Bakgrund: Revisionsplikten för små aktiebolag avskaffades i november 2010 i syfte attminska kostnader och förenkla administrationen för företagare. År 2017 fanns det cirka435 000 svenska aktiebolag som hade möjlighet att välja bort revision, varav enbart 85000 valde att bli reviderade. Inom området finns det mycket studier och därför anser vi attdet är intressant att studera vilka motiv som ligger till grund för valet av revision utifråntvå nya perspektiv. Syfte: Syftet med denna uppsats är att förklara valet av revision i aktiebolag utanrevisionsplikt utifrån ett perspektiv av motivkretsar där flera motiv samvarierar tillbeslutet av valet och utifrån ett dynamiskt perspektiv, i form av kedjor, som förklararbytet. Metod: Metoden är en tvärsnittsstudie som bygger på deduktiv ansats men med ettinduktivt inslag. Utifrån befintlig forskning och tidigare studier hittas olika motiv till attha eller inte ha revision, vilket är studiens deduktiva del. Eftersom varken motivkretsareller situationer som förklara bytet inte finns i befintlig teori eller forskning kan dessa intededuceras genom hypoteser och därav kommer de induceras. Slutsats: Studien finner indikation på att det går att finna motivkretsar där olika motivkan samvariera och att det kan finnas flera olika samtidiga motiv som ligger till grund förvalet av revision. Vidare finner även studien att ett byte av revision är något som sällansker, vilket kan ha sin förklaring i fenomenet stigberoende då bolag tenderar att sitta fast isitt initiala beslut. / Background: The audit obligation for small limited companies was abolished inNovember 2010 in order to reduce costs and simplify administration for entrepreneurs. In2017, there were approximately 435,000 Swedish limited companies that had theopportunity to opt out of auditing, of which only 85,000 chose to be audited. There are alot of studies in the area and therefore we consider it interesting to study the motives thatform the basis for the choice of audit from two new perspectives. Purpose: The purpose of this thesis is to explain the choice of audit in limited companieswithout audit obligation from a perspective of motive circles where several motivescovariate to the decision of the election and from a dynamic perspective, in the form ofchains, which explains the change. Method: The method is a cross-sectional study based on a deductive approach but withan inductive element. Based on existing research and previous studies, various motivesare found for having or not having an audit, which is the deductive part of the study. Sinceneither motive circles nor situations that explain the change do not exist in existing theoryor research, these can not be deduced by hypotheses and hence they will be induced. Conclusion: The study finds an indication that it is possible to find motive circles wheredifferent motives can covariate and that there may be several different simultaneousmotives that form the basis for the choice of revision. Furthermore, the study also findsthat a change of audit is something that rarely happens, which may have its explanation inthe phenomenon of step dependence as companies tend to be stuck in their initialdecision.

As a result of crisis and scandals, a lot of criticism has been emphasized against an auditor’sindependence and profession. In order to re-establish confidence in financial statements, theEuropean Commission introduced a Green Paper that above all included a proposal of mandatoryaudit firm rotation aiming to enhance an auditor's independence. The aim of this thesis istherefore to describe whether an auditor’s independence may be affected by the new lawregarding Mandatory Audit Firm Rotation, by contributing with more information regarding auditfirm rotation based on Swedish companies from the Swedish market. The study is based on a quantitative approach using a multivariate logistic regression in order tocompile and analyze the results. Six hypotheses have been tested in order to determine whetherchosen variables may affect an auditor's independence and their statements. Based on our results,we accepted four hypotheses, showing that four variables have an influence on qualified opinion,with rotation as a reference variable. The four variables are leverage, size, specialist and losswhich showed a statistically significance using a 5% significance level. The results imply thataudit firm rotation may enhance an auditor's independence.

The audit expectation gap, generally known as the differences between what users of financialstatements expect from the auditor and what the auditor actually provides, is present andresulting to a widespread concern. This thesis aims to investigate the level and nature of the audit expectation gap betweenauditors and commercial loan officers. In addition, this thesis also asks the question ifeducation is a mean to reduce commercial loan officers’ audit expectation gap. A questionnaire containing seven-point Likert scales with bipolar adjectival statements wassent to auditors and commercial loan officers. The respondents were asked to choose anumber from the scale which identified their level of agreement to either one of thestatements. The results revealed substantial evidence of an audit expectation gap particularly on issuesconcerning auditors’ responsibilities in fraud detection and prevention. Education oncommercial loan officers could reduce the audit expectation gap.

