<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka varför människan väljer att tro på New Age. Många människor har ett behov av att hitta andra värden än de materialistiska samt vetenskapliga. Deprivationsteorin stödjer tanken att vi kan söka efter andra värden i livet. Vi har behov av att ha kontakt med det översinnliga. Vid känsla av maktlöshet kan behovet aktualiseras. Inom denna ideologi finns betoning på känslan och intuitionen som kan legitimera tron. Vidare har man en positiv syn på människan samt en helhetssyn på både människan och världen. Till sin hjälp har det utvecklats metoder och tekniker som kan användas. Toleransen är hög<strong> </strong>för mångfalden och individen kan välja om hon vill vara privatreligiös eller ingå i ett nätverk. För att få kunskap om attraktionskraften inom New Age har jag läst litteratur samt tidningar i ämnet. Detta har jag sedan försökt sammanställa och lyfta upp för att sedan få en bild av vad människan erfar inom New Age.</p>

<p>Studien avser att ta reda på hur tron är utformad hos aktiva medlemmar i en kristen frikyrkoförsamling med särskilt fokus på privatreligiositet. Målet är att få insikt över i vilken grad tron är individualiserad och i vilken grad tron är formad utifrån traditionell kristen tro. Undersökningen har skett genom en empirisk undersökning där fyra kvalitativa intervjuer legat som grund för studien. Frågeställningarna i studien har handlat om hur aktiva medlemmar i en frikyrkoförsamling ser på sin tro och hur den är utformad. Avsikten har varit att se hur väl församlingen svarar för den enskilde individens tro samt hur tron kan sägas vara formad utifrån individuell tolkning med förtecken åt privatreligiositet.</p><p>Studien pekar på en tydlig dubbelhet där å ena sidan församlingen och dess gemenskap har stor betydelse i människors formande av tro, vilket pekar på vikten av en plausibilitetsstruktur. Samtidigt tenderar tron i många lägen att nå den privatreligiösa gränsen där individuella tolkningar avgör hur tron utformas för den enskilde individen.</p>

This paper aims to describe and elaborate on a recent discursive change within the new-age movement. Since the seventies and the publishing of speculative popular science books like The Tao of Physics by Fritjof Capra and The self-aware universe by Amit Goswami, the idea that quantum physics resonates with spirituality has become the topic of hundreds of books and movies. The quantum-spiritual discourse has three distinct ways to approach quantum physics in its discussion on spirituality: The parallelistic approach which emphasizes the similarities between eastern philosophies and modern physics, the monistic-idealistic approach which tells us that mind is the foundation of matter and the scientific spiritual approach which tries to explain spiritual claims scientifically. In the quantum-spiritual discourse, quantum physical phenomena (e.g. non-locality and entanglement) are being called upon to validate metaphysical statements. The primary assumption of the discourse is that the shift of paradigm due to the establishment of modern physics also is a shift of paradigm of spirituality. With the object to examine the common claims made in the discourse, cross-references between spiritual arguments and facts of quantum physics are being made. A discussion is held about the probable influence of the historical context, with particular focus on the monistic evolvement during the late nineteenth century.

Syftet med den här uppsatsen är att göra en jämförelse mellan två olika healingmetoder som förekommer inom den så kallade neoshamanismen och i New Age sammanhang. I min undersökning som handlar om shamansk healing och reikihealing i dagens Gästrikland har jag intervjuat två utövare av dessa metoder. Mina   frågeställningar är: Vad menas med healing för de båda informanterna? Vilka kan utöva dessa metoder enligt dem? Vilka hjälpmedel använder man sig av och finns det någon form av andekontakt? Vilka är i behov av healing enligt dem? Varför uppstår sjukdom och kan man bota med hjälp av healing? Vilken världsbild och människosyn har man? Vilka skillnader och likheter finns det mellan de båda personernas syn på healing?

