Den här rapporten beskriver ett examensarbete som har genomförts på uppdrag av Jordbruksverket i Jönköping. Uppdraget handlar om att ta fram en prototyp av en e-tjänst för överklagningar med fokus på användbarhet mot användaren. Jordbruksverket är en statlig myndighet som arbetar med att uppfylla de övergripande målen för jordbruks- och livsmedelspolitiken i Sverige. En av Jordbruksverkets huvuduppgifter är att administrera de EU-stödpengar som betalas ut i samband med lantbrukssysslor. Jordbruksverket har funnit problem i överklagningar som kommer från lantbrukare som vill överklaga olika beslut. Överklagningarna är inte alltid helt kompletta vilket kräver mer arbete och tid för handläggningen av dem. Jordbruksverket vill därför undersöka möjligheten att införa en e-tjänst för att skicka in överklagningar. E-tjänsten ska kunna guida en användare igenom en överklagning så att den blir så korrekt och komplett som möjligt. Eftersom användarna har olika erfarenheter av att överklaga och med datorer har syftet med studien varit att utveckla en prototyp av en e-tjänst som ska fokusera på användbarhet mot användarna. Den huvudsakliga frågeställningen är: Hur kan man utveckla en användbar e-tjänst med avseende på grafiskt och funktionellt gränssnitt mot användarna? Målet med studien är att ta fram en prototyp på en e-tjänst utefter uppdragsgivarens krav och arbetets forskning på teorier kring användbarhet. Genomförandet av arbetet har till största delen följt Jordbruksverkets arbetsprocess. Olika delmoment har varit planering, kravframtagning i form av effektkedja och användningsfall, utveckling av prototypen och visning/utvärdering av prototyp hos Jordbruksverket. Studien har resulterat i en prototyp av e-tjänst för överklagningar som har utvecklats med stöd från underlaget av kravframtagningen och forskningen kring användbarhet. Resultaten visar på hur olika delar av prototypen kan se ut med en utveckling som fokuserar på teori om användbarhet. En slutsats av arbetet är att studier och teorier kring användbarhet är viktiga vid utformning av webbsidor. Detta för att webbsidan blir utformad på ett sätt som ökar förståelsen om hur användaren ska använda den. / This report describes an examination project that has been performed at the Swedish Board of Agriculture in Jönköping. The task was to develop a prototype of an e-service to appeals with focus on usability. The Swedish Board of Agriculture is a public authority who works to fulfil the general goals of agricultural and food policy in Sweden. One of their main tasks is to administrate EU funding to the agricultural sector. However, they have noticed problems with appeals from agriculturalist who wants to appeal different decisions to their agriculture. The appeals aren’t always complete and it takes more work and time to handle them. Swedish Board of Agriculture wants to investigate the possibility to introduce an e-service for appeals. The e-service will guide a user through an appeal and ask about necessary information to make the appeal as correct and complete as possible. The users have different experiences of appealing and computer usage and therefore the purpose of this study have been to develop a prototype of an e-service that will focus on the usability. The main research question is: How can you develop a usable e-service with consideration to graphical and functional interface to the users? The goal with this study is to develop a prototype of an e-service that follows the requirements from Swedish Board of Agriculture and the research for the study on usability. The project has followed Swedish Board of Agricultures working process. Different steps has been planning, specification of requirements, develop a prototype and evaluation of the prototype. The study has resulted in a prototype of an e-service for appeals that has been developed with support from specifications of requirements and the research about usability. The result shows different parts of how the prototype can look like with a development focus on theories about usability. A conclusion of this work is that studies and theories about usability are important when you are developing web pages. This is because the web page is being designed to increase the understanding for users on how to use it. Usability is necessary to consider such that a developer does not make any assumptions about the users experience about Internet usage.

