<p>Inkommande turism betyder mycket för en nation. I det här arbetet undersöks hur framtidens MICE-resenär ser ut och vilka krav de har. Studien visar på några starka trender som de lokala aktörerna bör möta för att på bästa sätt möta framtiden. Bl.a. framhävs vikten av värdskap och effektivare användning Internet.</p>

<p>IT-strategier skulle under slutet av 1990-talet gå från att ha varit mer av en ”inköpslista” till en del centrala strategidokument som styrde verksamheten ute i företag och organisationer. Den nya tekniken var en ”möjliggörare” och potentialen ansågs vara enorm. Ny teknik i kombination medbehov av affärsutveckling öppnade upp för stora konsultföretag att marknadsföra sig som leverantörer av IT-strategier, en tjänst som till stor del byggde på erfarenhet och förtroende.</p><p>Genom att analysera IT-strategier ur en tjänsteutvecklingsmodell når detta arbete fram till de kritiska framgångsfaktorer som skulle göra skillnad på en lyckad IT-strategi framöver. Genom att titta på de förutsättningar som föreligger en tjänst så delas målet för en tjänstutveckling upp i tjänstekonceptet, tjänstesystemet och tjänsteprocessen. Tjänstekonceptet hänvisar till de behov som tjänsten möter. Tjänstesystemet ser till vilka resurser som ska leverera respektive mottaga tjänsten medan tjänsteprocessen ser till de aktiviteter som föranleder en levererad produkt.</p><p>För att leverera IT-strategier i nivå med eller över förväntan krävdes det av företagen att nå den kvalitet som kunderna förväntade sig. Genom att analysera det förväntningsgap som föreligger mellan förväntad och upplevd tjänst visar detta arbete på möjligheterna att styra den kvalitet som kunden upplever, dels av slutprodukten men än viktigare under själva tjänsteprocessen.</p><p>Utöver denna kvalitetsstyrning når arbetet ytterligare två slutsatser. Genom att odla de relationer som ett konsultföretag når och senare innehar kan förtroendet fördjupas och möjligheterna till ömsesidiga fördelar uppnås. Slutligen, den erfarenhet som alstras ur IT-strategiprojekt måste absorberas och utvinnas. På så sätt utnyttjas skalfördelar för de större konsultföretagen som legat till grund för empirin.</p>

<p>Försvarsmakten har sedan länge haft uppgiften att delta i internationella insatser, och som på senare år intensifierats. I början på 2000-talet startade en transformation mot en ny försvarsmakt med ökat internationellt fokus. I denna förändring har arbete skett i olika steg för att förändra myndighetens organisationskultur. Ett av syftena med denna kulturförändring var att öka officerares benägenhet att söka sig till befattningar i utlandsstyrkan. När ett sådant förändringsarbete sker kan diskurser uppstå kring vissa frågor, inom en given kontext med ett specifikt syfte, och ett givet språkbruk. I detta fall uppstod en diskurs kring internationell tjänst och meritvärdering av denna.</p><p>Denna uppsats syftar till att kartlägga den diskursiva och sociala praktiken mellan åren 2000 - 2007 och finna diskrepanser eller överensstämmelser. Utifrån detta resultat utvärderas praktiken med hjälp av teorier om organisationskultur. När en ny organisationskultur ska utvecklas finns primära och sekundära mekanismer som bör hanteras för att lyckas med ett förändringsarbete. Dessa mekanismer samt teorier om mångtydighet och motsägelser används i uppsatsen för att utvärdera och förklara resultatet inom diskursen.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att diskursen har förändrats under undersökningsperioden, dels beroende på byte av ledare för organisationen och sannolikt även av ett ökat politiskt tryck på förändring. När det gäller genomslag i den sociala praktiken är upplevelsen av den enskilde officeren att det inte meriteras. Analysen av resultatet har skett ur olika perspektiv på att utveckla organisationskultur, bl.a. belöningar, befordran och statusbildande åtgärder. Resultatet pekar på en tendens, att det finns ett institutionaliserat sätt att befordra officerare som inte utgår från den internationella tjänstgöringen.</p> / <p>For many years now the Swedish Armed Forces have been tasked to participate in international missions, more intensely so in the last couple of years. At the beginning of the millennium the Armed Forces started a transformation with a more international focus. In this transformation work also started to change the organizational culture within the Armed Forces. The purpose of this change was to increase the willingness of officers’ participating in international missions. When changes like this are launched discourse arises - in this case a discourse about international missions and merit rating.</p><p>The purpose of this essay is to map the discursive and social practice between the years 2000 and 2007 and investigate discrepancies and concordance between them. Theories about organizational culture are used to interpret the results. When a new organizational culture is to be launched there are some mechanisms to be dealt with for a successful result. These mechanisms and theories about inconsistencies in organizational culture are used to evaluate the results.</p><p>The result of the study is that the discursive practice has changed during the studied period. In the social practice the results are that there is a tendency for the officers to experience that the merit value is not in concordance with the discursive practice.</p>

