Denna studie undersöker hur Småland fotbollsdistriktsförbund arbetar och organiserar talangverksamheten för pojkar i Småland, samt att söka klarhet i hur fotbollsinstruktörers tidigare erfarenheter och definitioner av vad som är en bra eller mindre bra fotbollsspelare påverkar deras syn på talangidentifikation och talangutveckling.   Sex semi-strukturerade intervjuer har gjorts med personer på alla de nivåer som finns i förbundet. Resultatet visar att talangprocessen fungerar som en pyramidmodell där chanserna att bli involverad i denna har ökat i och med de förändringar som gjorts under tid. Sett till hur de ser på begreppet talangidentifikation visar studiens resultat på att det handlar om hur respondenterna ser på sin omgivning, vad de anser vara bra sett utifrån deras tankar om vad som krävs för att bli en elitfotbollsspelare. Vad gäller deras syn på talangutveckling visar resultaten på att det handlar om att stötta spelarna samt hjälpa dem hitta de bästa miljöerna att utvecklas i. Enligt respondenterna är styrkan med förbundet att man har en samsyn vid olika urvalssituationer. Svagheterna är enligt respondenterna att nivån på klubblagstränare och instruktörer runt om i distriktet är för låg sett till hur mycket av spelarnas utveckling som sker där.

Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att studera träningsmängd och social närmiljön hos landets 60 bästa tennisjuniorer i åldrarna tretton till femton år av båda könen, och undersöka hur väl träningsmängden överensstämmer med Svenska tennisförbundets riktlinjer. Frågeställningarna som ska besvara syftet är: 1)Hur mycket tennis tränar landets bästa juniorer i förhållandet till förbundets riktlinjer? 2)Vad tränar landets bästa juniorer i förhållande till förbundets riktlinjer? 3)Hur mycket tävlar landets bästa juniorer i förhållande till förbundets riktlinjer? 4)Hur ser den sociala miljön ut i avseende till familjeförhållande, sociala agenter samt föreningsmiljö? Metod För att på bästa sätt besvara studiens syfte och frågeställningar valdes en enkätförande metod. Populationen för studien har varit landets 60 bästa tennisjuniorer i åldrarna 13-15 av båda könen. Det externa bortfallet i studien har varit 42 procent. Bearbetningen av empirin har sammanställts i datorprogrammet Microsoft Office Excel 2010 och redovisats i procentandel alternativt medeltal. Resultat Resultatet av denna studie visar att respondenterna tränar sju träningspass i veckan. Den procentuella fördelningen mellan tennis och alternativ träning har visats sig vara 78-22. En klar skillnad mot förbundets rekommendation på 65-35. Denna studie har även konstaterat att antalet tävlingar mellan respondenterna skiljer sig åt, dock har majoriteten deltagit i två tävlingar den senaste månaden. Avslutningsvis visar resultatet att samverkan mellan hem och föreningsmiljö visat sig vara goda, då respondenterna angivit att de känt stöd från sina föräldrar och tränare, plus att kontakten mellan dem fungerar bra. Slutsats I denna studie har skillnader mellan förbundets rekommendationer och svenska elitjuniorers verklighet, i avseende på träningsfördelningen mellan tennis och den alternativa träningen påvisats. Dock har inga exakta träningstimmar kunnat redovisas i denna studie vilket gör att delar av resultatet har diskuterats fram. Slutsatsen är att tennisungdomarna tränar för mycket tennis och för lite fys, vilket i slutändan kan resultera i skador. Prognosen för att uppnå förbundets tävlings rekommendation har visat sig vara goda för respondenterna. Den sociala miljön har konstaterats vara god för respondenterna i denna studie, då stödet från tränare och föräldrar visats sig vara goda.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att belysa varför vissa idrottsföreningar på vissa orter lyckas få fram många talanger år efter år, exemplet Mullsjö AIS. Utifrån detta syfte har jag valt följande frågeställningar: (1) Vilka är de idrottsliga faktorerna bakom framgången? (2) Vilka är de samhälleliga faktorerna bakom framgången? (3) Vilka är de kulturella faktorerna bakom framgången? Metod Den metod jag kommer använda mig av i denna studie är intervjuer. Fyra stycken intervjuer har gjorts och intervjupersonerna var en person från kommunen, en styrelseordförande, en spelare och en tränare i klubben. Dessa intervjupersoner valdes genom handplockat urval. Det utformades tre semi-strukturerade intervjuguider inför intervjuerna. Genomförandet av intervjuerna har skett på kommunhuset och i Nyhemshallen i Mullsjö. Resultat Resultatet visar att de idrottsliga faktorerna är Mullsjögymnasiet, anläggningar och träningstider, tränare och utbildning och träningsmängden var av betydelse. De samhälleliga faktorerna av betydelse var ekonomi och sponsorer. De kulturella faktorerna var klubbkulturen, vinnarkulturen och klubbmiljön. Slutsats Mullsjö och Mullsjö AIS visar faktorerna som kom fram i resultatet på en god talangutveckling. Men främst av allt lyfts idrottsgymnasiet fram som den viktigaste faktorn. Mullsjö AIS har även en egen innebandyhall vilket är en stor bidragande faktor för en god talangutveckling.

