Alone is not always strong – An interview study with five tactical officers on how they see their ability to perform the branch technical services. According to the Armed Forces' system descriptions on how to provide personnel, posts that are head of service branches should basically be held by staff with deep professional knowledge and long experience, i.e. Specialist officers. Since 2010 recent graduate tactical officers from the military-technology profile at Swedish Defense University has also been placed on such positions. The purpose of the study was to investigate this category of personnel’s view on their own performance on such a post. The method used was semi-structured interviews with five former students that graduated from the profile in 2010-2013.The theory of a sustainable performance culture, “Will, Know, Can, May and Should,” that Stockholm University has developed, was used as a framework. By using that the author could see if the profile was even. The result says that there are imbalances. They will do the task, they know enough about the task, they can accomplish the task as long as all the positions in technical service at the Company are in place, they may (receive the authority) do the task without clear boundaries and they should (feel a responsibility to) perform the tasks they do not consider is within the responsibility of the specialist officer.

This project aimed to explore how payments and identification might be moved from traditional wallets and implemented into a smart wearable.The thesis was that this would be doable through the use of NFC (Near Field Communication), IoT (Internet of Things) and Cloud-based services.Research was made by collecting data through questionnaires, local workshops, bodystorming and looking into online literature and articles on the subject of future consumer trends, wearable technology and biometric systems, security concerning wireless payments and identification as well as trend analysis articles concerning the Digital Self - also known as the Exoself - which came to have a major impact on the direction the project took. Through ideation five concepts concerning services and products using a person’s Digital Self were formed and evaluated with workshops. This eventually led to a concept called Shopal being decided as the endgame of the project. Shopal was a service which filtered the user’s information within the Digital Self to make shopping decisions easier, by learning what the user wants to know about certain types of products, then aiming to deliver said information. This service was called AIA (Artificial Intelligence Assistant). The second outcome of the Shopal concept was the AHW (At-Hand-Wearable) collection named SIGIL, which works as a means to extend AIA:s perception to what the user touches and interacts with, allowing it to gather information about the product, then delivering it through the physical AHW to the user.

No description available.

Systemförvaltning är en viktig strategisk fråga för organisationer eftersom det säkrar ett kontinuerligt och effektivt stöd för den avsedda verksamheten. Men systemförvaltning är komplext eftersom många organisatoriska parter är inblandade och det finns behov att skapa ordning och reda bland dem genom effektiv styrning. Intresset och behovet av att strukturera förvaltningen av den komplexa IT-infrastrukturen har uppmärksammats under de senaste åren i många organisationer.   Det finns olika definitioner av vad IT-infrastruktur anses vara ur tekniskt och organisatoriskt perspektiv. IT-infrastruktur är ett för brett begrepp för att kunna vara applicerbart ut ett förvaltningsperspektiv. Därför används begreppet grundläggande IT-infrastruktur istället för IT-infrastruktur för att tydliggöra vilka delar av IT-infrastrukturen som studien fokuserar. Ur ett förvaltningsperspektiv lyder definitionen; Förvaltningsobjekten av grundläggande IT-infrastrukturell karaktär innehåller en gemensam teknisk bas bestående av nödvändiga IT-komponenter som vid vidareförädling, genom förvaltningsorganisationens kompetenser, resulterar i olika produkter som nyttjas av objektverksamhetens parter. Det finns två förvaltningsobjekt som är av grundläggande IT-infrastrukturell karaktär IT-arbetsplats och Teknisk plattform.   Förvaltningsobjekt bör avgränsas utifrån den objektverksamhet som den stödjer. Förvaltningsobjektet IT-arbetsplats är avgränsad utifrån dess objektverksamhet som består av genomförande av arbetsuppgifter t.ex. handläggande av administrativa ärenden, bedrivande av affärsstödjande verksamhet, utveckling och förvaltning etc. Förvaltningsobjektet Teknisk plattform är avgränsad utifrån dess objektverksamhet som består av teknisk förvaltning och tillgängliggörande av övriga förvaltningsobjekt inom en organisation samt nyutveckling (av de mer verksamhetsnära IT-komponenterna) som hanteras inom projekt.   Förvaltningsobjektet IT-arbetsplats bör innehålla IT-komponenter så som olika typer av hårdvara och standard mjukvara som de anställa inom organisationen nyttjar samt förvaltningsprodukter som kan bestå av olika typer av paketerade utbud (t.ex. standard- och tilläggsutbud), paketerings- och distributionstjänst samt olika typer av målgruppsanpassade kunskapsstöd. Förvaltningsobjektet Teknisk plattform bör innehålla IT-komponenter som kan härröras till lagring, beräkningskraft och kommunikation samt förvaltningsprodukt Säker åtkomst och anslutning till den tekniska plattformen enligt överenskommelse (t.ex. SLA eller OLA).   Det är viktigt att förvaltningsprodukter är paketerade på ett sätt som gör dem köpbara. Därför bör förvaltningsorganisationens leverans betraktas som produkt (en tjänsteprodukt). Med produkt avses förvaltningsorganisationens tjänsteresultat. Förvaltningsprodukten bör därför vara tydligt definierad.

