Social Web of Things (SWoT) is a user centric framework which facilitates interaction between software agents deployed on smart things and in the cloud. Software agents deployed on smart things are remotely accessible, host sensitive resources, and often represent high value targets. SWoT currently does not feature adequate security mechanisms which could protect software agents from unauthorized access. In this thesis, we aim to rectify this deficiency by introducing platform independent, exible, and user centric authorization mechanism inSWoT. We derive requirements and design of abstract authorization architecture from the preceding seminal work performed in SENSEI project. SENSEI and SWoT share same problem domain, but while SENSEI addresses enterprise use cases SWoT focusses on consumer use cases. This single but fundamental difference motivates adaptations of SENSEI contributions for application in SWoT. To realize concrete authorization architecture we perform extensive study of various authorization solutions. Results of our study indicate that novel User Managed Access (UMA) protocol represents promising solution for SWoT. We present the Authorization as a Service solution for SWoT framework, based on UMA protocol. This solution enables users to manage and control communication between software agents deployed on smart things and in the cloud from single centralized location. It also features runtime association of software agents, management, evaluation, and enforcement of access permissions for resources provided by software agents. / "Social Web of Things" (SWOT) är en användarcentrerad ram som underlättar samverkan mellan agenter som körs på smarta saker och i molnet. Agenter som körs på smarta saker är fjärråtkomst, värd känsliga resurser, och ofta utgör högt värde mål. För närvarande SWOT ramverket omfattar inte lämpliga säkerhetsmekanismer som skulle kunna skydda dessa agenter från obehörig åtkomst. I denna uppsats vill vi rätta till detta brist genom att införa plattformsoberoende, flexibel och användarvänlig centrerad auktorisation mekanism i SWOT ramen. Vi härleda krav och design av abstrakt tillstånd arkitektur från föregående sädes-arbete som utförs i ett SENSEI projektet. SENSEI och SWOT delar samma problem domän, men samtidigt SENSEI behandlar ärenden företagsbruk SWOT fokuserar på konsumenten användningsfall. Denna singel men grundläggande skillnaden motiverar anpassningar av SENSEI avgifter för ansökan i SWOT. Till realisera konkreta tillstånd arkitektur vi utför ett omfattande studie av olika lösningar för tillstånd. Resultat av vår studie tyder på att en ny användarhanterad tillgång (UMA) Protokollet utgör lovande lösning för SWOT. Vi presenterar tillståndet som en service lösning för SWOT ramverk, baserat på UMA-protokollet. Denna lösning gör det möjligt för användare att hantera och kontrollera kommunikationen mellan agenter utplacerade på smarta saker och i molnet från enstaka centraliserad plats. Dessutom gör vår lösning dynamisk sammanslutning av agenter, ledning, utvärdering och tillsyn av tillträde behörigheter för resurser som tillhandahålls av agenter.

The digital era has in many ways transformed the role of the public library. Today it is possible for the public to access e-media without entering a physical library building. In that context, the aim with this study is to examine the access and supply of e-media at public libraries in 76 different counties in southwestern Sweden and if librarians think it is possible for a national library service that distributes e-media to increase access to the format. In this study Buckland's theory of access and quantitative methods were used. The official statistics from the Royal library in Sweden were used as secondary data to show the exact number of e-audiobooks, e-books and databases available at the public library in every county. A survey was used to collect primary data about librarians' opinions about e-media and a national library service regarding e-media. The survey was distributed to the main libraries in the 76 counties. The results demonstrate that the access and supply of e-media differ depending on which county you live in, which can increase the knowledge gap and the social divide. It was especially Buckland's fourth aspect: the cost of the provider that influenced the public libraries supply of e-media. The survey showed that a majority of the librarians were optimistic about a national library service for distributing e-media and 91 percent thought it could increase access to the format. This study also concludes that the Swedish library law does not seem to apply to e-media.