<p>Den tekniska tjänsten är idag av stor betydelse för att Försvarsmakten skall fungera. Uppgifter inomden tekniska tjänsten är bland annat att hantera driftstörningar som inträffar på materiel och hantera uppföljningar av dessa inträffade fel. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka två olika uppföljningssystem för driftstörningar, ett system från armén och ett system från flygvapnet. Utifråndetta diskuteras systemen ur olika synvinklar med fokus på bland annat fördelar och nackdelar. Under bakgrundsbeskrivningen av de olika systemen visade det sig att ARGUS och DA-flyg följer upp i två olika riktningar vid driftstörningar. ARGUS fokuserar på den materiella feluppföljning och DA-Flyg fokuserar på att göra en uppföljning på individnivå. Vidare under bakgrunden framgick det även att generellt sett så använder man samma typ av rapporteringsprocedur, en fyrastegsprocess. Bakgrunden följdes upp av en analys av två olika typfall med utgångspunkt i de båda uppföljningssystemen och därefter diskuterades resultatet. Utifrån diskussionen drogs det slutsatser kring de olika systemen. Några av dessa var bland annat att inledningsvis var ARGUS ett krångligt system att använda då man var tvungen att rapportera i två olika system. Sedermera korrigerades detta och i dagsläget är det en förenklad version av ARGUS som används i ett system. DA-Flygbygger på att man är lojal mot systemet då rapporten som skrivs är helt anonym, sånär som på en otydlig signatur i de flesta fall. Författarens avslutande ord är att en sammanslagning alternativt ett nytt system där både materiel och individuppföljning ingår eventuellt skulle effektivisera hela processen med feluppföljning.</p> / <p><p>The Technical Service is one of the cornerstones that make the Swedish armed force operational. Handle and manage failure within technical materials are, among other tasks, something that technical service needs to deal with. The aim with this paper is to examine two different systems that handle the follow-up of different failures, one system from the army and one system from the airforce. Based on the aim, the systems will be compared and discussed through different points of view, focusing on the advantage and disadvantage. Looking at the background description of the systems, it shows that ARGUS and DA go two different tracks when they do a follow up. ARGUS focus on the follow up of the material, while DA focuses on the follow up in an individual aspect. Further in the background, it shows that, the same procedure isused in the report process, a four-step-model. The background is followed up by an analysis of two different cases where the follow up systems is the main point and after that, a discussion around the result was made. During the discussion, the writer of this paper made up some conclusions, and those are as follows. In the beginning, the ARGUS system was complicated to use. The fact that you needed to type in the report twice in two different kinds of systems made it complicated to use. However, this problem, were fixed due the integration of the system within another system. In the DA system, everyone that uses this system needs to be loyal against the system, due the lack of connection between report and report writer. As a summary of the whole paper, the writer recommends a system that has both of these parts, in other words, both individual follow up and materials follow up, might make the system more effective.</p></p>

Syftet i denna uppsats är att undersöka vilka bakomliggande faktorer som påverkar eller kommer att påverka diffusionen av Bolagsverkets e-tjänst för elektroniska årsredovisningar i XBRL- format. Det uppnås genom att undersöka varför vissa privata aktiebolag väljer att använda Bolagsverkets e-tjänst för elektroniska årsredovisningar medan vissa andra än så länge valt att avstå. Genom att undersöka vilka konkreta för- och nackdelar som aktiebolag kan erhålla, genom att till Bolagsverket skicka in elektroniska årsredovisningar i XBRL- format, kan en mer djupgående bild av denna innovations nuvarande och framtida spridning presenteras. / The purpose of this paper is to examine the underlying factors that affect or will affect the diffusion of the Companies Registration Office e-service for electronic annual reports in XBRL-format. This is achieved by examining why some Private limited liability companies choose to use the Swedish Companies Registration Office e-service for electronic annual reports, while others have so far chosen to abstain. By examining the practical advantages and disadvantages that can actually occur in the sending of electronic annual reports in XBRL- format, a more thorough picture of the spreading can be presented.