En revisor kan inta två roller som granskare och som rådgivare. Den huvudsakliga revisorsrollen ses ofta som en extern granskare av sina klienters verksamheter och den som lämnar en slutgiltig bedömning av företaget. Därutöver finns ytterligare en roll då revisorn är engagerad i klientföretaget och bistår med tilläggstjänster i form av rådgivning gällande verksamhetens redovisning och bokföring. För att revisorn ska fylla sin funktion i samhället är dess oberoende och förtroende två viktiga grundstenar för professionen och revisionsbyråns storlek anses ha en viss inverkan på detta. En revisors två roller kan beskrivas som en balansgång mellan dennes granskningsroll respektive rådgivningsroll med en tyngdpunkt som utgörs av kärnan för revisorsprofessionen samt dess grund. Rollerna kan styras av olika faktorer och vi har valt att undersöka vad detta kan leda till för differenser utifrån professionella och sociala normer. Vår studie syftar till att belysa revisorer utifrån två perspektiv och beskriva förhållandet mellan dess två roller, som ekonomisk granskare samt som rådgivare, och studera deras agerande i varierande situationer för att få en uppfattning om det kan uppstå skiljaktigheter i handlingar och resonemang som kan förklaras med hjälp av normdifferenser. Den empiriska undersökningen har påvisat att det egentligen inte finns några större nämnvärda skiljaktigheter mellan rollerna som är över vårt medelvärde. För att ändå undersöka vårt resultat har vi använt de skiljaktigheter som påfunnits för att analysera vad de kan bero på. Vi fann att revisorn i rollen som granskare följer sina professionella normer i större utsträckning än i rollen rådgivare. I rollen som rådgivare tycks de sociala normer spela en viktigare roll än vad de gör i rollen som granskare. / An auditor can play a dual role as a reviewer and as an advisor. The primary auditor role is often seen as an external reviewer of their clients' businesses and providing a definitive assessment of the company. In addition, there is a second role when the auditor is engaged in the client´s business and provides additional services in the form of consulting regarding business accounting and bookkeeping. Independence, impartiality and trust is an important foundation of the profession and for the auditor´s function in society. The auditing firm's size is considered to have some impact on this foundation. An auditor's two roles can be described as a balancing act between its role as an advisory role with an emphasis that is the core of the auditor profession and its foundation. The roles can be controlled by different factors and we have chosen to investigate what this might lead to differences on the basis of professional and social norms. Our study aims to highlight auditors from two perspectives, and describe the relationship between its two roles, as reviewer and as an advisor, and study their behavior in various situations to get an idea if there might be differences in the actions and reasoning can be explained by using standardized differences The empirical study has shown that there really are no major significant differences between the roles that are over our established average. In order to nevertheless examine our results, we used the minor differences that were found to analyze what they can depend on. We found that the auditor in the role of reviewers follow their professional standards to a greater extent than in the role of advisor. The social norms seem to play a more important role as advisors than they do as a reviewer.

The purpose of this study explains the relationship between corporate governance and the auditor's role in Swedish family firms with the definitions micro, small and medium sized enterprises (SMEs) and how this relationship is affected by the firms strategy. The study is based on a survey sent out to 3000 Swedish SMEs, of which 280 responses from family firms could be used. Our findings showed that the auditor in the family firms didn’t have a specific role or contributed added value to the firm, and that the strategy didn’t affect the outcome. Furthermore, we found correlation between the perceptions of the auditor's role and added value depending on the family firms type of corporate governance. The correlations in our findings support the agency theory, thus its agency problems and information asymmetry between shareholders and the board of directors. / Syftet med denna studie förklarar sambandet mellan bolagsstyrning och revisorns mervärdesroll i svenska familjeföretag med storleksdefinitionerna mikro, små och medelstora företag (SMF) och hur företagens strategi påverkar detta samband. Studien baseras på en enkätundersökning som skickades ut till 3000 svenska SMF, varav 280 familjeföretags fullständiga svar kunde användas. Resultatet visade att revisorn i familjeföretaget inte hade en särskild roll eller gav ett mervärde och att strategin inte påverkade resultatet. Däremot fanns det samband mellan uppfattningar om revisorns roll samt mervärde beroende på vilken typ av bolagsuppsättning som familjeföretaget hade. Sambanden vi fann styrker agentteorin och dess agentproblematik samt informationsasymmetrin mellan aktieägare och styrelse.