Offentliga e-tjänster ska syfta till att förenkla ärenden, för verksamheten, men framförallt för dess användare. Det finns dock offentliga e-tjänster efter vars införande denna effektivisering inte skett. Bolaget ÖstgötaTrafiken ansvarar för kollektivtrafiken i Östergötlands län, och upphandlade under 2012 en ny sms-tjänst, vilken infördes den 1 februari 2013. Denna nya sms-biljettjänst, som ersatte en tidigare sådan, krävde att alla sms-betalningar skedde från ett registrerat mobilnummer. Bakgrunden till detta var ett EU-direktiv som kom att påverka svensk lagstiftning och krävde att alla sms-köp skulle komma från ett svenskregistrerat mobilnummer. Den nya sms-tjänsten har fått utså stor kritik i lokal media och har visat sig medföra en kraftigt minskad försäljning av sms-biljetter. Denna studie utreder ÖstgötaTrafikens bild av upphandlingen, vilka riktlinjer och strategier som påverkat upphandlingen, användarnas medverkan och syn på tjänsten, samt vilka konsekvenser den nya tjänsten har medfört för verksamheten och användarna. Vårt resultat visar att ÖstgötaTrafikens nya sms-biljettjänst inte lyckats med att till fullo ersätta den tidigare tjänsten, detta på grund av en kombination av faktorer, där tolkningen av EU-direktivet, påtaglig tidsbrist, att användarnas roll i utvecklingen till viss del förbisetts och att det uppstått förvirring bland kunderna utgör några av dem. Då det kom en lagändring med registreringskravet har ÖstgötaTrafiken fått tänka om vad gäller sin strategi för att sälja biljetter. Bolaget satsar numera på att sälja mer resekort och på så sätt styra sina kunder bort från sms-biljetten för att bättre kunna kartlägga kollektivtrafiken och på så sätt fördela resurser effektivare.

Teknologiska framsteg inom webbteknologier, virtualisering samt ökad bandbredd har gett upphov till cloud computing, en disruptiv innovation som leder till tjänstefiering av IT-industrin där produkter som hårdvaror och mjukvaror omvandlas till tjänster och som görs tillgängliga för kunder via Internet. Software-as-a-service är en del av cloud computing och avser applikationer som är installerade och körs på en molninfrastruktur och som tillgängliggörs som en tjänst för kunder via en webbläsare eller ett tunt klientgränssnitt. Att leverera mjukvara som en tjänst är en trend som under de senaste åren har vuxit och som förväntas fortsätta växa och som har inneburit att nya intäktsströmmar för mjukvara har möjliggjorts.    Tidigare studier har visat att det finns flera olika intäktsströmmar för software-as-a-service som kan fungera hållbart och att valet bör ske genom att ta hänsyn till en mängd olika variabler. Många av studierna inom området är dock konceptuella och bygger inte på primärdata. Dessutom är de flesta studier äldre än fyra år. Vidare finns det enligt vår vetskap inte några studier som undersöker hur affärsmodellen som helhet påverkas av valet av intäktsströmmar för software-as-a-service.     Studien har syftat till att skapa förståelse för vad som påverkar mjukvaruföretags val av intäktsströmmar. Detta har betraktats utifrån ett affärsmodellsperspektiv med hjälp av verktyget Business Model Canvas.   En kvalitativ små-N-studie har genomförts. Empiri har samlats in genom att utföra fem intervjuer med olika företag inom mjukvarubranschen som levererar mjukvara enligt software-as-a-service. En kvalitativ innehållsanalys i kombination med ramverket Business Model Canvas har använts för att analysera insamlad empiri. Studien resulterade i ett flertal faktorer som påverkar företags val av intäktsströmmar. Dessa är:  Mjukvarans komplexitet, varumärket, behov av återkommande intäkter, leverans, kundernas inflytande, förväntat användarmönster, marknadsacceptanssamtlagar och regleringar.Vissa av de identifierade faktorerna bekräftar upptäckter som gjorts i tidigare forskning medan andra faktorer, utifrån vår kännedom, tillför ny kunskap inom området. Analysen av de identifierade faktorernas inverkan på affärsmodellen med hjälp av Business Model Canvas visade att det fanns en komplex koppling mellan faktorerna och affärsmodellens byggstenar. Varje identifierad faktor kan ha en direkt inverkan på en eller flera byggstenar i affärsmodellen. Detta tyder på att valet av intäktsströmmar för mjukvara är en komplicerad process och att valet bör baseras utifrån affärsmodellens övriga byggstenar. / Technological advances in web technologies, virtualization and increased bandwidth have given rise to cloud computing, a disruptive innovation that has led to the servitization of the IT-industry where products such as hardware and software have transformed to services which are made available to customers through the internet. Software-as-a-service is a part of cloud computing and refers to applications that are installed and executed on cloud infrastructure and made available as a service to the customers through a web browser or thin client interface. Delivering software-as-a-service has been an increasing trend that is predicted to continue to grow. It has enabled new revenue streams for software.    