Alla typer av organisationer är beroende av den kunskap dess medlemmar besitter, samtidigt som kunskap för företag har kommit att bli allt mer av ett konkurrensmedel. För att en organisation ska kunna behålla kunskap krävs att det finns såväl en metod för att förmedla kunskap mellan medlemmar som för att behålla kunskap när medlemmar lämnar organisationen. Ett sätt att öka kunskapsutbytet har varit att organisera arbetet i team. Det är dock inte undersökt i vilken utsträckning teamarbete även bidrar till att kunskap behålls inom organisationer. Studien genomför en serie kvalitativa intervjuer med medlemmar i en organisation som i hög grad arbetar teambaserat, för att försöka kartlägga såväl hur kunskap utbyts som hur den stannar kvar. Det konstateras att nivåerna av kunskapsutbyte är störst i delar av organisationen som utgörs av team, samt att mycket av kunskapen som förmedlas också stannar kvar i organisationen. Det är därför rimligt att anta att höga nivåer av kunskapsförmedling leder till ett mer välutvecklat organisatoriskt minne och att team som arbetssätt därmed också har en positiv inverkan på minnet. Vidare forskning behövs dock om vilka andra variabler utöver arbetssätt som kan påverka det organisatoriska minnets uppbyggnad.

Bakgrunden till studien belyser utmaningarna med en växande andel äldre befolkning nationellt och de förändringar av vården som behövs för att täcka behoven med befintliga resurser. Regeringen har tillsatt en utredning för att redogöra för vilka förändringar som behöver göras inom hälso-och sjukvård för att klara förutsättningarna i framtiden, och bygga upp god och nära vård till befolkningen. Borgholms hälsocentral har förändrat sitt arbetssätt och ställt om verksamheten för att utveckla vården främst för de mest sjuka äldre individerna. Syftet med studien har varit att beskriva vårdpersonalens erfarenheter vid implementering och arbetet med god och nära vård för de mest sjuka äldre individerna, med utgångspunkt i Borgholmsmodellens centrala delar. Metoden utgår från en kvalitativ empirisk studie med deduktiv ansats. Fyra fokusgrupper med 15 personer har deltagit i semistrukturerade intervjuer på Borgholms hälsocentral. Informationen har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Huvudfynden belyser vikten av relationer med medaktörer för att skapa bättre vårdkedjor, behovet av samverkan i team och samordningssjuksköterskans roll i planering och uppföljning för patienten. Resultatet påvisar betydelsen av tillgänglighet till resursfunktioner i verksamheten, och möjlighet till uppföljning av patienter i hemmet med hjälp av digital teknik. Stödet från ledningen för att avsätta tid i verksamheten beskrivs, och vikten av att god och nära vård är ett delat ansvar på patientens villkor. Slutsatserna av studien visar att samverkan på alla nivåer i och utanför verksamheten är grunden för god och nära vård för sjuka äldre. Tillgänglighet och kontinuitet skapar trygghet och är en förutsättning för att vården för de mest sjuka äldre ska kunna utgå från ett personcentrerat förhållningssätt. När vården byggs upp utifrån patientens behov och förutsättningar, och samverkan mellan aktörerna i primärvården ger trygga vårdkedjor kan onödiga vistelser på akutmottagningar för de mest sjuka äldre förhindras och kvaliteten på vården öka. / The background for this study highlights the challenges with an increasing proportion of older people on a national level and the changes in care which are necessary to meet the needs with existing resources. The Government has appointed a study to report on what changes need to be made in health care to meet the presumptions in the future, to build up good and close care for the population. Borgholms Health Care Centre has changed the way of working to develop care for the sickest older individuals. The purpose of this study was to describe the health professionals´ experience of implementation and work with good and close care to the sickest older individuals, based on the central parts in the Borgholm´s model. The method is based on a qualitative empirical study with a deductive approach. Four focus groups with 15 persons have taken part in semi-structured interviews at Borgholm´s Health Care Centre. The information has been analysed with qualitative content analysis. The main outcome of this study points out the importance of co-actors to create better care chains, the need for collaboration and the nurse´s coordination role in planning and structuring the care.The result demonstrates the importance of available resource functions in the organisation, and opportunities to monitor patients at home with digital techniques. The support from the management to allocate enough time is described and the importance of good and close care being a shared responsibility on the terms of the patient. The conclusion shows that collaboration at all levels in and outside the organisation is the basis for good and close care for the sickest older individuals. Accessibility and continuity create security and is a condition for the care of the sickest older individuals to be based on a person-centred approach. When care is built on the patients’ needs and conditions and collaboration between co-actors in primary care provides safe care chains unnecessary visits at the emergency unit for the sickest older individuals can be avoided and the quality of care increase.