Background: Previous research has shown that an expectation gap exists between the public and auditors. It has also shown that there is a strong link between the expectation gap and in detecting fraud. Like the public's expectations, there is an imbalance between the authorities and auditors' expectations of the auditor's role. They expect more from the auditors than the auditors think they can provide. This leads to disagreement between the parties. When the auditor has expectations that do not correspond to what the auditor considers to be their role, they end up in a role conflict. The authorities' interest in using the auditor as a law enforcement actor can be a contributing factor to the expectation gap, as the legislation lacks clear guidance and it creates scope for authorities to formulate their own expectations. Based on all of the above, it is interesting to investigate how the Swedish Tax Agency and the economic crime authority view the auditor's responsibility in detecting fraud. Questions: How do authorities view the auditor’s responsibility in detecting fraud? Purpose: The purpose of the essay is to investigate how Ekobrottsmyndigheten (the economic crime authority) and Skatteverket (the swedish tax agency) view the auditor’s responsibility in detecting fraud. The intention is to explain and describe what expectations these authorities have of the auditor in detecting fraud. Method: A qualitative method has been applied in this essay where data collection happened through five semi-structured interviews with people from a certain authority. A strategic selection was made where informants were chosen due to their specific workplace, which is either the Economic Crime Authority or the Swedish Tax Agency. Results and conclusion: The results show that the authorities look at the auditor's role according to legislation, thus no expectation gap arises. The authorities do not expect the auditor to actively seek or look for financial crime or be held liable for financial scandals without cause. On the other hand, the authorities consider that the auditor is an important player in reducing financial crime and expect the auditor to fulfill his reporting obligation when fraud is discovered. / Bakgrund: Tidigare forskning har visat på att ett förväntningsgap existerar mellan allmänheten och revisorer. Det har även visat att ett starkt samband finns mellan förväntningsgapet och i att upptäcka bedrägerier. Likt allmänhetens förväntningar finns det en obalans mellan myndigheterna och revisorer förväntningar på revisorns roll. De förväntar sig mer från revisorerna än revisorerna tror de kan tillhandahålla. Detta leder till oenighet mellan parterna. När revisorn har förväntningar som inte stämmer överens med vad revisorn anser är deras roll hamnar de i en rollkonflikt. Myndigheterna intresse i att använda revisorn som brottsbekämpande aktör kan vara en bidragande faktor till förväntningsgapet eftersom lagstiftningen saknar tydlig vägledning och det skapar utrymme för myndigheter att formulera egna förväntningar. Med utgångspunkt av ovanstående är det intressant att utreda hur Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten ser på revisorns ansvar i att upptäcka bedrägerier. Problemformulering: Hur ser myndigheter på revisorns ansvar i att upptäcka bedrägerier? Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda hur Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket, ser på revisorns ansvar i att upptäcka bedrägerier. Avsikten är att förklara och beskriva vilka förväntningar dessa myndigheter har på revisorn i att upptäcka bedrägerier. Metod: En kvalitativ metod har tillämpats i denna uppsats där datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med fem personer från myndigheter. Ett strategiskt urval gjordes där informanterna valdes med anledning av deras specifika arbetsplats, vilket är antingen Ekobrottsmyndigheten eller Skatteverket. Resultat och slutsats: Resultatet visar att myndigheterna ser på revisorn roll enligt lagstiftning därmed uppstår inte förväntningsgap. Myndigheterna förväntar sig inte att revisorn aktivt ska söka eller leta efter ekonomisk brottslighet eller hållas ansvariga för finansiella skandaler utan grund. Däremot anser myndigheterna att revisorn är en viktig aktör i att minska ekonomisk brottslighet och förväntar sig att revisorn uppfyller sin anmälningsskyldighet när bedrägerier upptäcks.