Den tekniska tjänsten är idag av stor betydelse för att Försvarsmakten skall fungera. Uppgifter inomden tekniska tjänsten är bland annat att hantera driftstörningar som inträffar på materiel och hantera uppföljningar av dessa inträffade fel. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka två olika uppföljningssystem för driftstörningar, ett system från armén och ett system från flygvapnet. Utifråndetta diskuteras systemen ur olika synvinklar med fokus på bland annat fördelar och nackdelar. Under bakgrundsbeskrivningen av de olika systemen visade det sig att ARGUS och DA-flyg följer upp i två olika riktningar vid driftstörningar. ARGUS fokuserar på den materiella feluppföljning och DA-Flyg fokuserar på att göra en uppföljning på individnivå. Vidare under bakgrunden framgick det även att generellt sett så använder man samma typ av rapporteringsprocedur, en fyrastegsprocess. Bakgrunden följdes upp av en analys av två olika typfall med utgångspunkt i de båda uppföljningssystemen och därefter diskuterades resultatet. Utifrån diskussionen drogs det slutsatser kring de olika systemen. Några av dessa var bland annat att inledningsvis var ARGUS ett krångligt system att använda då man var tvungen att rapportera i två olika system. Sedermera korrigerades detta och i dagsläget är det en förenklad version av ARGUS som används i ett system. DA-Flygbygger på att man är lojal mot systemet då rapporten som skrivs är helt anonym, sånär som på en otydlig signatur i de flesta fall. Författarens avslutande ord är att en sammanslagning alternativt ett nytt system där både materiel och individuppföljning ingår eventuellt skulle effektivisera hela processen med feluppföljning. / The Technical Service is one of the cornerstones that make the Swedish armed force operational. Handle and manage failure within technical materials are, among other tasks, something that technical service needs to deal with. The aim with this paper is to examine two different systems that handle the follow-up of different failures, one system from the army and one system from the airforce. Based on the aim, the systems will be compared and discussed through different points of view, focusing on the advantage and disadvantage. Looking at the background description of the systems, it shows that ARGUS and DA go two different tracks when they do a follow up. ARGUS focus on the follow up of the material, while DA focuses on the follow up in an individual aspect. Further in the background, it shows that, the same procedure isused in the report process, a four-step-model. The background is followed up by an analysis of two different cases where the follow up systems is the main point and after that, a discussion around the result was made. During the discussion, the writer of this paper made up some conclusions, and those are as follows. In the beginning, the ARGUS system was complicated to use. The fact that you needed to type in the report twice in two different kinds of systems made it complicated to use. However, this problem, were fixed due the integration of the system within another system. In the DA system, everyone that uses this system needs to be loyal against the system, due the lack of connection between report and report writer. As a summary of the whole paper, the writer recommends a system that has both of these parts, in other words, both individual follow up and materials follow up, might make the system more effective.

Syfte: Denna uppsats syftar till att göra en undersökning bland Länsförsäkringars kunder, vilket är intressant då försäkringsbranschen säljer en produkt som det inte går att ta på och som kunden betalar för trots att han eller hon troligtvis aldrig kommer att använda produkten och faktiskt helst inte ens vill utnyttja densamma. Syftet med arbetet är att undersöka följande: • Varför stannar Länsförsäkringars befintliga kunder kvar inom företaget? • Varför väljer en person att bli kund hos Länsförsäkringar? • Tycker kunderna att det är viktigt att ha bank, försäkring och liv inom samma bolag? • Tycker kunderna att det är viktigt med en ”egen” personlig kontakt hos sitt bolag? • Vad är det för likheter samt olikheter mellan Länsförsäkringars kunder i Gävle, Bollnäs och Söderhamn? Metod: För att utföra studien har ett flertal olika tillvägagångssätt utnyttjats: 1. Litteraturstudie 2. Enkätundersökning 3. Statistisk bearbetning av enkätsvaren Resultat &amp; slutsats: De viktigaste slutsatserna som jag har kommit fram till är följande: • Länsförsäkringars nya kunder värdesätter priset mest medan däremot de befintliga kunderna värdesätter personal och service mest. • Länsförsäkringar måste marknadsföra fördelarna med konceptet bank, försäkring och liv inom samma bolag för att det ska kunna fungera som ett konkurrensmedel. • För att Länsförsäkringar ska lyckas med att införa en ”egen” personlig kontakt måste fördelarna med detta marknadsföras till kunderna. • Några väsentliga skillnader kan inte utläsas mellan orterna Gävle, Bollnäs och Söderhamn. Förslag till fortsatt forskning: • Att genomföra djupintervjuer eller en enkätundersökning bland de kunder som har lämnat Länsförsäkringar för att se varför de lämnade företaget. • Att genomföra ytterligare studier på de 40 procent av de nya kunderna som valde Länsförsäkringar för prisets skull. Verkar de representera en grupp människor som ofta byter bolag för att få lägsta pris? Uppsatsens bidrag: Uppsatsen ger dels Länsförsäkringar, men även andra som är intresserade, möjlighet att få en inblick i vilka av Länsförsäkringars konkurrensmedel som uppskattas av deras kunder. / Aim: This thesis aims to study customers of Länsförsäkringar. This study is interesting because insurance companies sale invisible products. Even the customer who pays for a product, is not probably going to use or want to use it. The aim of my paper is to investigate the followings: • Why do the existing customers of Länsförsäkringar stay with the company? • Why does a person chose to become a customer at Länsförsäkringar? • Do the customers find it important to have bank, insurance and life with the same company? • Do the customers find it important with a personal contact of their own at their company? • What similarities and differences are there between the customers of Länsförsäkringar in Gävle, Bollnäs and Söderhamn? Method: To conduct this study I have made use of several different procedures: 1. Study of literature 2. Questionnaire survey 3. Statistical work on the questionnaire Result &amp; Conclusions: The most important conclusions that I have come to see are the following: • The new customers of Länsförsäkringar seem to value price the most while the existing customers value staff and service the most. • Länsförsäkringar has to market the benefits with the concept bank, insurance and life within the same company in order to make it work as a competitive advantage. • To succeed with implementing a “personal contact” Länsförsäkringar has to market the benefits of it to the customers. • No major differences can be found between the localities Gävle, Bollnäs and Söderhamn. Suggestions for future research: • To carry out more thorough interviews or a questionnaire survey among the customers who have left Länsförsäkringar in order to see why they left the company. • To conduct further studies of the 40 percent of the new customers who choose Länsförsäkringar for the sake of the price. Do they seem to represent a group of people who often switch companies in order to get the lowest price? Contribution of the thesis: The thesis gives not only Länsförsäkringar, but also others that are interested, an opportunity to get an insight in which of Länsförsäkringar competitive advantages that are appreciated by their costumers.