This study is intended to analyze employee acceptance of an alternative reward system that reinforces continuous learning, teamwork, major expansion of individual capabilities, business knowledge application, and business unit (team) performance. This system is in contrast with traditional pay systems that reward seniority and individual performance determined by the subjective ratings of a direct supervisor, with pay increases based mainly on current job grade (and the availability of higher job grades within the company) and comparison with market value of the job. Individuals from three areas of a major electronics manufacturing company in the southwestern part of the United States served as subjects.

The purpose of this master thesis is to investigate how architects and project managers can improve their work process within an architecture firm, in order to become more competitive and cost efficient. To fulfil the purpose of the thesis, the research has been based on an interview study that draws upon the challenges the construction industry is currently facing, especially within architecture and project management, which means that firms working in the early phases of a project must do some changes in their work processes to meet those challenges. Hence, the research question has been based on the firm’s ability to improve their work processes in different and new types of projects. The investigation has been based on semi-structured interviews and a literature study of scientific articles and academic literature. The interviews have been made with group managers, a design manager, internal project managers and external project managers from the Swedish architecture firm White AB in Stockholm, which has collaborated with the researcher when writing the master thesis. The interviews has shown difficulties in managing projects for both architects and project managers, and in defining roles and dividing of tasks, which has resulted in the lack of collaboration and communication, design problems, time and budget constraints, client dissatisfaction and cultural barriers within the firm. To handle and prevent these difficulties from occurring the researcher has provided the firm’s steering committee with guidance on how to improve the difficulties with two overall objectives. The objectives were based on the current situation analysis, which in turn was based on interviews and literature study that entailed architects’ increased collaboration with project managers and the definition of the project manager’s role. Hence the following guidelines can be achieved: internal and external marketing, education, experience feedback, common objectives and shared leadership. / Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur arkitekter och projektledare kan förbättra sina arbetsprocesser, i en arkitektfirma, för att bli mer konkurrenskraftiga och kostnadseffektiva. För att uppfylla syftet av examensarbetet, har forskningen varit baserad på en intervjustudie som bygger på de utmaningar som byggbranschen för närvarande står inför, särskilt inom arkitektur och projektledning, vilket innebär att företag som arbetar i de tidiga faserna av ett projekt måste göra vissa förändringar i sina arbetsprocesser för att möta dessa utmaningar. Därför har forskningsfrågan varit baserad på företagets förmåga att förbättra sina arbetsprocesser i olika och nya typer av projekt. Undersökningen har baserats på semistrukturerade intervjuer och en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar och akademisk litteratur. Intervjuerna har gjorts med gruppchefer, en projekteringsledare, interna och externa projektledare från den svenska arkitektfirman White AB i Stockholm, som har samarbetat med forskaren vid skrivning av examensarbetet. Intervjuerna har visat på svårigheter i att hantera projekt för både arkitekter och projektledare och I att definiera roller och uppdelning av arbetsuppgifter, vilket har resulterat i samarbets- och kommunikationsbrister, utformningsproblem, tid- och budgetbegränsningar, klientmissnöje och kulturella barriärer inom företaget. Att hantera och förebygga dessa svårigheter från att uppstå så har forskaren tillhandahållit företagets styrgrupp med vägledning om hur svårigheterna kan förbättras utifrån två övergripande mål. Målen baserades på nulägesanalysen, vilket i sin tur grundade sig på intervjuer och litteraturstudier som innebar ett ökat samarbete mellan arkitekter och projektledare och att definiera projektledarens roll. Därmed kan följande riktlinjer uppnås: intern och extern marknadsföring, utbildning, erfarenhetsåterföring, gemensamma mål och delat ledarskap.