Bakgrund: Förväntningsgapet inom revision är ett fenomen som länge har varit ett problem för revisorsprofessionen. Även om revisorsprofessionen har hanterat förväntningsgapet som ett kommunikationsproblem som kan lösas genom att kommunicera bättre med allmänheten om vad revisionens syfte och revisorns roll är, kvarstår förväntningsgapet fortfarande. En anledning till att förväntningsgapet kvarstår, kan vara att aktörer inom revisorsprofessionen har olika uppfattningar om revisionens syfte och revisorns roll, vilka ger upphov till ett kommunikationsbrus som hämmar revisorsprofessionens kommunikation med allmänheten. Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för varför förväntningsgapet kvarstår genom att utforska hur aktörer inom revisorsprofessionen uppfattar förväntningsgapet, revisorns roll och revisionens syfte.  Metod: Studien har en kvalitativ forskningsstrategi med en i huvudsak deduktiv ansats. Empiri har dels samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med aktörer inom revisorsprofessionen, dels genom en dokumentstudie baserad på konsultationssvaren till det brittiska konsultationsdokumentet ’Call for Views’ från aktörer inom revisorsprofessionen. Empirin har analyserats genom innehålls- och nätverksanalys. Slutsats: Studiens empiriska underlag påvisar att det inom revisorsprofessionen förekommer olika uppfattningar om revisionens syfte och revisorns roll, men även om förväntningsgapet. De olika uppfattningarna om revisionens syfte och revisorns roll skulle kunna orsaka ett kommunikationsbrus, som leder till att revisorsprofessionens försök till att minska förväntningsgapet genom ökad kommunikation inte har lyckats. Därtill kan de olika uppfattningarna om förväntningsgapet ge upphov till ett internt kommunikationsbrus inom revisorsprofessionen som också hämmar att förväntningsgapet minskas. / Introduction: The audit expectation gap is a phenomenon that has been a problem for the audit profession during a long time. Although the audit profession has handled the expectation gap as a communication problem that can be solved by communicating better with the public about the purpose of the audit and the role of the auditor, the expectation gap still remains. A possible reason to why the expectation gap remains may be that members of the audit profession have differing perceptions about the purpose of the audit and the role of the auditor, which cause noise within the audit profession. This noise might in turn inhibit the audit profession’s communication with the public. Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of why the expectation gap remains, by exploring how actors within the audit profession perceive the expectation gap, the purpose of the audit and the role of the auditor. Method: The study has a qualitative researching method with a mainly deductive approach. The empirical data has been collected through semi-structured interviews with actors within the audit profession and through a document study based on the consultation responses sent to the British consultation document 'Call for Views' from actors within the audit profession. The empirical data has been analyzed through content and network analysis. Conclusion: The empirical evidence shows that there are different perceptions about the purpose of the audit and the role of the auditor, but also about the expectation gap, within the audit profession. The differing perceptions about the purpose of the audit and the role of the auditor could cause a noise, which in turn causes the failure of the audit profession in its attempt to reduce the expectation gap through increased communication. In addition, the different perceptions about the expectation gap might give rise to an internal noise within the audit profession, which can also inhibit attempts to reduce the expectation gap.

On the 1st of November 2010 more than 70% of small companies on the stock market, in Sweden, have chosen to abolish the audit system; however despite this elimination some companies advocated the importance of using the audit system. The aim of the paper is to highlight and explain the underlying reasons to that the owners of small limited company chooses to retain the audit. A qualitative method was adopted which uses semi-structured interviews, a total of 13 interviews were conducted, two of them were face to face and eleven were phone interviews. The empirical results showed that there are a number of reasons behind the small companies choice of audit, serving its own cause, seriousness of the audit system, information asymmetry, the Swedish Tax Agency, the credibility of the various stakeholders, the need of advice, lack of time, lack of knowledge in economics, educational level concerning finance and sales, to name a few.

Syftet med vår uppsats är att kartlägga betydelsen av revisionspliktens avskaffande för små bolag utifrån tre intressentgruppers perspektiv. Vi vill bidra till en ökad helhetsförståelse för det samspel som råder mellan bankerna, små bolag och revisionsbyråer i en Boråskontext då vi anser att kvalitativ forskning kring detta samspel idag saknas. För att besvara uppsatsens syfte formulerades tre avgränsande forskningsfrågor.Uppsatsen är kvalitativ med en abduktiv ansats och ett hermeneutiskt tolkningsperspektiv. Empirinsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med små bolag, banker och revisionsbyråer. Det empiriska materialet har satts i relation till de potentiella konsekvenserna av revisionspliktens avskaffande som regeringen angivit. Med hjälp av den vetenskapliga litteraturen har de skillnader och likheter som kunnat observeras problematiserats. Agentteorin, signalteorin och intressentteorin har använts som förklaringar till det problematiseringen resulterade i.Revisionspliktens avskaffande för små bolag har fått de små bolagen att göra mer medvetna val i deras tillvägagångssätt för att uppnå kvalitet på de finansiella rapporterna. Den frivilliga revisionen har fått de små bolagen att bli mer medvetna om vad revision faktiskt innebär samt börjat utforska olika möjligheter till att modifiera eller ersätta den. Det ändrade förhållandet till revisorn samt de små bolagens förmåga att uppnå kvalitet på deras finansiella rapporter har haft en varierande inverkan på hur bankerna ser på de små bolagens finansiella rapporter. Två av bankerna i uppsatsen har valt att lägga mindre fokus på de finansiella rapporterna medan den tredje banken har infört ett revisionskrav. Det kan konstateras att de små bolagen efter revisionspliktens avskaffande förväntar sig rådgivning i större utsträckning från deras revisorer vilket revisionsbyråerna har anpassat sig efter genom att tillämpa olika strategier. / This essay analyzes the significance of the repeal of mandatory audits from three perspectives. We hope to improve understanding of the relationships among banks, small companies and auditing firms in Borås, Sweden. We believe that there is a lack of research of this issue to address the purpose of the thesis. Three questions were formulated.The thesis was conducted by using a qualitative research method with an abductive approach and a hermeneutic perspective for interpretation. The empirical data collection was made through semi-structured interviews with small companies, banks and auditing firms. The empirical data is compared with the potential consequences of the repeal of the mandatory audit stated by the government. By using scientific literature the differences and similarities were identified and analyzed. Agency theory, signaling theory and the stakeholder theory were used as explanations for the similarities and differences that were revealed.The repeal of the mandatory audit has led to small companies making more conscious decisions regarding achieving financial statements with high quality. The repeal made small companies more aware of what an audit actually means and made them think about its’ actual use. This has also led them to explore options such as doing without audits or changing the auditors work assignment. The changing relationship between the auditors and the small companies as well as the small companies methods of achieving financial statements with high quality has had a varying effect on the banks. Two of the banks in our thesis have chosen to focus on the loan’s purpose as well as the person seeking to borrow money while the third bank has introduced an audit requirement. One of the conclusions in our thesis is that small companies after the repeal of the audit to a greater extent expect counseling from their auditors. The auditing firms presented three different strategies for how they were adapting to this new demand. The language in the thesis is in Swedish