Previous studies have shown that an array of revenue streams can work sustainably, but when choosing revenue streams, there are many variables to consider. This thesis examines aspects of these implications which have not been fully covered empirically and in recent years. Moreover, we examine how the business model is affected as a whole in the choice of revenue streams for software-as-a-service, an aspect which has been overlooked in the literature.    The purpose of the study has been to create an understanding of what affects the software companies’ choice of revenue streams. This has been viewed from a business model perspective through the Business Model Canvas framework.   A qualitative small-N-study has been undertaken. The empirical data were collected by five interviews at five different companies in the software industry who deliver their software according to the software-as-a-service model. A qualitative content analysis in combination with the Business Model Canvas framework has been applied to analyze the empirical data.   The outcome of the study resulted in identification of several factors which affected the companies choice in revenue streams These factors are: The complexity of the software, the need for recurring revenues, delivery, the customers’ influence, expected usage patterns, market acceptance and rules and regulations.Some of the factors have confirmed findings from previous studies while other factors according to our awareness have contributed to new knowledge in the field. The analysis of the identified factors on the business model by the Business Model Canvas has shown that there is a complex connection between the factors and the building blocks of the business model. This suggests that the choice of revenue streams for software is a complex process and should be grounded in the business model as a whole.

Context awareness is an important aspect of pervasive and ubiquitous computing. By utilizing contextual information gathered from the environment, applications can adapt to the user’s specific situation. In this thesis, user context is used to automatically discover multimedia devices and services that can be used by a mobile Session Initiation Protocol (SIP) user agent. The location of the user is captured using various sensing technologies to allow users of our SIP user agent to interact with network attached projectors, speakers, and cameras in a home or office environment. In order to determine the location of the user, we have developed and evaluated a context aggregation framework that gathers and analyzes contextual information from various sources such as passive infrared sensors, infrared beacons, light intensity, and temperature sensors. Once the location of the user is determined, the Service Location Protocol (SLP) is used to search for services. For this purpose, we have implemented a mobile SLP user agent and integrated it with an existing SIP user agent. The resulting mobile SIP user agent is able to dynamically utilize multimedia devices around it without requiring the user to do any manual configuration. This thesis also addressed the challenge of building trust relationship between the user agent and the multimedia services. We propose a mechanism which enables the user agent authenticate service advertisements before starting to redirect media streams. The measurements we have performed indicate that the proposed context aggregation framework provides more accurate location determination when additional sensors are incorporated. Furthermore, the performance measurements indicate that the delay incurred by introducing context awareness to the SIP user agent is acceptable for a small deployment such as home and office environment. In order to realize large scale deployments, future