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur poliser i yttre tjänst vid ett visst polisområde genomför ett förhör med en målsägande vid en misshandel och i vilken utsträckning de använder evidensbaserade metoder i sina förhör. Informanterna (N=7) har deltagit i semistrukturerade intervjuer. Informanterna lägger stor vikt vid det fria berättandet under sina förhör. De berättar om ett strukturerat sätt som de genomför sina förhör på. Strukturen liknar PEACE-modellen, vilken är evidensbaserad. Det finns avvikelser från PEACE-modellen när det gäller förberedelser innan förhöret vilket tycks bero på tidsbrist. I PEACE- modellen kan flera fristående metoder inkluderas, vilka också har evidens. En av modellerna som kan inkluderas är den kognitiva intervjun. Den kognitiva intervjun innehåller olika delar, i studien framkommer att två delar av den kognitiva intervjun, perspektiv och kronologiskifte inte används av poliserna. Informanterna berättar att deras teoretiska grund lagts under utbildningen till polis men att de sedan utvecklat sin förmåga under det praktiska arbetet. / The purpose of the essay is to describe how police officers in external service at a police area conduct an interrogation with a plaintiff in an assault and to what extent they use evidence-based methods in their interrogations. The informants (N = 7) participated in semi-structured interviews. They attach great importance to the free narrative during their interrogations. They talk about a structured way in which they conduct their interrogations. The structure is similar to the PEACE model, which is evidence-based. There are deviations from the PEACE model when it comes to preparations before the hearing in the form of lack of time. In the PEACE model, several independent methods can be included, which also have evidence. One of the models that can be included is the cognitive interview. The cognitive interview contains different parts, the study shows that two parts perspective and chronological shift are not used by the police. The informants say that their theoretical foundation was laid during the training for the police, but that they then developed their ability during the practical work.

Utgångspunkten i denna uppsats är att konsumenters val av fastighetsmäklare är beroende av fyra faktorer. Dessa är enligt mig följande: fastighetsmäklaren, kundbeteende, objektet och fastighetsmarknaden. Fokus har alltså legat på dessa fyra faktorer vid framtagning av teori för denna uppsats. 33 stycken kvalitativa undersökningar har genomförts med respondenter över telefon och sju stycken med respondenter som träffades personligen och ombads att fylla i enkätundersökningar. Sammanlagt utfördes 40 stycken undersökningar. Endast öppna frågor ställdes till respondenterna. Tre faktorer har visat sig vara avgörande i valet av fastighetsmäklare bland de av mig intervjuade respondenterna. Den första är fastighetsmäklarens personlighet. Den andra gäller arvodets storlek. Den tredje är fastighetsmäklarens rykte. Dessa faktorer återfinns även i andra liknande uppsatser som några av de viktigaste faktorerna för bostadssäljare när det kommer till valet av fastighetsmäklare. / The premise of this paper is that costumers’ choice of real estate agents is dependent on four factors. These are according to me the following: the real estate agent, customer behavior, the object and the property market. The focus has thus been on these four factors in the development of the theory for this paper. 33 qualitative studies have been conducted by me with respondents over the telephone, and seven with respondents whom I met in person which were asked to fill in questionnaires. A total of 40 respondents were interviewed. Only open-ended questions were asked. Three factors have been shown to be crucial in the choice of realtors among the respondents in my survey. The first is the realtors’ personality. The second concerns the size of the commission. The third is the agents’ reputation. These factors are also found in other similar essays as the most important factors for clients when it comes to the choice of real estate agents.

Abstrakt Bakgrund: Under lång tid har apoteksbranschen och den farmaceutiska professionen önskat utveckla farmaceutiska tjänster på öppenvårdsapotek samt få offentlig finansiering för dessa. Nya metoder som ska införas i en verksamhet tar ofta lång tid, kostar mycket och misslyckas ofta. Den process som används för att införa nya metoder i en verksamhet kallas implementering. Forskning visar att kunskap om implementering kan påverka resultatet framgångsrikt och att processen tar två till fyra år utan sådan kunskap genomförs implementeringen efter i genomsnitt 17 år. Syfte: Syftet är att identifiera vilka faktorer som kan påverka implementering av farmaceutiska tjänster på öppenvårdsapotek och belysa hur dessa faktorer påverkar implementeringen Metod: Arbetet har baserats på en litteraturstudie med hjälp av SBU:s handbok. SBU:s handbok handlar om utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten. Artikel sökningen gjordes mellan 2020-04-08 till 2020-04-15. Totalt inkluderades 30 artiklar via databas PubMed och involverade följande termer: Cognitive service, community pharmacy, implementation science, barriers and facilitators.        Resultat: Implementering av farmaceutiska tjänster på öppenvårdsapotek är en komplex process och det finns olika faktorer som påverkar implementeringsprocessen och resultatet. De centrala begreppen för implementering är bl.a. process-modell, innovation, sammanhängande domäner av faktorer, strategier och utvärdering. Process-modellen består av fem olika delar, bland annat utforskning, förberedelse eller installation, testning och initial implementering, full verksamhet och hållbarhet. Ett vanligt ramverk som används i olika studier kallas det konsoliderade (förstärkta) ramverket för implementeringsforskning (CFIR). CFIR används för bedömning av olika faktorer som påverkar implementeringen. Faktorerna som påverkar implementeringen delas in i två grupper, hindrande (barriärer) och underlättande (faciliterande) faktorer. Slutsats: Implementering av farmaceutiska tjänster på öppenvårdsapotek påverkas av olika hindrande och underlättande faktorer. För att få en framgångsrik implementering behövs en processmodell och ett ramverk. Det behövs mer forskning för att utveckla processmodellerna och ramverket för få bättre resultat av implementering av farmaceutiska tjänster på öppenvårds apotek.

