Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar bland befolkningen och detta innebär också att en större andel av personer med psykisk ohälsa behöver söka vård för annan typ av ohälsa. Många personer upplever att de har en rädsla för att bli annorlunda behandlad på grund av deras psykisk ohälsa. Det krävs kunskap och färdighet för att i vårdmötet kunna bemöta personer med psykisk ohälsa. Det är därför viktigt att beskriva personer med psykisk ohälsas upplevelse av vårdmöten. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever vårdmöten inom all hälso- och sjukvård.  Metod: En deskriptiv design och litteraturöversikt med kvalitativ ansats användes. Databaserna Cinahl, PsycINFO och Pubmed användes för sökningar.  Resultat: Totalt inkluderades 10 kvalitativa studier från sju olika länder. Två huvudkategorier identifierades, “positivt bemötande” och “negativt bemötande”. Därtill identifierades sju subkategorier: delaktighet, medmänsklighet, ignorans, stigmatisering, invalidering, undvikande samt bestraffning. Resultatet indikerar att personer som söker vård för fysisk ohälsa med samtidig psykisk ohälsa upplever i varierad grad en särbehandling av vårdpersonalen. Detta leder bland annat till att de blir stigmatiserade, särbehandlade, bestraffade och invaliderade av vårdpersonalen och sig själva.  Slutsats: Resultatet visar att det finns indikationer på att utbildning av personal kan vara aktuellt i frågan om bemötande av individer med psykisk ohälsa. Detta för att få en större förståelse för de olika psykiska diagnoserna och tillstånden samt för att kunna normalisera dessa och därmed ge bättre bemötande. / Background: Mental health issues are escalating among the population, indicating an increased need for individuals with mental health issues to seek care for other health concerns. Many people fear being treated differently due to their mental health issues. Knowledge and skills are required to effectively engage with individuals experiencing mental health challenges in healthcare encounters. It is therefore important to describe the experiences of individuals with mental health issues during care encounters. Aim: The purpose of this literature review was to describe how individuals with mental health issues perceive care encounters within all aspects of healthcare. Method: A descriptive design and literature review with a qualitative approach were employed. The databases Cinahl, PsycINFO, and PubMed were used for searches. Results: A total of 10 qualitative studies from seven different countries were included. Two main categories were identified: "positive encounters" and "negative encounters." Additionally, seven subcategories were identified: participation, compassion, ignorance, stigmatization, invalidation, avoidance, and punishment. The results indicate that individuals seeking care for physical health issues alongside mental health issues experience varying degrees of differential treatment from healthcare professionals. This leads to, amongst other things being stigmatized, treated differently, punished, and invalidated by both healthcare professionals and themselves.  Conclusion: Based on the findings, there may be a need to educate healthcare staff to better understand how to interact with individuals with mental health issues. This includes gaining a greater understanding of different mental health diagnoses and conditions as well as working towards normalizing these experiences and improving the care encounter.

Historically, hospital institutions came out of the Middle Ages. The unfortunates who found themselves in these places included the poor, pilgrims, travelers, old and the orphaned. Started by Christians to take care of their own monks, hospitals were the epitome of charity and hospitality to its consumers. The purpose of this paper is to use the Gap Theory to explore the nurse-patient relationship within a hospitality setting. This information will be used to clarify points within patients' hospital stays that could have an effect on the patients' intent to return or recommend the institution. Four key attributes were discovered through the review of literature that can help nurses and patients enhance the therapeutic relationship. Trust, hospitableness, flexibility and activation are all attributes that must be present in this relationship for it to reach the full potential. Comprehensive trainings done often can help hospitals keep their nurses and other medical staff updated and educated on these attributes. Literature supports the possibility that hospitals would benefit from an added position: the Hospitality Ambassador. This person would be able to take on non-clinical roles to help relieve the burden of the nursing staff while providing the personalized service that patients have come to expect.