No description available.

Bakgrund: Arbetsflödet på en barnakutmottagning kan ändras inom loppet av några minuter. Barnsjuksköterskan ska kunna identifiera livshotande tillstånd i mötet med det akut sjuka barnet för att snabbt kunna vidta åtgärder. Ett framgångsrikt omhändertagande av ett barnakutfall kräver ett systematiskt och kompetent teamarbete som tränas genom tvärprofessionella simuleringsövningar. Syftet var att undersöka barnsjuksköterskors erfarenhet av kompetensutveckling genom tvärprofessionell simuleringsövning inom barnakutsjukvård. Metod: En intervjustudie genomfördes utifrån en kvalitativ ansats. Datainsamlingen utgick från semistrukturerade intervjuer med åtta barnsjuksköterskor på fem barnakutmottagningar i södra Sverige. En kvalitativ innehållsanalys användes i analysprocessen. Resultat: Resultatet presenteras utifrån analysens framkomna fyra kategorier: Vikten av återkommande simuleringsövningar, Förbättrad teamsamverkan, Tydligare rollfördelning och Effektivare kommunikation i teamet. Samt ett övergripande tema: Ökad patientsäkerhet och förbättrad samverkan genom återkommande simuleringsövningar. Slutsats: Ökad patientsäkerhet och förbättrad samverkan uppnås genom årligen återkommande tvärprofessionella simuleringsövningar. / Background: The workload at a pediatric emergency department can change within a few minutes. The pediatric nurse must be able to identify lite-threatening conditions in the meeting with the acutely ill child in order to be able to take action quickly. Successful care of a child outcome requires a systematic and competent teamwork based on interprofessional simulation-based training. The aim of this study was to investigate pediatric nurses´ experiences of competence development through interprofessional simulation-based training in pediatric emergency care. Method: An interview study was conducted based on a qualitative content analysis. The data collection was based on semi structured interviews with eight pediatric nurses at five pediatric clinics in southern Sweden. A qualitative content analysis was used in the analysis process. Results: The result is divided into four categories based on the analysis: The importance of continuous simulation-based training, Improved team collaboration, Clearer role distribution and more efficient communication in the team. Interprofessional simulation-based training results in increased patient-safe care. And an overall theme: Increased patient safety and improved collaboration through recurring simulation-based training. Conclusion: Increased patient safety and improved collaboration are achieved through annual interprofessional simulation-based training.

Introduktion: Postcovid har en bred symtombild som kan påverka människors vardagliga aktiviteter. Det har beskrivits att det varit utmanande för hälso-och sjukvårdspersonal att bedöma tillstånden efter covid-19 samt att det finns behov av att följa dessa patienter över tid för att öka kunskapen kring patientgruppen.   Syfte: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters upplevelser av arbetet inom primärvården med patienter som har postcovid.   Metod: En kvalitativ intervjustudie med åtta arbetsterapeuter genomfördes. Arbetsterapeuterna var verksamma inom primärvård och hade träffat patienter med postcovid. Urvalsmetoden var bekvämlighet- och snöbollsurvalet. Analysen genomfördes med Graneheim & Lundmans innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom tre kategorier: Betydelsen av multiprofessionellt teamarbete, Dra nytta av tidigare kunskaper och Utmaningar i arbetet. Kategorierna innehåller tillsammans sex underkategorier. Slutsats: Studien visar att det kan vara en fördel att arbeta i team kring patienter med postcovid, vikten av att ta vara på tidigare kunskaper samt utmaningar i arbetet. Resultatet kan fungera som ett underlag för att belysa vikten av riktlinjer och utbildningar om Postcovid samt att dessa behöver integreras med forskning. / Introduction: Postcovid has a broad symptom picture that can affect people's everyday activities. It has been described as challenging for health care professionals to assess the conditions after covid-19 and that there is a need to follow these patients over time to increase knowledge about the patient group. Aim: The aim of the study was to describe occupational therapists' experiences of working in primary care with patients who have postcovid. Method: A qualitative interview study with eight occupational therapists was conducted. The occupational therapists were active in primary care and had met patients with postcovid. The selection method was convenience- and snowball selection. The analysis was implemented with Graneheim & Lundman's content analysis. Results: The analysis revealed three categories: The importance of multi-professional teamwork, Benefit from previous knowledge and Challenges in work. The categories together contain six subcategories. Conclusion: The study shows that it can be an advantage to work in teams around patients with post-covid, the importance of taking advantage of previous knowledge and challenges in the work. The results can serve as a basis for highlighting the importance of guidelines and education about postcovid and that these need to be integrated with research.