I dagens fotboll har ekonomin en stor betydelse för föreningars möjligheter att bedriva sin elitverksamhet. Många elitföreningar i Sverige är beroende av att utveckla och sälja talangfulla spelare för att få föreningen att gå runt ekonomiskt. Samtidigt drömmer många unga fotbollsspelare om att spela på elitnivå, och försörja sig på att spela fotboll. Forskning visar på att det är mycket svårt att tidigt identifiera de spelare som kommer bli bäst. Därför är det viktigt att föreningar har klart för sig hur det ska träna, påverka och utveckla sina talanger. I många fall har föreningar klart för sig hur de vill och ska träna sina spelare, men trotts detta är det få som verkligen når elitnivå. Det finns faktorer runt unga fotbollsspelare som inte alltid ses som självklara när man pratar om talangutveckling. Denna litteraturstudie har som syfte att identifiera i vilken miljö och genom vilka vägval en pojke i Sverige har störst chans att nå elitnivå i fotboll. I den här studien har empiri samlats in genom att analysera 32 olika dokument, forskningsrapporter och böcker. Empirin har analyserats och presenterat en slutsats. Slutsatsen av studien visar att föräldrar och tränare anses vara de viktigaste faktorerna i en spelares miljö, de har den störst betydelse för en spelares möjligheter att nå elitnivå inom fotboll. När det kommer till vägval rekommenderas en spelare sampla till och med ungefär 16 års ålder. Därefter rekommenderas spelaren att specialisera sig på fotboll och satsa helhjärtat. I övrigt kan studien se att forskning kan stödja den spelarutbildningsplan som svenska fotbollförbundet tagit fram. Spelarutbildningsplanens upplägg känns högst relevant att följa, för att ha goda möjligheter att nå elitnivå inom fotboll i Sverige. Nyckelord: Fotbollsspelare, talangutveckling, vägval, miljö, elitnivå / Today's football is strongly affected by economy to be able to stay at elite level. Many elite clubs in Sweden depend on develop and selling their talented players. Research shows that it is very hard to identify the players most likely to reach the elite level. This makes it important for the clubs to have a good plan on how to develop their young players. The aim of this study is to identify in which environment and through which choices in sport a young teen has the best chances reaching elite level in football. Results demonstrate that family and coaches has the biggest impact on a player’s journey to elite level. Studies also show that sampling before the age of 16, is strongly recommended. Keywords: Football player, talent development, sport choices, environment, elite level

Alla föreningar jobbar annorlunda med elit- och breddverksamhet. Syftet med den här studien är att se hur ungdomsverksamheten i en ishockeyförening påverkar ungdomarnas beslut om att fortsätta eller sluta. Studien är gjord från spelarperspektivet och berör ämnen som idrottsmiljön, machokultur, selektering, TV-pucken och anledningar till att sluta. Anledningen till de ämnena är att de har fått mer utrymme i media under den senaste tiden och är aktuella.  Studien består av intervjuer med tolv spelare, jämnt fördelade i föreningens U15-lag och U16-lag. De har fått ge sin bild av hur deras tid i ungdomslagen har varit samt varför deras lagkamrater har slutat i föreningen. Utifrån resultatet framkom det att de har en positv bild av föreningen, det erbjuds en bra miljö med förutsättningar för att utvecklas. Respondenterna hade olika upplevelser av hur selekteringen påverkar individer men en genomgående uppfattning är att det är en anledning till att deras lagkamrater valt att sluta. Det framkom inte någon överdriven mängd av machokultur utan hellre att den stämningen som är i omklädningsrummet bidrar till en gemenskap. Det framkom även att de känner av en ökad press desto äldre de blir och att ishockeyn inte bara är roligt längre. I slutet av studien läggs det även fram konkreta förslag för framtiden.