I sjuksköterskeprofessionen är omsorg en viktig del. Det används av sjuksköterskor varje dag och är en integral del i det bilaterala förhållandet mellan sjuksköterska och patient. Syftet med denna litteraturgranskning är att undersöka omsorg i omvårdnad samt se om omsorg kan orsaka utbrändhet. Författarna har granskat 11 vetenskapliga studier, gjorda till och med tio år tillbaka runt om i världen. Genom analysering av resultaten identifierades fem huvudteman: patientens syn på god omsorg, patientens syn på dålig omsorg, sjuksköterskans syn på god omsorg, sjuksköterskans syn på dålig omsorg, samt processen och konsekvenserna av utbrändhet. / In the nursing profession, caring is the most essential part. It is used by nurses’ everyday and is an integral part in the responsive nurse-patient relationship. The main aim of this study was to investigate caring in nursing. Furthermore, because of Maslach (1998) statement that close contact within the nurse-patient relationship contributes to burnout in nurses, the authors wanted to investigate studies exploring the cause of burnout in nurses.Additionally, the cause of burnout in nurses is explored. The authors reviewed 11 scientific studies, performed in the past ten years around the world. The results showed that five main themes could be identified. These were: patient’s view of good care, patient’s view of bad care, nurse’s view of good care, nurse’s view of bad care, and the process and consequences of burnout.

Bakgrund: Hot och våld är ett globalt problem inom akutsjukvården. Det antas bero på att den pågår dygnet runt, är öppen för allmänheten samt ofta är överbelastad med långa väntetider som följd. Faktorer hos patienter och anhöriga som påverkar är substanspåverkan, psykisk ohälsa, kognitiv sjukdom samt olika fysiska sjukdomstillstånd. Faktorer hos hälso- och sjukvårdpersonalen som påverkar är deras förhållningssätt, empati och kommunikation.  Syfte: Att beskriva hälso- och sjukvårdspersonalens erfarenheter av hur hot och våld påverkar akutsjukvården. Metod: Allmän litteraturöversikt med sökningar i databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo. Huvudsakliga sökord var MeSH-termerna “Emergency service, hospital”, “violence”, “workplace violence” och “nursing care” samt ord i fritext så som “experience”, “perspective” och “perception”. Efter kvalitetsgranskning inkluderades 17 artiklar till resultatet. En innehållsanalys i tre steg genomfördes. Meningsbärande enheter som svarade mot syftet plockades ut, dessa sammanfattades och grupperades slutligen i kategorier.  Resultat: Tre huvudkategorier framkom: 1) Påverkan på vårdpersonal som berör fysiska och psykiska skador hos vårdpersonalen, att deras fritid påverkades samt att de kände rädsla på arbetsplatsen. 2) Påverkan på vårdkvaliteten som beskriver ett förändrat förhållningssätt hos vårdpersonalen och en påverkan på medicinska- och omvårdnadsmässiga beslut. 3) Strategier för att hantera hot och våld som beskriver en normalisering samt att sjukvårdspersonal ville sluta arbeta inom akutsjukvård.  Slutsats: Hot och våld är underrapporterat och sjukvårdspersonal upplever att organisationen inte står bakom dem. Få studier beskriver konkreta åtgärder för att förebygga och hantera detta. Arbetsgivare behöver prioritera dessa frågor och fortsatt forskning behövs. Sjuksköterskors förhållningssätt och empati påverkas vilket kan leda till en negativ spiral då detta också är faktorer som ökar risken för hot och våld. Det finns en brist på sjuksköterskor både i Sverige och globalt. Att sjuksköterskor vill lämna yrket på grund av hot och våld är allvarligt och åtgärder bör tas för att skapa trygga arbetsplatser. / Background: Workplace violence in emergency care is a problem worldwide. Emergency departments are exposed, supposedly because they are open for the public and provides continuous care, operating around-the-clock and they are often crowded with long waiting times as a result. Patient and visitor-related factors related to violence are substance abuse, mental illness, cognitive disorder and physical disease. Factors amongst health care workers that are related to violence are their approach, empathy and communication. Aim: To describe the experience of health care workers regarding the impact of workplace violence on emergency care. Method: A litterature review with searches in the databases PubMed, Cinahl and Psycinfo. The searches were mainly done with the MeSh-terms “Emergency service, hospital”, “violence”, “workplace violence” and the words “nursing care”, “experience”, “perspective” and “perception”. After the quality review 17 articles were included to the result. A content analysis with three steps were done. Meaning units were extracted, summarized and categorized.  Results: Three main categories emerged: 1) The impact on healthcare staff that concerns physical and psychological injuries, that their free time is affected and that they felt fear in the workplace. 2) Impact on the quality of care that describes a changed attitude of the healthcare staff and an impact on medical and nursing decisions. 3) Strategies for dealing with threats and violence that describe a normalization and that healthcare professionals would stop working in emergency healthcare. Conclusion: Workplace violence is underreported and healthcare professionals feel that the organization does not stand behind them. Few studies describe concrete measures to prevent and deal with workplace violence. Employers need to prioritize these issues and further research is needed. Nurses' attitudes and empathy are affected, which can lead to a negative spiral as these are also factors that increase the risk of violence. There is a shortage of nurses both in Sweden and worldwide. Nurses leaving the profession due to workplace violence is a serious problem and measures should be taken to create safe workplaces.