Skolan är en del av samhället och den digitala utvecklingen ger upphov till både möjligheter och utmaningar för skolans verksamhet. Denna licentiatuppsats handlar om digitaliseringen av svensk gymnasieskola och tar sin utgångspunkt i en verksamhet där tillgången till digitala verktyg på flera sätt är tillgodosedd. Syftet med detta arbete att undersöka användningen av digitala verktyg för skolarbete, samt förutsättningar för denna användning, i en miljö med god tillgång till digitala teknologiska resurser och en utbyggd infrastruktur. Tre forskningsfrågor är i fokus: (1) Hur ser användningen av skoldatorer och mobiltelefoner ut för skolarbete, både inom och utanför skolan? (2) Vad är elevernas och lärarnas uppfattning om digitala verktyg och deras användbarhet för pedagogiska syften? och (3) Vilka funktioner har skolans lärplattform i lärares gemensamma lektionsplanering? Forskningen har bedrivits nära praktiken och datainsamlingen har genomförts på två 1:1 gymnasieskolor i en medelstor stad i Sverige. Elevenkäter, enskilda lärarintervjuer, grupputvärdering med lärare och loggning av lärares aktivitet på LMS:et har genomförts under åren 2013-2015. Arbetet utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv och grundtankar är att lärandet är socialt och sker i interaktion med andra och omvärlden (Sutherland et al., 2009; Säljö, 2014). Delstudie 1 handlar om elevers användning av skoldatorn och den egna privata mobiltelefonen (Haglind, 2014c). Texten baseras på enkätundersökningar och fokusgruppintervjuer med elever genomförda på två 1:1 gymnasieskolor 2013. Delstudie 2 undersöker elevers uppfattningar om mobiltelefonen som ett verktyg för skolarbete. Texten baseras på en enkätundersökning genomförd 2014 (Ott, Haglind & Lindström, 2014). Delstudie 3 undersöker relationen mellan elevers tillgång och användning av digitala verktyg för skolarbete (Haglind, Godhe & Lindström, 2015) och delstudie 4 fokuserar på användningen av ett LMS under ett kollegialt samarbete samt hur detta samarbete har uppfattats (Haglind, 2015). Delstudie 3 bygger på material från fokusgruppintervjuer, två enkätundersökningar och lärarintervjuer. Delstudie 4 använder material från lärarintervjuer, muntlig grupputvärdering med lärare och loggad LMS-aktivitet. Resultaten i delstudierna visar att digitaliseringen av gymnasieskolan är en komplex fråga där flera faktorer spelar roll. Trots god tillgång till digitala verktyg i skolmiljön så är användningen relativt låg och det finns en skillnad mellan elever ifråga om både användning av och uppfattning om digitala verktyg i skolan. Vidare indikerar resultaten att eleverna på de högskoleförberedande programmen har en annan uppfattning om digitala verktyg som redskap för skolarbete än elever på yrkesförberedande program samt att elever därmed ges olika förutsättningar att bemästra IKT för att lära baserat på programinriktning. Resultaten visar att eleverna i hög uträckning tar med sig sina privata mobiltelefoner till skolan. En del elever använder dessa för skolarbete både i skolan och hemma, men majoriteten av eleverna gör det inte utan identifierar både hinder och begränsningar med att använda mobiltelefonen för skolarbete. Dessa resultat tyder på att mobiltelefonen inte utmanar de etablerade verktygen för skolarbete eftersom den inte i någon större utsträckning används för skolarbete. Men det finns elever som använder mobiltelefonen och datorn för att utföra olika typer av uppgifter. De använder till exempel mobiltelefonen för att översätta ord och kommunicera med sms och datorn för att exempelvis skriva texter och anteckna (Ott, Haglind & Lindström, 2014). Dessa resultat indikerar att en del elever använder de olika digitala verktygen för olika ändamål och att de på eget initiativ kan välja bland de tillgängliga digitala verktygen. Delstudie 4 visar att LMS får olika funktioner i lärares gemensamma undervisningsplanering. Förutom att vara en plats att dela och förvara material så visar studien att LMS skapar lärtillfällen för lärarna när de på egen hand ”bläddrar” igenom materialet för att se vilket material de kan använda sig av; det blir det ett tillfälle för reflektion över både sin egen och andras undervisning (Haglind, 2015). Generellt sett är tillgången till digitala verktyg hög i svensk gymnasieskola, men resultaten visar att det finns ett glapp mellan tillgång och användning. Det räcker därmed inte att undersöka tillgång utan andra faktorer såsom elever och lärares uppfattningar om digitala verktyg är viktiga att undersöka och förhålla sig till. Detta arbete visar också vikten av det kollegiala samarbetet och en central fråga här är vilka stödstrukturer som blir viktiga i den digitaliserade skolan. Avslutningsvis så betonas här att det behövs bedrivas vidare forskning om gymnasieskolans digitalisering, med fördel genom studier där den beprövade erfarenheten ges möjlighet att grundas i vetenskap.