investigations are recommended to further improve the performance of the framework. / Att vara medveten om kontexten är en viktig synpunkt av präglande och allestädes närvarande uppskattning av omgivningen. Genom att utnyttja den kontextuella informationen som samlats in från omgivningen, kan applikationen anpassas till användarens specifika situation. I denna avhandling använder man användarens sammanhang för att automatiskt upptäcka multimedia utrustning och tjänster som kan användas av en mobil Session Initiation Protokoll (SIP) användaragent. Placeringen av användaren mäter man med hjälp av olika sensorer för att låta användare av vår SIP användaragent att interagera med nätverk tillkopplat projektorer, högtalare och kameror i hem eller kontorsmiljöer. För att avgöra var användaren befinner har vi utvecklat och utvärderat en sammanhangsstruktur som samlar in och analyserar innehållsbaserad information från olika källor; passiva infraröda sensorer, infraröd beacons, ljusstyrkan och temperaturgivare. Efter bestämmaning användarens placering den så kallade Service Location Protocol (SLP) användas för att söka efter tjänster. För detta ändamål har vi genomfört en mobil SLP användaragent och integrerat denna med ett befintligt SIP användaragent. Den resulterande i mobil SIP användaragent som dynamiskt kan utnyttja multimedia utrustning runt omkring utan att kräva att användaren skall kunna göra någon manuell konfiguration. Avhandlingen tar även upp den utmaningen som krävs för att bygga förtroende mellan användaragenten och multimedia tjänster. Vi föreslår en mekanism som gör det möjligt för användaragenten att verifiera tjänstannonsering innan man börjar dirigera medieströmmar. Dessutom så indikerar mätningarna av prestanda att fördröjningen som man utsätter den för genom att introducera ”medvetenhet om sammanhanget” till SIP användaragenten är acceptabel på hemma eller i en företagsmiljö. För att stora spridningar skall bli verklighet så rekommenderas det att göra mer forskning för att förbättra prestanda.

Vi valde att utföra vår studie på poliser i yttre tjänst då de har mest kontakt med allmänheten vilket ställer unika krav på dem vilket i sin tur skapar en speciell arbetsmiljö. Detta gjorde det intressant för oss att genomföra studien på denna yrkesgrupp. Studien har skett genom att se till de anställdas perspektiv. Vår studie har till syfte att ge läsaren en större förståelse gällande poliser i yttre tjänsts upplevelse kring deras work-life balance, deras psykosocial arbetsmiljö samt deras motivation i arbetet. Vi har valt att göra en kvalitativ studie bestående av fem polismän och tre poliskvinnor från ett kontor i Mellansverige. Vi har använt en kvalitativ ansats i vårt val av metod och det empiriska materialet har insamlats med hjälp av åtta intervjuer. Vi utformade vårt teorikapitel med litteratur och tidigare forskning. Studiens teoretiska referensram redogör för både modeller och teorier, bestående av segmenteringsmodellen, spill- över teorin, konfliktteorin, krav-kontroll- och stödmodellen samt Herzbergs tvåfaktorsteori. Dessa teorier och modeller ligger till grund för hur vi sedan har analyserat vårt empiriska material. Det kapitlet består av tre övergripande områden med tillhörande delområden. Våra huvudområden är ”work-life balance” och ”Psykosocial arbetsmiljö”. I enlighet med dessa utformade vi delområden. Resultatet av våra intervjuer redovisas genom citat och återberättelser som vi har analyserat utifrån den teoretiska referensramen. I vår studie visar resultatet att poliser i yttre tjänst upplever sin work-life balance olika beroende på individuella omständigheter i form av familjesituation, om det finns närstående släkt eller familj som underlättar för uppkomsten av denna balans, arbetstider för partner och sig själv. Resultatet visar att majoriteten av respondenter upplever sin work-life balance relativt bra, dock kan vi utläsa att det råder en form av obalans vilket vi diskuteras i kapitlet ”analys och resultat”. Det framgår även tydligt att det är gemenskapen, gruppdynamiken samt möjlighet till kompetensutveckling som har störst betydelse för deras motivation i arbetet. I analysen visas att deras upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön präglas av stöd från kollegorna, deras närmsta gruppchef, gruppdynamik samt gemenskap. Vi avslutar studien med en sammanfattande diskussion samt förslag till vidare forskning.

