e telele le likolo tse tala.Ho tsoa maemong a Afrika Boroa, tshebetso ea letsatsi le letsatsi ea mesebetsi ea sekolo le mananeo ha se feela boikarabello ba mosuoe-hlooho.Ke boikarabello bo arolelanoeng hara motho e mong le e mong ea amehang molemong oa sekolo sa thuto.Hlooho ea sekolo e na le boikarabello ka kakaretso ba ho etella pele le ho tsamaisa sekolo ka sehlopha sa botsamaisi ba sekolo (SMT) mme o ikarabella ho mohiri, e leng Hlooho ea profinse ea Lefapha la Thuto.Hlooho ea sekolo e boetse e ikarabella ho sechaba ka sehlopha se busang sa sekolo (SGB), se nang le baemeli ba khethiloeng ba tsoang sechabeng sa sekolo.SMT le SGB ke karolo ea bohlokoa le balebeli ba liheke boemong ba sekolo.Li ile tsa etsoa sampole ka morero le ka mokhoa o bonolo likolong tse tharo tsa mathomo tsa Tshwane North (TND) tse Profinseng ea Gauteng ea Afrika Boroa ho latela libaka tsa bona (mahaeng, metse-literopong, le toropong).Maloko a SMT le SGB ba nkile karolo lipuisanong tsa sehlopha se tsepamisitseng maikutlo, maikutlo le tlhahlobo ea litokomane.Boithuto bona, bo nang le boleng ba tlhaho bo ikemiselitse ho lekola matla, bofokoli, menyetla le litšokelo ho silafatsa sekolo bakeng sa ntshetsopele e tsitsitseng. Baetsi ba karolo ba babeli ba kanna ba se be le tsebo mabapi le ntshetsopele ea botala le bo tsitsitseng, empa ba fuoe monyetla oa ho lekola tsebo ea bona, ba fane ka leseli mabapi le likolo tse talafatsang mme mohlomong li fetohela mekhoeng e tsitsitseng.Boitsebiso bo bokelletsoeng bo ile ba hlahlojoa ka litaba tsa bona, mme liphuputso li senotse hore lichelete tsa likolo li felloa kapele ho lisebelisoa tse kang metsi, motlakase, lipalangoang, pampiri, tse emeng, tlhokomelo le lisebelisoa ho bolela tse maloa feela.Liphuputso li boetse li senotse tsebo e nyane ea tshebetso ea tikoloho le botsitso ke bankakarolo ba sekolo.Sena se bakiloe ke ho haelloa ke moralo oa leano ke likolo tse ileng tsa mpefatsoa ke khaello ea matlafatso ho tsoa boitseaning ba likolo tsa botala bakeng sa ntshetsopele e tsitsitseng / Environmental Sciences / D.Litt. Phil (Environmental education)