Denna studie belyser användningen av digital teknik i undervisningsmoment på stor- och småbarnsavdelningar, vilken tillgång barnen har till det digitala samt kompetensutveckling hos förskollärare. Studien genomfördes med semistrukturerade kvalitativa intervjuer utifrån det sociokulturella perspektivet där samspelet mellan människor och kulturella redskap har en betydelsefull roll. Sammanfattningsvis kunde resultaten i denna studie belysa vikten av adekvat digital kompetens, barnens tillgång till den digitala tekniken, fortsatt kompetensutveckling för förskollärarna inom ämnet samt användningen av den digitala teknik i undervisningen. Dagens barn lever i ett digitaliserat samhälle där den digitala tekniken används på många varierande sätt. Tekniken utvecklas fort och kompetensutveckling är alltid något som kommer att behövas, speciellt i undervisningen tillsammans med barnen.

Fransson, Carina & Jessen, Anneli (2010). Tillgång och kompetens kring kompensatoriska hjälpmedel (Availability and competence on assistive technology). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med undersökningen är att kartlägga om elever med dyslexi har de kompensatoriska hjälpmedel som SKED anser att de behöver samt om eleven, elevens föräldrar och speciallärare/specialpedagoger har den kompetens som krävs för att ge eleven möjlighet att kunna använda dessa hjälpmedel optimalt.Vi har gjort en kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer. Sammanlagt har vi genomfört 12 intervjuer med fyra elever, fyra föräldrar och fyra specialpedagoger från tre grundskolor i två kommuner.Kartläggningen visade att i den ena kommunen var tillgången till kompensatoriska hjälpmedel bra, utifrån SKED:s rekommendationer. I den andra kommunen var tillgången inte bra, utifrån SKED:s rekommendationer. Det var skillnader mellan de olika skolorna, vilket gav eleverna med dyslexi olika förutsättningar att lyckas med sitt skolarbete. Det framkom också att samtliga elever, föräldrar och specialpedagoger ansåg sig sakna utbildning på kompensatoriska hjälpmedel.