Bakgrund: Ett bra bemötande karaktäriseras av ett respektfullt, kompetent och empatiskt samspel som är individanpassat. Patienter med substansbrukssyndrom är en grupp som uppfattas som vårdkrävande och är föremål för stigmatisering, därmed kan bemötandet ses som en utmaning. Patientcentrerad vård innebär att sträva efter individens välmående. Med hjälp av ett motiverande förhållningssätt kan sjuksköterskan öka patienternas empowerment. Syfte: Att undersöka hur patienter med substansbrukssyndrom upplever bemötandet från vårdpersonal, med fokus på sjuksköterskor. Metod: Litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa artiklar ingick. Resultat: Tre kategorier angående bemötande identifierades: att se hela individen, vårdande möte och stigma. Under varje kategori urskildes både positiva och negativa upplevelser av bemötande. Diskussion: Ett patientcentrerat förhållningssätt kan förstås som ett empatiskt, omtänksamt, engagerat och hjälpsamt bemötande. Många patienter hade upplevelser av diskriminering och stigmatisering inom vården, detta kunde delvis förklaras som en maktobalans i relationen mellan vårdgivare och patient.  Slutsats: Sjuksköterskans bemötande kan både öka och minska vårdlidande. Ett gott bemötande är betydelsefullt för att främja hälsa och optimera resultatet av vården. Omvårdnaden av personer med substansbrukssyndrom kan förbättras. / Introduction: The responsibility of the nurse is to have competence and to treat every patient with respect and empathy. Patients with substance use disorders are a group that can be viewed as a group with a large demand of care. They are exposed to stigmatization and therefor they need specialized care. The meaning of patient centered care is to strive to optimize every individual’s well-being. Nurses may increase patient’s empowerment through a motivating approach. Aim: To explore patients’ perceptions of the nurse-patient relation of patients with substance use disorder. Method: A literature review, including both qualitative and quantitative studies. Result: Three categories were identified: To see the whole person, caring encounter and stigma. Both positive and negative aspects of every category were discovered. Discussion: A patient centered approach can be understood as an emphatic, caring, committed and helpful encounter. Many patients had experiences of discrimination and stigma during care. This could partly be understood as an unbalanced power-control relationship between caregiver and patient. Conclusion: The nurses actions can increase as well as decrease patients suffering. A caring encounter is important to promote health and to optimize the results of care. There is room for development of nursing skills in care of patients with substance use disorders.

