Syfte: Syftet blir att granska vilka vägar det finns för barn och ungdomar att gå för att få möjligheten att representera herr- respektive damlandslaget. Och därefter titta på hur vägen för 41 st lanslagspelare både på herr- och damsidan har sett ut.   Metod: Metoden till denna undersökning har delats upp i två. Den större delen består av en dokumentanalys, där dokument har samlats in och analyserats för att få fram ett resultat. Den andra delen består av en kvalitativ ansats som är två expertintervjuer.   Resultat: Undersökningens resultat visade att det fanns olika vägar att gå för att kunna få möjligheten att representera herr- respektive damlandslaget, de två vanligaste var sampling och tidig specialisering. Variationen var stor bland de manliga fotbollsspelarnas väg till A-landslaget, medan vägarna till A-landslaget för de kvinnliga fotbollsspelarna såg för det mesta likadant ut.   Diskussion: Hur vägarna ser ut till att nå topp eliten och spel i A-landslaget för herr och damer kan bero på olika saker. Fotbollsfostran kan vara en avgörande faktor kring hur din väg kan komma att se ut, beroende på en föreningsfostran eller en tävlingsfostran. / Purpose: The purpose is to review which ways there are for children and young adults to get the opportunity to represent the men's and women's team. And then look at how the ways of 41 national team players have looked like, both men and women.   Method: The method of this survey has been divided into two. The bulk consists of a document analysis, where documents have been collected and analyzed to produce a result. The second part consists of a qualitative approach that is two expert interviews.   Results: The survey results showed that there were different ways to go in order to be able to represent the male and female national teams, the two most common were sampling and early specialization. The variation was great among the male soccer players' path to the A national team, while the roads to the A national team for the female football players looked mostly the same.   Discussion: How the roads seem to reach the top elite and play in the A-national team for men and women can depend on different things. Football education can be a crucial factor in how your route may look, depending on a club education or a contest education.

It is more common today than in earlier ages that young athletes decides that they want to become professional athletes, and because of that works hard to reach their goals. This makes demands on the sport clubs we have today, if they want the best athletes and the most wanted talents, they need to provide a professional environment where athletes feels that they can improve. This following text is an essay, an essay about talent development environment. More exactly is it an essay about how European ice-hockey clubs works to provide their players the best surroundings to help them become a successful ice-hockey player. The essay Is comparing how different countries think about and work with talent development environments. And then with the help of previous research the authors of the essay come with conclusions which countries that are further in the progress and which countries that are a bit behind.

Hur nådde jag elitnivå? Början av studien kommer beröra områden som barns utveckling och talangbegreppet som jag anser vara viktiga delar att veta om för att kunna genomföra studien. Syftet med studien var att ta reda på hur svenska ishockeyspelare beskriver att de tog klivet för att etablera sig på elitnivå. I resultatdelen kommer spelarna själva berätta inom de olika kategorierna hur deras karriärer har sett ut, hur de har tränat och vilket stöd de haft från sin familj. För spelarnas utveckling har miljön spelat mycket stor roll och familjen har varit mycket stöttande. De har alla gått ishockeygymnasium där träningen koncentrerats och blivit mer målmedveten. / How I reached the elite level? The beginning of the study will touch on areas such as child development and talent concept that I believe are important aspects to know about in order to conduct the study. The purpose of this study was to find out how Swedish ice hockey players describe that they took the step to establish itself at the elite level. The results section will tell the players themselves in the various categories of how their careers have been like, how they've trained and what support they had from his family. For the players' development, the environment has played a very important role and the family has been very supportive. They have all gone hockey school where the training focused and become more purposeful.