IT-strategier skulle under slutet av 1990-talet gå från att ha varit mer av en ”inköpslista” till en del centrala strategidokument som styrde verksamheten ute i företag och organisationer. Den nya tekniken var en ”möjliggörare” och potentialen ansågs vara enorm. Ny teknik i kombination medbehov av affärsutveckling öppnade upp för stora konsultföretag att marknadsföra sig som leverantörer av IT-strategier, en tjänst som till stor del byggde på erfarenhet och förtroende. Genom att analysera IT-strategier ur en tjänsteutvecklingsmodell når detta arbete fram till de kritiska framgångsfaktorer som skulle göra skillnad på en lyckad IT-strategi framöver. Genom att titta på de förutsättningar som föreligger en tjänst så delas målet för en tjänstutveckling upp i tjänstekonceptet, tjänstesystemet och tjänsteprocessen. Tjänstekonceptet hänvisar till de behov som tjänsten möter. Tjänstesystemet ser till vilka resurser som ska leverera respektive mottaga tjänsten medan tjänsteprocessen ser till de aktiviteter som föranleder en levererad produkt. För att leverera IT-strategier i nivå med eller över förväntan krävdes det av företagen att nå den kvalitet som kunderna förväntade sig. Genom att analysera det förväntningsgap som föreligger mellan förväntad och upplevd tjänst visar detta arbete på möjligheterna att styra den kvalitet som kunden upplever, dels av slutprodukten men än viktigare under själva tjänsteprocessen. Utöver denna kvalitetsstyrning når arbetet ytterligare två slutsatser. Genom att odla de relationer som ett konsultföretag når och senare innehar kan förtroendet fördjupas och möjligheterna till ömsesidiga fördelar uppnås. Slutligen, den erfarenhet som alstras ur IT-strategiprojekt måste absorberas och utvinnas. På så sätt utnyttjas skalfördelar för de större konsultföretagen som legat till grund för empirin.

Inkommande turism betyder mycket för en nation. I det här arbetet undersöks hur framtidens MICE-resenär ser ut och vilka krav de har. Studien visar på några starka trender som de lokala aktörerna bör möta för att på bästa sätt möta framtiden. Bl.a. framhävs vikten av värdskap och effektivare användning Internet.

I de svagas tjänst, volym 1, är en studie i djurskyddsengagemang och syftar till att belysa något av det djurskyddare gör i sin strävan efter en djurvänligare värld. Djur, liksom människor, känner smärta och är en av den mest utsatta kategorin i vårt samhälle. Djurskyddarna har som mål att ge djuren en värdigare tillvaro och sätten att arbeta på är många. På Slaka djurhem ger man de illa medfarna djuren vård och omsorg, och när de återhämtat sig får de flytta till bra permanenta hem medan länsveterinären är bl.a. rådgivare i fråga om allvarliga problem som exempelvis vanvård och djursmitta. Djurskyddare kan även vara en privatperson som anmäler ett våldsbrott mot djur samt någon som matar fåglar i sitt närområde. Äkta engagemang har lika värde och om man bara vill är det lätt att hitta sitt sätt att vara i de svagas tjänst.