Syftet med uppsatsen är att undersöka varför människan väljer att tro på New Age. Många människor har ett behov av att hitta andra värden än de materialistiska samt vetenskapliga. Deprivationsteorin stödjer tanken att vi kan söka efter andra värden i livet. Vi har behov av att ha kontakt med det översinnliga. Vid känsla av maktlöshet kan behovet aktualiseras. Inom denna ideologi finns betoning på känslan och intuitionen som kan legitimera tron. Vidare har man en positiv syn på människan samt en helhetssyn på både människan och världen. Till sin hjälp har det utvecklats metoder och tekniker som kan användas. Toleransen är hög för mångfalden och individen kan välja om hon vill vara privatreligiös eller ingå i ett nätverk. För att få kunskap om attraktionskraften inom New Age har jag läst litteratur samt tidningar i ämnet. Detta har jag sedan försökt sammanställa och lyfta upp för att sedan få en bild av vad människan erfar inom New Age.

Studien avser att ta reda på hur tron är utformad hos aktiva medlemmar i en kristen frikyrkoförsamling med särskilt fokus på privatreligiositet. Målet är att få insikt över i vilken grad tron är individualiserad och i vilken grad tron är formad utifrån traditionell kristen tro. Undersökningen har skett genom en empirisk undersökning där fyra kvalitativa intervjuer legat som grund för studien. Frågeställningarna i studien har handlat om hur aktiva medlemmar i en frikyrkoförsamling ser på sin tro och hur den är utformad. Avsikten har varit att se hur väl församlingen svarar för den enskilde individens tro samt hur tron kan sägas vara formad utifrån individuell tolkning med förtecken åt privatreligiositet. Studien pekar på en tydlig dubbelhet där å ena sidan församlingen och dess gemenskap har stor betydelse i människors formande av tro, vilket pekar på vikten av en plausibilitetsstruktur. Samtidigt tenderar tron i många lägen att nå den privatreligiösa gränsen där individuella tolkningar avgör hur tron utformas för den enskilde individen.

Syntheiströrelsen (The Syntheist Movement) kan förstås som en konsekvens av individualismens framfart, kommersialism, globalisering och framväxten av IT-samhället. Syntheiströrelsen strävar efter att återupprätta en kollektiv gemenskap de upplever gått förlorad genom att själva skapa ny religion relevant för samtiden och framtiden. Benämningen deriveras från grekiska – syntheos, den skapade guden. Med avstamp i Den mediterande dalahästen: Religion på nya arenor i samtidens Sverige (Frisk &amp; Åkerbäck 2013) för uppsatsen ett resonemang kring hur Syntheiströrelsen kan förstås utifrån teorier om samtida religion och religiositet. Syntheiströrelsen förklaras mot bakgrund av en mindre intervjustudie med tongivande medlemmar i stockholmsförsamlingen samt undersökning av näraliggande material.

L’indagine ha preso le mosse dalla considerazione di una sorta di aporia caratterizzante il panorama degli studi storico-religiosi attuali: da un lato una sempre più marcata tendenza decostruzionista nei confronti dello gnosticismo tardo-antico, dall’altra una sempre più accentuata propensione a identificare larghi settori della cosiddetta nuova religiosità come gnostici o neognostici, o comunque tali da offrire profonde assonanze con tematiche proprie dello gnosticismo antico. La ricerca è stata condotta lungo due diverse direttrici, etica ed emica. In una prospettiva etica, si è ricostruita la storia degli studi tesi - sulla base di comprensioni diverse e diversificate, e talora precomprensioni, dello gnosticismo storico - a istituire un legame, storico o più spesso fenomenologico, tra gnosticismo antico e nuova religiosità. In una prospettiva emica, si sono approfondite le modalità e le motivazioni in base alle quali alcuni ambiti della nuova religiosità hanno guardato allo gnosticismo antico per riproporne aspetti e tematiche.