Titel: ”Tillgång är att synas och finnas tillgänglig” - En kvalitativ studie om hur yrkesverksamma skolkuratorer arbetar för att säkerställa att eleverna har tillgång till en skolkurator Författare: Irvina Bajramovic och Frida Bloom  Syftet med studien var att undersöka hur yrkesverksamma skolkuratorer inom grundskolan arbetar för att säkerställa att eleverna har tillgång till en skolkurator. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod tillämpats och sju semistrukturerade intervjuer har genomförts med skolkuratorer som arbetar i kommunala grundskolor i västra Sverige. Det insamlade materialet har tolkats och analyserats utifrån begreppen formell och informell organisation samt handlingsutrymme. Resultatet visade att skollagens (SFS 2010:800) formulering gällande elevernas tillgång till en skolkurator ger ett stort tolkningsutrymme och därmed att elevernas tillgång till en skolkurator kan se olika ut. Vidare framkom att utformningen av skolkuratorns tjänst påverkas av hur rektorn väljer att tolka den aktuella lagen. Inom de ramar som skolkuratorerna ges har de dock stor frihet att själva utforma sitt arbete för att vara tillgängliga. Resultatet visade även att skolkuratorerna arbetade med att vistas bland elever för att skapa tillitsfulla relationer med eleverna och därmed vara mer tillgängliga och öka chansen att de självmant söker hjälp hos skolkuratorn. Sammanfattningsvis visade studiens resultat att skolkuratorer inte alltid kan garantera att alla elever får det stöd som de är i behov av. / Titel: ”Access is to be visible and accessible” - A qualitative study about how school counselors work to ensure that students have access to a school counselor Authors: Irvina Bajramovic och Frida Bloom The aim of the study has been to investigate how school counselors work to ensure that students have access to a school counselor. To attain the aim of the study, a qualitative method has been used and seven semi-structured interviews have been conducted with school counselors who work at municipal elementary schools in the west part of Sweden. The collected material has been interpreted and analyzed from the perspective of the terms formal and informal organization, as well as discretion. The result showed that the wording of the Swedish school law (SFS 2010:800) regarding students’ access to a school counselor leaves a big room for interpretation, which makes students’ access to a school counselor vary a lot. Moreover, it showed that the school counselors’ employments to a large extent are affected by the principals’ interpretation of the law. To continue, the result showed that school counselors make sure to be present among the students to create trustful relationships, and thereby be more accessible and increase the likelihood that the students voluntarily seek support at the school counselor. To summarize, the study showed that school counselors cannot always guarantee that all students get the support that they need.

Bakgrund: Hemlöshet är ett utbrett globalt problem. I Sverige lever cirka 33 000 personer i någon form av hemlöshet. Personer i hemlöshet har ofta både fysisk och psykisk ohälsa förutom multipla sociala besvär. För att personer i hemlöshet, med komplexa behov, ska få adekvata insatser gällande vård-och omsorgsinsatser behövs individuella åtgärder och samverkan mellan olika instanser. Ledorden för Agenda 2030 understryker att ingen ska lämnas utanför och möjlighet till hälsa och tillgång till vård ska ses som mänskliga rättigheter. Samtidigt undviker personer i hemlöshet att söka vård i större utsträckning än andra. Att vård- och omsorgsinsatser samordnas och organiseras så att de används och uppskattas av personer som lever i hemlöshet är en förutsättning för att nå ambitionen om jämlik vård. Syfte: Syftet var att beskriva vilka erfarenheter personer som lever i hemlöshet har kring samverkan av vård- och omsorgsinsatser.   Metod: En litteraturöversikt vars resultat grundas på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultat presenteras i två kategorier; Brister i planering, samverkan och utskrivning och Behov att skapa tillgänglig kontinuerlig och individanpassad vård. Det framkom att de hinder som fanns för att personer i hemlöshet skulle söka vård reducerades genom uppsökande verksamhet och samverkan vilket gav tillgång och kontinuitet i vård- och omsorgsinsatser. Med hjälp av vårdsamordnare kunde förtroendefulla vårdrelationer formas där komplexa behov tillgodosågs.  Sammanfattning: Personer som lever i hemlöshet upplever bristande tillgång till vård och stöd de är i behov av. Bristande kommunikation mellan huvudmän leder till att personer i hemlöshet känner sig negligerade. Ansvar läggs idag på att personer i hemlöshet själva ska navigera i svårtolkade strukturella system. Vårdsamordnare behövs för att kunna främja vårdkontinuitet. Personcentrerade insatser behövs för att tillgodose behov hos personer som lever i hemlöshet. / Background: Homelessness is a widespread global problem. In Sweden, approximately 33,000 people live in some form of homelessness. People in homelessness often have both physical and mental illnesses in addition to multiple social struggles. In order for homeless people with complex needs to receive adequate care and care interventions, individual measures and cooperation between different agencies are needed. The guiding word for Agenda 2030 emphasize that no one should be left out and the opportunity for good health and access to care should be seen as human rights. At the same time, people in homelessness avoid seeking care to a greater extent than others. That care and care interventions are coordinated and organized so that they are used and appreciated by people living in homelessness is a prerequisite for achieving the ambition of equal care. Aim: The aim was to describe the experiences people who live in homelessness have regarding health and welfare interventions.  Method: A literature review based on ten scientific articles. Results: The results are presented in two categories; Deficiencies in planning, collaboration and discharge and the need to create accessible continuous and individually tailored care. The results showed that the obstacles that existed for homeless people to seek care were reduced with the help of outreach services and cooperation. This gave homeless people access and continuity of care and social care efforts. Through a care coordinator, trusting care relationships could be formed where complex needs were met.  Summary: People living in homelessness feel that they do not receive the care and support they need. Lack of communication between organizers leaves people experiencing homelessness feeling neglected. Today, responsibility is placed on people living in homelessness to navigate difficult-to-interpret structural systems themselves. Care coordinators are needed in order to promote continuity of care. Person-centered interventions are needed to meet the needs of people living in homelessness.