The study was initiated by Swedish Tennis Syd in collaboration with Halmstad University with the intention to examine the existing tennis talent development environments for 13-16 years of age players. The purpose of the study was to (1) examine the retrospective experiences of the talent de- velopment environments among players who already passed the focal age, (2) examine the retro- spective and concurrent experiences of the talent development environments among tennis coaches, and (3) examine the concurrent experience of the talent development environments among parents whose kids were active in tennis in the focal age. The study involved 14 participants whom had connection to tennis clubs within Swedish Tennis Syd’s working region. Data were collected through three focus groups interviews consisting of players, coaches, and parents. Eight major themes emerged from the data analysis: atmosphere in the clubs, organization of the training groups, amount of training, quality of the training, access to expert assistance, amount of competi- tion, combination of school and tennis, and, parental involvement. Each theme was analyzed within the group and across the three groups. The results revealed perceptions of the clubs environments and future recommendation to improve the talent development environments for tennis players of 13-16 years old. / Studien initierades av Svensk Tennis Syd i samarbete med Högskolan i Halmstad med avsikt att undersöka befintliga talang utvecklingsmiljöer i tennis för spelare i åldern 13-16 år. Syftet med stu- dien var att (1) undersöka retrospektiva upplevelser av talang utvecklingsmiljöer bland spelare som redan passerat fokus åldern, (2) undersöka retrospektiva och rådande upplevelser av talang utveckl- ingsmiljöer bland tennis tränare, och (3) undersöka rådande upplevelser av talang utvecklingsmil- jöer bland föräldrar vars barn är aktiva i tennis inom fokus åldern. Studien bestod av 14 deltagare som hade koppling till tennisklubbar inom Svensk Tennis Syds arbetsområde. Data samlades in genom tre fokusgruppsintervjuer som bestod av spelare, tränare och föräldrar. Åtta huvudteman framkom i data analysen: klubbatmosfär, organisation av träningsgrupper, träningsmängd, kvali- teten på träning, tillgång till experthjälp, tävlingsmängd, kombination av skola och tennis, och för- äldrainvolvering. Varje tema analyserades inom gruppen och mellan de tre grupperna. Resultaten visade på uppfattningar om klubbmiljöer och framtida rekommendationer för förbättringar av talang utvecklingsmiljöer för tennisspelare i åldrarna 13-16 år.

Studien tar utgånspunkt ur tidigare forksning kring talangutveckling och den idrottsliga miljöns betydelse för hur effektiv en miljö är i att utveckla elitidrottsutövare. Syftet är att öka kunskapen kring nyckelpersoner och deras betydelse för den idrottsliga miljön genom en fallstudie med semistrukturerade intervjuer i två svenska idottsföreningar. Resultaten visar på att nyckelpersonerna inom erkänt goda idrottsliga utvecklingsmiljöer arbetar långsiktigt med de faktorer som Fahlström et al. (2016) benämner som framgånsfaktorer för en god idrottslig utvecklingsmiljö. Analysen tog utgång ur Henriksens (2010) ESF-modell och Fahlströms et al. (2016) UPF-modell för att förklara de resultat som framkommit. Ur analysen framkommer också revidering av de två modellerna som använts som teoretiskt utgångsperspektiv för att belysa hur viktig framgångsfaktor nyckelpersoner är för en god talangutvecklingsmiljö. Nyckelpersoner är drivande i alla framgångsfaktorer och därmed en avgörande faktor för en god idrottslig utvecklingsmiljö.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka om matchstatistik och/eller deltagande i europeiska ungdomsmästerskap kan användas för att identifiera talanger inom landslagsverksamheten vid olika åldrar och i olika åldersklasser. Utifrån detta antas frågeställningarna: (1) Är det viktigt att delta i europeiska ungdomsmästerskap vid viss ålder eller i specifika åldersklasser för att nå seniorlandslag? (2) Är det viktigt att delta i många europeiska ungdomsmästerskap, spela många matcher eller vinna många matcher för att nå seniorlandslag? (3) Är det viktigt att prestera väl inom vissa matchstatistiska variabler vid europeiska ungdomsmästerskap – totalt eller vid viss ålder – för att nå seniorlandslag?   Metod Studien hade en kvantitativ ansats. Urvalet bestod av manliga basketspelare födda 1988-1992 som deltagit i europeiska ungdomsmästerskap (n = 2872). Spelarna placerades i kategorierna senior (nått seniorlandslag innan eller vid 23 års ålder) och icke-senior (ej nått seniorlandslag innan 23 års ålder). Datainsamlingen skedde genom inhämtning och sammanställning av officiell matchstatistik från internationella basketbollförbundet (FIBA). Jämförande analys mellan grupperna senior och icke-senior gjordes med hjälp av Chi2-test och oberoende Mann-Whitney U-test.   Resultat Studien visar att antal mästerskap och antal spelade matcher är variabler som skiljer grupperna från varandra. Dessutom visar resultaten att spelare som deltar som underårig i en åldersklass i större utsträckning når seniorlandslag. Dock antyder resultaten att det inte är viktigt att vinna, då varken vinstprocent eller matcher vunna under ett mästerskap skilde grupperna åt. Gruppen senior hade signifikant högre värden inom alla matchstatistiska variabler förutom fouls per minut, där gruppen icke-senior hade ett signifikant högre värde.   Slutsats Studien visar på att matchstatistik och statistik kring deltagande i bör kunna användas som talangidentifikationsverktyg då flera variabler skiljer de som når seniorlandslag från de som inte gör det. Dock behövs ytterligare forskning – framförallt kring de matchstatistiska variablerna – för att kunna utveckla mer precisa modeller som kan omsättas i praktiken.