Bakgrund: Den goda relationen uppges präglas av ömsesidighet och acceptans för den andre. För att relationen ska fungera på ett bra sätt krävs kommunikation och interaktion mellan vårdare och patient. Denna studie fokuserar på den goda relationen inom psykiatrisk vårdkontext, vilket innebär vård av personer med psykisk ohälsa. Syfte: Att belysa vad sjuksköterskor anser är betydelsefullt för skapandet av en god relation med patienter inom psykiatrisk vård. Metod: En litteraturöversikt har gjorts, baserad på tio vetenskapliga artiklar som har analyserats och kvalitetsgranskats. Underlaget för denna studie är hämtat från fyra olika databaser. Resultat: Studien resulterade i fyra teman; att förmedla trygghet och säkerhet, att skapa tillit, att visa respekt och att vara tillgänglig och engagerad. Att förmedla trygghet innebar att ge patienten information kring dennes vård, att vården var individanpassad samt genuinitet och kontinuitet. Att skapa tillit innebar bland annat att patienten kunde känna ett förtroende för sjuksköterskan och berätta om sina tankar och känslor samt att sjuksköterskan lyssnade och relaterade till det patienten berättade. Att visa respekt innebar att ha tålamod och behövde vara ömsesidigt för att samarbetet mellan sjuksköterska och patient skulle fungera. Att vara tillgänglig och engagerad betydde att sjuksköterskan skulle vara nåbar, ge patienten utrymme att berätta, stödja och ge återkoppling. Diskussion: Studiens resultat diskuteras gentemot Peplaus teori om vårdandet, artiklar som belyser patienters perspektiv på en god relation, annan litteratur samt barriärer för skapandet av en god relation. / Background: The good relationship is stated to be characterized by reciprocity and acceptance of the other. To make the relationship work in a good way, communication and interaction between the care provider and the patient is needed. This study is focused on the good relationship in psychiatric nursing context, which means care of persons with mental health problems. Aim: To illustrate what nurses believe is important in creating a good relationship with patients in psychiatric care. Method: A literature study has been made, based on ten scientific articles which has been analyzed and quality checked. The material of this study, is collected from four different databases. Results: The study led to four themes; to mediate security, to create trust, to show respect and to be available and committed. To mediate security meant to give information to the patient concerning his care, that the care was individualized, genuine and had continuity. To create trust meant that the patient could trust the nurse and talk about their feelings and thoughts, and also that the nurse listened and related to what the patient expressed. To show respect meant to have patience, and needed to be mutual, for the cooperation to work between nurse and patient. To be available and committed meant that the nurse needed to be reachable, give the patient space to talk, support and give feedback.    Discussion: The result of the study is discussed against Peplaus theory of nursing, articles illuminating patients view of the good relationship, the background and also barriers in creating a good relationship.

Praktisering av brukermedvirkning krever at sykepleierne ser på brukerne som likeverdige partnere. Det bryter med det tradisjonelle sykepleier–pasientforholdet og krever andre arbeidsmetoder og holdninger. For å kunne få til en slik endring forutsetter det at sykepleierne har nødvendig kunnskap og forståelse for brukermedvirkning og den bakenforliggende ideologien. Hensikt: Hensikten med studiet var å studere sykepleiernes teoretiske forståelse av begrepet brukermedvirkning og kartlegge hvordan sykepleierne selv opplever at de praktiserte brukermedvirkning i kommunens omsorgstjeneste. Metode: Det har blitt gjennomført en kvalitativ studie med halvstrukturerte intervjuer. Analysemetode var meningsfortettning og meningskategorisering etter beskrivelse av Kvale. Studien har 20 respondentern fra sykehjem og hjemmetjenesten i en stor norsk kommune. Resultater: Sykepleiernes kunnskap om brukermedvirkning var i stor grad situasjonsbestemt. Den ble beskrevet ut fra pasientene de selv arbeider med, situasjonene og konteksten. Det ble knyttet usikkerhet til den teoretiske forståelse av begrepet. Brukermedvirkning blir i hovedsak beskrevet som samråd og må forstås som symbolsk deltagelse der pasientenes deltar og gir uttrykker behov eller gir råd uten at de har reell innflytelse eller myndighet. Langt færre beskrev brukermedvirkning som brukerinnflytelse i form av partnerskap der pasienten gis anledning til å ta avgjørelse og oppleve kontroll.I hvilken grad brukermedvirkning praktiseres avhenger av avveininger i tjenesteutforming, institusjonelle forhold og strukturelle rammer. Sykepleiere opplevde ved håndtering av meningsforskjeller mellom pasient og pårørende en lojalitet overfor pasienten samtidig som de viser forståelse overfor pårørende. Konklusjon: Sykepleiernes forståelse av brukermedvirkning handler i stor grad om symbolsk deltagelse fordi de gis mulighet til å uttrykke ønsker men ikke fatte endelig avgjørelse. Implementering av brukermedvirkning på systemnivå og en kombinasjonen av teoretisk kunnskap og refleksjon over praksis, vil kunne styrke bevisstheten og vektleggingen av brukermedvirkning. / The practice of user participation requires nurses to regard users as equal partners. It breaks with the traditional nurse-patient relationship and demands different working methods and attitudes. Achieving such a change requires nurses to have the necessary knowledge and understanding of user participation and the ideology behind it. Objective: This study aimed to investigate nurses’ understanding and practice of user participation in the municipal care service. Method: We implemented a qualitative study by conducting semi-structured interviews with 20 respondents from nursing homes and home care services in a major Norwegian municipality.Analysis involved consolidating and categorizing the subjects’ intent, as described by Kvale. Results: The nurses’ knowledge of user participation was situational (i.e., they based their descriptions on current patients, situations, and context). Their theoretical understanding of the concept was uncertain. Most described user participation as a consultation that must be understood as symbolic participation, where the patients express their needs or give advice without having any real influence or authority. Far fewer nurses described user participation as user influence in the form of a partnership, where patients are given the opportunity to make decisions and experience control. The extent to which nurses practice user participation depends on trade-offs among services, institutional situations, and structural frameworks. When faced with differing opinions between patients and their relatives, nurses experienced loyalty toward their patients and simultaneously showed empathy for the relatives. Conclusion: Nurses’ understanding of user participation largely deals with symbolic participation because it enables patients to express desires without making any final decisions. Implementing user participation at the system level and combining theoretical knowledge and reflection in practice would strengthen awareness and focus attention on user participation / <p>ISBN 978-91-85721-73-3</p>

När befolkningen i Sverige blir allt äldre kommer det bland annat leda till ett ökat sjukvårdsbehov. I genomsnitt har människor födda i länder långt från Norden sämre hälsa än personer födda inom Norden, de kan ha en annan kultur och tolka kommunikationen inom vården annorlunda. Syfte: Att beskriva faktorer som påverkar omvårdnaden av patienter och anhöriga från andra kulturer inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt. Resultat: Är baserat på nio vetenskapliga artiklar. Det fanns kulturella skillnader i synen på allvarlig sjukdom och död. Inom flera kulturer är det tabubelagt att tala om döden och detta var sjuksköterskorna inom västerländsk kultur oerfarna vid, de var mer vana vid en rak och ärlig kommunikation med patienterna. Sjuksköterskorna hade kommunikationssvårigheter med patienter och närstående då de inte hade samma språk. Det var även svårt och tidskrävande att finna lämpliga tolkar som kunde hantera känsliga ämnen relaterat till palliativ vård. Konklusion: Sjuksköterskor upplevde att möten med patienter och anhöriga från andra kulturer ofta var svåra om de inte pratade samma språk. Trots detta upplevde sjuksköterskorna arbetet som tillfredsställande. Det framkom att för lite tid och stress var ett av problemen samt att behovet av tolkar var stort. / Background: As the population in Sweden is getting older, it will also lead to increased health care needs. On average, the immigrants have poorer health than people born in the Nordic region, they can have an other culture and interpret the communication in care different. Aim: To describe the factors that affect the care of patients and families from other cultures in palliative care. Methods: a literature review. Results: Is based on nine scientific articles. There are cultural differences in the perception of serious illness and death. In many cultures, it is taboo to talk about death and this was the nurses of Western culture inexperienced with, they were more experienced with a straight and honest communication with the patients. The nurses had communication difficulties with patients and families as they did not have the same language. They also found it more difficult and time consuming to find suitable interpreters who could handle the sensitive issues related to palliative care. Conclusion: Nurses felt that when confronted with patients and families from other cultures it was often difficult if they were not talking the same language. Despite this, nurses experienced work as satisfaying. It appeared that lack of time and stress was one of the problems and the need for interpreters was large.