Detta är en kvalitativ studie om specialdistriktsförbundens arbete med att organisera talangutveckling i svensk ishockey. Studien syftar till att studera hur specialdistriktsförbundet anpassar sin verksamhet efter olika förutsättningar, detta ur ett holistiskt perspektiv. Studien innefattar dokumentanalys och en intervjustudie med olika med respondenter i olika positioner inom ishockeyn. Respondenterna är personer som på ett eller annat sätt påverkar barn och ungdomar i utövandet av sporten ishockey. I studien har det använts två teoretiska perspektiv som syftar till ämnet talangutveckling. Studiens resultat visar att specialdistriktsförbund, distrikt och föreningar arbetar på olika sätt när det kommer till talangutveckling. Detta beror på olika förutsättningar men även att de valt olika tillvägagångssätt.

<p>SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR </p><p>Syftet med denna uppsats var att undersöka vad som hänt med Stockholms fotbollstalanger födda 1983-1989 både på och utanför fotbollsplanen. Avsikten var att skapa ett underlag för Stockholms Fotbollförbund (StFF) som de ska kunna använda för att förbättra talangutvecklingen inom stockholmsfotbollen. Följande huvudfrågeställningar låg som grund för studien: </p><p>- Vad gör talangerna idag på och utanför fotbollsplanen? </p><p>- Vad är det som främst har påverkat deras utveckling? </p><p>- Hur har talangernas karriärövergångar påverkat deras utveckling? </p><p>- Om de inte är aktiva längre, vilka olika faktorer har bidragit till att de slutat? </p><p>METOD </p><p>Vi valde att göra en kvantitativ studie. Vi bestämde oss för att undersöka de som varit med på Bosölägret eftersom de vid ett tillfälle ansetts som Stockholms största talanger. Datainsamlingen har skett genom att skicka ut en enkät till de 392 talangerna där vi ställde en blandning av öppna och stängda frågor för att försöka få en så bra bild som möjligt av vilka faktorer som påverkat deras utveckling som fotbollsspelare.</p><p> </p><p>RESULTAT & SLUTSATS </p><p>Vi har inte lyckats hitta någon klar väg till framgång när det gäller talangutveckling. Vi har däremot kunnat dra en del slutsatser från svaren vi fått och fått in en del förslag på förbättringar. Vi anser att det i Stockholm är en för tidig elitsatsning som påverkar många av spelarna negativt. I de tidiga tonåren kan den fysiska utvecklingen skilja sig mycket mellan olika individer/talanger och för många utslagningar i den åldern kan få många att avbryta sin elitsatsning för tidigt. Vi anser att det går att se att fotbollsgymnasium är bra för spelarnas utveckling. Det är en miljö där spelarna kan utvecklas utan att ha stora krav på kortsiktig framgång som i klubbarna. Respondenterna har överlag varit nöjda med sina karriärövergångar men det är mycket som kan gå fel vid en karriärövergång och som kan få spelarna att tappa motivationen för en fortsatt elitsatsning. Det är få som går vidare till att bli tränare eller domare, 90 % av dem som slutat spela fotboll har inte någon roll alls nu inom fotbollen. </p> / <p>AIM </p><p>The aim with this study was to examine what has happened with the football talents of Stockholm, born 1983 – 1989, both on and off the football field. The intention was to create a foundation for the football federation in Stockholm (StFF), to be used to improve their talent development. The study was based on the following main questions: </p><p>- What are the talents doing today on and off the football field? </p><p>- What is the primary influence for their development? </p><p>- How have their career transitions influenced their development? </p><p>- If they are no longer active, what are the main factors that contributed to them quitting? </p><p>METHOD </p><p>We choose to make a quantitative study. Together with the StFF, we decided to survey those who attended Bosölägret, as they at the time being were considered the best talents in Stockholm. The data collection has been made through a survey sent out too the 392 talents, where we had multiple choice and open ended questions in order to get an as good as possible view of what factors that had influenced their development as football players. </p><p>RESULTS AND CONCLUSIONS </p><p>We haven’t been able to find a clear path to success when it comes to talent development. But we have been able to draw a few conclusions based from the answers on the survey and received a few suggestions on improvements. We believe there is a too early elite investment that influences many of the players negatively. In the early teens the physical development can differ substantially between two talents/individuals and too many eliminations in that age could cause many players to abort their elite investment too early. We consider specialised football schools to be good for the development of the players. This is an environment where the players can develop without the pressure of short term success, unlike the environment in their clubs. The talents have generally been happy with their career transitions but there is a lot of aspects that can go wrong with a career transition and cause the player to quit their elite investment due to lack of motivation. Very few of the players move on to be coaches or referees, 90 % of those who have ended their playing carriers have no function at all in today’s football. </p>

