<p>Syftet med vår uppsats är att undersöka de metoder som användes under olika tidsperioder för barns läsinlärning. Vi ville veta mer om samhällets värderingar i de gällande perioderna och hur den rådande barnsynen påverkade läsinlärningsforskningen samt varför metoderna egentligen uppkom. Om det visade sig att de olika läsinlärningsmetoderna är en avspegling på de samhälleliga förhållandena så ville vi veta hur. Vi gjorde en litteraturstudie för att finna svaren på våra frågeställningar och det gjorde vi i tidigare forskning samt litteratur. Vi kom fram till att samhällets utveckling och barnsyn har påverkat utformandet av de olika läsinlärningsmetoderna. Den utvecklingen var tydligast under 1970-talet då en rad nya metoder uppstod.  </p>

We have been able to draw some conclusions based on our research. First we haveconsidered that the publisher is dependent on a large network and to work closelywith their customers. We can see that the competition in the music industry hasgenerally increased, the technological progress has created new opportunities, and asa result of this, new players have joined the music industry. We have been able todraw conclusions in the fact that more companies and songwriters start up their ownpublishing company, resulting in an increased competition for the individualpublisher.We can also see as a final result that music is used in lots of different contexts andthat the publishers thereby are offered a wide range of business opportunities, but thatthe solvency of the customers has become lower. With this knowledge, we canconclude that the publisher’s power and revenues will increase, and that the publisheras an actor has been given a more important role in the industry. Furthermore, we canalso see patterns that publishers do not work with communicating their brands to anygreat extent, but that they instead let their music profile them. We can also see thatthey are not engaged in marketing and strategy planning in a traditional manner, butthat they instead work with creating value for the customer and with developing theirnetworks.5

Syftet med vår uppsats är att undersöka de metoder som användes under olika tidsperioder för barns läsinlärning. Vi ville veta mer om samhällets värderingar i de gällande perioderna och hur den rådande barnsynen påverkade läsinlärningsforskningen samt varför metoderna egentligen uppkom. Om det visade sig att de olika läsinlärningsmetoderna är en avspegling på de samhälleliga förhållandena så ville vi veta hur. Vi gjorde en litteraturstudie för att finna svaren på våra frågeställningar och det gjorde vi i tidigare forskning samt litteratur. Vi kom fram till att samhällets utveckling och barnsyn har påverkat utformandet av de olika läsinlärningsmetoderna. Den utvecklingen var tydligast under 1970-talet då en rad nya metoder uppstod.

Bakgrund: Den tekniska utvecklingen har påverkat vårt samhälle på flera olika sätt och inom flera områden. Ett sätt förändringen har påverkat är hur vi har konsumerat musik genom åren. Efter CD-skivans storhetstid började den illegala nedladdningen öka till följd av den tekniska utvecklingen och försatte musikbranschen i kris. Musikbranschen har sedan återhämtat sig med hjälp av digitala tjänster som Spotify och iTunes.   Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera vilken inverkan den tekniska utvecklingen har haft på indiebolagens arbetsprocess i musikbranschen. Studien riktar sig till aktörer inom musikbranschen.   Metod: Uppsatsen är formad efter den kvalitativa forskningsmetoden och har huvudsakligen bestått av primärdata bestående av samtal med informanter som är aktiva inom musikbranschen. Vidare har vi använd oss av den induktiva forskningsansatsen.    Slutsatser: Studien har identifierad att indiebolagens arbetsprocess har påverkats av den tekniska utvecklingen. Vi har identifierat fyra teman där förändringen är utmärkande, vilka är marknadsföring, förändrade arbetsområden, ekonomi och nätverk.

Title: Who is that GAI?  – A qualitative study on Swedish journalists’ imaginaries of how generative artificial intelligence affects the professionalization of journalism.  The increasing discourse surrounding the role of generative artificial intelligence (GAI) in journalism has recently been widely discussed as it brings both opportunities and challenges for the journalism profession. How do technological advancements impact and challenge the journalism profession? This study aims to explore the imaginaries that Swedish reporters, AI-strategists and newsroom managers have regarding how the journalistic profession can change based on the new conditions and challenges that GAI has contributed to. Conducting a study on the subject based on a Swedish context is relevant to understanding Swedish journalists’ imaginaries of GAI and how an implementation of GAI may lead to a reconfiguration of previously given professional roles. The study answers to the following research questions:  What imaginaries do journalists in Swedish newsrooms have about generative artificial intelligence? How do the imaginaries about how generative artificial intelligence can affect the professionalization of journalism differ between reporters and managers or AI-strategists in Swedish newsrooms? Based on the interpretive nature of the research subject the study adopts a qualitative approach, hence the material was collected through eleven qualitative interviews. The empirical data was analyzed using the constant comparative method together with the study's theoretical framework consisting of sociotechnical imaginaries, professionalization and boundary work. The findings indicate that the Swedish journalists predominantly perceived GAI as a tool to enhance work efficiency, which results in the journalists being able to focus more on the creative parts of the profession. Furthermore, the journalists imagined GAI as a smart colleague to consult with, and the majority imagined that GAI primarily will function as a supplement rather than a replacement, and that GAI to some extent will reshape the profession.