Den här studien undersöker hur användarcentrerade metoder inom interaktionsdesignprocessen kan involvera medborgare i utvecklingen av offentliga e-tjänster. Genom en praktisk fallstudie på en befintlig offentlig e-tjänst, kallad Familjeportalen, kan studien bidra med en större förståelse för hur användbarheten i offentliga e-tjänster kan utvecklas och förbättras utifrån en medborgarcentrerad synvinkel. Genom att kombinera kvalitativa intervjuer med observationer har en kravspecifikation utarbetats som utgår från medborgarnas krav och behov i interaktionen med den befintliga e-tjänsten. Kravspecifikationen låg till grund för skapandet av en funktionell LO-FI prototyp som sedan testats och utvärderats av medborgarna. För att skapa en offentlig e-tjänst som fungerar för en heterogen målgrupp som medborgare utgör är det viktigt med att involvera representativa och diversifierade medborgare i designprocessen. Att involvera medborgarna i utvecklingen samt utvärderingen av en framtida prototyp har visats sig ge värdefulla insikter över hur en offentlig e-tjänst kan utvecklas och förbättras. / This study examines how user-centered methods in the interaction design process can involve citizens in the development of public e-services. Through a practical case study of an existing public e-service, called Familjeportalen, the study can contribute to a greater understanding of how the utility of public e-services can be developed and improved from a citizen-centered point of view. By combining qualitative interviews with observations, a requirement specification has been developed that is based on citizens' requirements and needs in interaction with the existing e-service. The requirements specification was the basis for the creation of a functional LO-FI prototype, which was then tested and evaluated by citizens. In order to create a public e-service that works for a heterogeneous target group that constitutes citizens, it is important to involve representative and diversified citizens in the design process. Involving citizens in development and evaluating a future prototype has been shown to provide valuable insights into how a public e-service can be developed and improved.

Studien undersöker hur samskapande av värde sker i företag som använder sig av digitala tjänster, samt identifierar eventuella utmaningar som kan uppstå vid den värdeskapande processen. Detta undersöks genom en kvalitativ studie av företag som använder sig av digitala tjänster samt dess kunder. Studiens insamlade empiri består utav intervjuer med företaget, samt intervjuer med fyra av dess kunder. Studien finner att interaktion med kunder, integrering av resurser samt bearbetning av informationsflöden från kunder är grunden för hur samskapande av värde sker i företag som använder sig av digitala tjänster. Informationsflödet kan bearbetas av företaget till operativa resurser och kan öka värdet som sker vid samskapande av värde vid framtida transaktioner. En utmaning som kommer sig av detta är bearbetningen av informationsflödet till operativa resurser som används för att anpassa företagets tjänster till dess kunder.

Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av Work-life balance (WLB) för poliser i yttre tjänst. Metoden som användes var en induktiv tematisk analys och materialet insamlades genom 10 semistrukturerade intervjuer med poliser som arbetade som polis i yttre tjänst. Resultatet genererade tre huvudteman: Hantera tankar och känslor, Polis som identitet och Upplevda framgångsfaktorer. Resultatet visade att WLB kunde upplevas av flera faktorer. Dessa faktorer innebar bland annat extraordinära arbetsuppgifter som exempelvis hantera dödliga utgångar och arbeta i obehagliga miljöer. Resultatet av studien berör upplevelsen av work-family conflict och family-work conflict. Resultatet visade att yrket medförde en upplevelse av att identifiera sig som polis och att det snarare blev en livsstil mer än ett yrke där livet ibland behövde anpassas på grund av yrket. Detta medförde slutsatsen att det upplevdes vara utmanande för poliser i yttre tjänst att uppnå en bra WLB. / The purpose of the study was to investigate the experience of work-life balance (WLB) for police officers on external duty. The method used was an inductive thematic analysis and the material was collected through 10 semi-structured interviews with police officers who worked as police officers in external service. The results generated three main themes: Managing thoughts and feelings, Police as identity and Perceived success factors. The result showed that WLB could be experienced by several factors. This included, among other things, extraordinary tasks such as handling deadly outcomes and working in unpleasant environments. The result of the study refer to the experience of work-family conflict and family-work conflict. The result showed that the profession entailed an experience of identifying oneself as a police officer and that it rather became a lifestyle more than a profession where life sometimes had to be adapted because of the profession. This led to the conclusion that it was perceived to be challenging for police officers on external duty to achieve a good WLB.