The Paris Principles, a UN document adopted in 1993, requires that states establish NationalHuman Rights Institutions [cit. NHRI] for the protection and promotion of human rights. AlthoughSweden was one of the countries that promoted the adoption of the Paris Principlesinternationally, on a national level there is a still ongoing debate on the necessity of such aninstitution. This paper aims to present arguments for and against the establishment of a NHRIin Sweden in accordance with the binding and additional provisions of the Paris Principles.The Swedish system for promotion and protection of human rights is discussed in this paper,including the issue of access to justice.The main purpose of the paper is to draw conclusions as to how the legal norms shouldbe formed. Primary sources being used are therefore legal literature (both Swedish and foreign)and Swedish preparatory works. The paper contains a comparative section where thecomparative method is used.The paper concludes that Sweden is in need of a NHRI established in accordance withthe binding provisions of the Paris Principles. In addition, in order to promote individuals’access to justice the additional principles should be implemented as well. Since there is arange of obstacles for that, both practical and constitutional, the author of the paper goes on todiscuss how the protection of human rights in Sweden can be reinforced in other ways.

No description available.

The purpose of the present qualitative study is to create knowledge about librarydigital services and their marketing to patrons with disabilities in Armenia, on theexample of the National Library of Armenia, as well as, to discover opinions of theNLA librarians and patrons with disabilities about the importance of library digitalservices to people with disabilities. Literature review and qualitative interviewing has been employed as methods to collect the empirical data. The results have been analyzed and discussed based on the library-marketing model of marketing research, marketing segmentation, marketing mix strategy and marketing evaluation suggested by Koontz & Gubbin (2010). It has been concluded, that 1) e-accessibility issomething new at the NLA and the NLA does not provide equally available knowledge, resources, services, facilities to patrons with disabilities, because of the following main challenges: lack of continuous funding and support from the state, lack of appropriate facilities and technologies, lack of qualified staff, and historicallyinherited library infrastructure impediments; 2) no library service marketing is conducted to patrons with disabilities at the NLA; 3) the opinions are that provisionwith such services is very important to people with disabilities, since they allow those people to gain access and use information in formats adopted to their various needs, and, of course, they become integrated into the modern society. The important role of a library as a non-discriminator and copyright protector in a developing country when delivering digital library services to patrons with disabilities has also been discovered. / Program: Masterprogram: Biblioteks- och informationsvetenskap, Digitala bibliotek och informationstjänster

Idag befinner sig över 50 miljoner människor på flykt runt om i världen. De har behövt lämna sina hem till följd av väpnade konflikter, förföljelse eller andra grova människorättskränkningar. Flera av dem behöver få skydd i andra länder. Dock är det svårt för många att få det. Inte minst gäller det de skyddsbehövande som försöker finna en fristad inom EU. Unionens yttre gränser har de senaste åren stärkts och blivit allt mer ogenomträngliga för tredjelandsmedborgare på flykt. De riskerar därmed att hindras från att få tillgång till skydd. Syftet med denna studie är att lyfta den här frågan ur ett rättighetsperspektiv och att undersöka det nuvarande rättighetsskyddet för de människor som behöver få tillgång till skydd inom EU. Delar av gällande folkrätt och EU-rätt undersöks för att se vad dessa rättssystem idag innebär för skyddsbehövandes tillgång till skydd. Vidare granskas den gällande rätten utifrån ett moraliskt och kritiskt perspektiv som utgår ifrån principen om skyddsbehövandes rätt till rättigheter. Principen grundas på de mänskliga rättigheternas grundtanke om att alla människor har lika och inneboende rättigheter samt Hannah Arendts analys om att människor på flykt riskerar att hamna utan rättighetsskydd i praktiken. Studien visar att skyddsbehövande som kommit till EU:s fysiska gränser eller möter medlemsstaterna till havs under vissa omständigheter