Föreliggande studie syftar till att beskriva och fördjupa huruvida poliser i yttre tjänst upplever psykologisk trygghet inom arbetsgruppen, samt upplevelsen av tillgång till socialt stöd. Studien har genomförts med fokus på de anställdas perspektiv. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie med åtta poliser från samma lokalområde i Mellansverige, varav två kvinnor och sex män. Vi har valt en kvalitativ ansats där det empiriska materialet har samlats in genom åtta intervjuer. Vårt teorikapitel består av litteratur och tidigare forskning. Den teoretiska referensramen har sin utgångspunkt i psykologisk trygghet och socialt stöd med tillhörande delområden. Gällande teorier har psykologisk trygghet sin utgångspunkt från forskaren Amy Edmondson då hon ligger bakom begreppet och har omfattande forskning inom området. Beträffande socialt stöd bygger den teoretiska referensramen på litteratur och modeller såsom Job demand-control-support modellen och Karaseks stresshanteringsmodell. Föreliggande studie redogör även för tidigare forskning gällande psykologisk trygghet och socialt stöd inom polisen, samt belyser organisatorisk- och social arbetsmiljö. Resultatet av våra intervjuer redovisas genom citat och återberättelser som vi har analyserat utifrån den teoretiska referensramen. Resultatet i vår studie visar att poliser i yttre tjänst upplever en psykologisk trygghet inom arbetsgruppen, där både arbetskollegor och ledning uppmuntrar till detta. Det finns även en medvetenhet om vilka positiva effekter psykologisk trygghet för med sig i arbetet inom organisationen. Tillgången till socialt stöd upplevs relativt bra, utifrån respondenternas svar kan vi utläsa att det finns en skillnad i det sociala stödet från kollegor kontra ledningen. Detta diskuteras mer djupgående i studiens “analys och resultat”. Avslutningsvis förs en sammanfattande diskussion där slutsatser och förslag på vidare forskning presenteras.

Inledning: I och med den unika svenska sexköpslagen som infördes 1999 som innebär kriminalisering av köp av sexuella tjänster, har fokus hamnat på den köpande parten i prostitutionen. Vid sidan av kriminaliseringen framhålls vikten av att öka insatserna som riktas mot sexköparna. En av de befintliga insatserna för att bekämpa prostitution är psykoterapi/samtalsbehandling. Syftet med studien är att öka kunskapen om psykoterapi med målgruppen män som köper sexuella tjänster utifrån hur de behandlande psykoterapeuterna upplever behandlingsprocessen. Frågeställning: Hur upplever psykoterapeuter psykodynamiska terapier med män som köper sexuella tjänster? Metod: En kvalitativ metod med deskriptiv och explorativ ansats har använts. Sju psykoterapeuter som arbetar eller har arbetat med män som köper sexuella tjänster har intervjuats. Det transkriberade intervjumaterialet har analyserats med tematisk analys. Resultat: Studiens resultat presenteras med fyra teman där balansakt är ett övergripande tema. Förståelse med undertema förklaringsmodeller och förhållningssätt, förakt med undertema äckel, förförelse samt brottet. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån perversionsbegreppet. Motöverföringskänslor av förakt och äckel stämmer överens med tidigare forskning och teori. Temat förförelse diskuteras utifrån att det skulle kunna vara skamligt att som psykoterapeut känna sig förförd eller attraherad och förledd i relation till patienter. Balansgången mellan att acceptera och patologisera lagbrottet och det avvikande beteendet diskuteras. / Introduction: Sweden has since 1999 a prostitution legislation that prohibits sex purchase. Focus has shifted towards the buyer in prostitution. Apart from the criminalization of sexual purchase actions to reduce prostitution pointed at the buying part is highlighted. One of the available actions is psychotherapy. The objective of the study is to increase the knowledge about psychotherapy focused on males that purchase sexual services from the experience of psychotherapists treating them. Question: How do psychotherapists experience psychodynamic psychotherapy with men who buy sexual services? Method: A qualitative method with a descriptive and explorative onset has been used. Seven psychotherapists that work with or have worked with men that purchase sexual services have been interviewed. The transcribed material has been analyzed using thematic analysis. Result: The result of the study is presented with four themes with the balancing act as an overall theme; Understanding with sub-themes explanation models and approaches; Contempt with sub-theme disgust; Seduction and The crime. Discussion: The results are discussed from the perversion concept. Countertransference emotions of contempt and disgust agree with earlier studies and theories. The theme of seduction is discussed from the perspective that it is shameful for a psychotherapist to feel seduced or attracted and beguiled in relation to the patients. The line between accepting and pathologizing the illegality and the abnormal behavior is discussed.