Syfte: Syftet är att analysera hur redovisning till verkligt värde av förvaltningsfastigheter påverkar den rättvisande bilden av ett företag. Bakgrund:                        Värdering av anläggningstillgångar till anskaffningsvärde har länge varit vägledande i Europa. Trots att denna metod är tillförlitlig anses den inte ge en rättvisande bild av företaget. Detta kan istället värdering till verkligt värde anses göra då detta sätt att redovisa skapar relevans i redovisningen. Denna redovisningsmetod är dock förknippad med minskad tillförlitlighet, stora svängningar i resultat och för sin konjunkturförstärkande effekt. Redovisning till verkligt värde har fastighetsbranschen använt sig av sedan införandet av IAS/IFRS 2005. Branschen kännetecknas av frekventa och starka svängningar i värdet på förvaltningsfastigheterna, vilka helst ska värderas till verkligt värde. Detta föranleder frågan hur rättvisande fastigheternas värden egentligen är. Metod:                              Analysen av problemområdet har skett genom en kvalitativ metod och en deduktiv ansats. Befintlig teori har jämförts med empiriskt material som har insamlats via intervjuer. Intervjuerna har varit icke-standardiserade och utförts med fyra auktoriserade revisorer från de fyra största revisionsbolagen i Sverige och en värderingsexpert. Slutsats:                            Verkligt värde av förvaltningsfastigheter medför positiva effekter till den rättvisande bilden främst genom att bidra med relevans och jämförbarhet. Med aktieägare som primära användare av den finansiella informationen kan verkligt värde även antas vara begriplig. Värderingsmetoden har däremot en negativ påverkan på den rättvisande bilden genom omfattande brister i tillförlitlighet. Relevansen i redovisning till verkligt värde kan dock kompensera för dessa brister. Detta torde innebära att redovisning till verkligt värde bidrar till en rättvisande bild av ett företag. / Purpose:                           The purpose is to analyse how fair value accounting of investment property affect the true and fair view of a company. Background:                    Valuing fixed assets at historical cost has for a long time been the preferred choice in Europe. Although this method is reliable it is not considered to contribute to a true and fair view of a company. This can however fair value accounting (FVA) be considered to do as it creates relevance in the financial reports. On the other hand, FVA can also be associated with reduced reliability, volatility in profits and procyclicality. FVA was first adopted by the investment property industry in 2005 when IAS/IFRS was imposed in Sweden. This industry is characterised by its volatile property values, which are preferably to be valued at fair value. This raises the question of whether the values of the investment properties really are fair? Method:                            In order to answer the purpose a qualitative method was used. The deductive approach enabled a comparison between existing theories and empirical material gathered through in-depth interviews. The interviews were non- standardised and conducted with four authorised auditors from the four largest auditing firms, and a fair value expert. Conclusion:                      FVA of investment property contributes to the true and fair view of a company in terms of relevance and comparability. Since shareholders are the primary users of financial information FVA can also be considered understandable. The valuation method does however have a negative affect on the true and fair view due to considerable deficiencies in reliability. If relevance can be considered to make up for these deficiencies, it can be argued that FVA contributes to the true and fair view of a company.