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med denna uppsats var att undersöka vad som hänt med Stockholms fotbollstalanger födda 1983-1989 både på och utanför fotbollsplanen. Avsikten var att skapa ett underlag för Stockholms Fotbollförbund (StFF) som de ska kunna använda för att förbättra talangutvecklingen inom stockholmsfotbollen. Följande huvudfrågeställningar låg som grund för studien: - Vad gör talangerna idag på och utanför fotbollsplanen? - Vad är det som främst har påverkat deras utveckling? - Hur har talangernas karriärövergångar påverkat deras utveckling? - Om de inte är aktiva längre, vilka olika faktorer har bidragit till att de slutat? METOD Vi valde att göra en kvantitativ studie. Vi bestämde oss för att undersöka de som varit med på Bosölägret eftersom de vid ett tillfälle ansetts som Stockholms största talanger. Datainsamlingen har skett genom att skicka ut en enkät till de 392 talangerna där vi ställde en blandning av öppna och stängda frågor för att försöka få en så bra bild som möjligt av vilka faktorer som påverkat deras utveckling som fotbollsspelare. RESULTAT &amp; SLUTSATS Vi har inte lyckats hitta någon klar väg till framgång när det gäller talangutveckling. Vi har däremot kunnat dra en del slutsatser från svaren vi fått och fått in en del förslag på förbättringar. Vi anser att det i Stockholm är en för tidig elitsatsning som påverkar många av spelarna negativt. I de tidiga tonåren kan den fysiska utvecklingen skilja sig mycket mellan olika individer/talanger och för många utslagningar i den åldern kan få många att avbryta sin elitsatsning för tidigt. Vi anser att det går att se att fotbollsgymnasium är bra för spelarnas utveckling. Det är en miljö där spelarna kan utvecklas utan att ha stora krav på kortsiktig framgång som i klubbarna. Respondenterna har överlag varit nöjda med sina karriärövergångar men det är mycket som kan gå fel vid en karriärövergång och som kan få spelarna att tappa motivationen för en fortsatt elitsatsning. Det är få som går vidare till att bli tränare eller domare, 90 % av dem som slutat spela fotboll har inte någon roll alls nu inom fotbollen. / AIM The aim with this study was to examine what has happened with the football talents of Stockholm, born 1983 – 1989, both on and off the football field. The intention was to create a foundation for the football federation in Stockholm (StFF), to be used to improve their talent development. The study was based on the following main questions: - What are the talents doing today on and off the football field? - What is the primary influence for their development? - How have their career transitions influenced their development? - If they are no longer active, what are the main factors that contributed to them quitting? METHOD We choose to make a quantitative study. Together with the StFF, we decided to survey those who attended Bosölägret, as they at the time being were considered the best talents in Stockholm. The data collection has been made through a survey sent out too the 392 talents, where we had multiple choice and open ended questions in order to get an as good as possible view of what factors that had influenced their development as football players. RESULTS AND CONCLUSIONS We haven’t been able to find a clear path to success when it comes to talent development. But we have been able to draw a few conclusions based from the answers on the survey and received a few suggestions on improvements. We believe there is a too early elite investment that influences many of the players negatively. In the early teens the physical development can differ substantially between two talents/individuals and too many eliminations in that age could cause many players to abort their elite investment too early. We consider specialised football schools to be good for the development of the players. This is an environment where the players can develop without the pressure of short term success, unlike the environment in their clubs. The talents have generally been happy with their career transitions but there is a lot of aspects that can go wrong with a career transition and cause the player to quit their elite investment due to lack of motivation. Very few of the players move on to be coaches or referees, 90 % of those who have ended their playing carriers have no function at all in today’s football.

