I Sverige finns idag ett flertal olika företagsformer att välja mellan. Några av de företagsformerna är exempelvis enskild firma och aktiebolag. En näringsidkare kan ha startat en enskild firma som efter några år har expanderats. Näringsidkaren har då möjlighet att ombilda sin enskilda firma till ett aktiebolag. Den enskilda firman är en egen fysisk person och när en ombildning sker blir aktiebolaget sin egna juridiska person. Vid ombildning av företagsform finns det ett flertal krav men även skattemässiga aspekter att ta hänsyn till. En ombildning från enskild firma till ett aktiebolag kan ske på två olika sätt, genom inkråmöverlåtelse eller apportemission. Tillgångarna som finns i den enskilda firman måste överlåtas på ett korrekt sätt. Här ska därför uttagsbeskattnings- och underprisöverlåtelsebestämmelserna tillämpas. Dessa bestämmelser finns reglerade i 22 och 23 kap. Inkomstskattelagen (1999:1229). Definitionen av uttag är när näringsidkaren har till syfte att ta ut tillgången från verksamheten. Det kan antingen vara för att överlåta till en annan näringsverksamhet eller för privatbruk. Detta kan då leda till att näringsidkaren blir uttagsbeskattad för tillgången. För att undvika uttagsbeskattning, finns underprisöverlåtelsebestämmelserna i 23 kap. IL. I 23 kap. 14 – 29 §§ IL finns dessa bestämmelser reglerade och de ska vara uppfyllda för att det ska betraktas som underprisöverlåtelse.  En maskin är den tillgången som används i scenariot i detta arbete. För att undvika att skattekonsekvenser uppstår, ska maskintillgången värderas på ett korrekt sätt. Det finns ett samband mellan redovisning och beskattning som påverkar näringsverksamheten. Görs redovisningen på ett korrekt sätt, blir det lättare att se hur maskintillgången ska värderas vid en ombildning. Värderas tillgången på ett korrekt sätt behöver det inte ske någon uttagsbeskattning för tillgången vid ombildningen. Följs bestämmelserna som krävs vid en ombildning och vid värdering av tillgången, underlättas procedurerna för näringsidkaren. Detta har även en påverkan på näringslivet.

This paper aims to study the importance of media accessibility, as it is conceptually defined by current research, for the relationship between free media and corruption. Previous studies have determined that a free, independent media plays a vital role in not only curbing corruption but also in sustaining and monitoring a healthy democracy. They have also confirmed that there is a significant correlation between the degree of press freedom and the degree of corruption, in which a freer press has a negative impact on the conditions for corruption. Nevertheless, press freedom and independent media, as said studies have established, cannot be seen as an easy solution or a “quick fix” when fighting corruption. More recent studies have concluded that accessibility is a dimension that could possibly determine how effective the free, independent media is for fighting and preventing corruption. This paper aims to dig deeper into this theory.   The purpose of the study is to distinguish what kind of role media accessibility plays in maximising the free medias effectiveness in the role as a watchdog towards public power. This study hopes to achieve it’s purpose by analysing what the direct effects and consequences of media revelations surrounding corruption cases has resulted in for different countries in relation to the degree of accessibility. The study will also take into account the distinction between rule-based versus relationship-based cultures and how corruption can be perceived and viewed differently between the two. This perspective is to be seen as a complementary outlook and possible explanation when determining if the potential dissimilarities in the effects of media revelations amongst countries are due to differences in accessibility or due to inherent cross-cultural differences. Our work has shown clear differences in the resulted effects of media revelations. However, it is impossible to identify whether the variations among countries in regard to actual effects depend on the degree of accessibility or due to inherent cross-cultural differences between nations.

No description available.