Thesis advisor: Dorothy Jones / The importance of the nurse-patient relationship to the overall well- being of the person has been explored extensively by nurses. What is largely missing from this knowledge developed to date is the patient's perspective. The purpose of this study was to develop a reliable and valid measure of patients' perceptions of feeling known by their nurses during an acute, surgical, hospital admission. The development of the PPFKN Scale was guided by Newman's theoretical framework of Health as Expanding Consciousness (1994) and data from a qualitative descriptive study conducted in 2003 (Somerville). The current investigation focused on the development and psychometric testing of the PPFKN Scale. The four themes that emerged from the earlier qualitative study were used to guide the development of the 85-item scale. This scale was exposed to a panel of nurse experts to establish inter-rater agreement and content validity, item understandability and readability. The revised scale was piloted with five participants who had experienced an inpatient, surgical admission to determine content validity, item readability and understandability. The revised 77-item scale was then administered to 327 surgical inpatients across seven general care units at a large academic urban medical center. A sample size of 296 completed surveys was analyzed. A four-component solution was devised using Principal Components Analysis with Varimax rotation. This four-component solution accounted for 63.3% variance, with a total scale Cronbach's alpha coefficient of 0.99. A component loading cut-off was set at 0.3 and items not loading at this value on the expected component were dropped. This process resulted in a reliable and valid 48 item PPFKN Scale with four components and a total scale Cronbach's alpha coefficient of 0.98. / Thesis (PhD) — Boston College, 2009. / Submitted to: Boston College. Connell School of Nursing. / Discipline: Nursing.

Bakgrund: Målet med omvårdnad är att uppnå hälsa hos patienten genom ett personcentrerat förhållningssätt. Många sjuksköterskor uttrycker att de vill ge god omvårdnad men begreppets innebörd förefaller skilja sig åt sjuksköterskor emellan. Att tillämpa god omvårdnad förhindras av strukturella samt organisatoriska barriärer vilket påverkar patientsäkerheten. För att diskrepansen mellan kunskapen om vad god omvårdnad innebär och kvaliteten på den omvårdnad som ges ska minska, behövs ökad kunskap om vad patienter uppfattar som god omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa patienternas uppfattning om vad god omvårdnad innebär inom slutenvården. Metod: Litteraturöversikten har utförts i enlighet med Fribergs metod. Sökningar utfördes i databaserna CINAHL complete, PsychINFO och PubMed, vilket resulterade i tio kvalitativa artiklar som analyserades och tematiserades och därmed utgör resultatet. Resultat: Två huvudteman och fem subteman identifierades; Ett personcentrerat vårdande med subtemana; Se mig, jag är unik, Behovet av en medmänsklig relation samt Betydelsen av sjuksköterskans närvaro. Sjuksköterskans förhållningssätt med subtemana; Compassion-en vårdande hållning samt Vikten av kompetens och information. Diskussion: Litteraturöversiktens metod diskuteras utifrån dess styrkor och svagheter. Resultatet diskuteras i relation till begreppen i Jean Watsons omvårdnadsteori. God omvårdnad karakteriseras enligt patienterna av en närvarande sjuksköterska vars personliga hållning präglas av compassion. Hållningen främjar en medmänsklig vårdrelation och ett personcentrerat förhållningssätt. / Background: The purpose of nursing care is to achieve patient health through a person-centred approach. Many nurses claim that they want to provide good nursing care but the concept varies between nurses. Implementing good nursing care is prevented by structural and organisational barriers that affect patient safety. To reduce the discrepancy between the knowledge of what quality care means and the quality of the actual care provided, increased knowledge of what patients perceive as good nursing care is needed. Aim: The aim was to illuminate patients’ perceptions of what good nursing care signifies in an inpatient setting. Method: The literature review has been made in accordance with Fribergs method. Searches were conducted using the databases CINAHL complete, PsychINFO and PubMed, resulting in ten qualitative articles that were analyzed and thematized and thus constitute the result. Results: Two main themes and five subthemes were identified; A person-centred care with the subthemes; See me, I am unique, The need for a person to person relationship and The importance of the presence of the nurse. The nurses’ approach with the subthemes; Compassion- a caring attitude and The importance of competence and information. Discussion: The method of the literature review is discussed from its strengths and weaknesses. The result of the literature review is discussed in relation to the concepts in Jean Watsons’ nursing theory. Good nursing care is characterized according to patients by a present nurse whose personal attitude is characterized by compassion. The attitude favours a human caring relationship and a person-centred approach.