Submitted by Leonardo Cavalcante (leo.ocavalcante@gmail.com) on 2018-04-11T11:48:34Z No. of bitstreams: 1 Arquivototal.pdf: 2955959 bytes, checksum: f83f60a20a1147c6fa7de02876db6435 (MD5) / Made available in DSpace on 2018-04-11T11:48:34Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Arquivototal.pdf: 2955959 bytes, checksum: f83f60a20a1147c6fa7de02876db6435 (MD5) Previous issue date: 2015-08-27 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior - CAPES / The New Age phenomenon, due to its development in Brazilian scenario since the 1970s, is highlighted in media outlets, especially in print journalism. This research aims to determine the construction of journalistic narrative around the everyday life of the New Age, analyzing how these two narratives concerned unite. The corpus of this study consists of the supplement Milenium, from Jornal Correio da Paraíba, and Jornal Ordem do Universo, publication of Brasilia in the 1970s. Such an empirical object will be analyzed according to the theoretical and methodological assumptions of the Sociology of Everyday Life, more precisely the formist method, by the French sociologist Michel Meffesoli. In order to comprehend the shades of New Age and to hypothetically test its presence in the journalistic discourse, five thematic were created and are distributed in each of every section of this research. This research also uses the theoretical contributions that discuss about the news as myth and narrative (storytelling), studies on the myth and the New Age phenomenon under the prism of Sociology and Anthropology, as its insertion in the discussions about post-modernity. / O fenômeno da Nova Era, pelo seu desenrolar no cenário brasileiro desde meados da década de 1960, ganha destaque nos veículos midiáticos, em especial no jornalismo impresso. Esta dissertação tem como objetivo verificar a construção do discurso jornalístico em torno do cotidiano da Nova Era, analisando como esses dois campos do conhecimento se unem. O corpus desta pesquisa é composto por matérias do Caderno Milenium, suplemento dominical do Jornal Correio da Paraíba, e do Jornal Ordem do Universo, publicação de Brasília de 1975. Tal objeto empírico foi analisado conforme os pressupostos teórico-metodológicos da Sociologia do Cotidiano, mais precisamente o método formista, do sociólogo Michel Maffesoli. Com vistas a entender as nuances da Nova Era e testar hipoteticamente sua presença no discurso noticioso, foram criadas cinco temáticas distribuídas em cada uma das seções desta dissertação. Esta pesquisa também utiliza os aportes teóricos que discorrem acerca da notícia jornalística enquanto mito, destinando, para isso, uma seção sobre o conceito de mito e suas funções; o fenômeno da Nova Era sob os prismas da Sociologia e da Antropologia, bem como sua inserção nas discussões sobre pós-modernidade.

This doctoral research is dedicated to the study of identity issues in contexts of renewal or appropriation of ethnic traditions and their displacement, by specific actors, within the realm of holistic spiritualities. These issues revolve around quests for authenticity, legitimacy and negotiation of (intra)-cultural differences. This research problematizes the relationships among mobility, spirituality and Mayan ethnicity, from the perspective of Transnational Studies and life stories, through the concept of neo-Mayanity. These relationships have been embedded in the broader context of "religious change" and its forms since the 1950s and 1960s. On the one hand, these changes imply the rise of New Age currents in the wake of 1968 counter-culture. On the other hand, they stem from the emergence of new forms of "religious or spiritual mobility", more specifically in the transnational circulation of actors, practices, imaginations and symbols. This research features qualitative case studies conducted in different national contexts. Six field studies were carried out as part of a multi-situated ethnography spanning Mexico, Guatemala, Switzerland and Germany, using methods such as narrative interviews, direct participant observations, cyber-ethnography, and ethno-photography. The research aims to show current transformations in the field of Mayan ethnicity, ever since contact with globalized New Age spiritualities. A variety of empirical examples reveal that since the "2012 Phenomenon", the accelerated transnationalization of spiritual leaders has involved a resemantization of symbolic contents and rituals through processes of rearrangement, visual innovation and cohabitation.