<p>Problemformulering: Inom ramen för redovisningsrekommendationerna IAS 38 och RR15 finns ett visst mått av tolkningsutrymme för att avgöra om företagens utgifter för FoU ska ses som en tillgång eller snarare som en förbrukad resurs. Om företagens tolkning och därmed tillämpning av rekommendationerna skiljer sig åt kan jämförbarheten mellan företagens finansiella rapporter försvåras.</p><p>Frågeställningar: Tolkningsutrymmet i rekommendationerna leder till följande frågeställningar: Vilka faktorer påverkar hur företag inom läkemedelsbranschen väljer att redovisa utvecklingsutgifter? Var går gränsdragningen mellan aktiverade och kostnadsförda utvecklingsutgifter? Finns några samband dels mellan de företag som aktiverar utvecklingsutgifter, dels mellan de företag som inte aktiverar? Vilka är då dessa samband?</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur företag inom läkemedelsbranschen väljer att redovisa utgifter för forskning och utveckling samt hur detta påverkar jämförbarheten mellan företagens årsredovisningar.</p><p>Metod: För att besvara syftet har främst primärdata samlats in genom intervjuer med redovisningsansvariga på företag inom läkemedelsbranschen. Utöver detta har sekundärdata granskats då företagens årsredovisningar analyserats utifrån utvalda variabler. Sekundärdata har även utgjorts av relevant litteratur och rapporter.</p><p>Slutsatser: Osäkerheten i utfallet av forskningsprojekten är den främsta faktorn som påverkar hur företag som producerar läkemedel väljer att redovisa utvecklingsutgifter. Gränsdragningen för när egenutvecklade arbeten redovisas som tillgångar sker som tidigast då produkten är nära en registreringsansökan till aktuell myndighet. Undersökningen visar att företag som kommit längre i sitt utvecklingsarbete oftare aktiverar utvecklingsutgifter än företag som befinner sig i tidigare kliniska faser. Av studien framgår även att redovisningssätt väl återspeglar i vilket skede de egenutvecklade arbetena står och att jämförbarheten är god då företagen följer rådande praxis vilket är att tolka rekommendationerna snävt.</p>

This bachelor thesis examines the access and pedagogic roles of the school library room at a primary school with students in preschool class up to ninth grade. As of 2017 the school library has new premises with the goal of making the school library more available for all students at the school. The purpose of the study was to gain knowledge about primary school students access to the library room, its role and how the room is used for pupils learning by teachers. The method used was semi-structured interviews with the librarian and two teachers from each of the three primary school stages. In the study I adapted Elisabeth Tallaksen Rafste's theory of school libraries as social systems and structures. I related to the influence of teachers and libraries on how they affect the role of the library room through their view of the library. The study shows that the library room is kept in high regard by the teacher, as well as being more available to the pupils than before. Due to circumstances at the school, only the older student had individual access to the library while the younger had to be accompanied by a teacher. None of the teachers use the room for pedagogic activities, though some see pedagogic roles in the room, such as student learning through social interactions. The room has both a learning and leisure role. An unexpected result was the teachers appreciation for and close bond to the librarian.

No description available.

<p>Bakgrund: Kapital allokeras till produktiva investeringar på basis av uppskattad avkastning hos dessa och därför är det viktigt att kunna göra så rättvisande värderingar som möjligt. I praktiken är detta dock svårt eftersom många investeringar omgärdas av hög osäkerhet. </p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att ge ett bidrag till diskussionen om hur tillgångar värderas under speciellt osäkra förhållanden. Avgränsningar: Med tillgångar avses anläggningstillgångar. Med speciellt osäkra förhållanden avses situationer då variabler som framtida kassaflöden och tillgångens livslängd inte är kända. </p><p>Genomförande: Uppsatsen är av teoretisk karaktär där en diskussion kring värdering vid osäkra förhållanden förs. Diskussionen belyses genom ett empiriskt exempel hämtat från Exportkreditnämnden. </p><p>Resultat: Tillgångsvärden beror till stor del på den risk tillgången är behäftad med. Författarna har funnit det relevant att dela upp en tillgångs risk i komponenterna osäkerhet och spridning. Osäkerhetskomponenten, som återspeglas i osäkerhet kring framtida kassaflöden, hanteras lämpligen genom en scenarioanalys, medan spridningskomponenten är mer problematisk att närma sig. I vissa fall kan, och bör, optionsteori vara en kompletterande ansats vid värdering.</p>

