The City of Stockholm’s budget for sports is 1.6% of the total city budget in 2014. About 60,000, licensed (age 15 and up, about 50%) and younger actively played soccer in Stockholm in 2005. That is roughly 24% of the total number of participants in sports activities in Stockholm’s district. There is a need for a location-based application (commonly abbreviated "app") to help people spontaneously meet for different sports activities. The app developed and analyzed in this thesis will address this need and assist potential participants in organizing sports activities, deciding to participate in these activities, make friends, etc. Not only large team sports will be considered, but sports done in pairs such as tennis and other sports as well that you do with others. Consider a person who has moved to a new city and wants to play football (soccer), but does not know people in this city. This app can help this person find others who would like to play in a quick and easy way by looking at a map and seeing where others would like to participate in this sport, for example at a particular soccer field, using location information concerning the potential participants and this specific field. Apps that use location information have become very common with the widespread use of smartphones. Such an app provides a location-based service. This thesis describes the design and implementation of an Android app with a location-based service and how to set up this app, what technology is needed to get the needed location information, and the programming language used. In addition, the thesis considers users’ needs and how the app caters to those needs. An analysis will be done of how well this app communicates with a database server as the number of users increases, scales. Performance and load on both the server and app will be considered. The performance will be analyzed to see how well it matches the users’ expectations. The app developed in this thesis will be for the Android platform and Apple's iOS (but the focus in the thesis is on the Android-version). This app will communicate with a database server running a Linux OS, an Apache HTTP server, a MySQL database, and using a PHP programming web infrastructure (such a setup of services is commonly called by the acronym LAMP). The app will connect to Facebook and Twitter to exchange information (however, that is outside the scope of this thesis). / Stockholms stads budget för sport är 1,6% av den totala budgeten 2014. Ungefär 60 000 licensierade (15 år och uppåt, 50 %) och yngre aktiva fotbollsspelare fanns i Stockholm år 2005. Det motsvarar ungefär 24 % av dem som utövade sport det året i Stockholms distrikt. Det finns ett behov av en platsbaserad applikation (vanligen förkortat ”app”) som hjälper människor att spontant träffas för att utöva olika sporter man utför tillsammans. Appen som utvecklas och analyseras i detta examensarbete försöker tillgodose detta behov och hjälper potentiella deltagare att organisera sportaktiviteter, besluta att delta i dessa aktiviteter, skaffa nya vänner m.m. Inte bara stora lagsporter, men också sporter man utför i par som tennis och andra sporter man utför tillsammans med andra kommer beaktas. Betänk en person som nyss har flyttat till en ny stad och vill spela fotboll, men inte känner några i denna stad. Denna app kan hjälpa den här personen hitta andra som vill sporta på ett enkelt och snabbt sätt genom att titta på en karta och se var andra vill utöva denna sport, t.ex. på en viss fotbollsplan, med användning av platsinformation om potentiella deltagare och denna specifika plan. Appar som använder platsinformation har blivit väldigt vanliga med det utbredda användandet av smarta mobiltelefoner. En sådan här app erbjuder en platsbaserad tjänst. Denna rapport beskriver designen och implementationen av en Android app med en platsbaserad tjänst och hur man sätter upp en sådan här app, vilka teknologier som behövs för att få den platsinformation som behövs och det programmeringsspråk som används. Därutöver kommer rapporten överväga användares behov och hur appen tillgodoser dessa behov. En analys kommer genomföras av hur denna app kommunicerar med en databas server när antalet användare ökar, när den skalar. Prestanda och belastning av både appen och servern kommer tas med i beräkningen. Prestandan kommer analyseras för att se hur väl det motsvarar användares förväntningar. Appen som utvecklas i detta examensarbete kommer vara för Android och Apples iOS (men fokuset i detta examensarbete kommer vara på Android versionen). Denna app kommer kommunicera med en databas server som kör ett Linux OS, har en Apache http (webb) server, en MySQL databas och som använder en PHP programmerings-infrastrutur (en sådan uppsättning tjänster kallas vanligen LAMP, en akronym). Appen kommer ansluta till Facebook och Twitter för att utbyta information (men det ligger dock utanför ramen för detta examensarbete).