Internettjänsten The Pirate Bay fälldes av Svea hovrätt den 26 november 2010 för medhjälp till brott mot URL med motiveringen att denna tjänst främjat fildelning av upphovsrättsligt skyddat material utan upphovsmännens samtycke. Bestämmelsen i 23 kap 4 § 2 st. BrB lyder, ”ansvar som i denna balk är föreskrivet för viss gärning skall ådömas inte bara den som utfört gärningen utan även annan som främjat denna med råd eller dåd. Detsamma skall gälla beträffande i annan lag eller författning straffbelagd gärning, för vilken fängelse är föreskrivet.” I dagsläget finns ett flertal tjänster av liknande karaktär såsom söktjänsten Google och videotjänsten Youtube. Dessa har inte prövats av svensk rätt men åtnjuter skydd av E-handelslagen trots att de i praktiken kan anses fungera som The Pirate Bay. Skillnaden är att dessa aktivt handlar för att förebygga förekomsten av upphovsrättsligt skyddat material utan upphovsmännens samtycke. Trots detta förekommer en betydande mängd upphovsrättsligt skyddat material som med stor sannolikhet inte gjorts tillgängligt för allmänheten med upphovsmännens samtycke. Dessa aktörer kan teoretiskt sätt upprätta en policy mot spridning av olovligt material som är tillräcklig för att väga upp den skadan som tillförs upphovsmännen, på så sätt åtnjuter de titeln informationssamhällets tjänst, de vill säga samhällsnyttan väger över den tillförda skadan enligt E-handelslagen. Hovrättens deldom i Pirate Bay-målet är nu en milstolpe för dessa aktörer avseende tolkningen av medhjälpsbegreppet i BrB, men det är ändock av vikt att HD samt EU-domstolen klargör den diffusa gränsen mellan definitionen informationssamhällets tjänst och tolkningen av ordalydelsen i 23 kap 4 § 2 st. BrB (medhjälpsbegreppet). / The Pirate Bay was convicted by the Svea Court of Appeals in November 26, 2010 for aiding in crime against Swedish Copyright Law on the grounds that this service promoted the sharing of copyright material without the authors’ consent. The wording in chapter 23, paragraph 4, part 2 of the Swedish Criminal Code reads, "responsibilities in this section are prescribed for a specific act, it shall be imposed not only on those who carried out the deed, but also the one that facilitated this by giving advice or carrying out deeds. The same shall apply in relation to another law or constitutional criminal offense for which imprisonment is prescribed." Nowadays there are several services of similar nature such as the search engine Google and the video streaming service Youtube. These services have not been tested by Swedish law, since they are protected by the Swedish E-Commerce Law. Google and Youtube actively take actions to prevent the occurrence of copyrighted material without the authors' consent. However, there is a considerable amount of copyright material, which most probably has been made available to the public without the authors' consent. These companies can in theory establish a policy against the proliferation of unauthorized materials in an amount sufficient to offset the damage which affects the copyright owners, but still enjoy the title of information society services in the E-Commerce Law, since the social benefits are larger than the caused injury. The Swedish Court of Appeal's judgement is now a landmark for similar services when it comes to the interpretation of aiding crime against the Swedish copyright law. It is nevertheless important that the Supreme Court of Sweden and the EU-court defines the cloudy boundary between the definition information society services and the interpretation of the wording in the 23 chapter 4 § 2 part, Swedish penal code.