Talang är ett komplext begrepp där definitioner från forskare inte alltid stämmer överens. Tränare har ofta en egen syn på när talang identifieras och hur den ser ut. Många förbund och akademier runtom i Europa bedriver ungdomsverksamheter så skiljer sig det ofta åt. Syftet med studien var att undersöka skillnader mellan europeiska fotbollstränare gällande deras perspektiv på talang, specialisering och relative age effect. Frågeställningar som ställdes var: Vad tror fotbollstränaren är mest viktigt mellan naturlig begåvning (talang) och tilltränade färdigheter? Vid vilken ålder kan talang identifieras? När bör en fotbollsspelare börja med talangutveckling? När bör en fotbollsspelare specialisera sig? Anser tränarna att de tar hänsyn till relative age effect vid uttagningar?   Metoden som användes i arbetet var främst kvantitativ genom en enkät. I enkäten ställdes även öppna frågor vilket ledde till en mer mixed method väg. Totalt i studien deltog 92 olika fotbollstränare från länderna England, Italien och Sverige. Resultatet visade att fotbollstränarna hade skilda åsikter på begreppen talang och specialisering, mellan vissa länder signifikanta skillnader, men de hade förhållandevis lika användning av relative age effect. Det framkom en del samband med tidigare forskning som gjorts inom området. Slutsats med arbetet visar att det finns samband mellan tränare som anser det tidigt går att identifiera talang, dessa tränare värdesätter ofta de genetiska anlagen högt. De tränare som anser att det går att identifiera talang senare värdesätter ofta den inre motivation högre än genetiken.

Studien utforskar vad tränare/lärare för manliga specialidrottselever med bandyinriktning anser om de faktorer som påverkar spelarnas talangutveckling och karriärövergång från junior till seniornivå. Studien undersöker även vad tränare/lärare anser om deras eget ledarskap, är uppsatta målsättningar hållbara och vilka strategier i ledarskapet till spelarnas talangutveckling och karriärövergång till seniornivå har de identifierat. I syfte att undersöka vilka faktorer som tränare/lärare anser påverkar frågeställningarna genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer med lärare som undervisar specialidrottselever i ämnet specialidrott eller tränare för spelarens representationslag i föreningen. Intervjuerna transkriberades och resultatet visade på att tränare/lärare för specialidrottselever har en samsyn när de talar om viktiga faktorer som påverkar ett hållbart ledarskap, talangutveckling och karriärövergångar. Faktorer som att kunna skapa en utvecklande miljö och bygga relationer är viktiga faktorer för en tränare/lärare att kunna hantera. / <p>Idrott och hälsa</p>

Syftet med studien är att undersöka före detta elitsatsande simmares upplevelse av idrottsgymnasium och förstå avslutsprocessen i att sluta med elitsatsningen. För att besvara detta baseras studien på tolv intervjuer med elitsatsande simmare som ingått i idrottsgymnasium men valt att hoppa av under gymnasietiden eller inom två år efter examen. Vidare analyseras detta med hjälp av två teoretiska ramverk, Ebaughs beslutsprocess och push/pull/anti-push/anti-pull-modellen. Resultatet visar att simmarnas upplevelse av idrottsgymnasiet är unik. Vidare lyfts att avslutsprocessen påbörjas av orsaker som tränarbyte, sociala anledningar utanför idrotten, pandemin covid-19 och minskad entusiasm. Simmarna sökte sig under den tiden till långsiktiga alternativ genom fortsatta studier eller arbete. Beslutet till avhoppet framkommer därefter som mångfasetterad och komplext där en till sju olika faktorer sammantaget utgör beslutet. Bland dessa faktorer återfinns: missnöje med tränare; utebliven utveckling; prestationsångest; tidskrävande; sociala anledningar inom idrotten; ohälsa; ekonomisk brist i idrotten; minskad motivation; sociala anledningar utanför idrotten; andra prioriteringar. Efter avhoppet upplever simmarna en identitetskris varpå det var lättare att hantera den med ett fokus utöver idrotten samt ett planerat avhopp. Genom studien betonas en helhetssyn på den idrottande individen, gemenskapen och tränarens roll som värdefulla i avslutsprocessen. / The aim of this study is to examine former elite swimmers experience of sports high school and understand the process of drop-out from the elite sport. To answer this question the study gathered data from twelve interviews with elite swimmers who were part of a sports high school but chose to drop out during high school or within two years after graduation. Furthermore, this is analyzed using two theoretical frameworks, Ebaugh's decision-making process and the push/pull/anti-push/anti-pull model. The results show that the swimmers experience of the sports high school is unique. Furthermore, it is emphasized that the decision-making process is started for reasons such as a change of coach, social reasons outside of sports, the pandemic covid-19 and reduced enthusiasm. During that time, the swimmers sought long-term alternatives through further studies or work. The decision to drop out then appears to be multifaceted and complex, with one to seven different factors together constituting the decision. These factors include: dissatisfaction with coaches; lack of development; performance anxiety; time consuming; social reasons in sport; illness; economic shortage in sports; decreased motivation; social reasons outside of sports; other priorities. After the dropout, the swimmers experience an identity crisis, whereupon it was easier to handle it with a focus outside of swimming and a planned drop-out. The study emphasizes a holistic view of the individual athlete, the community and the role of the coaches as valuable in the process of the decision.