Denna studie undersöker hur efterfrågeplanering hanteras av företag som använder Produkt-som-tjänst (PaaS) affärsmodell (BM) inom transportsektorn, specifikt för tillgångar i en miljö med lång ledtid. Genom en blandad datainsamlings metod, som kombinerar en kvantitativ systematisk litteraturöversikt och kvalitativa data från semistrukturerade intervjuer. Vi undersökte olika PaaS-modeller och -metoder i syfte att tillhandahålla värdefulla insikter, metoder och tankesätt för företag som för närvarande använder eller överväger att anta PaaS-modellen. Ett urval av 8 artiklar användes och 4 intervjuer genomfördes med ämnet Produkt-som-tjänst i åtanke. Våra resultat gav behovet av standardisering, två distinkta efterfråge-planeringsmetoder och det allmänna fördelar som företag kan vinna på att använda PaaS-modellen. Dessutom utvecklade vi en tabellram för att underlätta förståelsen av PaaS-metoder i akademisk forskning. Den här studien tar upp den nuvarande klyftan i PaaS-forskningen och utökar vår kunskap om hur efterfråge-planeringsstrategier används av företag som antagit denna innovativa affärsmodell. / This study investigates how demand planning is handled by companies using the Product-as-a-Service (PaaS) business model (BM) in the transportation sector, specifically for assets in a long lead-time environment. Through a mixed method approach, combining a quantitative systematic literature review and qualitative data from semi-structured interviews. We examined various PaaS models and methods, aiming to provide valuable insights, methodologies, and mindsets for companies currently using or considering adopting the PaaS model. A sample of 8 articles was used, and 4 interviews were conducted with the topic of Product-as-a-Service in mind. Our findings provided the need for standardization, two distinct demand planning methods, and the general benefits companies can gain from adopting the PaaS model. Furthermore, we developed a tabular framework to facilitate the understanding of PaaS approaches in academic research. This study addresses the current gap in PaaS research and expands our knowledge of how demand planning strategies are used by companies that have adopted this innovative business model.

Congestion and pollution are challenges that have started to build pressure on urban cities to introduce more environmental-friendly transportation alternatives. One transport solution that has gained attention in the light of digitalization is a concept called mobility as a service (MaaS) that has the potential to change how people travel today. However, the main issue related to MaaS is that there is no sustainable or long-term business model in place, and it is unclear how value can be created for actors that are considering to integrate themselves to this ecosystem. The purpose of this study is to investigate what the potential opportunities and challenges are from a transport operator’s perspective when considering to integrate their transportation service to MaaS. This study further addresses the key elements that are needed in this service and its system-level enablers, as well as, how transportation operators’ ability and desire differ to influence the development of MaaS. The study is moreover built on a qualitative research approach where actors from both private and public organizations were interviewed. The gathered data was in combination with a literature review and business model theory analyzed to provide an answer to the current opportunities and challenges with MaaS. The results indicate that both public transport and carpools are essential parts to even consider developing MaaS further and to be able to compete with privately owned vehicles. To be able to make MaaS an attractive transportation solution and to be able to develop this service further, thirdparty resellers have to be granted permission by PTA’s to sell their travel tickets, and that carpool cars have to be given a definition to receive parking subsidies. Next, it was concluded that a clearer added value is needed in order for private and public transportation operators to see the actual value that MaaS could potentially offer their businesses and customers. Moreover, both roles and responsibilities have to be determined to make transport operators aware of how an integration of their service into the MaaS ecosystem could affect them. Additionally, transportation operators that are operating within procured public traffic are limited in their ability to influence the development of MaaS, since they do not have the mandate to make that decision. On the contrary, private transport operators do have the ability to affect the development of MaaS and could have the potential to create their own MaaS solution. / Till följd av ökad trafikträngsel och ökade utsläpp inom transportsektorn i storstadsregioner så efterfrågas nya hållbara resealternativ. Ett koncept som kallas mobilitet som tjänst (MaaS) har därför ökat i intresse de senaste åren och tros ha potentialen att förändra människors sätt att resa. En av de stora utmaningarna för MaaS är dock att det ännu inte har presenterats någon hållbar affärsmodell och det är oklart hur värde kan skapas för de aktörer som överväger att integrera sig till detta ekosystem. Därför är syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter och hinder som transportoperatörer ser i samband med att integrera sig till ett MaaS koncept. Dessutom undersöks det vilka element som anses vara nödvändiga för att MaaS ska fungera samt hur transportoperatörernas möjlighet och förmåga till att påverka utvecklingen av MaaS skiljer sig. Studien är byggd på en kvalitativ ansats vilket innebär att både offentliga och privata aktörer från transportindustrin intervjuades. En litteraturgranskning och affärsmodellteori användes som utgångspunkt i analysen av det insamlade empiriska underlaget. Resultatet i studien indikerar att kollektivtrafik och bilpooler är nödvändiga element i en MaaS tjänst som måste finnas på plats för att MaaS ska kunna konkurrera med det privata bilägandet. För att fortsätta utveckla Maas måste tredjepartsleverantörer få tillåtelse att sälja kollektivtrafikbiljetter och bilpoolsbilar behöver definieras för att kunna kvalificeras för parkeringssubventioner. Dessutom krävs det att MaaS kan uppvisa ett tydligt värde för privata -och offentliga transportoperatörer och deras kunder. De ingående aktörernas roller och ansvar behöver bestämmas för att på längre sikt förstå hur en integration till MaaS påverkar deras tjänst. Det kunde även konstateras att transportoperatörer som jobbar som underleverantörer inom upphandlad kollektivtrafik är mer begränsade till att påverka utvecklingen av MaaS då de inte innehar mandat för beslutsfattande. De transportoperatörer som jobbar på kommersiell marknadsbasis har däremot inga begränsningar till att påverka utvecklingen av MaaS.