Under de senaste decennierna har det skett en digital revolution inom kommunikationsbranschen. De nya mediernas framväxt har utvecklat en tvåvägskommunikation där etik efterfrågas i större utsträckning än förr. Studien syftar till att undersöka hur etiken hanteras inom olika kommunikationskanaler och om detta skiljer sig inom marknadskommunikationsbranschen samt hur marknadskommunikatörer ser på sitt etiska ansvar ur ett samhällsperspektiv. Genom en kvalitativ intervjustudie med sex intervjuer har detta undersökts och analyserats utifrån ett teoretiskt ramverk med teorier kring marknadskommunikation och etik. Genom empirin kunde tre gemensamma drag utläsas och diskuteras; teknikens påverkan på branschen, kommunikationskanalers etik och dess hantering samt kommunikatörers möjlighet till påverkan. Utifrån diskussionen kunde studiens slutsats dras vilken visar på att hanteringen av etiken skiljer sig mellan traditionell och nyare media. Inom nya kanaler är det svårare att säkerställa etiken då det är en mer organisk kommunikationsprocess. Kommunikatörer tycker att de har ett ansvar gentemot allmänheten att förvalta sin makt på rätt sätt, men det är kunden som är ytterst ansvarig för vad som kommuniceras. / In recent decades, the communication industry has been exposed and affected by a tremendous digital revolution. This development has increased the level of requirements on the industry. The emergence of these new medias has developed a two-way communication, in which ethic-demands require an extensively greater deal than before. This study aims at creating a better understanding for the role of ethics related to channel selection and examine how ethics are handled in different communication channels, and how marketing communicators view their ethical responsibility from a social perspective. Information about the communication industry was gathered through a qualitative method with six personal interviews, focusing on how ethics are handled in different communication channels, and communicators’ views of their ethical responsibility. The results of this study showed that, the handling of ethics differs between traditional and new media. Communicators perceive they have a public responsibility in their profession. However, it is the customer who has the final responsibility for what is actually communicated.

No description available.

Bakgrund och problemdiskussion: Digitalisering och automatisering har en allt mernärvarande roll i samhället, med stor påverkan på olika yrken, där den mänskliga närvaron ersätts. Redovisningsbranschen har på senare tid varit starkt influerad av den tekniska utvecklingen. Redovisningskonsultens yrkesroll påverkas och tidigare studier indikerar att rollen främst kommer vara rådgivande istället för administrativ i framtiden. Hur påverkasredovisningskonsultens professionella identitet av denna utveckling? Syfte: Studiens syfte är att förstå hur digitaliseringen påverkat redovisningskonsultensprofessionella identitet och hur de ser på en framtid påverkad av digitaliseringen. För att kartlägga och analysera hur den professionella identiteten förändrats läggs särskilt fokus på de tre central aspekter som utgör en professionell identitet; specialiserad kunskap, socialkompetens och kognitiv förmåga. Studien ska även bidra till en förståelse för hur redovisningskonsulterna spår yrkesrollens framtid. Teori och metod: Studien utgår från att digitalisering innebär en automatisering av arbetsflödet, där rutinmässiga arbetsuppgifter automatiseras. Studiens resultatet har jämfört smed teorier för huruvida digitaliseringen använts av redovisningskonsulterna, i syfte att uppnåkunskap om hur långt branschen kommit i den tekniska utvecklingen. Vidare harprofessionsteorin använts, där professions begreppet beskriver hur en profession uppnås genom sex olika steg. Den professionella identiteten i serviceyrken påverkas av externa förändringar. Teori kring den professionella identiteten utgår ifrån tre centrala aspekter hosredovisningskonsulterna; specialiserad kunskap, sociala kompetens och kognitiv förmåga. Studien har utförts genom en kvalitativ metod där empiriskt datamaterial samlats in genomsemistrukturerade intervjuer, med sju verksamma redovisningskonsulter. Urvalet representerar totalt sex olika redovisningsbyråer. Datamaterialet har därefter analyserats utifrån ovanstående teorier. Studiens resultat: Resultatet av studien visar att digitaliseringen påverkat redovisningskonsultens arbetsuppgifter och arbetssätt, då flera arbetsmoment digitaliserats. Utvecklingen har medfört ett tryck på en bredare kunskapsbas samt att redovisningskonsulten numera bör besitta en hög grad av social kompetens. Dessa faktorer är delar av den kognitiva förmågan som även influerats av den tekniska utvecklingen. Sammanfattningsvis harredovisningskonsulternas professionella identitet påverkats av den tekniska utvecklingen och spås göra det även i framtiden. / Background: The development of digitalization and automation has had a large presence in our society, with great effects on different professions, resulting in the human presence being replaced. In recent years the management accounting businesses has been strongly influenced by the digitalization. Studies have indicated that most of the administrative tasks will become more consulatory, changing the management accountant’s role. How does digitalization affect the management accountant’s professional identity? Problem: In order to understand the effects of digitalization on the management accountant’s professional identity, we designed our issue based on theories. The purpose of this study is to map and analyze how the professional identity has changed, focusing on the three crucial aspects that constitutes the professional identity; specialized knowledge resource, interaction know-how and cognitive understanding. The study also analyzes the management accountant’s views of the future of the industry and compares it with the theories regarding the impact of digitalization on their profession. Method and Theory: In this study, we defined digitalization as an automation of workflow, where routine tasks are being automated. By this definition, this study will analyse how the digitalization is used by the management accountants, the purpose is to gain knowledge in how far the industry has come in the technical development. Furthermore, the theory of profession has been used, defined and described by six steps on how to achieve a profession. The professional identity within service work is influenced by external changes. The theory behind the professional identity is constituted by three aspects concerning management accountants. This study is constructed by a qualitative method, where the empirical data has been gathered through semi structured interviews with seven operating management accountants. The range represents a total of six accounting offices. Results of study: The digitalization has influenced the management accountants tasks and how they perform them. The development of the digitalization also brought a need for the management accountants to possess a wider range of knowledge and to be very socially competent. These factors are part of what composes the cognitive understanding and have been affected by the technical development. The result of the study indicates that the technical development has had an impact on the management accountant’s professional identity and will continue to do so in the future. (This paper is written in Swedish)