har, i alla fall rent formellt, rätt att få komma in i unionen och erhålla skydd där. Detta enligt vissa bestämmelser inom både folkrätten och EU-rätten. Studien visar dock att skyddsbehövande som fortfarande befinner sig i ursprungslandet riskerar att i praktiken hamna utan skydd av sina rättigheter under gällande rättssystem. Folkrättens skydd når inte riktigt dit på ett tydligt sätt och EU:s extraterritoriella gränskontroll, i form av regler kring visum och transportöransvar, riskerar att stänga flera av dem ute från det skydd som de har rätt till när de väl kommit fram till unionens territoriella gränser. Flera skyddsbehövande blir således nekade sin rätt till rättigheter idag. / Today, over 50 million people are forcibly displaced worldwide. They have been forced to leave their homes due to armed conflicts, persecution or other human rights violations. Numerous people need protection in another state. However, for many of them it is difficult to get that kind of protection. This is true for many refugees and other people in need of international protection who are trying to find refuge within the EU. The union has in recent years strengthened the external borders which has made it increasingly difficult for third-country nationals to get access to the EU. This is affecting people in need of protection and their access to asylum. The purpose of this thesis is to highlight this issue from a human rights perspective and study how the rights of those people who need access to protection within the EU are safeguarded today. Parts of international law and EU law are examined to see what different rules mean for people’s access to protection. The existing law is then reviewed from a moral and critical point of view that revolves around the understanding that people in need of international protection have a right to have rights. This theoretical approach is partly based on the core principle of human rights which emphasizes the equal and inherent rights of all people and partly based on Hannah Arendt’s thoughts about the fact that people who are forcibly displaced risk being denied their rights. The study shows that people in need of international protection who have arrived at the EU’s physical borders or who the member states encounter at sea have, under certain circumstances, a right to enter the union and receive protection there through parts of both international law and EU law. However, people in need of protection who are still in the country of origin risk being denied their rights. This is because of possible gaps in international law and certain EU rules concerning visas and carrier sanctions which can exclude them from the protection that they are entitled to once they have arrived to EU territory. Thus, many people in need of international protection are today being denied their right to have rights.

I ett kunskapsföretag besitter anställda kunskap om företagets hemligheter genom sin anställning. Denna kunskap utgör en väsentlig tillgång i företaget och stärker företagets konkurrensförmåga på marknaden, vilket ökar behovet av ett starkt skydd för företagshemligheter. Problematiken uppstår när anställda lämnar sin anställning och tar med sig den hemliga informationen till sin nya arbetsgivare och utnyttjar den där. När anställda konkurrerar med sin tidigare arbetsgivare får den arbetsrättsliga lojalitetsplikten väsentlig betydelse. Utgångspunkten är att anställda inte är bundna av lojalitetsplikten när anställningen upphör, vilket innebär att anställda är fria att utnyttja kunskap, erfarenhet och skicklighet som förvärvats under anställningen. Detta innebär att anställda inte kan ställas till ansvar efter anställningens upphörande, förutom i vissa fall då det enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter (FHL) föreligger ”synnerliga skäl”. Avtal mellan parterna kan därför få en avgörande betydelse för arbetsgivares skydd. En godtroende ny arbetsgivare kan själv bli skadeståndsansvarig om en nyanställd, i sin nya anställning, missbrukar tidigare arbetsgivares företagshemligheter. Frågan som uppsatsen behandlar är huruvida den nya arbetsgivaren kan skydda sig mot detta. Slutsatsen är att FHL:s sanktionssystem och den arbetsrättsliga lojalitetsplikten är en ny arbetsgivares främsta skydd. Risken för en ny arbetsgivare att drabbas av skadestånd enligt FHL är överhängande när en anställd missbrukat tidigare arbetsgivares företagshemligheter i den nya verksamheten. I förebyggande syfte kan en ny arbetsgivare vidta åtgärder, t.ex. klargöra för anställda om sanktionssystemets innebörd och om arbetsgivarens egen inställning. Med