Bakgrund      Skogsmaskiner har under många år förstört både fornlämningar och gränsmärken. Idén till databasen/tjänsten uppkom av egna erfarenheter vid en förrättning, där flertalet gränsmärken hade blivit överkörda av skogsmaskiner. Syfte              Examensarbetets syfte är att lyfta fram en ny idé för att minska skadorna på fornlämningar och gränsmärken som skogsmaskiner orsakar, samt hur lägesnoggrannheten påverkar den nya tjänstens ändamål. Metod           Examensarbetet består av en litteraturstudie med syfte att besvara och ge en bakgrund till problemställningen. För att undersöka hur vanligt det är att lantmätare/mätingenjörer stöter på att gränsmärken blivit skadade av skogsmaskiner genomfördes en enkätundersökning. För en djupare inblick av lägesnoggrannheten på utrustningen i skogsmaskiner och vilken kvalitet på koordinaterna som krävs för en mer ändamålsenligt tjänst gjordes en intervjustudie. Slutsats         De uppgifter som finns tillängliga idag ska vara användbara när det gäller fornlämningar, för en ändamålsenlig tjänst som ska fungera ute i skogen där lägesnoggrannheten inte alltid är den bästa. Däremot är kvaliteten på gränspunkter i DRK inte helt perfekt för att kunna användas. / Background  Forest machines has for many years destroyed both ancient monuments and boundary marks. The Idea for the database/service grew out of personal experience at a land parceling ceremony, where most boundary markings had been run over by forest machinery. Objective      Purpose of this thesis is to present a new idea to reduce the damage to ancient monuments and boundary marks that forestry machinery causes, and how positional accuracy affects the new service use. Method         The thesis consists of a literature study aimed to answer and give a background to the issue. To investigate how common, surveyors come across that boundary markings are damaged by forest machines a questionnaire survey was made. For a deeper insight of the positional accuracy and quality of coordinates required for a more appropriate service, an interview study was made. Conclusion    The information available today should be useful in the case of ancient monuments, for an efficient service that will work in the woods where positional accuracy is not always the best. However, the quality of the boundary points in the DRK may not be perfect for use.

Sammanfattning En utmaning för många kommuner i dagens digitala samhälle är att skapa effektiva och samhällsnyttiga e-tjänster för medborgare. Dessa e-tjänster skall förenkla kommunikationen mellan kommun och medborgare men också bidra till mer öppnare förvaltningar i kommunerna. För att göra detta behöver först en utveckling och förankring ske internt hos förvaltningarna i kommunen. För att åstadkomma denna utveckling av e-tjänster kan ett processorienterat arbetssätt användas. Processorientering innebär att man upprättar effektiva processer internt genom att optimera och utveckla sin egen verksamhet. Detta görs genom processmodellering där man identifierar alla de aktiviteter som finns i verksamheten och sätter in dem i ett samband för att i slutändan kunna få ut ett högre värde och bättre service för medborgaren. Att verksamhetsutveckla och att tänka i processer är inget nytt men att automatisera detta tänk kan vara en utmaning för många kommuner, en utmaning som skall resultera i kompetenta e-tjänster. Uppsatsen grundar sig i en kvalitativ studie där syftet är att kartlägga betydande konsekvenser av att en kommun använder sig av processorienterad e-tjänsteutveckling. Vi har genom en fallstudie intervjuat ett flertal medarbetare på en kommun för att få fram dessa konsekvenser. Perspektiven som har studerats är hur den interna verksamheten påverkas som helhet och hur dess medarbetare berörs. Tillsammans med den empiriska basen (i form av fallstudie, intervjuer och dokumentstudier) återfinns även en teoretisk referensram som vi knutit an till och därmed kunnat komma fram till en slutsats. Kommunen som har studerats bedriver sin processorientering genom att arbeta efter en viss metodik som innebär att processmodellörer och representanter från olika förvaltningar möts i workshopsbaserade sittningar. Deras uppgift är att tillsammans ta fram verksamhetens och medborgarnas krav och behov som sedan skall resultera i stringenta och digitaliserade processer. I och med denna metodik har många konsekvenser kunnat identifieras. Huvudsakliga vinster som kan uppstå när man sätter verksamhet och medarbetare i fokus är dels att man långsiktigare kan få en mer flexibel och slagkraftigare verksamhet som både