<p>Idag är personalen en allt viktigare tillgång för de flesta företag. I dessa företag finns ofta dolda tillgångar, i form av personal, som inte får synas i balansräkningen. På 1960-talet</p><p>började man använda sig av personalekonomisk redovisning, HRA, då man ansåg att även</p><p>företagets resurser i form av personal borde tas upp som en immateriell tillgång i</p><p>balansräkningen. Trots detta är det sällsynt med personalekonomiska balansräkningar,</p><p>förutom i idrottsvärlden där många fotbollsföreningar tar upp sina spelarkontrakt som</p><p>immateriella tillgångar. I Sverige finns något som heter elitlicensen, vilken reglerar hur</p><p>externt förvärvade fotbollsspelare får redovisas och värderas. Utgifterna för dessa spelare får</p><p>antingen kostnadsföras direkt eller aktiveras som en immateriell tillgång i balansräkningen,</p><p>därmed utesluts aktivering av utgifter för egna spelare. Genom en kombinerad kvalitativ och</p><p>kvantitativ metodansats försökte vi uppnå vårt syfte med uppsatsen, vilket var att undersöka</p><p>hur man kan redovisa egna spelare i sin balansräkning för att ge en rättvisande bild av</p><p>klubbens ställning och resultat. Vi ville även ta reda på ifall redovisningen av externa</p><p>spelarförvärv påverkar den rättvisande bilden. Undersökningen omfattade en intervju med en</p><p>väl insatt person inom ämnet, samt en enkätundersökning med fotbollslag i herrallsvenskan</p><p>2006. Resultatet av vår undersökning visade att våra respondenter inte anser att det finns ett</p><p>behov av att värdera de egna spelarna, beroende på att det inte tillåts av UEFA samt att det</p><p>saknas en tillförlitlig värderingsmodell. Vi anser dock att det kan vara bra att värdera de egna</p><p>spelarna då detta gör att samtliga spelare behandlas på likartat sätt, vilket ger en mer</p><p>rättvisande bild av föreningens ställning och resultat. Eftersom samtliga spelarkontrakt ser</p><p>likadana ut och enligt oss uppfyller samma tillgångskriterier, anser vi att de borde behandlas</p><p>på likartat sätt.</p>

<p>Det kognitiva funktionshindret medför att personer med utvecklingsstörning har svårt att skaffa information och uttrycka behov. Den forskning som hittills genomförts baserar sig till stor del på hur andra beskriver deras delaktighet. Syftet med studien var att undersöka hur delaktighet upplevs av den funktionshindrade och dennes nätverk dels då det gäller möjlighet för den funktionshindrade att själv kunna skaffa information och dels möjlighet för den funktionshindrade att bestämma om olika aktiviteter. En bildsatt intervjuguide ”delaktighetsintervjun” baserad på ICIDH 2s livsområden som utvecklades i projektet ”Enkla bärbara datorer för personer med utvecklingsstörning” användes. Resultatet sammanställdes kvantitativt och illustrerades med kvalitativa kommentarer. Resultatet sammanställdes kvantitativt. Studiens resultat visade att det fanns stora skillnader dels mellan hur olika försökspersoner skattade delaktighet och dels hur försöksperson och respektive stödperson skattade delaktighet. Skillnader återfanns även mellan de olika livsområdena. Studiens resultat pekar på att delaktighet är ett komplext fenomen för personer med utvecklingsstörning samt att ytterligare forskning behövs.</p>

<p>Det kognitiva funktionshindret medför att personer med utvecklingsstörning har svårt att skaffa information och uttrycka behov. Den forskning som hittills genomförts baserar sig till stor del på hur andra beskriver deras delaktighet. Syftet med studien var att undersöka hur delaktighet upplevs av den funktionshindrade och dennes nätverk dels då det gäller möjlighet för den funktionshindrade att själv kunna skaffa information och dels möjlighet för den funktionshindrade att bestämma om olika aktiviteter. En bildsatt intervjuguide ”delaktighetsintervjun” baserad på ICIDH 2s livsområden som utvecklades i projektet ”Enkla bärbara datorer för personer med utvecklingsstörning” användes. Resultatet sammanställdes kvantitativt och illustrerades med kvalitativa kommentarer. Resultatet sammanställdes kvantitativt. Studiens resultat visade att det fanns stora skillnader dels mellan hur olika försökspersoner skattade delaktighet och dels hur försöksperson och respektive stödperson skattade delaktighet. Skillnader återfanns även mellan de olika livsområdena. Studiens resultat pekar på att delaktighet är ett komplext fenomen för personer med utvecklingsstörning samt att ytterligare forskning behövs.</p>