anledning av KOM(2013) 813 och lagrådsremissen den 12 december 2013 kan en ny arbetsgivares skydd komma att förstärkas. / In a knowledge based company employees possess knowledge of the company’s secrets through their employment. This knowledge constitutes an essential asset of the company and strengthens its competitive position on the market, which increases the need for strong protection of trade secrets. The problem arises when employees terminate their employment and bring trade secrets to their new employer and exploit it there. When employees compete with their previous employer, the labour law duty of loyalty is essential. The starting point is that employees are not bound by the duty of loyalty when the employment is terminated, which implies that employees are free to utilize the knowledge, experience and skills acquired during their employment. This means that employees can not be held liable under the Act on the Protection of Trade Secrets (“the Act”) after the termination of the employment, except from “extraordinary reasons”. Contracts may therefore be vital for employers’ protection. A new employer in good faith can be held liable for damages if the new employee during the new employment abuses the previous employer’s trade secrets. The question that this thesis addresses is whether the new employer can protect himself/herself against this. The conclusion is that the Act’s system of sanctions and the labour law duty of loyalty is a new employer’s primary protection. The risk for a new employer to suffer damages under the Act is imminent when an employee has abused previous employer’s trade secrets in the new business. The new employer can take measures for preventive purposes, for example to clarify to employees the meaning of the system of sanctions and the employer’s own position. COM(2013) 813 and the proposal for new legislation referred to the Swedish Council on Legislation (December 12, 2013) may enhance a new employer’s protection.

Ever since its conception, Intellectual Capital has undergone substantial transformation both in terms of its general definition and its prevalence in external reports. Although consistently focusing on intangibles, over time, intellectual capital has become an area focused on intangibles in accordance with the basic principles of the Resource-Based View regarding how assets can be used to acquire sustainable superior performance. Proponents of intellectual capital adhere to its framework and classification of different intangibles, claiming that it offers increased understanding as to how value is derived from intangible assets. The understanding of the measurement and subsequent reporting of intellectual capital being value creating is, however, a disputed claim. The field of intellectual capital has also been stated to be suffering from a lack of empirical studies focused on specific sectors. Although organisations from among the banking sector have been included in empirical studies within the realm of intellectual capital, there are few such studies which include Swedish banks, let alone studies focused on the Swedish bank sector. The question of whether organisations among the Swedish banking sector are dedicating themselves towards measuring intangible assets included in the intellectual capital framework has so far not been closely studied. Neither has a study focused on exploring the underlying motivations as to why organisations within this sector would choose to dedicate themselves to such work been made. By means of a qualitative research method focused on interviews with respondents from three banks belonging to the Swedish banking sector, this study demonstrates that although intellectual capital is virtually unknown within the sector, examples of the organisations’ measuring practises of intangibles included in the intellectual capital framework are numerous. By implementing resourced-based view and legitimacy theory, the primary motivation behind organisations implementing such measurements is suggested to primarily be to better understand and utilise the resource. The findings of this study also suggest that disclosure of intellectual capital is not viewed as legitimising, despite similarities between organisations in the sector leading to expressed wishes of certain intangibles being disclosed for differentiation purposes. / Intellektuellt Kapital har gått igenom en omfattande förvandling både vad gäller dess generella definition och sin utbredning i externa rapporter sedan begreppet först myntades. Även om begreppet konsekvent har fokuserat på immateriella