förbättrar arbetsmetoder och ökar delaktighet hos medarbetare. I slutändan skall medarbetarna själva utveckla sin verksamhet och därmed kan man enklare påverka sin egen arbetssituation och ständigt sträva efter förbättringar. Detta i sin tur kan leda till en mer kundorienterad kommunal verksamhet där konsekvenser av att arbeta med processorientering leder till en god bas för kommande utveckling av e-tjänster. Dock är det viktigt att tänka på att engagemang är en viktig faktor för framgång. För långa och för många workshops kan leda till negativitet som i sin tur kan minska detta engagemang. Därmed kan det sluta med att man får dåliga processer som varken ger förhöjd nytta till medborgare eller mot den interna verksamheten. Får man till en god mobilisering och organisatorisk förberedelse för att utveckla e-tjänster ger vi som förslag att man behöver tänka på efterdokumentering och utvärdering, något som kan vara till stor hjälp för andra kommuner som vill utöva intern processorientering. Delad kunskap ger ökad kunskap och blir därmed en viktig pusselbit i ansatsen att få hållbara och livskraftiga processer som genererar samhällsnyttiga e-tjänster. / Abstract A challenge for many municipalities in today's digital society is to create effective and societal useful e-services for citizens. These e-services are to facilitate communication between the municipality and citizens but also to contribute to more open government in the municipalities. To accomplish this, the municipalities first need to develop and secure the internal administrations. To achieve this development of e-services, a process-oriented approach can be used. Process orientation means that you set up efficient processes internally to optimize and develop their own activities. This is done through process modeling, identifying all the activities available in the business and put them in a relationship that ultimately will generate a higher value and better service for citizens. To develop the business and to think in processes is not new, but to automate this thinking can be a challenge for many municipalities, a challenge that will result in qualified e-services. The essay is based on a qualitative study that aims to identify significant implications that a municipality can get when using process-oriented e-service development. Through a case study we have interviewed several employees of a municipality to produce these implications. The approaches that have been studied are how the internal operations are affected as a whole and how its employees are affected. In addition to the empirical base (in the form of case studies, interviews and document studies) we have linked a theoretical framework and thus have been able to come to a conclusion. The municipality that has been studied conducts its process orientation by working with a specific methodology, which means that process modelers and representatives from various administrations meet in workshop-based sessions. Their task is to jointly develop the business and the citizens' demands and needs which will then result in stringent and digitized processes. With this methodology many implications has been identified. The main benefits that can arise when you put the business operations and employees in focus is partly that in the longer term you can have a more flexible and stronger organization, activities that both enhance working practices and increase participation among employees. In the end, the employees themselves develop their activities and thus can more easily influence their own work situation and constantly strive for improvement. This in turn can lead to a more customer-oriented business where the implications of working with process orientation lead to a good base for future development of e-services. However, it is important to note that involvement is a critical success factor. Too long and too many workshops can lead to negativity, which in turn may reduce this commitment. This may lead to that you can get bad processes that do not provide increased benefits to citizens or to the internal operations. I you get a good mobilization and organizational preparation for the development of e-services we provide as suggestions that it is important to think about documentation and evaluation of the project. This in turn could be of great assistance to other municipalities who wish to pursue internal process orientation. Shared knowledge equals increased knowledge and thus becomes an important factor in the approach to sustainable and dynamic processes that generate societal and useful e-services.