Människohandel för sexuella ändamål regleras i 4 kap. 1a § BrB och innebär att någon genom olaga tvång, vilseledande, utnyttjande av någons utsatta belägenhet eller med annat sådant otillbörligt medel rekryterar, transporterar, överför, inhyser eller tar emot en person i syfte att exploatera honom eller henne för sexuella ändamål. I de fall där offret är under 18 år, döms gärningsmannen för människohandel även om denne inte använt sig av något sådant otillbörligt medel. Uppsatsens målsättning är att studera huruvida lagstiftningen rörande människohandel för sexuella ändamål har tillämpats sedan lagen infördes år 2002. Syftet med uppsatsen är således att studera om det förekommer någon förändring i brottsrubricering mellan åklagarens yrkande och domstolens beslut och varför denna eventuella förändring i brottsrubricering sker. Ett annat syfte är att föra en diskussion rörande polisens preventiva arbete gentemot brottet. Uppsatsen bygger på material i form av 41 domstolsavgöranden från Tingsrätt och Hovrätt mellan årtalen 2003 och 2012, där åtalet har gällt människohandel för sexuella ändamål. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i en kombination av två vetenskapliga metoder, juridisk metod och textanalys, samt en mindre litteratursökning. Sammanfattningsvis har det framkommit att lagstiftningen om människohandel för sexuella ändamål är svår att såväl tolka som att tillämpa. I hälften av åtalen sker en förändring av brottsrubricering och denna förändring är en direkt konsekvens av domstolens svårighet att styrka rekvisitet otillbörligt medel. Vidare behövs mer forskning kring tillämpningsproblematiken rörande lagstiftningen.

Rapporten syftade till att lägga en grund för hur en undersökning om digitaliseringens påverkan på handläggningstid och nöjd-kund-index, NKI, utföras i bygglovsprocessen. Bygglovsprocessen är en komplex process där olika faktorer kan påverka kvaliteten och effektiviteten i processen. Digitalisering har blivit alltmer vanligt i bygglovsprocessen, men det finns ett behov av att undersöka hur digitalisering påverkar processens effektivitet och kvalitet. Denna studie använde både kvantitativa och kvalitativa metoder för att undersöka hur en kommuns digitaliseringsgrad påverkar handläggningstid och NKI. Ett slumpmässigt och proportionellt stratifierat urval på 50 kommuner gjordes för att säkerställa generaliserbarheten i undersökningen. Dessutom gjordes ett icke-slumpmässigt urval av fem kommuner för en mer detaljerad förståelse av ämnet i intervjuer. Datainsamling skedde genom enkäter och intervjuer, och analys av sammanhängande variabler gjordes med hjälp av Pearsons produktmomentkorrelationskoefficient (r-värde) samt linjär regression. Detta mäter om digitalisering ökar eller minskar handläggningstid eller NKI. Kvalitativa data analyserades med tematisk analys.  Resultatet indikerar att majoriteten av kommunerna i Sverige är digitaliserade, men endast ett fåtal har påbörjat en automatisering. Digitalisering påverkar handläggningstiden, NKI och inkompletta ärenden negativt enligt de kvantitativa data som kunde fås fram. Däremot var dessa resultat för osäkra att dra slutsatser från. Det saknas tydlig forskning på hur NKI påverkas av digitalisering i litteraturen, men intervjuerna visade tydligt på att NKI ökar med digitaliseringen. Både litteraturgenomgången och de kvalitativa resultaten tyder på att digitalisering kan effektivisera handläggningstiden, genom att frigöra resurser och möjliggöra hantering av större mängd ärenden. För att öka validiteten i studien hade en alternativ metod för att mäta digitalisering kunnat användas. För att