Several industrial sectors experience an increased reliance on mechatronic systems as electronics and software are being embedded into the traditional mechanical systems of these industries. Important challenges within mechatronics engineering comes from management of multi-disciplinary development project teams and the highly complex scope of problems, which in turn require extensive coordination and integration, both in terms of technical and organisational matters. The concept of cross-functional integration in product development research has in previous research mainly addressed integration of the functions marketing, R&D, and manufacturing, and whereas the present thesis is delimited to include only the R&D organization and the functions and engineering disciplines within such an organization. The purpose with thesis has been to investigate mechatronics engineering in order to understand and explain how co-operation, integration, and knowledge sharing between engineering disciplines can be supported. This research has been realized by empirical studies in mechatronic development settings in engineering companies, but also by taking part in industrial and academic research projects that develop and study computer-aided mechatronics engineering. Findings presented in this thesis show that mechatronics is a matter of integration at three organizational levels where the most substantial needs are found to be at the team-level and the individual level. Furthermore, it is identified that to be able to succeed in mechatronics engineering, managers and engineers must look beyond disciplinary needs. Subsequently, both teamwork and competence management become key issues for management of mechatronics engineering. Finally, computer-supported and model-based development of mechatronics show great potential for successful integration of engineering disciplines, even though such technological aids are still rather immature and needs further research and development. A tentative analysis model of organizational integration for mechatronics engineering is also presented and discussed in this thesis. Based on the presented findings, it is concluded that companies incorporating electronics and software in their mechanical products must effectively manage software and electronics development of these embedded systems. Despite the focus on cross-functional integration in engineering companies, this thesis shows examples of inadequate integration of software and electronics engineering with mechanical integration in organisations dominated by the latter. Future research studies are needed to investigate the relation between factors influencing the need for organizational integration and potential integration mechanisms. To further understand mechatronics engineering it is important to look deeper into research issues such as changed conditions for the engineering profession implied by multidisciplinary settings, social systems supporting integration of disciplines, changed work conditions due to implementation of technological aids for model-based system development, relationship between product and organizational complexity, organizational designs supporting integration of engineering disciplines, and cross-disciplinary training of highly specialized engineers. / QC 20101123

Scrum is a framework used for the entertainment and development of complex systems (Schwaber & Sutherland 2016) and one of the most common agile project management methods at the present time. Agile methods have many advantages over traditional methods as they are more flexible. Many companies that previously used traditional methods, therefore choose to replace their old structure and its methods, to implement agile project management methods instead. This is a demanding task, especially for a larger company and imposes high demands on both management and other staff. Scrum is a framework that is highly dependent on communication. When introducing Scrum, it may be difficult to achieve the level of communication required to promote teamwork. Team members may in some cases need motivation to communicate and contribute to well-functioning teamwork. The purpose of the study is to investigate the importance of continuous communication, motivation and teamwork among team members in relation to the introduction of Scrum into a larger company. In this study, a qualitative approach was used since data collection took place through semi-structured interviews with open qualitative research questions. Theoretical framework in the study is based on theories of agile methodology, types of agile project management methods, motivation for the introduction of agile project management methods, challenges associated with the introduction of these methods as well as on Scrum roles, activities and artifacts. The reason for the chosen theories is to gain an overview of agile project management methods, especially Scrum, and to investigate how continuous communication is to be secured in teams when introducing Scrum through questions about respondents' personal perceptions regarding motivation categories and teamwork characters. The study results demonstrate that regular meetings, training and exercises while maintaining strong team cohesion encourage continuous communication. Continuously, intrinsic motivation is the most fundamental aspect of a well-functioning team and important for promoting communication in the team and vice versa. The results of the study indicate that in order to establish effective teamwork, continuous communication and motivation between team members are required.