The overall aim of this master’s thesis is to, with tools offered by Actor Network Theory, study how policies produced by Swedish universities present the actors involved in the practices surrounding open access and quality assuring mechanisms in scientific publishing. The material consists of policies regarding scientific publishing and the ongoing shift towards open access gathered from twenty-two universities in Sweden. The documents (23 in total) are analyzed qualitatively and further supported by patterns generated through data mining using Orange3. The results suggest that the shift towards open access is widely accepted at Swedish universities, although some variation is present regarding the type of open access that is promoted. Comments on the overall quality of open access channels are infrequent in the material. However, it is often mentioned that it is important to choose peer reviewed open channels. Furthermore, peer review and general reputation are commonly referred to as indicators of a quality publishing channel. Lastly, I conclude that the surrounding actors involved in scientific publishing have a large influence on the way the practices develop and solidifies. These actors are also actively referred to within the policies to strengthen the overall arguments.

This thesis is about medical libraries that, foremost, serve the healthcare personnel in their evidence-based practices. The visibility aspect of these types of libraries is explored, both through a librarian’s and a user’s perspective. A theory of invisible information work is applied to understand why and how visibility affects the libraries and the librarians’ work. The visibility is also explored through a user perspective, where theories of user barriers are applied to a group of users with remote access to the medical library. The data is derived from semi-structured interviews with medical librarians, clinical librarians, and a group of healthcare personnel, and analyzed thematically through the theoretical perspectives. Furthermore, the medical library as a place is explored and discussed, which deepens the analysis and understanding of the medical libraries’ impact on the healthcare personnel and their evidence-based practices, as well as the visibility and role of the medical library. The conclusion is that the library and its services, to a large extent, are invisible to the user group, and several barriers to the users’ library access and use are detected and exemplified in the thesis. Another conclusion is that medical librarians have a range of strategies to counter the invisibility, but factors such as resources and being part of a healthcare organization affect the possibility of implementing these strategies.

The problem and focus of this work will be on multilingualism, where it is clarified how multilingualism affects the students. The aim is to investigate how multilingualism can be an obstacle and how it can be used as an asset. In addition to investigating which different methods can be used to make multilingualism an asset. The method used was a systematic knowledge review where I examined and read several research articles. Then there was a selection where I chose 10 articles due to various reasons. Such as that all articles must be written after 2003 for them to be relevant to the work. The sample was used to prove the purpose and the various issues that existed. In the facts part, it was answered whether multilingualism is an asset or a barrier. It was also answered how it is a barrier and how it is an asset. In addition, it is made clear which methods can be used to ensure that the multilingual students get the help they need. To ensure that multilingualism is used as an asset and not a barrier in schools.