identifiera ett tydligt samband mellan handläggningstid och NKI hade det krävt ett högre r-värde i Pearson-korrelationen. Trots detta bedöms resultaten vara trovärdiga, då urvalet var slumpmässigt och reliabiliteten i studien var hög. Intervjuerna indikerar på att digitaliseringens har en positiv effekt på handläggningstid och NKI. Slutsatsen är att det är osäkert om digitalisering hjälper handläggningstid, NKI och inkompletta ärenden. Förmodligen är inte digitalisering den variabeln som är viktigast för handläggningstid, NKI och inkompletta ärenden. Denna studie har bidragit med en unik kartläggning av digitaliseringen av bygglovsprocessen i Sverige och lagt en grund för fortsatt forskning om digitaliseringen och dess samband med kvalitetsfaktorer som handläggningstid, NKI och inkompletta ärenden. / This report aimed to lay a foundation for how a survey on the impact of digitalisation on handling time and customer satisfaction index, NKI, is carried out in the building permit process. The building permit process is a complex process where various factors can affect the quality and efficiency of the process. Digitalisation has become increasingly common in the building permit process, but there is a need to examine how digitalisation affects the efficiency and quality of the process. This study used both quantitative and qualitative methods to investigate how a municipality's degree of digitalisation affects handling time and NKI. A randomized and proportionally stratified sample of 50 municipalities was made to ensure the generalizability of the survey. In addition, a non-random selection of five municipalities was made for the interviews. Data collection was done through questionnaires and interviews, and analysis of related variables was done using Pearson correlation coefficient (r-value) and linear regression. This measures whether digitalisation increases or decreases handling time or NKI. Qualitative data were analyzed using thematic analysis. The result indicates that the majority of municipalities in Sweden are digitized, but only a few have started automation. Digitalisation negatively affects handling time, NKI and incomplete cases according to the quantitative data that could be obtained. However, these results were too uncertain to draw conclusions from. There is a lack of clear research on how NKI is affected by digitalisation in the literature, but the interviews clearly showed that NKI increases with digitalization. Both the literature review and the qualitative results indicate that digitalisation can make handling time more efficient, by freeing up resources and enabling the handling of a larger number of cases. To increase the validity of the study, an alternative method for measuring digitalisation could have been used. To identify a clear relationship between handling time and NKI, it would have required a higher r-value in the Pearson correlation. Despite this, the results are considered to be credible, as the selection was random and the reliability of the study was high. The interviews indicate that digitalisation has a positive effect on handling time and NKI, on the other hand. The conclusion is that it is uncertain whether digitalisation helps handling time, NKI and incomplete cases. Digitalisation is probably not the most important variable for handling time, NKI and incomplete cases. This study has contributed with a unique survey of the digitalisation of the building permit process in Sweden and laid a foundation for continued research on digitalisation and its relationship with quality factors such as handling time, NKI and incomplete cases.