tillgångar har intellektuellt kapital, över tid, blivit ett område där immateriella tillgångar behandlas i enhet med de grundläggande antaganden hos Resursbaserad Teori i fråga om hur tillgångar kan användas för att uppnå varaktiga konkurrensfördelar. Förespråkare av intellektuellt kapital ansluter sig till dess ramverk och klassificering av olika immateriella tillgångar och påstår att det erbjuder en ökad förståelse gällande hur värde härleds från dessa tillgångar. Huruvida mätningen och följaktiga rapportering av intellektuellt kapital är värdeskapande är däremot ett omtvistat område. Intellektuellt kapital har även hävdats lida av en brist av empiriska studier fokuserade på specifika sektorer. Även fast organisationer från banksektorn har varit inkluderade i empiriska studier inom området intellektuellt kapital så finns det få sådana studier som inkluderar svenska banker, för att inte tala om studier som fokuserar på den svenska banksektorn. Frågan om huruvida organisationer från den svenska banksektorn aktivt mäter immateriella tillgångar som inkluderas i ramverket av intellektuellt kapital har hittills inte studerats grundligt. Inte heller har en studie gjorts som fokuserar på att utforska de underliggande motivationerna varför organisationer inom denna sektor skulle ägna sig åt sådant arbete. Genom en kvalitativ studie baserad på intervjuer med respondenter från tre banker från den svenska banksektorn demonstrerar denna studie att trots att intellektuellt kapital är praktiskt taget okänt inom sektorn så återfinns ett flertal exempel av mätning av immateriella tillgångar som inkluderas i ramverket hos intellektuellt kapital bland dessa organisationer. Genom implementering av resursbaserad teori och legitimitetsteorin så framgår att den huvudsakliga orsaken till att organisationer implementerar sådan mätning är att få ökad förståelse för resursen och bättre kan utnyttja den. Resultaten visar även på att redovisning av intellektuellt kapital inte ses som legitimerande, trots att likheter mellan organisationer i den svenska banksektorn tycks leda till att vissa immateriella tillgångar redovisas för att organisationen ska kunna differentiera sig från sina konkurrenter.

I den föreliggande studien undersöker vi tre litterära verk med mångkulturellt tema och dess potential till arbete med värdegrundsfrågor i grundskolans årskurs 4–6. Syftet är att analysera hur karaktärer med annan etnicitet än den vita västerländska normen framställs. I studien analyseras tre populära litterära verk som vi har stött på under utbildningen, under vår praktik i verksamheten och som visat sig vara frekvent utlånade på Kalmar Stadsbibliotek. Till stöd använder vi teorier om kritisk litteracitet och främst Hilary Janks modell för att undersöka kategorier som makt, mångfald och design. Av de litterära verken visar det sig att etnisk mångfald uttrycks och kategoriseras på olika sätt, att individens möjligheter i samhället påverkas av namn och utseende med annan etnicitet samt att huvudkaraktärernas hemmiljö beskrivs på ett stereotypt sätt. Därefter undersöks resultatets didaktiska potential utifrån värdegrundsfrågor och hur dessa kan integreras med den valda litteraturen. Resultatet visar hur valda delar i verken kan vara fruktbara i arbete med den typ av värdegrundsfrågor som skrivs fram i styrdokumenten.

Access to electricity is a crucial component of achieving SDG 7, which aims to ensure clean energy for all. However, not all people in Botswana have access to electricity, and power generation is dominated by coal power. To address the electricity access issue, the Botswana government has implemented two programs: the Rural Electrification Programand the National Electricity Standard Connection Cost Program. This study focuses on investigating the effectiveness of these government programs, as well as the drivers of and barriers to residential rooftop solar PV. The primary aim of the study is to provide recommendations for policy makers, while also contributing to enhanced knowledge among solar PV distributors and academia. To achieve the research objectives, a field trip to Botswana was conducted to interview various stakeholders. Additionally, a literature review and ananalysis of policy documents were executed. The study’s results reveal a difference in the success of the two government programs, leading to a gap between the share of grid-connected villages and the share of people with access to electricity. Interms of residential rooftop solar PV, the study identifies numerous drivers, such as increased reliability and reduced power bills. However, there