De flesta elitidrottskarriärer har sin startgrop i föreningsidrotten och närmare 90 procent av alla barn och ungdomar i Sverige har någon gång under sin uppväxt varit medlemmar i en idrottsförening. För de flesta barn innebär föreningsidrotten en positiv miljö där alla barn och ungdomar ska få möjlighet att vara med och delta på lika villkor – tills de plötsligt inte får det längre. Leken förvandlas till allvar och idrotten handlar nu i allt större omfattning om selektion, talangidentifikation och uttagningar. Genom att bli antagen till ett idrottsgymnasium har man goda möjligheter att kombinera sina studier med idrotten, vilket är en viktig grund i den svenska idrottsmodellen. Idrottsutbildningen har aldrig varit så varierad som idag, och det är vanligt att tänka att de idrottare som blivit antagna till idrottsgymnasium automatiskt kommer gå hela vägen. Trots det finns det idrottande ungdomar som väljer att avsluta sina karriärer efter tre år på ett idrottsgymnasium. Syftet med studien var att skapa en större förståelse kring avhopp bland unga talanger inom svensk handboll, som under tre års tid gått på ett handbollsgymnasium. Vidare undersöktes hur spelarna upplevde både tiden på handbollsgymnasiet och den egna avslutsprocessen, och vad handbollsföreningar och handbollsgymnasier kan jobba med för att få fler handbollsspelare att stanna kvar inom idrotten. Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta stycken före detta handbollsspelare i åldrarna 18-23. En semistrukturerad intervjuguide konstruerades och samtliga intervjuer spelades in, transkriberades och analyserades. Huvudresultaten i studien visar att avhopp sällan beror på endast en orsak, och att största delen av avhoppen berodde på avsaknaden av ett socialt stöd, brist på motivation, tränarna, prestationsångest eller en kombination av flera faktorer. Spelarnas avslutsprocesser analyserades med hjälp av Ebaughs teori om avslut. Vidare diskuterades idrottsmiljöns betydelse för unga handbollsspelare och att ett socialt stöd bör finnas till hands för spelarna på handbollsgymnasierna i en större omfattning. Även en god kommunikation mellan handbollsgymnasiet och klubblaget ansågs vara av stor betydelse för spelarna. / Most elite sports careers have their start in sport clubs, and approximately 90 percent of all kids and adolescences in Sweden have, during their childhood, been members in a sport club. For most kids, the sport clubs imply a positive environment where all children should have an opportunity to participate on equal terms – until they suddenly don’t anymore. The play turns to seriousness and is now more and more becoming a matter of selection and talent identification. By being selected to a sport school the athletes have a good chance of combining the studies with their sports, which is an important motive in the Swedish sports model. The sports education has never been as varied as it is today, and it’s common to think that the athletes who have been selected to a sport school automatically will reach the top. Despite this, there are athletic adolescences who choose to quit their career after three years in a sport school. The purpose of this study was to investigate why young, talented handball players quit their career after three years in a sport school. Furthermore, it is investigated how the players experienced both their time at the sport school and their own disengagement process, and what handball associations should work with in order to get more young, talented handball players to stay in the sports. Qualitative interviews were conducted with eight former talented handball players in the ages 18-22, all of whom went to a sport school for three years. A semi-structured interview guide was constructed and all of the interviews were recorded, transcribed and analyzed. The main findings of the study show that drop-outs rarely depends on one single factor, and that most of the drop-outs for the adolescences’ in this study happened due to lack of social support, amotivation, the coaches, performance anxiety or a mix of multiple factors. The players drop-out process was analyzed with Ebaughs’ disengagement process. Furthermore, the impact of the sports environment for young, talented handball players and the importance of a social support for them is discussed and shows that these factors should be available for the players in sport schools to a greater extent. A good communication between the sport school and the players clubs was also considered important according to the former players.