This is a critical theoretical inspired study of the centralized talent development within Swedish football. Prior research from mainly Tomas Peterson and Rolf Carlsson shows how difficult it is to anticipate which players that have best prerequisites to reach the elite level in football, and how individuals born in the first months of the year in early national youth elite selections are substantial overrepresented compared to individuals born late in the year because of further physical, intellectual and social development. These are factors that will be equally divided in adult age, and the dividing up in birth quarters of the players at the elite level also is quite equal which shows that the former imbalance were unjustified in terms of which players that have the best prerequisites for success.In my C-essay, a comparative study of IFK Göteborgs and Malmö FF´s respectively football academy, my comprehensive conclusion were to abolish the youngest youth national teams and divide the resources to an increased quantity deliberated training for as many youth players as possible through a diffusion of football academies in Sweden. This underlies my question at issue in this study and for a critical interview with the former director of player education at the Swedish Football Association, Thomas Lyth. Interviews on the subject have also been done with three big football district associations in the south, which are compared with each other and the National Football Association.It appears that it has been made important changes of the centralized talent development due to the research results. The individual education of players is emphasized to a greater extent than before, every year a larger age group of players to be stimulated is chosen, and the system of youth national teams (age 13-19) isn’t excluded for players that on an early stage in the system have been redacted (which was pretty much the case before). In spite of this I think a discussion of more changes to be done can be interesting. Interviews with the football districts show that within Swedish football there also are some critics. Representatives from the districts Skåne, Småland and Göteborg have more or less critic to have the youngest youth national teams. Most of the players’ training take place at the local level; therefore it is important to have strong football district associations that can give many players a deliberate education in a good environment just like football academies potentially can supply. I think that stimulation activities and ability groupings favourably can be done at district and club level. I think youth national teams are motivated from about the age of 18 years, when the dividing up of players in birth quarters is pretty equal and it’s easier to anticipate which players that have best prerequisites for success at the senior elite level. Earlier youth national teams send wrong signals to both the players who are chosen and mostly to all the players who are redacted. I think that a diffusion of resources and competence in Sweden according to talent development is important.

I studien undersöktes forskning och teorier om ledarskap, samt specialidrottselevers upplevelse om talangutveckling, ledarskap och karriärövergångar och hur de talar om dessa aspekter. Med teoretiska inhämtningen av tidigare forskning och undersökningen av specialidrottselevers upplevelse kommer datainsamlingen tillsammans skapa en större förståelse för specialidrottselevers upplevelse av karriärövergången från junior till seniornivå. Fyra semistrukturerade intervjuer av spelare som uppfyllde kriterierna genomfördes där intervjuerna sedan transkriberades och bearbetades. Resultatet visar på viktiga upplevda aspekter för specialidrottselever är att deras tränare har ett ledarskap som bygger på goda relationer och förmåga att skapa goda idrottsmiljöer. Resultatet i denna studie har utvecklat mitt ledarskap och kan vara en hjälp till andra coacher att använda sig av för att utveckla deras ledarskap. För varje ledarskap bygger på coachens egen filosofi och med framkomna aspekter i denna studie kan coacher reflektera och utveckla sin filosofi.