are also several barriers to residential rooftop solar PV, including a conservative mindset among decision-makers that favors coal power, lack of incentives, low affordability, social acceptance risks, lacking maintenance, and insufficient knowledge among both inhabitants and policymakers. Based on the results, the study provides recommendations for policymakers to ensure full electricity access and accelerated residential rooftop solar PV implementations. / Tillgång till el är avgörande för att uppnå SDG 7 som syftar till att säkerställa hållbar energi för alla. Samtidigt har samtliga invånare i Botswana inte tillgång till electricitet och dessutom domineras elproduktionen av kolkraft. För att överkomma problemet med tillgång till electricitet har Botswanas regering implementerat programmen Rural Elecrtification Program och National Electricity Standard Connection Cost Program.  Den här studien fokuserar på att utvärdera dessa statliga program samt på att identifiera drivkrafterna och hindren för solkraft för hushåll. Det primära syftet med studien är att ge rekommendationer till beslutsfattare. Studien ämnar även bidra till ökad kunskap bland solcellsdistributörer och den akademiska världen. För att åstadkomma detta genomfördes en studieresa till Botswana under vilken intervjuer med olika intressenter hölls. Dessutom genomfördes en litteraturstudie och en analys av policydokument.  Studiens resultat påvisar en skillnad i framgång hos de statliga programmen och att det leder till att andelen nätanslutna byar är högre än andelen invånare med tillgång till el. När det gäller solkraft för hushåll har flertalet  drivkrafter för dess implementering identifieras. Till dessa hör ökad försörjningstrygghet och minskade elräkningar. Det finns dock även många hinder för ökad implementering av solkraft för hushåll. Några av dessa är ett konservativt tankesätt bland beslutsfattare som gynnar kolkraft, brist på incitament, låg betalningsförmåga, låg grad av social acceptans, bristande underhåll samt otillräcklig kunskap bland både invånare och beslutsfattande. Baserat på resultaten presenteras rekommendationer riktade till beslutsfattare för att säkerställa att alla i Botswana har tillgång till elektricitet samt för att öka implementeringen av solkraft för hushåll i Botswana.

Goodwill utgör idag 16,5 procent av svenska noterade företags totala tillgångar. Trenden är ökande och i vissa fall överstiger goodwill det egna kapitalet. Att goodwill utgör en så stor del, innebär en risk då nedskrivningar av goodwill slår direkt mot eget kapital. Turerna och diskussionerna om goodwill har varit många och är idag ett hett ämne inom redovisningsbranschen. Redovisningsforskare är tudelade om goodwill ska redovisas som en tillgång eller inte. Vissa menar att goodwill inte passar in på definitionen av en tillgång, samtidigt hävdar andra forskare att goodwill kan innehålla komponenter som inte är lönsamhetsdrivande. Dessutom visar ytterligare forskning att goodwill används som ett verktyg för resultatmanipulation. Studier i bland annat England, Tyskland och USA visar dock att goodwill tenderar att generera avkastning och styrker därmed argumenten för att goodwill är en vinstdrivande tillgång. Inga tidigare studier har specifikt studerat den svenska marknaden om hur goodwill påverkar lönsamhet, vilket är i fokus i den här studien. Syftet med studien är att förbättra kunskapen om goodwill genom att undersöka om det går att identifiera goodwill som en vinstgenererande tillgång. För att svara på syftet haren kvantitativ undersökning genomförts där 106 företag på Large Cap och Mid Cap har studerats mellan 2010-2013, för att se om företag med goodwill har bättre lönsamhet än företag utan goodwill. Det övergripande resultatet i studien är att företag med goodwill har bättre lönsamhet än företag utan goodwill. Detta resultat är också helt i linje med vad tidig tidigare forskning funnit i andra länder. Dock visar studiens resultat att det inte finns ett signifikant samband mellan goodwill och lönsamhet när enbart Mid Cap-företagen studeras. Storleken på företag kan eventuellt ha en betydelse för om goodwill är en vinstgenererande tillgång eller inte. Vidare har studien också undersökt om det är så att företag som redan är lönsamma, förvärvar mer och därmed också ökar sin goodwillpost mer än andra företag. Studiens resultat kan dock inte bekräfta detta förhållande då det inte finns ett signifikant samband. / Goodwill represents 16.5 percent of Swedish listed companies' total assets. The trend is increasing, and in some cases exceeds the goodwill equity. Goodwill represents