The technological development has enabled structural changes in the real estate market and created a growing concept of space-as-a-service. Space-as-a-service has emerged from the concepts of sharing economy, digitalization and servitization to meet the demand for flexible solutions on the commercial real estate market. The idea of space-as-a-service is to offer simple and flexible access to spaces as well as providing extra services for tenants to create added value. From a sustainable perspective the intention is to decrease the need for new construction and take advantage of the existing building stock to meet demand for space. Most of the previous research on the space-as-a-service concept focus on coworking and sharing spaces but not as much on the broader concept and its rampaging on the real estate market. This study aims to investigate if the concept of space-as-a-service is disruptive for the real estate industry and how real estate owners approach this development. A qualitative research method was applied, using both structured and semi-structured interviews with real estate owners with property holdings in Sweden to get more in-depth information and understanding of the growing concept of space-as-a-service. The Theory of Disruptive Innovations was used as a framework for investigating disruptive signs of space-as-a-service. The driving motives behind space-as-a-service are concluded to mainly derive from an observed demand for freedom of effort and flexibility in the real estate owners´ offerings. We can see a new complex competitive environment, where the real estate industry's service goes from selling “space” to offer a concept. This puts new requirements on real estate owners to justify for more than the location of their premises, in order to keep their competitive position. What positions the real estate owners take in this new landscape differentiates. The attitudes towards space-as-a-service are generally positive, but the perceived risks are explicitly present. External actors and regulations also counteract the development. Thresholds and attitudes collide, making it clear that a change in mindset is needed. However, from the results of our study we can conclude that the concept of space-as-a-service fulfills the characteristics of a disruptive innovation, indicating that this evolution will be disruptive for the real estate industry. / Den tekniska utvecklingen av teknik har möjliggjort strukturella förändringar på fastighetsmarknaden, där man går från att sälja yta till att erbjuda ett koncept. Yta-som-tjänst har växt fram från begreppen delningsekonomi, digitalisering och tjänstefiering för att möta efterfrågan på flexibla lösningar på den kommersiella fastighetsmarknaden. Idén med yta-som-tjänst är att erbjuda enkel och flexibel tillgång till ytor samt att tillhandahålla tjänster till hyresgäster för att skapa mervärde. Ur ett hållbarhetsperspektiv är avsikten att minska behovet av nyproduktion och dra nytta av det befintliga fastighetsbeståndet för att möta efterfrågan på lokaler. Tidigare forskning relaterat till yta-som-tjänst fokuserar främst på coworking och delade ytor, men det saknas studier på konceptet ur ett bredare perspektiv och dess framfart på fastighetsmarknaden. Syftet med denna studie är att undersöka om konceptet yta-som-tjänst är disruptivt för fastighetsbranschen samt fastighetsägares inställning till denna utveckling. Resultatinsamlingen genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod, där både strukturerade och semistrukturerade intervjuer med kommersiella fastighetsägare i Sverige användes för att få en djupare förståelse för konceptet yta-som-tjänst. Studiens akademiska förankring grundar sig i teorin om Disruptiva Innovationer som används för att granska disruptiva tecken av konceptet yta-som-tjänst. Vi kan dra slutsatsen att drivkrafterna bakom konceptet yta-som-tjänst främst är ökad efterfrågan på besvärsfrihet och flexibilitet i tjänsterna som idag erbjuds av fastighetsägare. Detta skapar en ny och komplex konkurrensmiljö som sätter nya krav på fastighetsägare, de blir tvungna att rättfärdiga för mer än bara läget på en lokal för att behålla sin konkurrenskraft. Vilka roller som fastighetsägare väljer att ta i detta nya landskap varierar sig. Attityderna mot yta-som-tjänst är generellt positiva, men det upplevs finnas flera risker som tillsammans med externa aktörer och regelverk motverkar utvecklingen. Resultatet visar att attityder och trösklar i utvecklingen motsäger varandra och att ett tankeskifte är nödvändigt i flera olika led. Resultatet av vår studie visar att konceptet yta-som-tjänst uppfyller karaktärsdragen för en disruptiv innovation och förväntas expandera till en bredare marknad framöver.