Bakgrund: Oväntade händelser i operationssalen påverkar operationssjuksköterskan på olika sätt. Verktyg för att minska och eliminera oväntade händelser och dess negativa konsekvenser har arbetats fram genom WHO´s checklista för säker kirurgi, utbildningar och teamträningar. Trots dessa verktyg sker oväntade händelser fortfarande kontinuerligt. Operationssjuksköterskan ska verka för att identifiera och reducera oväntade händelser i samband med operativa ingrepp, för att undvika vårdskador och minska patientlidande. Detta är grundläggande för operationssjuksköterskans arbete för säker vård.  Syfte: Studiens syfte var att belysa operationssjuksköterskors upplevelser och hantering av oväntade händelser i operationssalen. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Åtta operationssjuksköterskor rekryterades och individuella semistrukturella intervjuer genomfördes från två operationsavdelningar. En kvalitativ innehållsanalys enligt Erlingsson & Brysiewicz (2017) genomfördes.   Resultat: Tre övergripande kategorier med subkategorier som beskriver operationssjuksköterskors upplevelser och hantering av oväntade händelser framkom efter analysen; Att möta en oväntad händelse, Värdefulla förutsättningar för handhavandet av oväntade händelser samt Teamarbete som verktyg. I Att möta en oväntad händelse framkom olika händelser som ansågs oväntade samt känslor förknippade med dessa händelser. I Värdefulla förutsättningar för handhavandet av oväntade händelse var erfarenhet, samtal, förberedelse, fokusering och rutiner viktiga delar. Samarbete, ledarskap och kommunikation framkom som viktiga begrepp i Teamarbete som verktyg.  Slutsats: Oväntade händelser är ett naturligt inslag i operationssjuksköterskans vardag. Hur dessa händelser upplevs och hanteras beror på en mängd olika faktorer, såsom tidigare erfarenhet, samarbete och möjlighet till samtal. Studien visar att teamarbetet är viktigt för att hanteringen av oväntade händelser ska bli så optimal som möjligt, och därigenom inte riskera patientsäkerheten. / Background:  Unexpected events in the operating room affect the theatre nurse in different ways. Tools for reducing and eliminating unexpected events and the negative consequences of these events, have been developed through the WHO's checklist for safe surgery, education and team training. Despite these tools, unexpected events still happen continuously. The theatre nurse shall work for identifying and reducing unexpected events related to surgical procedures, in order to avoid healthcare injuries and reduce patient suffering. This is the foundation of working for safe care for the theatre nurse.  Purpose The purpose of this study was to illuminate theatre nurses' experiences and handling of unexpected events in the operating room.  Method: The design of the study is qualitative with an inductive approach. Eight theatre nurses were recruited and individual semi-structured interviews were conducted from two operating wards. A qualitative content analysis according to Erlingsson & Brysiewicz (2017) was conducted.  Result: Three overarching categories including subcategories describing theatre nurses` experiences and handling of unexpected events emerged after the analysis; To encounter an unexpected event, Valuable conditions for managing unexpected events and Teamwork as a tool. In To encounter an unexpected event, various events emerged that were considered unexpected and emotions associated with these events. In Valuable conditions for managing unexpected events experience, conversation, preparation, focusing and routines were important parts. Collaboration, leadership and communication emerged as important concepts in Teamwork as a tool. Conclusion: Unexpected events are natural parts in the everyday life of the theatre nurse. How these events are experienced and handled depend on a number of different factors, such as previous experience, cooperation and the opportunity for conversation. This study shows that teamwork is important for optimal handling of unexpected events, and thereby not risk patient safety.