Syftet med undersökningen är ta reda på vilken förståelse elever från årskurs 5 har för ljuskällans tekniska utveckling. Syftet har uppnåtts med hjälp av frågeställningarna Vilken kunskap visar elever i årskurs 5 om ljuskällans tekniska utveckling? och Vilken kunskap visar elever i årskurs 5 om glöd- och lågenergiglödlampan som komponent i ett tekniskt system? Metoden som valts är kvalitativa intervjuer och innefattar totalt tio olika djupgående intervjuer. Under intervjuerna har eleverna fått placera fem olika ljuskällor i historisk ordning, med hjälp av dessa bilder har de fått beskriva den tekniska utvecklingen för att tillslut hamna på elsystemet. Resultatet visar att eleverna har mycket god kunskap om ljuskällans tekniska utveckling och god kunskap om systemet bakom glöd- och lågenergiglödlampan. Vid ljuskällans tekniska utveckling kan eleverna nämna material- och användningsskillnader samt skillnaden i hur de lyser. När det gäller elsystemet kan de nämna elsystemets delkomponenter, elens ursprungskällor samt hur energin färdas i systemet. Undersökningen visar att eleverna har en likartad förståelse jämfört med tidigare liknande forskning inom ämnet teknik, förståelse som också kan relateras till tidigare erfarenheter och ålder.

Masterdata är viktigt för företag att ha kontroll över, vilket underlättas med masterdatahantering. Masterdata används i hela företaget vilket gör det komplext att hantera och kräver struktur samt en gemensam bild. Med de tekniska möjligheter som finns idag kan dessa hjälpa till att bibehålla god masterdatakvalitet. För att det ska ske behöver dessa teknologier även integreras i systemen. Syftet med studien är därför att bidra till utvecklingen av masterdatahantering. Detta sker genom att applicera ett befintligt ramverk på ett fallföretag för att undersöka om tekniska utvecklingsmöjligheter kan identifieras. Vid applicering av ett befintligt ramverk undersöks även vilka faktorer som påverkar hur ett större företags masterdatahantering beskrivs. För att möjliggöra masterdatahantering finns olika ramverk tillgängliga. The Seven Building Blocks of MDM (Radcliffe, 2007) är ett av flera och i denna studie appliceras det på fallföretaget för att sammanställa empiri utifrån ramverket. I studien framkommer det att The Seven Building Blocks of MDM är övergripande och omfattar de delar som andra ramverk inom litteraturen tar upp. Genom att applicera ramverket framkom ett behov av ytterligare teknologisk infrastruktur hos fallföretaget. Med hjälp av litteratur utöver det befintliga ramverket upptäcktes det att en masterdataplattform skulle kunna bidra till utvecklingen av masterdatahanteringen. Att avgöra vilka konkreta tekniska möjligheter som finns enbart genom ramverket visade studien var svårt. Studiens slutsats är att det är svårt att identifiera vilka konkreta tekniska utvecklingsmöjligheter som finns för ett större företag med enbart The Seven Building Blocks of MDM som grund.