With the development of cloud computing technologies, the concept of Function as a Service (FaaS) has become increasingly popular over the years. Developers can choose to create applications in the form of functions, and delegate the deployment and management of the infrastructure to the FaaS provider. Before a function can be executed at the infrastructure of the FaaS service provider, an environment to execute a function needs to be initiated; this environment initialization is known as cold start. Loading and maintaining a function is costly for FaaS providers, especially the cold start process which costs more system resources like Central Processing Unit (CPU) and memory than keeping functions alive. Therefore it is essential to prevent a cold start whenever possible because this would lead to an increase in both the response time and the cost. An instance management policy need to be implemented to reduce the probability of cold starts while minimizing costs. This project’s objective is to develop an instance management algorithm to minimize total costs while meeting response time requirements. By investigating three widely used instance management algorithms we found that none of them utilize the dependency existing between functions. We believe these dependencies can be useful to reduce response time and cold start probability by predicting next invocations. By leveraging this observation, we proposed a novel Dependency Based Algorithm (DBA). By using extensive simulations we showed that proposed algorithm can solve the problem and provide low response time with low costs compare to baselines. / I och med utvecklingen av molntjänster har konceptet FaaS (Function as a Service) blivit alltmer populärt under årens lopp. Utvecklare kan välja att skapa applikationer i form av funktioner och delegera utplaceringen och förvaltningen av infrastrukturen till FaaS-leverantören. Innan en funktion kan exekveras i FaaS-tjänsteleverantörens infrastruktur måste en miljö för att exekvera en funktion initieras; denna miljöinitialisering kallas kallstart. Att ladda och underhålla en funktion är kostsamt för FaaS-leverantörerna, särskilt kallstartsprocessen som kostar mer systemresurser som CPU och minne än att hålla funktionerna vid liv. Därför är det viktigt att förhindra en kallstart när det är möjligt eftersom detta skulle leda till en ökning av både svarstiden och kostnaden. En policy för hantering av instanser måste införas för att minska sannolikheten för kallstarter och samtidigt minimera kostnaderna. Projektets mål är att utveckla en algoritm för hantering av instanser för att minimera de totala kostnaderna samtidigt som kraven på svarstid uppfylls. Genom att undersöka tre allmänt använda algoritmer för hantering av instanser fann vi att ingen av dem utnyttjar det beroende som finns mellan funktioner. Vi tror att dessa beroenden kan vara användbara för att minska svarstiden och sannolikheten för kallstart genom att förutsäga nästa anrop. Genom att utnyttja denna observation föreslog vi en ny beroendebaserad algoritm. Med hjälp av omfattande simuleringar visade vi att den föreslagna algoritmen kan lösa problemet och ge en låg svarstid med låga kostnader jämfört med baslinjerna.

In the manufacturing equipment industry, sensors integrated in manufacturing equipment is a prerequisite for higher levels of servitization, such as maintenance and product support services, as the sensors can provide data of equipment usage. In this study, a framework called Evaluation of readiness of servitization has been developed, where manufacturing equipment companies can evaluate whether they benefit from developing new solutions with a higher level of servitization. In the evaluation of servitization, a company in the manufacturing equipment industry should consider the following three factors; Value proposition’s fulfilment of customer needs, Market acceptance of value proposition and Internal capabilities to develop and deliver the solution. This study shows that all three factors must be considered for a justified evaluation. The study is based on a single case study on the manufacturing equipment company Atlas Copco Industrial Technique, and a literature review on servitization in the manufacturing industry. This study shows that uncertainty about customer needs and market acceptance of the new value proposition that servitization entails, constitute obstacles to develop new solutions with a higher level of servitization. Thereby, it is of great importance to a manufacturing equipment company to assess readiness both internally and externally when evaluating if they benefit from developing new solutions with a higher level of servitization. / Inom tillverkningsindustrin är sensorer i verktyg en möjliggörare för att utveckla tjänster, såsom underhålls- och produktsupporttjänster, då sensorerna kan tillhandahålla data om verktygens användning. I denna studie har ett ramverk benämnt Utvärdering av beredskap för tjänstefiering utvecklats. Med hjälp av ramverket kan tillverkande företag utvärdera om de profiterar av att utveckla nya lösningar med högre servicegrad. Vid utvärdering av tjänstefiering bör ett företag inom tillverkningsindustrin beakta följande tre faktorer; Värdeerbjudandets uppfyllande av kundbehov, Marknadens acceptans av värdeerbjudandet och Intern förmåga att utveckla och leverera lösningen. Denna studie visar att samtliga faktorer måste beaktas för en motiverad utvärdering. Denna studie är baserad på en litteraturstudie om tjänstefiering inom tillverkningsindustrin och en fallstudie om tillverkningsföretaget Atlas Copco Industriteknik. Studien visar att bristande kunskap om kundbehov och marknadens acceptans av det nya värdeerbjudande som tjänstefiering innebär utgör hinder för företag inom tillverkningsindustrin för att kunna utveckla värdeerbjudande med högre servicenivå. Studien visar även att det av stor betydelse för tillverkningsföretag att bedöma beredskap både internt och externt vid utvärdering av beredskap för tjänstefiering.