such a large part, implies a risk since amortization of goodwill strikes directly against equity. The discussions about goodwill have been many and has been a hot topic in the accounting industry. Accounting Researchers are dual of goodwill shall be recognized as an asset or not. Some argue that goodwill does not fit the definition of an asset, others argue that goodwill may contain components that not contributes to profitability. Furthermore, other research found that goodwill is used as a tool for earnings manipulation. Studies in Great Britain, Germany and the USA show that goodwill tends to generate returns and supporting the case for goodwill is a rent generating asset. No previous research has specifically studied the Swedish market and how goodwill affects profitability, which is the focus of this paper. The purpose of this paper is to improve the knowledge of goodwill by examining whether it is possible to identify goodwill as a rent generating asset. In relation to the purpose of this paper, a quantitative survey conducted in which 106 companies on the Large Cap and Mid Cap has been studied 2010-2013, to see if company with goodwill has better profitability than companies without goodwill. The main result of this paper is that companies with goodwill have better profitability than companies without goodwill. This result is also consistent with earlier research in other countries. However, this paper result shows that there is no significant correlation between goodwill and profitability when only the Mid Cap companies are analyzed. The size of the company may be of importance on whether goodwill is a rent generating asset or not. Furthermore, this paper also examined if companies that are already profitable, acquires more and consequently increases their goodwill more than other companies. This paper results cannot confirm this fact since there is no significant correlation.

About a third of Mozambique’s population has access to electricity, and the same number in rural areas, where most of the population lives, is down to 5 %. Small-sized off-grid solutions are economical alternatives to increase the electricity access rate in rural areas, and solar power is a common energy source due to price and weather conditions. Still, the economical aspect is the main hindrance to an increased electrification rate in Africa. This report aims to investigate how to make electricity affordable, in a sustainable way, by answering the main research question “What is the capability, economically, socially, and technically, for a shared nano off-grid system in the village Linga Linga?”. This was done by performing a Minor Field Study in the village Linga Linga, in southern Mozambique, with the help of the non-profit organization Project Vita. A collective nano-grid photovoltaic (PV) system was installed to electrify three households, including nine houses and eleven people, where the wage earners are all women. Before the construction and installment of the PV system, the first round of two interviews was conducted to investigate the energy situation for the households. After the interviews, the main components of the energy system: PV panels, inverter, charge controller, batteries, and cables, were sized and purchased. The energy system was sized to cover an energy demand of eleven Light-Emitting Diode (LED)-lights, four 3 W and seven 5 W, lit all day and all night, and three outlets for charging cell phones eight hours a day. This corresponds to an energy demand of 1,369 Wh per day, and a maximum power demand of 77 W. The resulting system cost is 87,570 Mozambique Metical (MZN), or 1,400 United States Dollars (USD). When calculating the technical lifetime to be 20 years, three of the main components must be replaced. That results in a system cost of 122,470 MZN, 1,960 USD, and the cost per wage earner of the participating households is 4.3 % of the average Mozambican’s annual salary. After the system had been running for about a week, the second round of interviews was carried out. On the same occasion, the households were informed about the maintenance and usage of the system, and they were handed manuals and contracts to sign. The interviewees reported that they had been working for more hours a day, handicrafts being their main source of income, thanks to the electric lights. The women were positive about collective ownership and sharing electricity and stated that they prefer a collective system to separate ones, even for the same cost. The interviews showed that the energy demand was lower than what the system was sized for, meaning that a system designed for the actual energy demand would have been both cheaper and smaller. However, the energy behavior could change with time as society develops and the users get more familiar with electricity. No clear answers were obtained regarding the willingness to pay (WTP) for the system, and the interpretation is that the household, in their current situation, cannot consider buying an energy system comparable to the prototype built for this report, due to the system cost. A collective solar nano-grid in rural Mozambique is concluded to be a well-functioning solution and one of the more economical electrification alternatives. Although the prototype in this study was too expensive for the participating households to pay for by themselves, it could support sustainable development and open for possibilities like increased productivity and income. Moreover, it could be expanded by connecting more loads and upscaling to further cut the system cost per person and increase the societal benefits. / Ungefär en tredjedel av Moçambiques befolkning har tillgång till elektricitet, och motsvarande andel på landsbygden, där majoriteten av befolkningen bor, är 5 %. Mindre off-grid lösningar är ekonomiska alternativ för att elektrifiera landsbygden, där solkraft är en vanlig energikälla på grund av det relativt låga priset och väderförhållandena med goda förutsättningar. Den ekonomiska aspekten är dock fortfarande det främsta hindret för att öka Afrikas elektrifieringsgrad. Den här rapporten syftar till att undersöka hur elektricitet kan göras tillgänglig för alla, på ett hållbart sätt, genom att besvara frågeställningen ”Vad är möjligheterna, ekonomiskt, socialt, och tekniskt, för ett delat nano off-grid system i byn Linga Linga?”. Detta utreds genom att genomföra en Minor Fields Study i byn Linga Linga i södra Moçambique med hjälp av välgörenhetsorganisationen Project Vita. Ett nano-nätsystem drivet av solceller installerades, innefattande tre hushåll med nio hus och elva personer, med endast kvinnliga inkomsttagare. Innan byggnationen av solcellssystemet genomfördes intervjuer för att undersöka hushållens energisituation. De mest fundamentala systemkomponenterna; solcellspaneler, växelriktare, solcellsregulator, batterier och kablar, dimensionerades och införskaffades efter intervjuerna. Energisystemet utformades efter ett energibehov på elva Light-Emitting Diode (LED)-lampor, varav fyra 3 W och sju 5 W, tända dygnet runt, och tre uttag för att ladda mobiltelefoner åtta timmar om dagen. Detta motsvarar ett energibehov på 1,369 Wh per dag, och ett maximalt effektbehov på 77 W per dag. Den resulterande systemkostnaden är 87 570 Mozambique Metical (MZN), eller 1 400 United States Dollar (USD). För att räkna om systemkostnaden för en teknisk livslängd på 20 år måste tre av systemets huvudkomponenter bytas ut, vilket resulterar i en systemkostnad på 122 470 MZN, 1 960 USD. Kostnaden per inkomsttagare i de deltagande hushållen utgör då 4,3 % av den årliga moçambikiska medelinkomsten. När solcellssystemet varit i gång i en vecka utfördes en andra omgång intervjuer. I samband med detta informerades hushållen om skötsel och användning av systemet, och mottog manualer och kontrakt. Det framkom att kvinnorna, tack vare den elektriska belysningen, hade kunnat arbeta längre på kvällarna med sina hantverk - deras främsta inkomstkälla. De var positiva till det kollektiva ägandet av systemet och sade sig föredra ett delat system framför varsitt separat, även för samma kostnad per person. Intervjuerna visade att hushållens energikonsumtion var mindre än systemet var designat för. Ett system anpassat efter det verkliga energibehovet hade därmed blivit både mindre och billigare. Energianvändandet kan dock förändras i takt med samhällsutveckling och användarnas bekantskap med elektricitet. Inga tydliga svar angående betalningsvilja (WTP) för systemet mottogs, och tolkningen är att hushållen, i deras nuvarande situation, inte kan tänka sig köpa ett energisystem som är jämförbart med studiens prototyp, på grund av den höga systemkostnaden. Ett soldrivet kollektivt nano-nät på Moçambiques landsbygd bedöms vara en välfungerande elektrifieringslösning och ett av de mest ekonomiska elektrifieringsalternativen. Fastän studiens prototyp var för dyr för att de deltagande hushållen kan det ses stödja en hållbar utveckling genom att öppna upp för möjligheter såsom ökad produktivitet och inkomst. Systemet skulle även kunna expanderas genom att koppla in fler eller större last, och byggas i större skala för att dra ner systemkostnaden per person och öka samhällsnyttan.