The aim of this study was to examine how police patrol officers experience different work-related factors and how they impact their organisational commitment. Organisational commitment in this study is based on the work by Meyer and Allen, which previous research has shown to be impactful for police officers’ intentions to leave their jobs. Different work-related factors, such as job satisfaction, work values, heavy workloads and perceived organisational support have also been linked with commitment. Combined with a lack of Swedish studies this motivated the execution of the present study. The data was collected using four semi-structured interviews with patrol officers. The interviewed patrol officers mentioned a variety of work-related factors that could act as facilitating or inhibiting for their commitment. Some factors were mentioned as unanimously positive, such as work variety or colleagues. One of the most important findings was the discovery of a previously unexplored topic regarding material- and personnel resources. The patrol officers that mentioned material resources described their experiences of an unfair distribution of the resources, while the experiences with personnel resources were divided. The findings have partially aligned with previous international research, and an important implication is the importance of an individual perspective in the accommodation of job-related characteristics. It is therefore important for the Swedish Police Authority to account for individual needs and preferences. There is also a need for further Swedish studies that examine police officers’ commitment that can add to the existing international research base, as well as potentially discovering additional factors that can affect their commitment. / Denna studie syftade att undersöka hur poliser i yttre tjänst upplever att deras engagemang påverkas av olika arbetsrelaterade faktorer. Begreppet engagemang utgår i denna studie från Meyer och Allens commitment, som i tidigare forskning visats vara betydande för polisers vilja att stanna kvar i yrket. Olika arbetsrelaterade faktorer, som till exempel arbetstillfredsställelse, värderingar, arbetsbelastning och upplevt organisatoriskt stöd, har även visats ha ett samband med engagemang. Detta i kombinationen med en avsaknad av svenska studier motiverade utförandet av denna studie. Forskningsdatan samlades in med hjälp av fyra semistrukturerade intervjuer med poliser i yttre tjänst. Från dessa intervjuer nämnde informanterna ett flertal arbetsrelaterade faktorer som kunde agerade främjande eller hämmande för deras engagemang. Vissa faktorer som variation i arbetet eller kollegor benämndes enhetligt som positiva. Ett av de viktigaste resultaten var upptäckten av ett tidigare outforskat tema rörande materiella- och personella resurser. De informanter som uttryckte sig angående materiella resurser upplevde att dessa var orättvist fördelade, medan upplevelserna kring personella resurser vad tvådelade. Resultaten har delvis gått i linje med existerande internationell forskning, och en viktig följd är vikten av ett individbaserat perspektiv i anpassningen av arbetets egenskaper. Det är därför viktigt för Polismyndigheten att beakta individens behov och preferenser. Dessutom ses ett behov att ytterligare svenska studier som undersöker polisers engagemang som kan underbygga den redan existerande internationella forskningen samt potentiellt upptäcka nya faktorer som kan påverka polisers engagemang.

I takt med lärarbristen har det samtidigt väckts ett intresse för nya typer av läraravlastande yrkeskategorier i svenska grundskolan. Det finns en bred variation på benämningar och uppgifter för denna yrkesgrupp och Heltidsmentorer är en av de tjänster som ingår i denna nya yrkeskategori. En fråga som rimligtvis kan vara svår att ignorera är vad dessa nya tjänster kan innebära för lärare och elever. Syftet med föreliggande uppsats är därför att studera om det har någon effekt och i så fall vilken effekt det har att anställa heltidsmentorer för studieresultatet för elever i årskurs 9 i den svenska kommunala grundskolan. Vidare är också syftet att undersöka om socioekonomisk bakgrund kan ha ett samband med vilken typ av tjänst skolor väljer att anställa. Studien är baserad på variansanalys av registerdata om 99 skolors resultatstatistik. Några av studiens mest intressanta fynd är att det rent generellt inte verkar spela någon roll för studieresultatet vilken typ av avlastande tjänst en skola väljer att anställa. Dessutom verkar det som att ju högre socioekonomisk bakgrund eleverna har på en skola, desto större chans är det att skolan väljer bort läraravlastande tjänster. / At the same time as, and in line with the shortage of teachers, an interest has been aroused in new types of teacher-relieving professional categories in Swedish compulsory schools. There is a wide variety of professional categories and tasks for this role and Full-time mentors are one of the positions included in this new professional category. One question that can reasonably be difficult to ignore is what these new services might mean for teachers and students? The purpose of this thesis is therefore to study whether it has any effect and, if so, what effect it has to hire full-time mentors for the study results for students in year 9 in the Swedish municipal compulsory school. Furthermore, the aim is also to investigate whether socio-economic background may have a connection with the type of position schools choose to employ. The study is based on analysis of variance of register data from 99 Swedish schools. Some of the study's most interesting findings are that, in general, it does not seem to matter what type of relief service a school chooses to hire for students' academic performance. In addition, it seems that the higher the socioeconomic background of students at a school, the greater the chance that the school will opt out of teacher relieving positions.